PLANKET - Inlägget på denna sida är insändare och åsikterna är skribentens egna

Mycket snack och lite energi, anser SD

På senare tid har risken för kapacitetsbegränsningar och lokal effektbrist blivit mer aktuell, inte minst i Södra Sverige. Problemet består dels av att nätet lokalt inte kan överföra tillräckligt med el så att exempelvis nyanslutningar möjliggörs, dels av att produktionen inte är tillräckligt hög.

För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill Sverigedemokraterna föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitlig energiförsörjning, för såväl hushåll som näringsliv.

Den 1 juli släppte Svenska kraftnät sin årliga rapport till regeringen som redovisar hur kraftbalansen under den senaste vintern har upprätthållits. Rapporten innehåller också en prognos för kraftbalansen under den kommande vintern samt en prognos för kraftbalansen på längre sikt. 

Årets kraftbalansrapport visar att marginalerna för den svenska kraftbalansen och förmågan att vara självförsörjande med el under höglastsituationer krymper. 

Enligt prognosen för vintern 2019/2020 har Sverige ett nationellt underskott på 1 000 MW vid en normal vinter och 2 000 MW vid en tioårsvinter 

Detta förklaras med att tillkommande effekt i form av vind- och solkraft har låg förväntad tillgänglighet under den kallaste vinterperioden. Vind-och solkraft ska ersätta kärnkraft, ettproduktionsslag med hög förväntad tillgänglighet vintertid.

Kärnkraftverken Ringhals 2 (904 MW) planeras att stänga i slutet av 2019 och Ringhals 1 (880 MW) stängs senast i slutet av 2020. Dessa stängningar kommer att medföra en tydligt försämrad effektbalans för Sverige.

Vindkraft är det kraftslag som växer mest i Sverige. Vindkraften kan dock inte bidra till effektbalansen under vinterns kalla perioder med samma tillgänglighet som den kärnkraft den ersätter och dess produktion är inte planeringsbar (beroende av vind eller sol).

Vindkraftens tillgänglighet är högre under vintertid jämfört med resten av året, men under perioder med sträng kyla (just när förbrukningen i Sverige oftast är som högst) avtar tillgängligheten. 

Det finns indikationer på att en betydande andel kraftvärme kan försvinna ur det svenska elsystemet, pga. kraftigt ökade skatter. 

Beskattningen av leveranssäker elproduktion leder till att kraftvärme ersätts med värmeverk, som bara producerar värme och inte el. Samtidigt subventioneras vind- och solkraft som inte är planeringsbara och driver på så sätt fram en destabilisering av det svenska elsystemet.

Ett ökat underskott innebär att Sverige blir mer beroende av import. Kraftvärmen finns i huvudsak i Södra Sverige där underskott redan råder under vinterns kallaste timmar.

I Södra Sverige importeras el från Danmark, Tyskland, Litauen och Polen. Mycket av denna el som importeras är fossila bränsle t ex kolkraft. Möjligheten att importera el under timmar med hög efterfrågan beror i första hand på om det finns ett produktionsöverskott i grannländerna. Skulle även dessa länder övergå till förnybar, icke planeringsbar energi,skulle samma behov av att importera el från grannländerna råda hos dem. 

Detta är en följd av den Energiöverenskommelsen som slöts 2016, där ett huvudmål är att Sveriges elproduktion ska vara 100 procent förnybar till 2040. 

Konsekvenserna att fasa ut ett planeringsbart energislag till förmån för ett icke-planeringsbart energislag börjar nu visa sig. 

Varningssignalerna har kommit från såväl elbranschen som företag under en längre tid, där de har påtalat risken förkommande elbrist i Sverige. 

Vi kunde läsa i tidningen för någon vecka sen att företag som vill etablera sig i Landskrona kanske får avbryta sina planer på utbyggnad i framtiden pga. elbrist, och detta är bara ett exempel som vi har haft i Skåne den sista tiden.

Ändå fortsätter regeringen att bedriva en politik som förvärrar problematiken för regionen – detta på initiativ av Miljöpartiet.

Hur ska Sverige kunna växa, vara konkurrenskraftigt mot omvärlden om regeringen inte kan upprätthålla samhällskontraktet genom att garantera el till våra företag och samhället i stort? 

Med digitalisering, automatisering och elbilar kommer det att krävas en omfattande utbyggnad i samhällets infrastruktur. Denna utbyggnad förbrukar extrema mängder av el.

Parallellt med att problemen med elbrist uppdagas, så kommer rapporter ifrån Tyskland och Kina på att vindkraftverken har en stor miljö- och klimatpåverkan. De stora vindkraftparkerna påverkar miljön på ett mycket negativt sätt – fågeldöd, insektdöd, ljud och skuggor påverkar både djur och människor. I vattnet stör vindkraftverkens vibrationer och kraftfält fiskarnas miljö. 

Förnybar energi är inte planeringsbart  och tillförlitligt och kan därför inte utgöra stommen i Sveriges energiproduktion.

Det är viktigt för Sverige som nation att ha kontroll över sin egen energiförsörjning. En hög grad av självförsörjning är att föredra för att säkerställa att Sveriges behov av energi tillgodoses. Medborgare, företagare, vår välfärd är alla beroende på att denna produktion äger rum på ett robust, miljövänligt och kostnadseffektivt sätt och finns tillgänglig när vi behöver det som mest.

Sverigedemokraterna anser således att vi ska satsa på kärnkraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elförsörjningssituation för i första hand Sverige. 

Sverigedemokraterna i Miljönämnden
Fredrik Malm
Per Olsen
Pia Törncrantz

Planket på Landskrona Direkt

Observera att på Planket lägger vi endast ut underskrivna texter.
Mejla din insändare till adressen: info(at)landskronadirekt.com och uppger "Planket" i ämnesraden. Bifoga telefonnummer (publiceras ej).