På självaste valborgsmässoafton är det tänkt att Fanny Beckman ska inviga sin fotoutställning ”Take Back the Streets” på Landskrona museum.
– Landskrona, det är hemma när jag är i Sverige, säger Fanny Beckman som firat jul- och nyårshelgerna i stan. Tillvardags bor och arbetar porträttfotografen i London.
Sin första kontakt med kameran fick hon redan i barnsben. Intresset för fotografering har alltid funnits och utvecklades under ett intensivt och kreativt år på Gamleby fotoskola.
– Då med inriktning på konstnärlig, gestaltande fotografi. Jag visste egentligen ingenting om folkhögskolor innan jag började där. Det var en dröm. Det är något jag verkligen kan rekommendera ungdomar att söka sig till efter gymnasiet.
Därefter återvände hon till sin tidigare hemstad, Malmö. Pluggade enstaka kurser i Lund och frilansade som fotograf.
– Jag gjorde då också egna projekt. Jag samarbetade med olika feministiska organisationer. Jag var bland annat volontär på Malmö kvinnojour och fotografering har alltid varit mitt sätt att uttrycka mig på. Kvinnojourens arbete handlar mycket om att släcka bränder och jobba när det redan är försent. Då ville vi göra något för att förebygga och sprida kunskap om jouren. Detta var långt innan #metoo, så det fanns ingen diskussion om våld i nära relationer i media, så som vi ser idag.
Fanny Beckman som vid tillfället var i tjugoårsåldern mötes av mycket fördomar.
– Det var jätteviktigt för oss att slå håll på de myterna som fanns, säger hon vars porträttserie första gången visade på Malmö Central. Det var iscensatta bilder föreställande kvinnor som utsatts för fysiskt och psykiskt våld i nära relation som mötte och högg tag i tågpendlarna.
– Här nådde vi en publik som inte går på konstutställningar i vanliga fall, säger hon.
Fotona visades sedermera också i Sveriges riksdag.
– Då men även fortfarande är det väldigt stigmatiserat att prata om detta. Men det har blivit bättre, poängterar Fanny Beckman.
Tar gärna en diskussion
Fotografen nöjer sig inte med att enbart visa sina bilder utan är mån om att på alla sätt öka medvetenheten hos betraktaren.
– Jag gilla att ställa ut och samtidigt ha föreläsningar om det aktuella ämnet.
London calling
Storbritannien lockar och hon bor under tre och halvt år i Brighton innan hon når dagens hemmabas – London.
– Jag jobbade bland annat på ett kameraföretag. Det var ett onlineföretag som handlade med begagnade kameror. Allt som köptes in fick jag testa så att det fungerade. Det var jättekul och tekniskt lärorikt men till slut saknade jag den kreativa biten.
Flyttlasset går till London, strax innan pandemin bryter ut.
– Jag har ett par fantastiska månader i London innan ”lockdown” stänger ner allt. Det går trots allt bättre än vad jag förväntat mig och jag kan arbeta med företag som har samma värderingar som jag har.
I Brighton har hon påbörjat ett nytt projekt ” Women of My Generation” där hon fotograferar kvinnor i deras egna sovrum i bara underkläder.
– Det handlade om att ifrågasätta skönhetsideal. Det var kvinnor med olika bakgrund och kroppsstorlekar. Detta ledde i sin tur till att jag fick jobba med The Guardian och Levi’s. Detta var något de också ville belysa.
Plötsligt har hennes konstnärliga arbeta lett henne in i stora internationella företag och organisationer. På plats kan hon vara med och påverka, inte enbart hur reklambilden eller företagsporträtten skall se ut, utan även i frågor som rör hållbarhetsarbete, kvinnosyn men också komplexa problem som ätstörningar.
Ta tillbaka gatorna
I höstas tilldelades hon Nell Walden-stipendiet på 20 000 kronor av Landskrona museum.
För pengarna ska hon förverkliga ett nytt projekt – Take Back the Streets. Här kommer hon att belysa kvinnors och transpersoners osäkerhet i det offentliga rummet. Hon ska fotografera människor på platser där de känner eller har känt sig otrygga.
– Det är svårt för det är ofta väldigt mörka platser. Jag har i och för sig köpt en speciell LED-lampa för att kunna ta bilder i dessa miljöer, säger hon och berättar om uppkomsten till projektet.
– Jag har fått lite olika svar på hur mordet på Sarah Everard rapporterades i svenska medier. Det skedde i mars 2021 och en polisman som var gärningsman. Detta slogs upp jättestort i Storbritannien och ledde till kraftiga protester. Jag har funderat mycket kring detta fall. Hon gjorde allting rätt. Gick på upplysta gator, pratade i telefon, etcetera. Det har lett till många diskussioner och det som gläder mig mycket är att det fått män att reflektera över vad de kan göra bättre när de möter en kvinna ute som ser rädd ut.
Och här någonstans hittar hon syftet med ”Take Back the Streets”.
– Kan vi påbörja en diskussion bland betraktarna, men även erbjuda de medverkande möjlighet att ta tillbaka platser som varit förknippade med rädsla är mycket vunnet, säger hon som även hoppas att projektet ska utmynna i hennes första fotobok.
Att prata med en fotograf kretsar mycket kring ljuset. Kanske kan projektet rent av medverka till att Landskrona stad ser över sin ljuspolicy och därmed öka tryggheten ytterligare.
– Landskrona är en mörk stad. Det har jag märkt det när jag fotograferat till projektet.
Se några av de mörka och otrygga miljöerna i Landskrona
I väntan på Fanny Beckmans utställning på Landskrona museum (preliminär invigning den 30/4) bjuder hon på ett par bilder från ”Take Back the Streets” på sitt Instagramkonto – https://www.instagram.com/feckman/
