Topsy brinner för boxningen

Annons

Som liten påg bodde Torsten ”Topsy” Lindblom granne med Landskrona Boxningsklubb och boxarnas tuffa framtoning lockade.
– Jag var liten och lite blöt, så jag tyckte att boxning skulle passa. Först gick jag bara dit och fick sitta och sköta gonggongen när killarna tränade, men som tonåring fick jag chansen i nybörjartävlingarna, minns Topsy med ett leende och smeknamnet fick han efter den legendariske arrangören på Nöjespalatset Nalen i Stockholm.
Vid 77 års ålder skulle han helst velat dra sig tillbaka, men eftersom klubben saknar ordförande får styrelseveteranen Topsy fortsätta att jaga nya kandidater.
– Det är svårt att hitta folk som vill ta på sig styrelsejobb, men jag är optimist och räknar med att ha en ordförande klar till årsmötet om några veckor.
Boxningsklubben är året yngre än Topsy Lindblom och hade de första åren träningslokal på Norra Kyrkogränden Det var där som han tog de första staplande stegen i ringen.
– Jag vägde inte mycket utan fick ställa upp i myggvikt. Min första tävling gick i Helsingborg 1939 och jag höll på aktivt fram till 1944. Några större framgångar blev det inte, men jag lärde mig hur man slår och rör sig i ringen, förklarar han med ett leende och minns att på den tiden var skillnaden mellan vinter- och sommaridrott knivskarp.
– Det var fotboll på sommaren och boxning på vintern. Då var boxning, brottning och tyngdlyftning stora sporter i stan. Idag är bilden en helt annan och många nya idrotter lockar ungdomen,
Fotbollsspelandet började i Wormo på 1940-talet innan Atleten, numera Borstahusen, lockade 1950.
– Jag var den förste från stan som spelade med Atleten, men det gick bra och sen kom fler spelare till klubben, berättar Tospy med ett skratt, för alla som kan sin historia vet att staboar inte alltid var välkomna på Ulkavallen.
När fotbollskarriären närmade sig sitt slut blev Topsy övertalad att börja döma fotboll istället och det höll han på med i sju år innan Härslöv ringde och frågade om han inte kunde tänka sig att bli spelande tränare för klubben.
– Först tyckte jag att jag var för gammal, jag hade fyllt 38 år och redan lagt av med fotbollen. Men Härslöv hade många fina ungdomar så jag ställde upp. Men det blev bara ett år, sen sa kroppen ifrån, oj vilka smällar man fick ta. Men roligt var det.
Även om fotbollen betytt mycket så är det av förklarliga skäl boxningen som ligger honom varmast om hjärtat och tillsammans med hustrun Inga, som gick bort för något år sedan, skötte han mycket av klubbens verksamhet. Tospy som sekreterare och Inga som kassör.
– Det har blivit mer än ett kvarts sekel nu. Ibland har det varit motigt, men för det mesta stimulerande. Jag är inte den typen som kan sitta still och titta på teve, det måste hända något. Och många är de boxare som passerat revy genom åren.
En, Armand Krajnc, är världsmästare idag.
– Man såg tidigt att Armand var något extra. Han hade en otrolig vilja och backade inte för något. Det är verkligen roligt att han lyckats, förklarar Topsy som är en av de få som sett Armand bli golvad.
– Som junior mötte han en kille från Göteborg som gick ut stentufft och han överraskade Armand som blev nedslagen i andra ronden. Men Armand kom igen och visade var skåpet skulle stå. Armand är en riktig fighter och gillar inte när domarna sitter och räknar poäng, därför nådde han inte hela vägen som amatör. Som proffs kommer hans starka psyke och målmedvetenhet till sin rätt.
Sedan ett halvår tillbaka håller boxningsklubben till i Idrottshallen och det har blivit ett lyft för klubben. Antalet medlemmar har dubblerats, från 40 till 80, och många unga killar söker sig till klubben.
– Det är roligt, men betyder också att vi måste försöka få fram fler ledare och det är lättare sagt än gjort. Men vi jobbar på och kommer säkert att klara den uppgiften också, avslutar Torsten ”Topsy” Lindblom och fortsätter sin jakt efter en ny ordförande för Landskrona Boxningsklubb.

UPP