PLANKET - Inlägget på denna sida är insändare och åsikterna är skribentens egna

Vem bestämmer behovet av tolk?

Jag uppskattar den snabba replik jag fick från Sverigedemokraterna 2021-07-07 angående mina synpunkter avseende språkförbistring. Det handlar (då = nu) inte bara om omvårdspersonalens kunskaper i svenska språket. Det är därför bra att kommunalrådet Fatmir Azemi (S) gått in i språkdebatten här på Planket 2021-07-12 under rubriken ”Svar på SD-motion om språktest”.

Det blir gigantiska problem när vårdtagaren är ”invandrare”. Det blir rent av lurigt när både vårdgivare och och vårdtagare talar svenska med brytning. De snackar på. Orden ”Sverigedemokraterna” och ”Socialdemokraterna” kan ju uttalas så att ingen fattar skillnaden! TÄNK EFTER HÄR! Poängen! Det viktiga är att förstå att den andre kanske inte har förstått vad som blivit sagt.

Sen handlar det om att säkerställa att en text på ett papper blir begriplig. Och att vederbörande vårdtagare förstår konsekvenserna av att sätta sitt namn på pappret. Det är ju vanligt med ”ovanliga” ord och begrepp, som endast jurister använder sig av till vardags.

I ett aktuellt fall har det gått helt snett, vilket kunnat konstateras när nästan alla papper kommit på bordet.
Ett tvångsingripande mot en vårdtagare aktualiserades, d.v.s. tillsättande av en god man. En granne till Helena hade tagit kontakt med kommunen i början av januari 2019 och aktualiserat godmanskap för Helena. I Social utredning till ansökan om god man dat. 2019-01-25 skriver Omsorgsförvaltningens handläggare: ”Hemvården upplever också det som svårt att komma fram till Helena, men vet inte om det handlar om språkförbistring eller minnesproblematik,”
Enligt ”rutinerna” utsändes i sinom tid en förfrågan till Helena angående godmanskap (2019-06-26).

Detta efter kontakter med Helenas granne (tjänsteanteckning 2019-07-05). Det fanns två svarsalternativ:
|_| Jag samtycker till att godmanskap anordnas för mig.
|_| Jag samtycker inte till att godmanskap anordnas för mig.
Enligt svaret – dat. 2019-07-15 – hade grannen varit behjälplig med att se till att Helena satte kryss i
första rutan och skrev under. Ville Helena verkligen ha en god man? Fick Helena veta vad det skulle
kosta?
I nästa steg kontaktas Helena av en person som ville ställa upp som god man. Personen hade med sig en
blankett som var färdigifylld med maskin. Helena undertecknade blanketten (åtagande ställföreträdarskap
godmanskap) 2019-08-04. Den ankom 2019-08-05 till överförmyndaren.
Ville Helena verkligen ha personen som god man? Och vad skulle personen göra? Här kommer

knäckfrågan: FÖRSTOD Helena konsekvenserna av de texter hon skrev under (d.v.s. samtyckes-
blanketten och åtagandeblanketten)?

I tredje steget ska det till ett läkarintyg enligt Socialstyrelsens formulär. Vederbörande läkare skall
besvara ett antal frågor. Det är här det bränner till.
Under rubriken ”Inför handläggningen i tingsrätten” ska intygsgivare besvara följande frågor:
Har den enskilde lämnat sitt skriftliga samtycke till anordnande av godmanskap?
Om ”ja” skall det skriftliga samtycket från den enskilde bifogas ansökan |_| Ja |_|Nej

Kan den enskilde höras muntligen utan att detta medför skada för honom eller henne?
|X| Ja |_| Nej
Är den enskildes tillstånd sådant att han/hon uppenbarligen inte förstår vad saken gäller?
|X| Ja |_| Nej

Den första frågan besvaras INTE av intygsgivaren, den andra frågan besvaras med JA, den tredje frågan besvaras med JA.
Har Helenas språkkunskaper räckt till för att förstå vad som stod skrivet i blanketterna? Har Helena ens erbjudits tolkhjälp? Vem skulle ha sett till att tolk med erforderliga kunskaper ställts till förfogande för Helena? Redan Omsorgsförvaltningens påpekande 2019-01-25 m.a.p. eventuell språkförbistring är rödljus!
Det handlar, i det aktuella ärendet, inte om vardagliga frågor, som blir irritationsmoment. Utifrån ovanstående så finns det all anledning att ifrågasätta Fatmir Azemi (S) när han 2021-07-12 uttrycker ”Vi har inga anledningar att inte lita på våra tjänstemän …”. 2021-07-13 noterar SD i ”Slutreplik till Fatmir Azemi”: ”Vi litar visserligen på att tjänstemännen gör sitt bästa …”.
När ärendet beslutas av tingsrätten 2019-09-11 så motiveras det helt kort ”Helena förstår inte vad saken gäller”. Hon ”får” en god man. Ingen kommunicering med anhöriga, ingen muntlig förhandling. Det blev ett expeditionsärende med otäcka konsekvenser. Med mig inblandad! Jag återkommer till detaljer om det behövs.

Tommy Jonasson
civilekonom, f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds Universitet

PS. DN Debatt publicerade 2021-07-18 en artikel, skriven av professor emerita Eva Blomberg, medrubriken: ”Statlig myndighet måste ta ansvar för gode män” Den finns på nätet. Här finns mycket att diskutera – inte minst i ett Landskrona-perspektiv. Något för unga politiker och affärsmän att ta tag i. /Ds.

Planket på Landskrona Direkt

Observera att på Planket lägger vi endast ut underskrivna texter.
Mejla din insändare till adressen: info(at)landskronadirekt.com och uppger "Planket" i ämnesraden. Bifoga telefonnummer (publiceras ej).