Jag våndades där jag låg, varmt och blött! Ack vad jag ville därifrån. Långt borta hördes krystade skrik. Håll käften för fan, jag försöker fundera, var min tanke. Tänkte på när jag fortfarande låg och skvalpade i Fars pung. På den tiden hade jag svans och bara ett öga, fast ögat var jättestort. Inga öron, fast ändå tror jag mig höra Fars polemik med min Farbror:
”Jodu, två döttrar men ingen son!”
Platsen var Charlottenlunds galoppbana utanför Köpenhavn. Året var 1957! ”det löser sig”, svarade min farbror, ”saft och boppe, e ju det bästa som finns”.
Diskussionen avbröts av hästarna på upploppet. Den gick IN, ropade far min, och såg förmodligen fram emot en helkväll på ”Kystens Perle”.
Nog gick den in alltid, några veckor efteråt. Tänk er att åka hiss neråt, där hissen släppt i sina linor, dock landar den mjukt och hissdörrarna öppnas helt normalt. Man tittar ut och undrar ”vad fan var det som hände?” Så var det, dessa veckor efter Fars femetta på galoppen. Fast egentligen tvärt om: Jag for uppåt i en hiskelig fart och landade mjukt. Men var i helvete var jag? Begrundade detta, samt vad orden ”saft och boppe” betydde.
Jag bestämde mej, det var dags att utforska världen! De dova skriken långt borta tilltog, men jag brydde mig inte, nu ska vi ta reda på mer om saft och boppe. Nio månaders funderingar borde få ett slut. Jag tog sats. Sparkade mig ut! Där stod hon, en kvinna i 35-årsåldern, allmänt utseende, ingen skönhet…, men hade hon inte varit, hade jag nog hamnat på golvet.
Jag föddes på Landskrona BB den 19 maj 1958, kl 19.22. Tulpanerna höll redan på att på att slå ut det året! Sekunderna efteråt fick jag min första försmak av boppe. Saften väntade!
Janne Svensson
