Den farsot som härjar har fått oanade konsekvenser, och vi är många som försöker minska effekterna
av pandemin. I Landskrona har vi fattat beslut som förenklar för våra näringsidkare, och där det varit
möjligt har vi sett över kostnaderna. Vissa avgifter har minskats eller skjutits på framtiden. Från
statlig håll har man sjösatt flera olika räddningspaket.
I Helsingborg har de förtroendevalda valt att gå ännu längre och man har inrättat ett krisstöd på 5
miljoner som ska gå till föreningslivet. Föreningar inom idrott- och fritid, kultur, arbetsmarknad, vård-
och omsorg samt socialt arbete kan få del av det riktade stödet. Trots att flera av dessa föreningar
fått viss ersättning från staten, och då från exempelvis Riksidrottsförbundet är det inte tillräckligt,
utan deras ekonomi går likväl inte ihop.
Det ideella föreningslivet betydelse för en kommun kan inte underskattas. Alla de frivilliga som ställer
upp som ledare och funktionärer gör att våra ungdomar får en meningsfull fritid inom både fysisk
hälsa och psykiskt välmående. Den gemenskap man kan få inom en förening kan inte heller
underskattas. Vi vill ha ett större föreningsliv och inte ett mindre, och där det är möjligt ska vi
uppmuntra till ett ännu aktivare föreningsliv.
Hur situationen i Landskrona ser ut idag vet vi inte, men det vore ganska enkelt att göra en
inventering hos våra föreningar och fråga dem hur tillståndet är och hur man ser på den kommande
tiden. Landskrona stad bör därför snegla på upplägget som man tagit fram i Helsingborg och
samtidigt föra en dialog med vårt föreningsliv.
Vi hoppas att denna dialog kan påbörjas så snart som möjligt och är behovet av en föreningsakut i
Landskrona stort, så bör den också införas.
Torbjörn Brorsson, kommunalråd (M)
Peder Alberoth, vice ordf. i Teknik- och fritidsnämnden (M)