Efter Landskrona Direkts artikel om Praostopp i Landskrona har elever, föräldrar och politiker hört av sig, mer eller mindre eniga om att praon åter måste upp på schemat.
– Min åsikt är att prao i grundskolan är viktig, säger utbildningsnämndens ordförande Lisa Flinth (FP) som genom sitt jobb som kanslichef och ombudsman på Folkpartiet i Skåne i somras rent av arrangerade ett seminarium i Almedalen kring praons framtid.
– Vi tog också fram en rapport, berättar Lisa Flint och visar upp det elvasidiga dokumentet med rubriken ”Reglerna som stoppar prao” med underrubriken ”Riktlinjer från Arbetsmiljöverket har fått skånska kommuner att avskaffa prao”.
I rapporten har Folkpartiet tagit del av riksdagens utredningstjänsts frågor om, prao till de skånska kommunerna och i de fall kommunerna inte svarat kompletterat med egna siffror.
Noterbart ur svaren från de skånska kommunerna är att nästan samtliga idag har prao i grundskolan, vanligtvis i årskurs 9. Nästan samtliga anger också att praoverksamheten på ett eller annat vis påverkas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter men att de, trots svårigheter, arbetar vidare med verksamheten och utvecklar nya rutiner för att kunna följa de krav som anges i föreskrifterna.
Borde då inte Landskrona också göra detta?
– Problemet är Arbetsmiljöverket. Jag har inte gett upp utan tänker fortsätta ligga på verket för att få dem att inse det orimliga i kraven, poängterar Lisa Flinth.
Även nämndens vice ordförande, den flitigt arbetsplatsbesökande moderaten Erik Raita, vill se att praoverksamheten återuppstår i Landskrona.
– Moderaterna tycker också att PRAO är viktigt, men på vilket sätt som rektorerna väljer att organisera det utifrån de lagar och regler som finns kan och bör vi inte lägga oss i.
– Jag vet dessutom att detta är en fråga som förvaltningen kommer arbeta med för att i ännu större utsträckning än idag se till så att de olika skolorna är synkroniserade i sitt arbete, säger han.
Socialdemokraternas Leif Olin, pensionerad skolchef, sitter även han med i utbildningsnämnden men säger sig inte känna till hur diskussionen gått kring praon i Landskrona.
– Men jag vet hur vi diskuterade i Helsingborg och hur det blev. Bakgrunden är att det finns allt färre möjliga arbetsplatser som kan ge ungdomarna något som är någorlunda meningsfullt. Det kom allt fler rapporter hur det egentligen inte kunde kallas prao. Sen var många företag negativa eftersom det tar tid i en allt mer stressad och pressad arbetsmarknad. Dessutom är ofta jobben numera så specialiserade att det inte går att ha en ung praoelev som kan göra nåt vettigt i sammanhanget. Oftast försågs de med en kvast och lite städmateriel och det blev praon. Det blev med tiden allt svårare att få fram praoplatser till alla. Ofta fixade eleverna platser inom familjens företag eller någon släkting och skolan hade dålig koll. Praon blev inte vad det var tänkt att bli och som den faktiskt var en gång.
Läs mer:
Ladda ner:
Folkpartiets rapport: Reglerna som stoppar Prao (PDF-dokument, 203 kB)
