En gång formulerade undertecknad i en insändare att Landskrona var staden som Gud hade glömt. Det kändes så, då. Brottsligheten var utbredd, hög och för mycket. Debatten var betungande. Tonerna höga. Sedan dess har Landskrona haft sju stycken direktörer. Sju stycken stadsdirektörer. I går kastade Carina Leffler, den sjunde i ordningen – hastigt och lustigt – in handduken.
Sju, skulle man kunna tro är antalet höga chefsposter som behöver tillsättas i Landskrona stad. Stadsdirektör, förvaltningschefer för teknik- och fritids-, individ- och familjeförvaltningen, utbildningsförvaltningen samt HR-chef. Men teknik- och fritids är en förvaltning, individ- och familj är en förvaltning, så det blir bara fem tjänster som behöver tillsättas. Förutom stadsdirektörens egen post, är de övriga otillsatta tjänsterna direkt underställda stadsdirektören. Ändå bedyrade kommunstyrelsens ordförande i går, med anledning av stadsdirektörens avgång följande: ”Carina är en entusiasmerande ledare som har stärkt vår organisation under de år hon arbetat i Landskrona. Hon har satt ett djupt avtryck i arbetet med att fokusera på såväl effektivitet som kvalitet i offentlig verksamhet. Det arbetet lägger en stabil grund för Landskrona stad när vi nu går in i kärvare tider.”
Landskrona har också haft sju direktörer som stöttat – eller styrt – ledningen för staden. Några av dem har funnits i politiken, någon som tjänsteman, några i skymundan, men ändå synliga. Som en våt filt, som kväver lågan, skulle några säga. Tvärtom, skulle andra säga. För att tända en gnista. Med en startmotor i ett vägskäl, eller vägval. Eller ett startskott som hette Norra Borstahusen. Ett dödsskott, replikerade jag.
Sju är antalet år sedan det första symboliska spadtaget togs i Strandbyn i Norra Borstahusen. När debatten om planprogram för Norra Borstahusen debatterades i kommunfullmäktige för lite mer än 10 år sedan flaggade jag för att det inte fanns någon ekonomisk kalkyl för detta stora projekt. Jag kritiserade det faktum att i beslutsunderlaget fanns det inget om framtida ränteläge, inflationsnivåer, arbetsmarknadssituation, kronans läge eller om vi ens har kronan om 20 år. Drygt halva tiden har gått och det ser just nu inte ljust ut för ränteläget, inflationsnivåer och arbetsmarknadssituationen. Förvisso har vi kvar kronan, men den sitter lite på sned. I vilken takt utvecklingen av Norra Borstahusen kommer fortsätta härifrån framöver återstår att se. Kärvare tider, sa kommunstyrelsens ordförande. Jag tror att man kan konstatera: Festen är över!
Musikbandet Bob Hund från grannstaden Helsingborg har gjort en låt som heter Festen är över. När jag lyssnar på den etsar sig orden fast:
”Du vill att det ska vara vi mot dom
Men vilka är dom?
Får jag fråga en personlig sak?
Vilka är vi?
Du vill att vi ska resa oss upp
En riskgrupp, en fin familj
Som bor på denna heliga plats
Där allt, allting handlar om oss
Knackningar i väggen
Som inte går att tyda
Finns inga regler
Men du väljer att lyda
Festen är över
Festen är över oss
Allting är över
Festen är över oss”
Marko Huttunen
