Sverigedemokraterna är Sveriges mest löntagarfientliga parti. Om vi börjar med vinster i välfärden, så är SD ett lättlockat vindflöjelparti. Först var inriktningen i valet 2014 att friskolor inte skulle få ta ut några vinster alls. SD hade skrivningar om att det är ”oacceptabelt att skattepengar avsedda för skolundervisning slussas över till aktieutdelningar”, och fortsatte; ”Men är skolan verkligen som vilket annat företag som helst? Vi tycker inte det.” Sedan bjöd näringslivet och lobbyisterna på några flotta middagar i huvudstaden och vips så var SD helt plötsligt varma anhängare av fri och obegränsad dragningsrätt på våra skattemedel avsedda för skolorna.
SD har ett svårslaget rekord i löntagarfientlig politik i Sveriges riksdag. När vi socialdemokrater vill se ett starkare samhälle med mer resurser till skolan och sjukvården, högre pensioner och en kompromisslös kamp mot brotten och dess orsaker, ja, då vill SD gå den andra vägen, som direkt hotar den svenska modellen. Det mest allvarliga förslaget i SD:s högerpolitik är att de vill genomföra omfattande nedskärningar genom att ta bort 13 miljarder kronor i stöd till kommuner och landsting, vilket motsvarar årslönekostnaden för över 20 000 sjuksköterskor. Partiets neddragningar på arbetsmarknadspolitiken med 10, 5 miljarder kronor per år innebär att fler behöver försörjningsstöd (socialbidrag).
SD är uttalat negativa till de grundläggande fackliga idéerna och värderingarna om alla människors lika värde och rättigheter. Partiet spelar på människors oro över framtiden och bygger känslor som sedan används för att ställa löntagare mot löntagare. De grundar den konflikten på var du eller dina föräldrar är födda.
Listan på alla de försämringar av arbetsrätten som SD vill genomföra är lång som ett ösregn. Vi vill här nämna ett axplock. SD säger nej till nedläggning av arbetsmarknadsprogrammet Fas 3, nej till en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet, nej till förstärkt arbetslivsforskning, nej till rätt till heltid, nej till skatteavdrag för medlemskap i fackförening, nej till meddelarfrihet för de anställda i privata välfärdsföretag, nej till rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid, nej till reglering av visstidsanställningar samt nej till arbetarnas dag 1:a maj. SD säger ja till att sänka A-kassan, lagstifta om sänkta löner för svenska ungdomar och nyanlända, ja till att sänka skatten för dem som tjänar mest, ja till att riva upp lagen om anställningsskydd och förändra turordningsreglerna, ja till stupstocken i sjukförsäkringen, ja till en ny anställningsform med minimilön istället för kollektivavtalsenliga löner och villkor, ja till fortsatt utnyttjande av tillfälliga anställningar samt ja till att försvaga fackföreningarna. SD erkänner inte ens konflikten mellan arbete och kapital och SD har i en valfilm målat ut LO som en av huvudmotståndarna i arbetarrörelsen
Så agerar inte ett arbetarparti. Sverigedemokraterna är Sveriges mest löntagarfientliga parti, som efter en god middag med näringslivet kan byta uppfattning när som helst.
Anders Karlsson (S)
Karin Lyberg (S)
Bengt Silfverstrand (S)
Cecilia Lind (S)
Lars Friman (S)
Inger Jarl Beck (S)
Rune Persson (S)
Ronny Olander (S)
Bengt Holgersson (S)
Tommy Nilsson (S)
Torbjörn Lövendahl (S)