I stadskärnan märks utvecklingen i ett tunnare utbud. Det handlar inte om en enstaka bransch eller en tillfällig svacka. Mönstret har vuxit fram under flera år och följer hur handeln förändrats.
För många boende förändrar det också bilden av var i staden man gör sina inköp.
Den största minskningen finns i sällanköpshandeln, alltså varor som inte köps varje vecka. Till den kategorin hör exempelvis möbler och inredning, som många gånger i stället handlas online i dag. Dagligvaruhandeln, exempelvis matbutiker, har samtidigt haft en betydligt mildare nedgång än sällanköpshandeln vad gäller fysiska butiker.
Varför Landskrona tappar butiker nu
Landskrona faller snabbare än landet I Landskrona väger varje nedläggning tyngre än i större städer, där utbudet ofta är större från början. Handelsstråken är färre, och varje tom lokal blir därför mer synlig i stadsbilden som helhet. När ungefär 12,5 procent av butikerna försvinner, som statistiken visar, påverkas både utbudet och rörelsen i centrum. Färre butiker ger också färre skäl att ta sig till centrum för ett planerat inköp.
En viktig förklaring är att fler planerade köp har flyttat till mobilen och datorn. När fysiska möbelbutiker stänger, till exempel, väljer många att handla via nätet. Denna utveckling följer den digitala trenden där allt mer sker online.
Samtidigt ställer det högre krav på de digitala aktörerna, som måste erbjuda tydlig information om alla produkter. Hos aktörer som Etage Inredning kan den som vill handla modern inredning online scrolla igenom ett stort utbud och läsa på om allt från mått till material, för att säkerställa att produkten passar ens eget behov.
Det är också lättare att skjuta upp ett köp av soffa eller lampa än ett köp av mjölk eller bröd. Därför blir butiktappet större i de branscher där kunderna jämför priser länge. Den typen av köp reagerar snabbt när hushållen blir mer försiktiga. I en stad som Landskrona får den skillnaden stora följder på kort tid.
Möbler och heminredning tappar först
Enligt Handelsbarometern har sällanköpshandeln drabbats hårdare än dagligvaruhandeln. När hushållen håller hårdare i pengarna brukar dessa köp minska först. Kunderna funderar längre och jämför fler alternativ innan de slår till.
För Landskrona betyder det att just den delen av handeln bär den största nedgången. Butikerna behöver ofta stora lokaler och många besökare varje vecka. Om besöken faller under en längre tid blir affären svår att få ihop. Samma kostnader blir då tyngre att bära för varje månad som går.
Att kunder jämför priser snabbt på nätet, och gärna väntar in kampanjer, gör de spontana butiksköpen färre. Varorna kräver sällan ett akut köp, så kunden kan välja leverans hem i stället för ett besök i centrum. För de fysiska butikerna ligger hyror och andra fasta kostnader kvar även när färre kunder kommer in, och då blir varje tappad affär mer kännbar – ett problem som online-aktörerna inte behöver anpassa sig efter i lika stor utsträckning.
Matbutiker möter en annan vardag
Dagligvaruhandeln står emot bättre mot butiksdöden eftersom behovet är återkommande. Mat, hygienvaror och andra basvaror måste köpas även när ekonomin går trögare. Kunderna behöver dem nära hemmet och ofta samma dag. Det ger de butikerna en stabilitet som andra delar av handeln saknar.
Det betyder inte att dagligvarorna står stilla, men nedgången har varit betydligt mildare. Det skapar en tydlig delning mellan handel som måste finnas nära och handel som kan flytta till nätet. Den uppdelningen blir nu allt tydligare i mindre städer som Landskrona. Skillnaden syns redan tydligt i hur olika butikstyper utvecklas i staden.
Branschprognoser pekar dessutom på att näthandeln fortsätter att växa de närmaste åren. Fram till 2035 väntades den öka med i snitt 2,3 procent per år, men takten skiljer sig mellan olika varor.
Inom sällanköpshandeln väntas näthandeln öka med 3,6 procent per år, och där fortsätter trycket mot fysiska butiker att vara störst. Inom dagligvaror ligger den väntade ökningen runt 0,5 procent per år, vilket visar att matköpen, till exempel, fortfarande i hög grad sker i fysisk butik, nära hemmet. För Landskrona betyder det att omställningen lär fortsätta, särskilt för butiker som säljer sådant kunden kan planera länge.
För stadskärnan blir frågan därför inte bara hur många butiker som finns kvar. Minst lika viktigt är vilka typer av butiker som kan bära sin verksamhet i längden. Där ligger också den stora utmaningen de kommande åren.
Vad butiksdöden betyder för Landskrona
Utvecklingen betyder inte att handeln försvinner från Landskrona, men den förändrar vad en fysisk butik ska vara. Butiker som erbjuder närhet, snabb service eller något svårt att ersätta på nätet har ett bättre läge. Det påverkar både utbudet och hur människor använder stadens handelsplatser. För sällanköpshandeln blir uppgiften svårare när näthandeln fortsätter att växa stadigt.
Sedan 2017 har Landskrona tappat butiker snabbare än landet, och mycket talar för att skillnaden kan bestå. När var åttonde butik redan har försvunnit blir varje ny butik och varje nedläggning viktig för centrum. Det gäller både handlare, fastighetsägare och den lokala stadsmiljön.
Framtiden för Landskronas handel avgörs i mötet mellan lokala behov och kundernas nya sätt att köpa.
