Det pratas mycket om skolan och den är en viktig fråga, men förskolan har kommit lite i skymundan tycker jag. Det är hög tid att lyfta fram även denna yrkesgrupp som lägger grunden för de små barnen i vårt samhälle. Förutsättningarna för personalen i förskolan måste förbättras, mindre barngrupper, högre personaltäthet, planeringstid samt mindre kringuppgifter är viktiga punkter som måste förändras så att personalen kan göra ett bra arbete. Det har varit en återkommande debatt, men hur mycket har egentligen förändrats? Inte mycket skulle jag vilja påstå.
Var tog leken vägen? Det har talats så mycket om lekens betydelse och hur viktigt det är för barn att kunna leka och uppfatta olika leksignaler. De bearbetar mycket genom just leken. Ur den föds kreativitet och fantasi. Där lär de sig turtagning och får möjlighet att leva sig in i olika roller som de senare i livet har nytta av, men idag är det andra saker som prioriteras. Datorerna har gjort sitt inträde även här! Jag tycker att leken ska få en mer framträdande roll igen och där har förskolepersonalen en viktig roll i sitt arbete.
Det finns en läroplan för dom små som måste efterföljas och även dokumenteras vilket inte förskollärarna fått någon tid avsatt för. De hinner inte med barnen som är vår framtid och som ska ha rätten till en trygg tillvaro på förskolan. På en småbarnsavdelning där det finns blöjbarn, en del har inte lärt sig att gå ännu är det vanligt med ett snitt av 15,7 barn inskrivna. Det brukar vara en personaltäthet på 3,25 för dessa barn. En avdelning som är från 1–5 år är det i snitt 18,4 barn och 3–5 år 21 barn. Det är inte hållbart.
Arbetsgivaren borde eftersträva att skapa en bättre och tryggare arbetsmiljö för alla i form av en god personaltäthet och fortbildning samt planeringstid för personalen i den kommunala verksamheten i förskolan. Bättre löner så att det skapas en balans i den orättvisa lönepolitik som är idag. Det är som bekant ett kvinnodominerat yrke. De borde också se till att minska barngrupperna och se till att det finns resurser för de som behöver extra stöd.
Som det ser ut i dag så är det de privata verksamheterna som prioriteras i kommunen. Engelska skolan har fått en förstärkt skolpeng för att kompensera den höga hyran förutom den vanliga skolpengen. För 600 elever skulle det innebära 5 miljoner per år. De behöver inte dessa pengar eftersom de endast är intresserade av att göra vinster i sin verksamhet som sedan aktieägarna tar del av. Varför ska de ha det när de så väl behövs i den kommunala förskolan och skolan? Det handlar faktiskt om våra skattepengar! Detta innebär bara att segregationen ökar ytterligare i vår kommun.
För oss i Vänsterpartiet är det en enkel ekvation. Låt friskolorna klara sin egen ekonomi och inte tära på våra skattepengar. De är avsedda för den kommunala verksamheten och de som inte vill nyttja den får betala för det. Vi vill inte ha några friskolor utan se en satsning på den kommunala verksamheten istället som vi vill ha avgiftsfri och alla som vill ska erbjudas en heltidsplats i barnomsorgen. Bättre löner, planeringstid för personalen samt mindre barngrupper och en högre personaltäthet gagnar alla parter och är de viktigaste frågorna inom barnomsorgen som vi vill driva.
Vänsterpartiet Landskrona
Maja Anselius