Trots tydliga riktmärken från Skolverket fortsätter barngrupperna i förskolan att växa.
Undersökningen från Sveriges Lärare bekräftar det många inom förskolan länge har larmat om: barngrupperna är för stora – och de blir inte mindre. På nationell nivå har andelen åldersindelade grupper som överskrider Skolverkets riktmärken ökat från 54,0 till 54,8 procent på bara ett år. Samtidigt är personalbemanningen fortsatt låg, och trycket på personalen växer.
För de yngsta barnen 1–3 år bör grupperna inte vara större än 12 barn. För barn 4-5 år är riktmärket 15. Trots det ligger snittet i landet på 15,3 barn per grupp, med stora skillnader mellan kommuner. I Bromölla är 93 procent av barngrupperna för stora, i Landskrona 57 procent, och i Kävlinge endast 14 procent.
Observera att det här endast är åldersindelade barngrupper som räknas in. I Landskrona kommun var 48% av barngrupperna åldersindelade 2024. Vad förklarar dessa skillnader? Och varför saknas öppenhet kring grupper som inte är åldersindelade?
Den här utvecklingen är oroande. Förskolan har ett avgörande uppdrag: att skapa en trygg, stimulerande och lärorik miljö för våra yngsta medborgare. Det kräver små grupper, hög personaltäthet och möjlighet till individanpassning – särskilt i en tid då kraven i läroplanen för förskolan har ökat.
Stora barngrupper, i kombination med låg personaltäthet av både förskollärare och barnskötare, skapar en ohållbar arbetsmiljö. Personalen hinner inte ge varje barn det stöd de behöver. Chefer tvingas göra avvägningar mellan ekonomi och pedagogik. I slutändan riskerar barnen att inte få den trygghet, omsorg och stimulans de har rätt till.
Föräldrar har rätt att förvänta sig en likvärdig och högkvalitativ förskola – oavsett var i landet man bor. Anställda har rätt till en arbetsmiljö som är hållbar, utvecklande och fri från stress. Och barnen har rätt till en trygg start i livet.
Därför måste politiker på både lokal och nationell nivå agera. Det är inte rimligt att resurserna inte matchar kraven i styrdokumenten. Det är inte hållbart att barngrupper år efter år överskrider riktmärkena. Det är inte acceptabelt att barns rättigheter – och personalens arbetsmiljö – sätts på spel i ekonomins namn.
Regeringens pågående utredning för att se över ett maxtak för barngruppernas storlek behöver leda till politisk handling och verklighet. Rekommendationer räcker inte. Det måste finnas ett tydligt regelverk att luta sig mot – både för huvudmän, chefer och personal.
Redan i april 2024, när arbetsgivaren i Landskrona stad meddelade att 40 barnskötare skulle sägas upp, presenterade Kommunal och Sveriges Lärare ett alternativ: behåll personalen – minska barngrupperna istället, något som både hade gynnat barnens behov och höjt kvaliteten i verksamheten.
De som visste mest om förskolans behov – de som står i verksamheten varje dag – var också de som arbetsgivaren lyssnade minst på.
Förvaltningschefen Lena Hjelmström var tydlig med att det är en politisk fråga och att den inte var aktuell då. Så frågan vi ställer oss är när kommer det att vara aktuellt?
När anser politikerna att det är deras ansvar att lyssna och agera?
Förskolan är en investering i framtiden. Men just nu tvingas vi betala ett högt pris – i form av personalens hälsa och barnens trygghet. Det är varken hållbart eller acceptabelt.
Vi står bakom förskolans uppdrag. Vi tror på barns rätt till trygghet och lärande. Vi vet vad som krävs.
Rebecka Kainulainen, Sveriges Lärare
Nina Sehovic, Kommunal
