PLANKET - är vår populära insändarsida. Här har du chansen att bli läst av tusentals besökare. På Planket lägger vi endast ut underskrivna texter.

Till Planket

Landskrona Direkt | Automatiskt utkast
Annons

Ett litet fiskeläge skymt av en stor hamn

2017-02-13 16:55

Strandlinjen och ett vackert Öresund skymda av en stor hamn!
Så blir det om man bygger ut hamnen söderut enligt förslaget till ny detaljplan för Del av Borstahusen 1:1.

Borstahusen är ett gammalt fiskeläge med höga kulturvärden och är utpekat som särskilt värdefullt i länets kulturmiljöprogram.
I Landskronas bevarandeplan från 1986 anges Borstahusen som ”Bevaringsområde” med kulturhistoriskt och miljömässigt synnerligen högt värde.
Landskrona stad har utfärdat riktlinjer för bebyggelsen i Borstahusen där man noggrant och detaljerat föreskriver hur helheten i miljön skall bevaras. I helheten ingår inte bara själva bebyggelsen utan också friytor och anslutande markområden – i Borstahusens fall stränderna, stejlebackarna, hamnen, hamnplanen och anslutande vägar.

Den utbyggda hamnen kommer att ta dubbelt så lång strandsträcka i anspråk jämfört med idag och kommer att täcka nästan hela husraden längs den södra delen av Nedre gatan. Den fria utsikten över strand och hav försvinner för de boende som berörs av utbyggnaden och för alla som promenerar längs stranden. De charmiga husen i fiskeläget kommer inte att synas från förbipasserande fritidsbåtar och kryssningsfartyg.
Den utbyggda hamnen är inte proportionerlig i förhållande till det lilla fiskeläget.
Den kommer inte att få en ”småskalig karaktär” så som det anges i Miljökonsekvensbeskrivningen. Verksamheten i en modern fritidsbåtshamn av den planerade storleken kan liknas vid en logistikanläggning med karaktär av industriområde. Med sin breda mittpir, nya teknikbyggnader och parkeringsplaner blir den för stor!

Trafiken till och från hamnen kommer att fördubblas. Den redan kaotiska parkeringssituationen under sommarhalvåret kommer att förvärras, även om en stor P-plats anläggs söderut mellan den utbyggda hamnen och stejlebacken!

Området kring Borstahusens hamn är av riksintresse för friluftslivet.
Badstranden norr om hamnen är mycket populär och en motsvarande badstrand kan anläggas söder om befintlig hamn utan att hamnen behöver byggas ut.
Samtidigt kan strandlinjen åtgärdas så att tång- och sedimentansamling motverkas.

Kan man redan nu veta hur många båtplatser som kommer att efterfrågas av dem som flyttar in i Norra Borstahusen?
Vet man hur många av de båtplatsköande som bor i eller nära Borstahusen?

Efterfrågan på nya båtplatser kan tillfredsställas i Lundåkrahamnen där det redan nu finns kapacitet för utbyggnad utan att natur- och kulturmiljö störs. Tillfarter, parkerings- och båtuppställningsplatser finns redan – alternativt går lätt att ordna.
Där kommer heller ingen att störas av trafikbuller eller mastskrammel.

Skall Landskrona bli känt som den stad som byggde bort de kulturhistoriska värdena i Borstahusen? Att bygga en oproportionerligt stor hamn i Borstahusen kan med rätta kallas kulturvandalism.

Eva Zachrisson
Arkitekt SAR/MSA


Strandberg: "Vad och inte med vem är det viktiga"

2017-02-13 09:56

En diskussion pågår, bland annat här på Landskrona Direkt, om möjliga och omöjliga konstellationer och samarbeten i politiken. Debatten borde istället handla om vad som behöver göras. Vilka är Landskronas problem och utmaningar och hur ser lösningarna på dessa ut?

Sedan 2006 bedriver vi ett tydligt utvecklings- och förändringsarbete i Landskrona. Staden var på många sätt på botten. Bidragsberoendet tycktes oändligt, skolresultaten var dåliga, det saknades helt planer för stadens framtid och utveckling, företagen flyttade, centrum övergavs och antalet tomma lägenheter var stort.

Inför denna massiva problembild, som en ny kommunledning skulle hantera, var förslagen många om att Liberaler, Moderater och Socialdemokrater skulle samarbeta i syfte att ”hålla Sverigedemokraterna ute”. Jag avvisade bestämd detta. Syftet med politiken är inte, och kan inte vara, att förhålla sig till ett visst parti. Syftet måste vara att bedriva en politik för att lämna en stad i bättre skick efter sig. Hur skulle man med trovärdighet kunna argumentera för att de, som så tydligt bar ansvaret för stadens katastrofala utveckling, nu skulle vara förmögna att lösa och åtgärda problemen? Dessutom vore det mig främmande, att säga att ett demokratiskt valt partis företrädare ska räknas bort när besluten fattas och framtiden formas.

Sedan dess har mycket gjorts och mycket hänt. Skolresultaten vänder uppåt, planer för bostäder och företag växer fram och realiseras – det är idag tätt mellan byggkranarna i Landskrona. Etableringarna, stora och små, är många. I närtid slår Biltema, Rusta och El-giganten upp portarna. I Norra Borstahusen öppnar en av Sveriges allra bästa skolor – Internationella engelska skolan, och husen växer upp som svampar ur jorden. På Jönsaplan byggs bostäder och ett nytt hotell. Det vänder för Landskrona.

Syftet med allt detta är att inte enskilda hus och byggnader. Syftet är att skapa tillväxt i staden. Tillväxt för att vår stad, som sedan länge är kroniskt bidragsberoende, i större omfattning ska stå på egna ben och kunna försörja sig själv. Att de som växer upp eller blir gamla i Landskrona ska ha samma förutsättningar som andra. Att människor ska kunna försörja sig på arbete och inte leva av bidrag. Att Landskrona stad ska ha en organisation i takt med tiden och inte en som har sina rötter flera årtionden tillbaka.

Sett mot denna bakgrund blir den taktiska fixeringen kring vem som ska styra med vem märklig. Den saknar nämligen helt frågorna om vad man betraktar som problem, vilka lösningar man har på problemen  eller vilken förmåga man har att genomföra dem. Sverigedemokraterna i Landskrona har genom sitt stöd och sin vågmästarroll bidragit till att göra Landskronas positiva utveckling möjlig. Det ger jag gärna en stor eloge för. Det är bara att konstatera att om man valt den enkla och traditionella vägen 2006, med en koalition med (S), hade inget av det som nu händer hänt. Landskronas socialdemokrati har genom de senaste tio åren med alla till buds stående medel motarbetat, förhindrat och försinkat de beslut och åtgärder som nu bär frukt. Frågeställningen borde därför, inför kommande val, istället för att handla om vem som ska göra vad med vem, handla om vad man vill med vår stad. Vad ska man göra för att Landskronas spirande positiva utveckling ska fortsätta? Har man förmågan att genomföra sina förslag? För sanningen är att om utvecklingen från 2006 hade fått fortsätta, då hade Landskrona idag varit i ett riktigt dåligt skick.

Torkild Strandberg,
Kommunstyrelsens ordförande, Liberalerna


Svar till Jenny Tillander (S) och Jonas Esbjörnsson (S) "Ordning och reda i välfärden"

2017-02-10 11:47

Som en eftergift till Vänsterpartiet har regeringen sjösatt en utredning som ytterst syftar till att avskaffa valfriheten och införa ett offentligt monopol inom välfärdens verksamheter. Det förslag till vinsttak som Välfärdsutredningen har presenterat (Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78) kommer särskilt att slå hårt mot de små välfärdsföretagen och därmed mot mångfalden. Förslaget säkerställer inte kvaliteten i verksamheterna, blir kontraproduktivt och bör inte genomföras.

Sverigedemokraterna har ställt sig negativa till detta. Om Civilminister Ardalan Shekarabi får sin vilja igenom tvingas populära verksamheter läggas ned med negativa följder för personal och brukare. Utredarens egna adjungerade experter har till och med tagit avstånd från hur deras arbete använts. Några av de mest populära skolorna i Sverige drivs i privat regi. Den kanske mest populära heter Engelska skolan och i utredningen målas den upp som ett hot eller ett problem. Den ideella sektorn drabbas likaså, då vinsttaket är formulerat på ett sådant sätt att även företag som inte får plocka ut vinst omfattas av det.

Regeringen vill få debatten att handla om ett vinsttak istället för det som verkligen betyder någonting, nämligen kvalitet, tillgänglighet och brister i vård, skola och omsorg. En av nackdelarna med förslaget är det uppenbara övergreppet på den marknadsekonomiska modellen i sig”, förslaget luktar kommunism. Om förslaget läggs fram är det en tydlig avsikt om att återinföra planekonomin i välfärdssektorn. Det vore ett säkert recept för lägre kvalitet, sämre resursutnyttjande, och mindre valfrihet – precis tvärtemot vad välfärden behöver. Istället för att angripa de populära alternativen borde vi lära av dem och arbeta för att försöka höja lägstanivån både i privat och offentligt drivna verksamheter. För att kunna erbjuda medborgarna valmöjligheter är det av central betydelse att se till att det finns en mångfald på marknaden. Utan mångfald, ingen valfrihet.

För hur många vill bara ha ett bilmärke eller bara en affärskedja att välja mellan?

Stefan Olsson
Kommunalråd (SD)


Ordning och reda i välfärden

2017-02-10 09:38

Debatten om vinster i välfärden har blåst upp igen. Socialdemokraterna i Landskrona menar att det är olyckligt. Reepalus utredning är ett resultat av en befintlig överenskommelse. Ett vinsttak i välfärden är nödvändigt för att skapa ordning och reda även inom välfärden.  Det är ett seriöst utredningsarbete som lagt grunden för den remissrunda som regeringen nu genomför.
Tvärtom är resultatet av utredningen den minst kontroversiella lösningen som finns tillgänglig. 7% i avkastning över statslåneräntan på det operativa kapitalet. Företagen ges fortfarande möjlighet att göra vinst, samtidigt som förtroendet för välfärdens finansiering upprätthålls.

Därför är det mycket olyckligt att företrädare för socialdemokraterna runt om i landet nu uttalar sig negativt om utredningen. Deras stöd till utredningen ger kraft till en politisk förändring av läget idag. Skattepengar som är avsedda för vård, skola och omsorg, ska användas till det och inget annat är vår mening.

Nu ser vi fram emot en proposition från regeringen som går i linje med Reepalus utredning.

Jenny Tillander (S)
Ordförande Socialdemokraterna Landskrona            

Jonas Esbjörnsson (S)
Kommunalråd Landskrona


Svar på Stefan Olssons frågor

2017-02-07 09:37

Stefan Olsson har ställt några frågor till mig. Jag börjar med den sista. 

Jag är ödmjuk inför min roll som nygammal ordförande i Individ och Familjenämnden. Jag ser på mitt uppdrag som HELA nämndens ordförande. Jag kommer att lyssna till och vara beredd att diskutera och genomföra förslag oberoende av vem som lägger dem. På samma sätt hoppas jag och förutsätter att nämndens ledamöter, oberoende av partifärg, är beredda att lyssna till och diskutera mina. Så menar jag att politiken ska bedrivas.

Vilken påverkan migrationen har på Landskrona och Sverige är helt beroende av hur integrationen lyckas. Lyckas integrationen väl kan migrationen vara en tillgång, misslyckas den blir den dess motsats. Hur vi lyckas med integrationen är beroende av en lång rad förutsättningar, där antalet är en viktig sådan. Arbete, språk, krav och förväntningar är andra. Mitt parti och Landskrona har länge krävt lättnader för Landskrona, som under lång tid tagit ett oproportionerligt stort ansvar för den nationella migrationspolitiken. Senast genom att begära att årets fördelningstal för Landskronas del ska sänkas.

När det gäller bedömningen av ålder är detta just nu ingen uppgift för kommunerna. I dagsläget är det rättsmedicinalverket som gör åldersbestämningen på uppdrag av migrationsverket. Detta har lagts fast i domstol då det under hösten 2016 föll en dom i förvaltningsrätten som klargjorde att kommunerna inte själva får åldersbestämma asylsökande. För mig är det en självklarhet att vid de tillfällen det råder tveksamheter om ålder hos en asylsökande så ska det klarläggas. Det handlar om rättssäkerhet.

Tiggeri, och framförallt organiserat tiggeri, är för mig ett stort misslyckande för samhället. Ingen ska, för att klara sitt uppehälle, tvingas sitta i gathörn och utanför affärer för att be om andras allmosor. Mitt parti har i Landskrona tagit ställning för att tiggeriet ska förbjudas. Den förnedring tiggandet innebär för den enskilde är så stor att det faktiskt motiverar ett förbud. Jag står bakom det ställningstagandet. Detta kräver emellertid ett nationellt beslut. Tiggeri kan inte förbjudas på lokal nivå. Därför har KF i Landskrona beslutat att utreda om man i vår lokala ordningsstadga kan kräva tillstånd från t.ex. polisen för detta. Jag ser fram emot att får ta del av resultatet av en sådan utredning.

Mattias Adolfsson (L)
Ordförande IoF Landskrona


Garantipension vs. Äldreförsörjningsstöd

2017-02-06 11:15

Den dagen jag blir pensionär ska jag njuta av livet och leva på mina besparingar…… men det är lite oklart vad jag ska hitta på dag två.

För garantipensionären är livet verkligen inte en dans på rosor.

Med en full garantipension på 7863 kronor före skatt och som mest 5090 kronor i bostadsbidrag per månad så är det lätt att hålla sig för skratt. Vilket många gör inte minst beroende på en sämre tandhälsa eftersom tandläkarräkningarna blir så höga att de närmast motsvarar kostnaden för en mindre begagnad bil. För den som är över 65 år och har enbart äldreförsörjningsstöd (ÄFS) ser den ekonomiska situationen lite annorlunda ut eftersom ÄFS är en statlig och skattefri ersättning.

Det skattebefriade beloppet per månad består av två delar: 5438kr för skälig levnadsnivå och max 6200kr för skälig bostadskostnad. Därutöver tillkommer särskilda förmåner som avgiftsfria läkarbesök, fria läkemedel, fria glasögon och fri avgift för viss tandvård. Avgiften för kommunernas vård och omsorg, som hemtjänst och vårdboende, kan bli helt avgiftsfri beroende på den enskilda kommunens avgiftssystem.

Lagen om Äldreförsörjningsstöd (ÄFS lag 2001:853) är politiskt beslutat och bekostas av statsbudgeten. Syftet med lagen var att avlasta kommunernas utgifter för äldre invandrare som inte bott större delen av sitt liv i Sverige och som inte kunnat skaffa sig en inkomstgrundande pension. Inte bara invandrare över 65 år kan söka äldreförsörjningsstöd. Det kan även andra pensionärer över 65 år också göra för att komma upp i skälig levnadsnivå. Det förutsätter dock att man har en mycket låg eller ingen pension. Merparten, ungefär två tredjedelar, av dem som erhåller ÄFS är invandrare över 65 år.

För garantipensionären hade det inneburit en ekonomisk lättnad att få tillgång till en offentlig välfärd som är avgiftsfri. Den ekonomiska vinst garantipensionären gör med några hundralappar jämfört med det ekonomiska stöd som äldreförsörjningstagaren får, underskrider nämligen långt det ekonomiska värdet av de avgiftsfria förmåner som ingår i ÄFS.

Som det nu är så betalar staten boende, uppehälle och avgiftsfri välfärd resten av livet för vissa pensionärer medan garantipensionärer med ett långt yrkesliv bakom sig i landet inte får tillgång till samma välfärdsförmåner.

Var finns rättvisan i det?

Varför gäller inte allas lika värde?

(alla belopp avser år 2016)

Ulf Karlsson (SD)
Kerstin Stein Sandell (SD)
Wioletta Kopanska Larsson (SD)
Anette Galia Olsson (SD)
Sofi Nilsson (SD)
Omsorgsnämnden


Vi måste få Landskrona tryggt igen

2017-02-06 08:56

Alla ska kunna leva och vara trygga oavsett var i Landskrona man bor. Man ska inte behöva vara rädd för att gå hem på kvällen. Man ska inte heller behöva komma hem till sitt hus se att någon har varit där.

Ska vi få Landskrona tryggt igen måste vi börja underifrån och jobba oss uppåt. Individen, staden och polisen i ett nära samarbete.

För att utveckla det brottsförebyggande arbetet i Landskrona så vill vi i Centerpartiet Landskrona skapa en mer lokalt förankrad polis, fler poliser som har tid att vara ute och synas på stadens gator.

Det ska även finnas bra belysning i hela kommunen. Få fler ungdomar in i föreningslivet men då måste man också se över kostnaderna så att fler barn och ungdomar har råd att delta. Sen måste vi som föräldrar ta ett större ansvar och prata med våra barn och ungdomar, veta va dem gör på helger och kvällar. Sen för att kunna öka tryggheten ännu mer i Landskrona så behöver kamerabevakningen ses över. Man behöver kanske sätta upp fler övervakningskameror i utsatt delar av Landskrona för att öka tryggheten och att det även ska leda till att fler brott klaras upp.

Emma Nylander Centerpartiet Landskrona
Daniel Nylander Ordförande Centerpartiet Landskrona


Turistmagnet

2017-02-02 14:49

Javisst, Måns. Ven lockar många. Vårt största turistmål. Men hur svårt kan det vara?
Det är väl bara för byalaget att kräva ett möte med KSAU och diskutera kommunens fördelning och prioritering av resurserna. Gärna med pressen närvarande. Då lär ni få besked.

Bengt Nissler


Det duger inte, Mattias Adolfsson!

2017-02-02 14:44

Landskronas Individ- och Familjeförvaltning har sedan valet 2014 varit som ett skepp utan kapten. Den politiska ledningen var minst sagt svag och tjänstemannastyret var en realitet. Vi Sverigedemokrater uppmärksammade detta faktum gäng efter gång. Resultatet blev att Bodil Möller (M) byttes ut och ersattes av den nygamle ordföranden Mattias Adolfsson (L).

Torkild Strandberg (L) försäkrade mig om att nu skulle det bli ändring, att Mattias Adolfsson är en person med hårda nypor, rak och ärlig.

Därför var det med stor förväntan jag interpellerade Mattias Adolfsson i fullmäktige genom att ställa ett antal raka frågor. I korthet var frågorna som följer:

1. Delar du Sverigedemokraternas uppfattning att välfärden urholkas genom en alltför stor invandring?

2. Är vi för godtrogna i Sverige när det gäller den uppgivna åldern på ensamkommande barn?

3. Tycker du att Landskrona ska införa ordningsföreskrifter för att motverka organiserat tiggeri?

4. Är du som nämndsordförande villig att förhandla med oss Sverigedemokrater?

Jag fick inget svar på någon av mina frågor! Däremot fick jag en anhopning ord som mest handlade om Mattias Adolfssons egen förträfflighet, men inte tillstymmelsen till ett enkelt svar på mina enkla frågor trots att jag upprepade dem gång på gång  i fullmäktige.

Jag ger mig inte. Kanske kan jag få mina svar i dessa spalter. 

Stefan Olsson
Kommunalråd (SD)


Så kallade enkla jobb

2017-02-01 09:20

Torkild Strandberg (L) blev intervjuad i STV1 2017-01-30. Det handlade om ”enkla jobb” i Landskrona. Jag måste fråga mig: Enkla jobb – finns dom?

Vi ska tvätta ”vår egen tvätt”. Och sen blev det en storpolitisk fråga om att konkurrensutsätta en eventuell upphandel av tvättjänster. En jurist blev intervjuad. Nu blir det säkert en domstolsfråga.

Vilken tvätt åsyftar Torkild när han använder uttryckt ”vår egen tvätt”? Är det fråga enbart om sådana tröjor, byxor etc. som äges av kommunen ”den egna tvätten”?

Ordklyveri, men i min värld (yrkesroll) sysslar man med ”sånt”. Begreppet ”egen bil” i Inkomstskattelagen, t.ex. ”När en skattskyldig använder sin egen bil”, vems bil använder han eller hon då?

Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds universitet

PS. I min (egen) roll som fastighetsägare hade jag en handfull enkla-jobb-jobbare hos mig – en var från Somalia. Det var redan 1995. Jag betalade inte en krona, otroligt men sant./Ds.



Fält markerade med * måste fyllas i
Annonser




















Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser