Han vurmar för kakelugnar

kakelugn17
Under en månads tid har Landskrona Direkt följt arbetet med att mura upp en kakelugn från 1700-talet i ett hus från samma århundrade.

Landskrona är rik på kulturmiljöer som väl speglar stadens utveckling genom epokerna. Landskrona Direkt har under en månads tid sporadiskt följt en kultur- och miljögärning av det mer privata slaget i ett 1700-tals hus på Fiskargränden där en nästintill samtida kakelugn murats upp.

Vem vet, kanske bodde det en kakelugnsmakare någonstans på Fiskargränden för 240 år sedan. Om han kunnat följa Lars-Göran Larssons arbete med att mura upp en kakelugn i det gamla korsvirkeshuset hade igenkänningen, yrkesmännen i mellan, varit stor. Metoden och inte minst materialen är desamma. Det var under 1700-talets andra hälft som olika kakelugnstyper togs fram för att bättre ta vara på värmen från elden. Vedbrist gjorde de ineffektiva öppna spisarna omoderna. Nu skulle det muras slingrande rökgångar, spjäll och luckor. Under 1800-talet och en bit in på 1900-talet var kakelugnen den viktigaste värmekällan i bostäder.

– Jag uppskattar att denna kakelugnen är från sent 1700-tal, säger Lars-Göran Larsson när vi första gången träffar honom. Kakelplattorna står prydligt uppradade längs en nymurad vägg. Någon ritning finns inte, endast fotografier i en pärm.
– Jag monterade ner den i Lund. Då märkte jag upp varje platta med en siffra i den ordningen den nu ska muras upp igen.

Det är svårt att tror att det ska kunna bli en pampig kakelugn av materialet. Gammalt murbruk och skavanker i kombination med att inte en platta tycks jämnhög med någon annan gör oss tveksamma. Kommer den handmålade, rinnande, glasyren att tåla att arbetas med ännu en gång? Bara att få till sockeln tar ett par dagar. Det är ett drygt tvåhundraårigt tredimensionellt pussel där gruset i fogarna löses upp i vatten och med varlig hand skrubbas rent. Tålamod är en mycket viktig egenskap.

Lars-Göran Larsson kan sitt hantverk. Handlaget sitter i ryggmärgen.
– Nu i september firar jag 50 år som kakelugnsmakare, säger han och berättar att han började sin yrkesbana som golvslipare och parkettläggare.
– Men så blev det ont om jobb och istället var där en kakelugnsmakare på bygget som behövde en hantlangare med körkort och på den vägen är det, säger 72-åringen som inte har några planer på gå i pension.
– Jag gillar att köra motorcykel och ska unna mig ett par månader på vägarna i Europa nästa år men så länge jag tycker det är kul att mura kakelugnar, så länge tänker jag hålla på, säger han.

Hantverkarna intar staden
1747 beslutar Sveriges riksdag att göra Landskrona till rikets starkaste fäste i väster.
Den hotfulla dansken skulle icke göra sig besvär. Försvarsprojekt omfattade ett fäste på grundet Gråen som kunde skydda hamnen och staden. Den nya staden skulle sedan byggas på utfylld mark för att närma sig den naturliga djuphavsrännan. Efter en del dividerande om gatunätet beslutades 1755 att detta skulle få ett rätvinkligt utseende.  Kaserner samt en ny kyrka skulle byggas. Det planerades för rådhus, torg och gator, där de förnämsta var Drottninggatan och Kungsgatan. Vid dessa gator fick endast grundmurade ståtliga stenhus uppföras. I utkanten och i gränderna planerades för enklare korsvirkeshus. Ett av dessa återfinns än idag på Fiskargränden 13.
– Här i kvarteret bodde hantverkarna, som skulle bygga den nya staden, säger Christer Hallgard som idag äger fastigheten och som med varsam hand nu renoverar sitt 1700-tals hus.

Christer Hallgard arbetade på Yara fram till pensionen för några år sedan. För cirka fem år sedan fick han nys om huset på Fiskargränden.
– Det var inte i bästa skick och buden var inte många. Men jag såg vilken potential det fanns och därför lade jag ett bud, säger han.

Ett par år senare påbörjade han arbetet med att fixa ritningar och begära tillstånd från olika instanser.
– Det var många turer men till slut var allt klart och för något år sedan påbörjade jag detta projekt. Jag räknar med att huset ska vara klart för inflyttning senast den siste januari 2017.
– Till dess har vi nämligen sagt upp den bostad vi hyr idag, säger han och skrattar.

Och lagom till advent kan han tända eld i kakelugnen för första gången.
– Den ska nu torka i tre månader innan man kan elda i den, förklarar Lars-Göran Larsson sedan man i veckan monterat de sista stenarna i krönet efter det att skorstenen också anslutits.
– Visst är den en skönhet, en möbel, säger Lars-Göran Larsson som i höst ska mura en tysk Meissen kakelugn utanför Helsingör samt en kulturugn från sekelskiftet på gamla väster i Malmö.

kakelugn1
Arbetet har just påbörjats och kakelmakare Lars-Göran Larsson håller på att måtta in var sockeln och därefter hela kakelugnen ska hamna.
Kakelplattorna står uppradade i den ordning de ska muras upp.
Kakelplattorna står uppradade i den ordning de ska muras upp.
kakelugn6
Noggrannhet och stresstålighet är A och O för en kakelugnsmakare.
kakelugn5
Varje kakelplatta läggs i blöt och gammalt tegel och murbruk tas bort. Gammalt tegelskärv återanvänds inne i ugnen.
kakelugn7
Lars-Göran Larsson är en av fyra kakelugnsmakare i Skåne men arbetsfältet är betydligt större än så. Rent av bosatte han sig i Kiruna under ett och ett halvt år när han hade en del jobb kring malmfälten. – När det nu rivs där måste de ta tillvara på kakelugnarna.
kakelugn3
Lars-Göran Larsson menar att kakelugnar ska användas. – Det är vackra inredningsdetaljer och samtidigt effektiva värmekällor. Vi förlorar en del av vårt kulturarv om vi låter de gå förlorade.
kakelugn4
Korsvirkeshuset från 1700-talet genomgår en helrenovering.
kakelugn8
Sällskap på jobb.
kakelugn16
I huset har det tidigare funnits kakelugnar. I samband med renoveringen har två olika kakelplattor hittats.
kakelugn10
Bakom kakelplattorna från 1700-talet finns en snillrik konstruktion i tegel som förflyttar röken, i detta fallet i 9 meterlånga kanaler, innan den når skorstenen. Hela kakelugnen fungerar som värmekälla flera timmar efter att elden slocknat. Hela idén med en kakelugn är att få ut mesta möjliga värme av minsta möjliga mängd ved och arbetsinsats.
kakelugn9
Gamla skärvor av tegel och kakelplattor finns inmurade i kakelplattorna. Detta för att hålla värmen bättre.
kakelugn14
Plattorna skiljer sig åt i storlek och kanterna är inte alltid så jämna vilket gör att Lars-Göran Larsson fått kompensera med fogen.
kakelugn11
I bananlådorna i bakgrunden ligger en kakelugn från sekelskiftet nerpackad. Kunden valde till slut en ugn som var mer jämngammal med huset. –  Jag har ytterligare två riktig gamla ugnar på lager samt ett 30-tal andra, säger Lars-Göran Larsson som tänker fortsätta mura kakelugnar så länge han tycker det är kul.
kakelugn12
Nu återstår att koppla på skorstenen.
kakelugn15
100 timmar räckte inte denna gången. – Det blev några fler men jag får stå till mitt ord. Det var dels sockeln som bråkade med mig, säger Lars-Göran Larsson när endast krönet och luckorna återstår.

Till arkivet