En byggnad som lockar till sagor och äventyr
Det är inte konstigt att ett gammalt slott triggar ens fantasi. Om man går i de mörka korridorerna och blickar ut genom de små vapengluggarna är det inte svårt att känna av historiens vingslag – och kanske ett och annat spöke som inte förmått sig att lämna. Den där lockelsen till det mystiska, storslagna och lite farliga har aldrig försvunnit. Fast numera kopplar man det kanske mindre till sagoböcker och legender och mer till filmer och spel.
Camelot, Valhalla och Brocéliande är alla kungliga slott som sprungit ur fantasin från författare som besökt slott och fästningar som Citadellet i Landskrona.
Det är inte konstigt att den mytiska kraften levt kvar och numera används i moderna företeelser som exempelvis Slotts Senap, den amerikanska snabbmatskedjan White Castle eller varför inte nätcasinot Kungaslottet. När spelbolaget döpte den spelsajten utnyttjades de tydliga parallellerna till både sagans mystik och slottets stabilitet och trygghet. På casinot får man det senare genom svensk licens och inloggning med BankID. Liknelsen kunde inte bli mer passande.
Men Landskrona slott är ett verkligt slott. Det är vare sig en myt, en saga eller en dröm. Det har både inre och yttre vallgravar och dess yttre befästningar – som den lilla ön Gråen tillhör – arbetades på under många år av soldater och fångar, utan att det någonsin blev färdigt.
Den danske kongens fästning
Ett citadell är en fästning som rests inuti – eller åtminstone som en del av – en stad. Ordet betyder ungefär kärnfäste. Och besöker man Landskrona så går det inte att ta miste på att Citadellet är en självklar del av staden.
Om somrarna används de fyra hörnen av den inre befästningen till olika evenemang. På sin tid satte Skånska Teatern vid flera tillfällen upp föreställningar på området, där man bland annat kunde se tidiga prestationer av exempelvis Rolf Lassgård och Peter Haber.
Att Citadellet en gång i tiden placerades så centralt förklarar Statens fastighetsverk, som idag förvaltar byggnaden, berodde uteslutande på strategi. Härifrån gick det att kontrollera handelstrafiken i Öresund. Det var den givna orsaken till varför kong Christian III påbörjade bygget av fästningen. Bygget av själva slottet inleddes 1549 och stod klart redan tio år senare.
Resultatet blev en kvadratisk borg, omgärdad av en vallgrav som då var nära 70 meter bred. Borgens huvudlänga, som vette ut mot sundet, mätte 50 meter och var kraftigt bestyckad. De övriga sidorna skyddades av spärrmurar som hade ett torn i varje hörn. Det hela var på sin tid mycket respektingivande och det var ingen som tvekade kring vem som ägde sundet.
Citadellet uppdateras till nordens modernaste vattenfästning
Det var danskarna som byggde Citadellet, men efter freden i Roskilde 1658 följde det givetvis med Skåne när Sverige tog över. Tidigare hade det legat på den ena av två danska kuster, på var sin sida om sundet. Nu hamnade det på den svenska sidan, med den danska i princip inom skotthåll.
Det var ett imponerande bygge, men svenskarna ville uppdatera det ytterligare. Mellan 1667 och 1675 byggdes därför det som för sin tid var Nordens modernaste fästning. Det var inte bara att renovera lite. Det var att slå näven i bordet för att visa vem som bestämde över sundet.
Det som gjorde Citadellet så modernt efter uppdateringen var i första hand det som låg utanför den inre vallgraven. Runt hela slottet anlades yttre försvarsverk med omfattande bastioner. Det innebar lager av vallgravar och jordvallar, byggda efter holländsk förebild.
Att bygga på det sättet hade inte gjorts i Sverige tidigare. Och i den storleksordningen inte heller någonstans i Norden. Kronan på verket skulle bli ön Gråen. Den var helt konstgjord och placerades strategiskt för att kunna försvara stad och fästning på bästa sätt. Arbetet med ön påbörjades 1748 men stoppades efter fyrtio år.
Från fängelse till minnesmärke
Med tiden blev det lugnare i sundet och behovet av en stark fästning minskade. Byggprojekten lades på is och befintliga delar fick nya funktioner. Från början av 1700-talet blev Citadellet därigenom fängelse för straffångar. Ungefär hundra år senare, 1827, gjordes slottet om till fängelse för livstidsdömda. Emellanåt även dödsdömda.
Den 6 mars 1872 avrättades den sista dödsdömde fången på Landskrona Citadell. Det var Carl Otto Andersson som dömts till livstids fängelse för att ha dödat sin arbetskamrat med ett knivhugg och senare dömdes till döden för att ha dödat sin fångvaktare.
När vi så kommer in på 1900-talet får fästningen en ny funktion igen. Nu förvandlades den till en tvångsarbetsanstalt för “lösdrivande kvinnor”. Verksamheten pågick ända in på en bit av andra världskriget. Då återtog militären fästningen och anlade flera fort ute på Gråen. Än idag kan man från den tiden se de stridsvagnshinder i betong som följer hela strandpromenaden.
Från betong till blommor
Idag är det mest utmärkande med Citadellet att det är en djupt integrerad del av staden. Både Gråen och delar av befästningarna används som kolonilotter, de gamla officersbyggnaderna är bostäder och själva slottsområdet är öppet för turister. Mellan varven hålls det historiska middagar och gyckelspel.
Citadellet, fästningen, Kungaslottet, Landskrona slott – kärt barn har många namn. Slottsbyggnader kan inspirera till allt från senap och snabbmatsrestauranger till online casinon som vill visa på stabilitet och äventyr i ett.
Länk till stödlinjen för spelare och anhöriga.
