PLANKET - Inlägg på denna sida är insändare och åsikterna är skribentens egna

Hommage till Fredde

Fredde ar död. Tänkte som senast på honom häromdagen. Fast att sista gången vi sågs var när han gästade Bristles på en spelning i Landskrona för några år sen. Jag var polare med Jazzaren. Måste ha varit i 7an, han och hans klass kom från Borstahusskolan som inte hade nåt högstadie, genom punkgänget. I punkgänget fanns det många en lärde känna, och fast att vi alla hängde tillsammans på bowlan eller bara nere på stan så var det inte alla en kunde säga att en var polare med. Vi träffades i gänget, men hängde inte tillsammans utanför gänget. Det gjorde Jazzaren och jag. Fredde var Jazzarens lillebror. Så jag lärde känna honom samtidigt när vi var hemma hos dom och deras ensamstående morsa. Han var några år yngre, och när en är ung, barn, är tre år en stor åldersskillnad. Vi blev aldrig polare. Trots att Fredde följde i sin brors fotspår. Några år senare skulle han kliva ur sin brors skugga. Han blev bland annat Svegis nye sångare efter att jag slutat i Bristles 85. De spelade ihop i Bristles DC, Rattlesnakes och Mean Machine, måste ha blivit tio år (kan överdriva, Svegis och andra vet bättre) och efter ett break var han med och bildade Negatives. Han var en skön sångare med de rätta poserna, och en röst som passade både punk och rock’n roll. I replokalen bland ett kollage med bilder på lokala band finns en bild på honom, där han står på samma plats i lokalen som jag stod i Bristles, med min In God We Trust tischa på sig. Måste ha gett honom den vid nåt tillfälle. Han ser så jävla cool ut, fast att det bara kan vara från en repa. Tischan var grå och snygg som fan. På den tiden var det svårare att få tag i coola tischor.  

När jag tänker på honom är det nästan alltid på den dagen han sa: 
”Vi sprang från såna som skulle spöa oss för att vi var punkare, tills en dag, då vi växt upp, och inte var så små längre, stannade och ställde oss frågan varför vi gjorde det. Sen sprang vi inte mer, utan stod kvar och slogs.”  

Fredde, punklegend. 

 Johan ”Puma” Larsson 

Ett litet nålstick på Stefan Olssons praktfulla luftslott

Svar till Stefan Olsson.

Jag misstänker att jag vet vem som gett Stefan Olsson bygglov att resa det luftslott som han själv tycker är så praktfullt. Men som bekant med luftslott vet vi att de ser mycket ut för världen, men det räcker med ett litet nålstick för att man ska bli ack så besviken. Stefan Olssons inlägg i debatten saknar stil, elegans och finess. Han skriver burdust, ohövligt och otrevligt. Men det är därför han har fått den vakthundspost som han sitter och skäller ifrån, som en väktare som inte lyckades bli polis. Till att börja med, så får du nog ta en kopp té och sätta dig i lugn och ro och läsa igenom mitt första inlägg, för du ger inte uttryck för att ha förstått det. För det andra, håll i dig, så får du här en släng av verkligheten.

Jag har aldrig behövt försköna min politiska gärning i Landskrona. Den är offentlig och politiskt intresserade Landskronabor har kunnat följa och ta del av den. Jag började som ersättare i miljönämnden perioden 2003-2006 och fick så småningom en ersättarpost och sedermera en ledamotspost i Arbets- och socialnämnden som sedan blev Vuxennämnden, innan den slutligen blev Individ- och familjenämnden. Jag var även under en period vice ordförande i det sociala utskottet i vuxennämnden. 2006 valdes jag till kommunfullmäktige som Moderat och blev ersättare i kommunstyrelsen. Jag lämnade politiken 2008 och flyttade till Stockholm för arbete. 2009 flyttade jag tillbaka till Landskrona och i valet 2010 blev jag personvald. Inkryssad i kommunfullmäktige av väljarna, från 14:e plats på Moderaternas valsedel fick jag ett av fem mandat. En liten passus är att jag fick fler kryss då än dagens borgmästare fick på valdagen i år. Jag var medlem i Moderaterna i 16 år varav 12 som engagerad i Moderaterna i Landskrona. Jag har varit medlem i Centerpartiet i 8 år. Om du byter kalsonger en gång per decennium, så kan du få lov att påstå att jag byter parti som du byter kalsonger. För att vara 28 år gammal, inte vara rik, inte vara infödd i en politiskt känd varken familj eller släkt i Landskrona, så får jag nog ändå drista mig till att påstå att det är en bedrift. Men Stefan Olsson, du får gärna tycka att det långt ifrån framgångsrikt. Jag kan leva med det! Det var först i februari 2014 (dvs med ett halvt år kvar till val) som jag tillsammans med andra partikollegor valde att lämna Moderaterna och gå över till Centerpartiet. Jag stod med på valsedeln för Centerpartiet i valet 2018 och inför valet 2022 blev jag tillfrågad att kandidera, men valde att inte göra det. Främst av hälsoskäl.

Det jag kan notera av Stefan Olssons inlägg, är en slags början till självinsikt. När hans parti var i en maktposition tidigare när Treklövern behövde stödet, använde han inte makten rätt. Enligt Torkild Strandbergs sätt att se det, var han och hans parti inte dugliga. Nu sitter Olsson där med en slags efterkonstruktion där han vrider och vänder sig med formuleringar som ”När Treklövern tog över styret av staden 2007 var SD och Treklövern överens om vissa grundläggande fakta”, vilket faktiskt inte betyder någonting alls. Det kan vid första anblick ge sken av ett samarbete, men det var det aldrig tal om. SD anpassade sin verklighetsbild och framför allt sina lösningar till att passa de styrande. Svart eller vitt. Sandvångsförsäljningen blev väl inte så bra? Och kanske skedde detta efter en cognaq i de finare salongerna på Strandvägen, kanske inte. Oavsett vilket, så stod SD där och skällde på Socialdemokraterna – vilket var helt meningslöst eftersom de inte hade makten – medan Treklövern gjorde som de ville. Och för SDs räkning har det mest varit Stefan Olsson som skällt som den där vakthunden. De övriga Sverigedemokraterna är inte lika utåtagerande utan mer samlade och resonerande, det är åtminstone min bild av dem i Landskrona. Och de borde använda sitt lugnare sätt och stil till att bedriva opposition, mot styret, inte mot Socialdemokraterna!

Och här kommer slutklämmen Stefan Olsson. Treklövern har använt metoden att låta tjänstemän presentera även mer politiskt laddade frågor för politikerna (dvs er). Detta införde man för att ni skulle med på båten, för att ni skulle känna att förslagen på ett sätt var mer ”politiskt neutrala”, då de presenterades av tjänstemän. Nu i efterhand när en av dessa tjänstemän, den sociala förvaltningens chef Annette Lindberg Mohlin bekänt färg genom att gå med i Liberalerna och rent av ska bli nämndsordförande, nu när hon i Landskrona Posten sagt ”Jag har varit intresserad av politik i hela mitt liv. Hade jag inte varit förvaltningschef hade detta skett mycket tidigare”. Stefan Olsson, du nämner själv alla de sociala frågor som varit viktiga för er, det du kallar ”överens om grundläggande fakta”. I dessa frågor är Annette Lindberg Mohlin en av de som agerat som tjänsteman och fått med er på båten. Ni kan med all rätt efter alla dessa år känna er tokblåsta! Deal with it!

Marko Huttunen

Svar till den självutnämnde kommunpolitiske experten

Svar på Marko Huttunens debattinlägg – En handbok i opposition till oppositionen!

Marko Huttunen är Landskronas gossen Ruda. Hans egen politiska karriär är långt ifrån framgångsrik. I början av Treklöverns nya styre representerade Huttunen Moderaterna i kommunfullmäktige för att sedan hoppa av och blev politisk vilde med hemvist i Centerpartiet. Det partiet ville efter en tid inte heller veta av honom och Huttunen hamnade i det politiska ingenmanslandet. Att han nu erbjuder sina tjänster som någon form av expert på skrivande av insändare och pressmeddelanden vittnar om att Huttunen lider av hybris i dess värsta form. En föga djärv gissning är att Marko Huttunens telefon inte kommer att ringa särskilt ofta med böner om hjälp från politiska partier. Vi Sverigedemokrater kommer absolut inte att söka assistans av herr Huttunen.

Skribentens angrepp på SD är både osakligt och okunnigt. När Treklövern tog över styret av staden 2007 var SD och Treklövern överens om vissa grundläggande fakta. Det Socialdemokratiska styret hade under många år kört staden i botten. Utbetalningen av försörjningsstöd ökade ständigt. Människor fastnade i långtidsarbetslöshet. Inflyttningen till Landskrona präglades av en mycket stor andel människor som inte kunde försörja sig själva. Det etablerades alldeles för få nya företag och byggdes för få bostäder som egna hem och bostadsrätter.

Något måste göras. Det var vi överens med Treklövern om. Problemet för Treklövern var att deras styre var i minoritet i kommunfullmäktige. De behövde stöd. När Treklöverns förslag var bra och skapade förändringar stöttade vi dem. Menar verkligen Huttunen att vi skulle rösta emot vår egen övertygelse bara för att vi var i opposition? Skulle vi istället stötta Socialdemokraternas politik som bevisligen hade misslyckats? Det hade varit direkt ohederligt av oss. Jag vill hävda att de många positiva förändringar som skett i vår stad är lika mycket tack vare SD som Treklövern.

Att bara automatiskt rösta nej till alla förslag som de styrande för fram är helt enkelt korkat och något som socialdemokratin har ägnat sig åt.

Under den senaste mandatperioden har det skett skifte i Landskronapolitiken. De mjuka frågorna som t.ex. skola och omsorg har hamnat i strålkastarljuset. Det kan väl inte ha undgått ens dig, Marko Huttunen, att inom de områdena har SD ofta hamnat på kollisionskurs med Treklövern och inte sällan fått stöd av Socialdemokraterna. Tyvärr har oturen grinat oss i ansiktet genom att Treklövern har majoritet i alla nämnder och även i fullmäktige då en Sverigedemokrat lämnade partiet men satt kvar som politisk vilde. Han röstade alltid med Treklövern. Det enda hederliga att göra är ju självklart att avgå från fullmäktige. Annars sätter man demokratin ur spel.

Så Marko Huttunen, kliv ned från dina höga hästar och försök hålla debatten saklig, korrekt och utan floskler. Då diskuterar jag gärna med dig.

Stefan Olsson (SD)
Kommunalråd

Nej till höjda arvoden

Svar till Stefan Olsson (SD)

Vi säger nej till alla höjda arvoden som Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna föreslår.
Vi vill att arvodena ska ligga på samma nivå även kommande år.

Det är inte rimligt att vissa ska få stora löneökningar i dessa tider när vanligt folk försöker få sin ekonomi att gå ihop.
Med vårt förslag hade oppositionens kommunalråd fått mindre i arvode.
Det är ni som säger ja till att höja arvoden för vissa, inte vi.

Berätta i stället varför SD är villiga att höja arvode för några få när vanligt folk inte kan vänta sig 10 procent löneökning.

Jonas Esbjörnsson (S)

Avslutande replik till Jonas Esbjörnsson

Vi noterar att Jonas Esbjörnsson (S) tjänstvilligt rycker ut till försvar för Fatmir Azemis (S) arvodeshöjning kommande mandatperiod.

Vidare skriver Jonas Esbjörnsson ” Vi socialdemokrater har länge haft ett valtekniskt samarbete med Vänsterpartiet. Vi har haft det förra mandatperioden och tänker ha det nu.”

Låt oss då citera Jonas Esbjörnsson från en artikel i Landskrona Posten/HD daterat den 5 november 2022: ”Socialdemokraterna ser inget skäl att fortsätta sitt valtekniska samarbete med Vänsterpartiet…för mandatfördelningen har det ingen betydelse. Det hade varit en annan grej om vi skulle styra ihop”.

Detta uttalades alltså lite mer än två veckor tidigare innan förslagen till nya och mer rättvisa arvodesregler diskuterades. Att S nu väljer att ingå valtekniskt samarbete med Vänsterpartiet är inte på något sätt politiskt betingat. Tilltaget med valtekniskt samarbete sker nu enbart för att höja Fatmir Azemis arvode som kommunalråd.

Det förslaget som ligger innebär att vi inte höjer arvodena – vi fördelar om – vissa höjs och vissa sänks. Till exempel höjs Fatmir Azemis arvode utifrån mandatfördelningen. Detta är tydligen inte Socialdemokraterna nöjda med. När det verkligen gäller vill mycket tydligen alltid ha mer.

Stefan Olsson (SD)
Erik Rantzow (SD)

Därför väljer vi att samarbeta

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har under många år haft ett valtekniskt samarbete. Vi har samarbetat i frågor där vi tycker lika. Det kommer vi även att göra denna mandatperioden.

Landskrona behöver en samlad opposition som visar på ett tydligt alternativ mot styret i Landskrona. Som opposition kommer vi att granska förslag av Treklövern och deras stödpelare SD och vi kommer att lägga förslag som ger ett annat alternativ för Landskrona.

Ett sådant förslag som vi har granskat är Treklöverns förslag till nya arvoden. Det är ett förslag där kommunstyrelsens ordförande ska få ett höjt arvode med tio procent. I dag har kommunstyrelsens ordförande samma arvodesnivå som en riksdagsledamot som är på 71500 kr i månaden. Samtidigt ska arvodena höjas för kommunalråden i den styrande Treklövern och för SD, samt för ordförande i Äldreomsorgen och i Utbildningsnämnden. Vi säger nej till hela förslaget om arvodena.

I ett läge när välfärdens personal ropar efter mer resurser, fler kollegor och rimliga arbetsvillkor så väljer Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna istället att prioritera höjda arvoden.

Vilka andra lönegrupper i kommunen kommer att få en löneökning på tio procent?
Städerskorna, undersköterskorna, kökspersonal med flera kan de vänta sig en löneökning med tio procent?

Vi är beredda att hålla med kommunstyrelsen ordförande Torkild Strandberg (L) när han säger i HD 18/11 att Landskrona har ”På gränsen till Nordkoreansk stabilitet”

Detta är klassisk, urkass, högerpolitik. Politik som enbart gynnar fåtalet. Vanligt folk har inget att hämta och inget att vänta.

Jonas Esbjörnsson (S)          David Bergström (V)

Krokodiltårar Olsson

Svar på  Stefan Olsson (SD) och  Erik Rantzows (SD) insändare

Vi socialdemokrater har länge haft ett valtekniskt samarbete med Vänsterpartiet. Vi har haft det förra mandatperioden och tänker ha det nu.

Vi säger nej till höjningen på alla arvodena inklusive för det som gäller oss.

Att Stefan Olsson (SD) fäller krokodiltårar och samtidigt dra en lans för en höjning på arvodena på 10 procent är bara ett hån mot vanligt folk.

När folk brottas med hög inflation, höga elpriser och försöker få vardagen att gå ihop så väljer Stefan Olsson att dra en lans för höjda arvoden medan Socialdemokraterna står på vanligt folks sida.

Jonas Esbjörnsson (S)

Dags att prioritera livräddarna!

Svar till Niklas Karlsson (S) insändare ”Det kunde vara annorlunda”

Niklas skriver i ett debattinlägg om Socialdemokraternas budgetförslag. Han skriver att Socialdemokraternas förslag i Skåne räcker till ”919 undersköterskor, 669 sjuksköterskor eller 610 barnmorskor”. Med anledning av hälsoproblem är jag i kontakt med vården i Skåne åtminstone tre gånger i veckan. Jag pratar mycket med såväl läkare som sjuksköterskor och undersköterskor. Nyligen var det som bekant val och då passade jag självklart på att prata politik med sjukvårdspersonalen också. Under valrörelsen utlovade Socialdemokraterna 3000 nya sjuksköterskor i Region Skåne och Moderaterna i Skåne kontrade med 3500 nya sjuksköterskor. Alla jag pratade med inom vården om dessa löften ställde frågan: Jaha och var ska de få fram dessa sjuksköterskor ifrån?

Nu skriver Niklas att Socialdemokraternas budget hade räckt till 919 undersköterskor och 669 sjuksköterskor. Men Niklas, var finns personerna som ska fylla tjänsterna? Lönen är låg och arbetsmiljön lämnar mycket att önska. Omsättning på personal är hög. Man hyr in personal för att den egna personalen inte räcker till. Varför tar ni inte bättre hand om den befintliga personalen? Varför lägger ni inte krutet på att göra det mer attraktivt att jobba som sjuksköterska och undersköterska? Är det inte dags att ge dessa livräddare bättre betalt och förbättra deras arbetsmiljö istället för att försöka få det att låta som att man kan trolla fram personal som inte tycks finnas? Om ni nu vill göra annorlunda, gör det då, bryt de gamla hjulspåren!

Marko Huttunen

2 814 240 kronor – är inte det en tillräcklig deltidslön Fatmir Azemi (S)? 

Vilken städare eller undersköterska hade inte blivit nöjd med 2 814 240 kronor i lön (för en deltidstjänst) under kommande mandatperiod? Socialdemokraternas deltidskommunalråd är det dock inte, han vill ha mer, trots att partiet backade två mandat i årets val.

Socialdemokraterna berättar därmed inte hela sanningen bakom sitt ”politikerlön”-utspel. Den som skrapar på ytan finner girighet och maktspel – allt annat än rättvisa och sans med kommunens pengar – det S själv menar att utspelet grundar sig på.

Sverigedemokraterna var det enda oppositionspartiet som, i förhållande till förra valet, inte backade. Trots att antalet röstberättigade ökat kvarstår vår väljarbas om hela femtusen landskronabor. Socialdemokraterna backar två mandat, från 14 till 12. Detta måste rimligen också avspeglas i plånboken hos partiets främsta företrädare. Det är nämligen så systemet är tänkt att fungera: väljarna bestämmer partiernas förutsättningar att bedriva politik under mandatperioden.

Men genom ett hastigt påkommet valtekniskt samarbete med Vänsterpartiet, som man två veckor tidigare avfärdade eftersom S skulle ha en nystart. När sedan gruppledarna, kommunalråden och fullmäktiges presidie samlades till ett möte för att diskutera nya arvodesregler för politikerna, en mer rättvis fördelning av arvodering i proportion till hur många mandat de olika partierna har, så satt Socialdemokraterna tysta.

Under parollen om en ”samlad opposition” försöker Socialdemokraterna nu återställa Fatmir Azemis (S) tidigare tjänstgöringsgrad, på bekostnad av Sverigedemokraternas femtusen väljare, som om valresultatet aldrig hänt. Närmare tre miljoner i arvode under mandatperioden för en tjänst om 82 % är inte gott nog för Socialdemokraternas oppositionsråd och genom valtekniskt samarbete får man nu ytterligare 5 % i höjd arvodering. Som tack för hjälpen får Vänsterpartiet en ersättarplats i kulturnämnden, en mager utdelning med tanke på att Fatmir Azemi (S) får drygt 4.000 kr mer i plånboken varje månad.

Samtidigt blir den socialdemokratiska kritiken mot föreslagen höjning av lönen till kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L) högst urvattnad. Samma procentuella höjning gäller nämligen även Socialdemokraternas kommunalråd. Fatmir Azemi (S) är inte nöjd med sitt miljonarvode han vill dessutom höja det ytterligare, med hela 8 %.

Om S kritiserar andra, varför ger ni och Fatmir då inte besked om att han avstår en kraftig lönehöjning till förmån för kommunens anställda i välfärdssektorn, i till exempel omsorgen?
Och om valresultatet inte spelar någon roll för er socialdemokrater och att ni alltid ska lyckas tillskansa er mångmiljonbelopp oavsett, varför håller vi då val överhuvudtaget?

Stefan Olsson (SD)
Erik Rantzow (SD)

Smaklöst skämt om nordkoreansk stabilitet – inte helt ogrundat

På en presskonferens där Treklövern nyligen presenterade sitt politiska program för den kommande fyraårsperioden hade Den Käre Ledaren, Torkild Strandberg (L), smaklösheten att på frågan om det är ”business as usual”, skämta om att det är ”på gränsen till nordkoreansk stabilitet” enligt rapporter i media. Den som har varit med i Torkild Strandbergs Treklöverstyre, som jag har varit en gång i tiden, vet hur strängarna dras. Det är värt att påminna även i detta forum, att cirka hälften av Liberalernas kandidater från valet 2018, valde att inte ställa upp för omval 2022. Det finns åtminstone en anledning till detta!

När jag var ersättare i miljönämnden, mandatperioden 2003-2006, var vi borgerliga partier i opposition. På ett av våra borgerliga förmöten till nämnden visade det sig i en fråga, som det brukade göra på den tiden, att vi inte alls tyckte likadant som den styrande Socialdemokratiska majoriteten. Vi – Moderater – som jag tillhörde då, hade vice ordförandeposten i nämnden, eftersom vi var det största borgerliga partiet. En ganska tydlig självklarhet på den tiden då det begav sig. Så, i den moderatledda borgerliga gruppen, bestämde vi oss för att vi skulle rösta på ett avvikande sätt i en särskild fråga. När vi så bestämt oss i den borgerliga gruppen, säger plötsligt en dåvarande Folkpartist att han bara behöver ringa till Stockholm till Torkild Strandberg för att fråga vad han tycker i denna fråga och hur de dåvarande Folkpartisterna ska rösta just i denna fråga.

Vi Moderater i gruppen trodde inte våra öron första gången detta inträffade. Torkild Strandberg var ledamot i Sveriges Riksdag och var inte vald till miljönämnden i Landskrona. I regel brukade de som satt i en nämnd få lov att agera med frihet under ansvar i nämnden. En ganska grundläggande princip i en demokrati är ju det där med maktdelning och maktfördelning. Man ska inte ha en lirare i Riksdagen som pekar med hela handen i detaljfrågor om hur det lokala partiet ska agera i en enskild nämnd. Om Torkilds parti ville bestämma färdriktning för sitt parti, hade de all möjlighet att göra detta innan vi satte oss på ett borgerligt förmöte innan nämnd. Men icke, med järnhand styrde Torkild Strandberg sitt lilla parti redan på den tiden, från sin höga post i Riksdagen.

Jag har sett tillbaka på detta tillfälle många gånger och varit med om flera incidenter i politiken i Landskrona därefter, där jag sett hur den demokratiska värdegrunden brister mer och mer hos Torkild Strandberg och hans anhängare Torkildisterna. Det senaste i raden av förslag från Torkildisterna är att Stadshus AB, eller skämtsamt Stadshus BA (för Börje Andersson, som inte ens är folkvald), ska nominera kandidater till de kommunala bolagsstyrelserna. Ännu ett avsteg från en sund och god demokratisk värdegrund. På gränsen till nordkoreansk stabilitet, var det ja. Ett skämt inte helt utan bitter eftersmak.

Marko Huttunen