Annons

Gästkrönika: Var det bättre förr?

När Göran Hammarström växte upp i Landskrona så var det utedass som gällde på gott och ont. Foto: Minnesbanken.

Landskrona Direkt visade nyligen en fin bild av många skridskoåkare på en spolad landisbana. Hur var det omkring 1930? Vad jag vet, var stans enda skridskoåkare jag och mina skolkamrater. Vi hade skridskor som spändes på pjäxorna med läderremmar och åkte på vallgraven om isen höll och snön inte var för tjock. Det var inte bättre för.

Annons
 

Så läser jag i LD att BoIS är i full gång och köper spelare. Jag hade ett passionerat intresse för BoIS med början 1928, när jag var sex år. Laget var ett av de ursprungliga allsvenska. Om jag hade pengar, kom jag in på IP och såg matchen. Jag var för blyg att be någon äldre man att ta mig in med lögnen: Jo, de e min påog. Annars stod jag med näsan tryckt mot  ståltrådsstängslet med oxelhäcken. Det hördes om BoIS fick ett mål, och resultatet fick jag veta omgående när folket kom ut. BoIS fina kedja Satte, Tjodde, Buckla, Hacke och Bergsten är oförglömlig. Det var samma spelare år efter år och de var från Landskrona med omnejd. Jag hade hela laget på små foton som man köpte på femöreskola. Om idag grannarna HIF och MFF är mer framgångsrika så beror det inte på att städerna har bättre spelare. De har mer pengar att köpa bättre spelare. Svårt att godta för den som var med förr. Både fotbollen och BoIS var bättre förr.

Hygienen var väl definitivt rätt förfärlig förr. Tänk på utedass som inte var ovanliga omkring 1930. Min fina privatskola Elementarskolan hade ett sådant. Det var aldrig populärt hos fröken när man nödgades säga: Fåor ja gåo påo gåoren? Dass är primitivt jämfört med WC. Jo visst, men det är inte hela sanningen. Dass hade sina fördelar. Ett dass för flera människor kunde ha mer än ett hål i träbänken, vilket befrämjade gemenskap. Och när man kom tillbaka till familjen efter en liten promenad, kunde man diskutera väderleken som man just upplevt. Minusgrader var inte så bra. En påg som redan var på gården hade hörts ropa uppåt huset: Moor, kasta ner dassanyckellen, tiningen och en mad me sockor påo.
När jag kom till universitetet, 1940 bodde jag i ett studentrum i ett hus som inte hade rinnande vatten eller toalett. Rummet hade ett pottskåp med potta och handfat med en vattenkanna. Bad och hårtvättning var sällsynta. Förfärligt? Vetenskapen säger nu att allt vårt tvättande, badande och duschande inte är bra. Vi tvättar bort nyttiga bakterier.

Befolkningens sammansättning har ändrats. Omkring 1930 var nästan alla i stan landskroniter.  Judarna var en speciell grupp. Om man ville reta dem kunde man säga: Jude, jude, skjortan hänger ude. Men judarna var aktade och duktiga och jag har inte hört någon använda orden. Man kunde reta poliser genom att säga: Polis, polis, potatisgris. Men det ville eller vågade nog ingen. Nu är stan så blandad med olika slags folk att ordet för befolkningen är landskronabor. Det blir inga fler landskroniter. Det finns olika åsikter om folkblandning eller enhet är bäst, och jag drar ingen slutsats.

Av: GÖRAN HAMMARSTRÖM

Annons
Annonser


















Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser