Om ”Ordning och reda” i skolan
Vi arbetade i många år som lärare i de kommunala grundskolorna Tyvärr har ett flertal föräldrar på senare år valt att flytta sina barn till s k friskolor, företrädesvis Internationella Engelska Skolan (IES).
Som skäl till sina val anger de att de vill ha ”ordning och reda” i skolan. Något som vi är innerligt trötta på att höra.
Låt oss klargöra:
1. 1994, under regeringen Bildt, skrev Sverige tillsammans med många andra länder under ett FN-dokument som hette ”Salamancadeklarationen”
Denna innebar att man ville ge alla barn oavsett behov rätt till en likvärdig skola. Det skulle föra med sig att att de barn som hade särskilda behov skulle få gå i vanlig klass och kompenseras med extra resurser för att klara samma skolgång som sina kamrater. De skulle ”inkluderas” i vanlig klass.
Därför har den kommunala skolan idag många elever med väldigt olika förutsättningar.
Vi har elever med stora eller mindre fysiska nedsättningar- det kan vara allt från rörelsehinder, syn-hörselnedsättningar, språkstörningar, inkontinens och allergier m m.
Vi har elever med stora kognitiva nedsättningar och inlärningsproblem – ofta s k gråzonsbarn som ligger strax över IQ 70 och därför inte får särskoleplats.
Vi har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som Asperger, ADHD och autism. En del väldigt, väldigt utåtagerande, en del helt tysta och som inte kan ta emot information på vanligt vis.
Vi har barn med dyslexi och dyskalkyli.
Vi har barn med stora sociala problem hemma
Vi har nyanlända barn med dålig språkförståelse.
Och barn med andra problem och många barn utan särskilda behov naturligtvis.
Alla måste enligt lag få plats i den kommunala skolan.
Den skolpeng varje barn får till sin utbildning ska räcka till barnens skolgång och till alla särskilda behov
2. Flera friskolor, däribland IES, har ett kösystem som vi inte har insyn i. Det verkar dock som om elever med särskilda behov oftast inte får plats i deras skola. I alla fall har de inga krav på sig att ta sig an barn med särskilda behov.
Men friskolorna får samma skolpeng som den kommunala skolan. IES har i sin personal många lärare utan svensk lärarlegitimation.
Hur väl dessa lärare kan läsa svenska läroplaner eller eller ha kunskaper i svenska betygskriterier vet vi inte. Här har IES en möjlighet att spara in på personalkostnader Numera är friskolornas verksamhet en ”affärshemlighet”.
3. Om skolpengen höjs i den kommunala skolan har friskolorna samma rättighet till den höjningen. Utan att ha samma särskilda behov att betala för.
4. Att kunna välja ut elever med så få problem som möjligt i skolan gör det naturligtvis mycket lättare att skapa ”ordning och reda” på lektionerna. Ingen kräver extra uppmärksamhet, alla förstår instruktionerna.
Man kan då göra som IES, utnyttja skolpengarna, våra skattepengar, till att kamma hem en ”vinst” istället för att utnyttja pengarna till att förbättra verksamheten för barnen. 2019/20 var vinsten 154 miljoner. En tredjedel, över 51 miljoner går till deras aktieägare och hamnar i riskkapitalbolag, företrädesvis utomlands i t ex skatteparadis.
När vi ser våra legitimerade lärare slita med alla våra barn i den kommunala skolan och samtidigt få höra att i IES har man minsann ”ordning och reda” blir vi trötta. Våra lärare försöker hitta utvägar för alla. Vi kunde ha använt deras ”vinst” till att anställa och köpa in resurser till barn med särskilda behov.
Så snälla: sluta prata om ” ordning och reda” i skolan. Det är det enda vi strävar efter i den kommunala skolan.
Lena Nilsson
Håkan Lans
