Filmen, eller rättare sagt filmerna, är inspelade av Oskar Fäldt som till vardags arbetar för Landskrona stad. Detta projekt ligger dock sidan om det dagliga arbetet. Han berättar om hur idén om en film om bandet föddes.
– Jag träffade bandets trummis Christer Sandin när jag spelade fotboll i IK Bolton för 100 år sedan. Han var lagledare där och jag var bolltrollande högerytter. 2008 ringde Christer mig och frågade om jag ville hjälpa honom att filma en av deras föreställningar på teatern i Landskrona. Då jobbade jag på TV4 i Malmö och tyckte det var ett kul sidoprojekt. Sen har det rullat på och jag har spelat in fyra föreställningar på teatern från den första 2008 till den sista 2016, säger filmaren och skrattar.
Tanken var att bandet skulle ha en 60-års jubileumsföreställning 2023, men tyvärr gick det inte på grund av hälsobesvär.
– Så Christer frågade mig om jag ville intervjua honom, Salle och Kitte, och istället ge ut en dokumentärfilm, där vi blandar snack och historier från intervjupersonerna, med musik från föreställningarna från teatern. Dessutom hittade Salle massa gamla videoband som han filmat från 80-90 talet, så då kunde vi lägga in lite kul material från träffar i replokalen 1988 inför reunion på Strand, och även framförandet på Strand 88, dock med lite knackigt ljud, men det är bara charmigt. Så det är bakgrunden till att jag ville vara med och göra detta. Det har varit ett riktigt roligt projekt med många intressanta och spännande historier och mycket skratt.
Filmen är nu klar och förra veckan var det premiärvisning på Folkets Hus.
– Vi visade bara de 30 första minuterna ur dokumentären, men det kändes som att den mottogs väl. Det var lapp på luckan och det var många goa skratt bland publiken.
Det är dock mer än bara en dokumentär.
– Bandet har valt att trycka upp och sälja den som en Jubileums-DVD, med tre skivor. Första skivan innehåller dokumentären som är cirka 1 timme. Skiva två innehåller det bästa från konserten 2009 på Landskrona teater och skiva tre innehåller det bästa från konserterna 2013 och 2016. Skiva två och tre är cirka 1 timme och 20 minuter vardera.
Dokumentären är en milstolpe i Oskar Fälts karriär som filmare.
– Jag har gjort många reportage på SVT och TV4 men aldrig något som varit så här omfattande. Det är första gången jag gör en 1 timmes lång dokumentär. Det har varit mycket jobb, men väldigt roligt och intressant.
Bandets bassist Christer ”Kitte” Malmsten berättar om den minnesvärda kvällen.
– Det var jätteroligt. Jag tänkte innan om det skulle visas en massa som man glömt. Men så var det inte. Det var en mysig filmvisning, säger Christer ”Kitte” Malmsten.
Någon levande musik i samband med filmvisningen blev det inte, och det berodde på naturliga omständigheter.
– En i bandet kan inte gå och en annan kan inte se. Det hade inte blivit bra, säger ”Kitte” och skrattar hjärtligt.
Avslutningsvis frågar vi bassisten om var namnet Greenfathers kommer ifrån.
– Vi hade alltid så roligt och då grinade vi. Och Fathers var ju häftigt från engelskan, säger bassisten.
Att man norröver i landet gråter när man grinar betydde inget.
– Där spelade vi ju aldrig ändå.
