Orosmoln över privata kliniker

Sofie Axtelius, Anne Wall-Olsson, Per Bengtsson, Tomas Mårtensson och Marie Hast är samtliga legitimerade sjukgymnaster som arbetar på Idrottsskademottagningen i Landskrona. De bistra minerna och oroliga anletsdragen beror på det förslag som nu ligger till grund för riksdagen att ta ställning till och som starkt kommer att påverka landets privata kliniker om det går igenom. Det är dock en bit kvar innan de folkvalda rikspolitikerna ska ta ställning. Inte förr än under andra halvan av 2024 väntas frågan komma upp på bordet. "Det är dock viktigt att vi redan nu visar vad förslaget innebär i praktiken", anser Tomas Mårtensson.
De privata sjukgymnastklinikerna känner sig hotade. Riksdagen kan komma att avveckla ett av de system som sjukgymnasterna arbetar inom. Det finns ett mer eller mindre skarpt förslag om detta. I korthet vill utredaren ändra på regelverket för att skapa bättre förutsättningar för tillgång till en jämlik vård i hela landet samt öka etableringarna i glesbygden.

I runda svängar har 3 000 namnunderskrifter från hela landet samlats in via en kampanj på nätet mot ett förslag som riksdagen har att ta ställning till som skulle innebära att man avvecklar systemet som möjliggör att driva privata kliniker för legitimerade sjukgymnaster. Oron på Idrottsskademottagningen i Landskrona är påtaglig.

Lagen om ersättning för fysioterapi är en lag som möjliggör för patienten att träffa en fysioterapeut (sjukgymnast) inom högkostnadsskyddet via något som kallas ”Nationella taxan”. Varje år tar den nationella taxan, beroende på region, emot upp till 60 procent av de fysioterapeutiska besöken inom primärvården.  Fysioterapeuter utför årligen drygt två miljoner behandlingar.
Tänk själv om alla dessa behandlingar skulle ingå i regionernas hårt belastade organisation. Jag tror inte det är möjligt, säger Tomas Mårtensson, välkänd sjukgymnast i Landskrona som befarar att vårdköerna då skulle komma att öka ytterligare.

Bättre tillgänglighet
Att ens få in en fot i dörrspringan på en vårdcentral i Landskrona kan vara nog så besvärligt. Då är tillgängligheten betydligt större på Idrottsskademottagningen, åtminstone när det gäller skador och sjukdomar i muskler, leder och skelett.

– Vi har bättre öppettider. Vi öppnar i regel klockan 6 på morgonen och stänger vissa dagar först vid 20-tiden. Vi har dessutom högre utbildningsnivå än många av vårdcentralerna. Vi vill se oss som en resurs, understryker Tomas Mårtensson.

Enligt den utredning som nu varit ute på en remissrunda, föreslås modellen med den nationella taxan att avskaffas och lagen upphävs vid utgången av 2025. Därefter är det tänkt att det ska följa en övergångsperiod fram till 2032.
Vem vågar satsa i de befintliga klinikerna eller starta nytt nu när sådana förslag läggs fram utan att ett nytt fungerande ersättningssystem är på plats, säger Tomas Mårtensson och trots att liknande förslag kommit och gått under hans 35-åriga karriär i yrket, finns det en oro för framtiden.

Tillsammans med kollegorna Anne Wall-Olsson, Marie Hast, Per Bengtsson, Gunnar Lundmark, Åsa Gustafsson och Sofie Axtelius diskuteras förbundet Fysioterapeuternas remissvar. Att läget är skarpare nu än någon gång tidigare är man överens om.
­– Vi motsätter oss inte en utredning. Det finns konstigheter i det nu gällande regelverket. Det behöver moderniseras, anser Tomas Mårtensson och kollegorna nickar instämmande.

– Det är också konstigt att det inte presenterats ett alternativ. Frågan är vart vi ska ta vägen och inte minst våra patienter, säger Tomas Mårtensson och berättar att det ofta händer att vårdcentralerna hänvisar patienter till Idrottsskademottagningen.
– Vi har ett spann från barn till äldre. Vi avlastar vårdcentraler och akutmottagningar, inte minst då vi gör en första bedömning här. Vi är en bra första instans. Det vill vi fortsätta vara, avslutar Tomas Mårtensson.

Till arkivet