PLANKET - Inlägget på denna sida är insändare och åsikterna är skribentens egna

Ska Landskrona drivas som ett företag? 

Rubriker som ”Mannen som håller i trådarna”, ”Vem håller i trådarna”, ”Vem ska styra i en kommun”, ”Treklövern vill ge Landskronas koncernbolag mer makt”, ”Det handlar om demokrati och mångfald, mina herrar”, ”Ge mig en förklaring”, ”Man börjar bli rädd” osv har varit en följetång i Landskronaposten allt sedan 2013. Både i form av grävande journalistik, artiklar och ”Min mening”. 

”Är kompetens någonting att frukta” kom som genmäle med häpnadsväckande formuleringar. (LP 26/3 2019) Förutom Torkild Strandberg (L) stod här även Börje Andersson (-), som mest hållit sig bakom kulissen i snart ett decennium, som undertecknare. 

Den senaste debattet startade genom att Landskrona Stadshus AB, som är koncernbolag, inte ansågs kunna styra de kommunala bolagen till att generera tillräckligt stor vinst. ”En kommun är inte konstruerad för att styra kommunala bolag” säger Torkild Strandberg. (Intervju i LP 14/3 2019). Ett beslut i Kommunfullmäktige den 1/4 2019 ändrade 14 bolagsordningar i ett slag. De som nu utser ordföranden i de kommunala dotterbolagen är inte längre de folkvalda utan Landskrona Stadshus AB där Börje Andersson tronar på den absoluta toppen. Toppen av ”Keops pyramid”?! 

För inte allt för länge sedan ifrågasattes om kommunal verksamhet över huvud taget skulle få drivas i bolagsform. Minskad demokratisk insyn från medborgarna, minde offentliga handlingar för medier att granska liksom att anställningsavtal inte tillät missförhållanden att påtalas utåt anfördes som argument. 

Nu tar Börje Andersson (och Torkild Strandberg) koncentrationen av makt steg för steg mot nya svindlande höjder. Styrsystemet är på plats men utan kalibrerad höjdmätare. Vem ska nu granska hur val av ordföranden sker i praktiken. Ledare med ett så avgörande inflytande över hur de kommunala bolagen verkar. Hittills förefaller det vara legio med internrekrytering av dem som redan lärt rätta in sig i ledet. Frågan om jäv blir alltid mera problematisk då politik och näringsliv förenas. Börje Andersson har för övrigt 17 bolagsengagemang. Vem granskar att informella kontakter och ”svågerpolitik” inte tar överhanden? Detta sagt även om Torkild Strandbergs mor inte längre sitter i stadsbyggnadsnämnden. Vad blir garantin för mångfald och olika perspektiv? 

De bolag som bör vara kommunala är till för att ge oss medborgare service. Primärt inte för att generera maximal ekonomisk vinst. Det handlar här inte bara om vad som åstadkoms utan också hur, om medbestämmande och om vi- känsla. Demokrati kostar en del pengar men har alltid visat sig vara det bästa styrelseskicket över tid. 

Landskrona är inne på en farlig redan upptrampad väg. Här finns tyvärr en lång, trist och cementerad tradition av att ”Statshuset” styr, eller rent av ”beskyddar”, och att det inte är någon mening att bry sig. Hur långt kunde någon avancera utan partibok under den socialistiska eon när Landskrona var mera eller mindre än enpartistad? ”Kompetensen” att ta över denna maktstruktur fanns och finns. Vill du ingå i den? 

Enligt Strandbergs resonemang borde då inte hela Landskrona stad styras som ett företag? Som Konsekvens borde Torkild Strandberg genast ersätta sig själv med någon mycket erfaren och framstående person inom näringslivet. Vad sägs om Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen? 

Örjan Kärrsgård

Läs mera:

(Grävande reportage från 2013)

Planket på Landskrona Direkt

Observera att på Planket lägger vi endast ut underskrivna texter.
Mejla din insändare till adressen: info(at)landskronadirekt.com och uppger "Planket" i ämnesraden. Bifoga telefonnummer (publiceras ej).