Jag sticker ut hakan lite.
Bensinpriset är upp mot nya höjder, och ett ”uppror” har dragits igång. Med så oanad kraft att till och med riksdagen debatterar det och ett förslag på temporär skattesänkning på några öre föreslås, men som nu vår statsminister inte vill gå med på.
På fikaborden runt om i såväl Landskrona, som riket i övrigt går nog snacket att det är för jäkligt att politiker bara höjer och höjer priset på bränsle, man borde väl dra i på något annat….
Det är lätt att känna emotionell sympati för personer som har väldigt långt till olika ställen, där andra kan ta buss eller annan kollektiv trafik, och visst, klart det är surt när det kostar runt en tusing att fylla tanken.
Men , för oss som bor i Landskrona, eller för all del nere i Skåne, kanske detta inte påverkar oss nämnvärt i plånboken, men det har ett starkt symbolvärde.
Nu är det ju, som dom flesta måste förstå, inte skattens fel, utan det allmänt oroliga världsläget som driver upp priset på olja , som i sin förlängning slår direkt mot bensinpriset.
Så, är det egentligen dyrare att köra bil idag än för 20 års sedan?
Nej , det är det faktiskt inte. Våra bilar har blivit mycket effektivare och drar inte lika mycket bränsle. Man får faktiskt fler körda mil per liter bränsle, oaktat att priset gått upp.
I sann Greta Thunberganda borde detta vara bra för miljön, det vill säga att högt bensinpris minskar bilismen, och därigenom utsläppen. Tyvärr visar dock all forskning att höjda bensinpriser har marginell betydelse för hur mycket vi kör. Man knyter handen i fickan blir irriterad på priset, men kör fortfarande som vanligt. Skall priset påverka bilkörning så måste det höjas rejält, och på en gång. Det räcker inte med småduttar över tid för att ens egna bilkörning skall minska. Detta för att man skall använda bilen när man behöver, och inte som nu, för att man är bekväm (och antagligen lite lat).
Politiker på högsta nivå (med lite ekonomiskt tänkande) vill inte sänka priset för det är en väldigt bra kassako för att finansiera exempelvis vård , skola och omsorg, samt en sådan skatt man kan spela på känslor för att höja.
Jag tänker inte ge mig in i fordon med alternativt bränsle, för den fråga är för komplex för att avhandlas i en enkel insändare. Detta till trots att jag arbetar inom fordonsbranchen.
Vän av ordning säger säkert att ”ja, men tänk på folk i Norrland som har 10 mil till närmaste affär, där är priset på drivmedel av större vikt än oss nere i Landskrona”.
Ja , det är sant, dom får lägga mer pengar på drivmedel, för dom har längre sträckor att köra för sånt vi kan ta bussen till.
Men, där är boendekostnaden inte samma som vi har. Till exempel så ligger medelpriset på en villa drygt en miljon under snittpriset i riket. Likaså ligger dom i en lägre eltariff, med mera.
Nu vet jag att personer som bor ute i byarna kan ha åsikter om kollektivtrafiken (eller avsaknaden av den), och att drivmedelskostnaden slår hårdare mot dom än om man bor inne i staden. Jo, det är sant. Men handen på hjärtat, hur mycket är det egentligen i kronor och öre räknat?
Vad är då kontentan av ovanstående?
Jo, att bara emotionellt anse att bensinpriset är för högt, blir lite feltänkt om man inte tar med alla parametrar.
Om man nu måste transportera sig finns både fötter, cykel och kollektivtrafik som alternativ.
Med vänlig hälsning
Tony Petersson
