I dag är det Syttende Mai och rödvitblåa flaggor vajar i vinden över hela Norge. Men inte bara där, utan även på många håll runt om i Sverige och i de andra nordiska grannländerna. Och naturligtvis också i Landskrona. Det är en mycket trevlig tradition att vi i Norden uppmärksammar våra respektive länders och självstyrande områdens högtidsdagar. Men framför allt är det en viktig och handfast manifestation av nordisk samhörighet och nordiskt samarbete. Detta även om inte alltid våra relationer är rosenröda. Misshälligheter kan uppkomma och stridigheter förekommer alltjämt; inte minst mellan Norge och Sverige. I dag dock turligt nog inte med vapen i hand, utan med andra och mjukare medel. Musik är ett sådant medel, vilket blev tydligt för en vecka sedan. Jag har som ni säkert förstår Eurovisionsschlagerfestivalen i tankarna. Trots att vi i Sverige ställde upp med en norsk duo, Marcus & Martinus, och därmed slog ett slag för nordisk samverkan, så kallades gossarna mer eller mindre för landsförrädare hemma i Norge. Och bara tre poäng fick de av juryn i vårt grannland!
Nu har väl i och för sig vi inte alltid varit musikaliskt snälla mot Norge. Det som verkligen kom sinnet att rinna över på andra sidan kölen var dock inte ett bidrag till Eurovisionsschlagerfestivalen, utan en liten visa år 1968 av en grupp mosebasker. Helmer Bryds Eminent Five Quartet sångnummer, med den på ytan oförargliga titeln ”Norge”, innebar att kvartetten gjorde sig till ovänner med hela Norge. Det hela utmynnade turligt nog inte i några allvarligare diplomatiska förvecklingar.
Värre var det under andra världskriget när en del svenska artister och musiker reste på turnéer till broderlandet och musicerade för tyska ockupationssoldater och norska quislingar. Hugo Alfvéns och Johnny Bodes framträdanden i Norge väckte berättigad vrede och fick efter kriget konsekvenser för dem båda, i såväl Norge som Sverige. Alfvén, som svensk nationalikon, drabbades dock inte så hårt i hemlandet. Bodes karriär som schlagersångare däremot tog tvärt slut; han återkom i och för sig långt senare som (ö)känd sängkammarsångare.
Samtidigt är det just under andra världskriget som Sverige och Norge förenas i musik. Samma toner kom att få avgörande betydelse för beredskapen i Sverige och inte minst för det norska motståndet mot den tyska ockupationsmakten och quislingarna. Det handlar om ”Obligationsmarschen” från 1940 med musik av Lars-Erik Larsson och text av Alf Henrikson. En sång som fick svenskarna att gå man ur huse för att teckna försvarslån. Marschen kom så småningom till Norge där en ny text skrevs av medlemmar i motståndsrörelsen och ”Norge i rødt, hvitt og blått” blev kampsången på allas läppar.
I dag på Syttende Mai sjungs den över hela Norge!
Jan Nilsson
ordförande
Föreningen Norden i Landskrona
