PLANKET - är vår populära insändarsida. Här har du chansen att bli läst av tusentals besökare. På Planket lägger vi endast ut underskrivna texter.

Till Planket

Landskrona Direkt | Automatiskt utkast
Annons

Svaromål till Stefan Olsson (SD)

2016-06-13 14:18

Bäste Stefan, tack för ditt svar (dat. 2016-06-09) på mitt debattinlägg (dat. 2016-06-08).
I media diskuteras olika åsikter om Landskronahem AB:s “soliditet”. Är det en fråga om tolkning av begreppet? Vad är det man mäter eller vill mäta?

Med ordet soliditet kan man mena “justerad soliditet”, varvid hänsyn tas till husens marknadsvärde. Man kan då tala om “egentlig soliditet”.

Med soliditet kan också avses “synlig soliditet”, varvid man räknar med bokförda värden på tillgångarna.

I en artikel på nätet “Nyckeltal i fastighetsbolag – del 2” står skrivet “I fastighetsbolag är det viktigt att skilja mellan synlig soliditet som går att utläsa i årsredovisningen, och verklig soliditet. De flesta årsredovisningar redovisar inte fastighetens (-ernas; min anm.) marknadsvärde, utan vad fastigheten köpts för (börsbolag redovisas dock till marknadsvärde). Det kan därför se ut som om soliditeten är låg.”

Mina erfarenheter från fastighetsbranschen är väl allmänt kända i vissa kretsar. Men de allra flesta har ingen aning om det som hänt i Landskrona på bostadsmarknaden. De c:a 1300 bostäder som nyproducerades 1986-1993 fick marknadsvärden som då låg 30-40 % under produktionskostnaden. Det blev gigantiska förluster när kreditgivarna saknade “is i magen”, vilket – med all önskvärd tydlighet – visas av den stora värdeökningen på Landskronahem AB:s fastighetsbestånd de senaste 6-7 åren, c:a 100 000 000 (etthundramiljoner) kronor per år.

Landskronas sociala situation idag är en följd av bostadsproduktion “byggt för mycket”. Först i Norrestad sedan 1986-93 de s.k. krisårgångarna. Ränteläget, ja det spelade naturligtvis en roll för värdena då, men boven i dramat är politiska ambitioner sedan 1980-talet “attraktiva bostäder skall lösa stadens problem efter varvskrisen etc.”. Landskrona som sovstad!

Den fråga jag lyfter till dig Stefan är: Har alternativa strategier för Landskronahem AB diskuterats på riktigt?

KONKRET:
I steg ett, en uppskrivning av värdena på de fastigheter som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligen överstiger bokfört värde. Således en anpassning av bokfört värde till verkliga värden. Uppskrivning kan idag ske med 800 000 000 – 1 000 000 000 kronor förutsatt att uppskrivningsbeloppet användes för ökning av aktiekapitalet genom fondemission.

I steg två underlättas lånefinansiering av bolagets eventuella investeringar.

I ett tredje steg infinner sig frågan: Hur mycket blir bolagets blivande investeringar egentligen värda? Då är erfarenhetena från 1990-talet förvisso dyrköpta men guld värda, eller hur Stefan?

Lånefinansiering kan ju ske successivt, vilket medför att styrelsen – med OK från kreditgivare – kan koordinera nya investeringar med värdeförändringar på hela bolagets fastighetsbestånd. Med alla pengarna (en miljard kronor) i kassan är det lätt hänt att styrelsen blir slösaktig. Vid lånefinansiering får utomstående långivare ett ord med i laget.

Och, förresten, om Landskronas framtid är ljus, varför låta en stor aktör utifrån få skörda frukterna av landskronabornas slit och släp. SD har makt att styra över landskronabornas framtid. USE IT! RUTHLESSLY!

Det gäller att sälja sig dyrt, lägga förslag som dom andra inte kan tacka nej till – med is i magen. Det har jag alltid haft.

Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt, Institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet

PS. Läs Wallenstams årsredovisning för 1998 sid. 1 och sid. 27!/Ds.


Svar till Tommy Jonasson

2016-06-09 11:07

AB Landskronahems styrelse har antagit en handlingsplan utifrån kommunfullmäktiges ägardirektiv. Investeringarna uppgår till ca 1 miljard kronor. I detta ligger att komma tillrätta med en mångårig negativ utveckling i Karlslundsområdet. Ett område som idag kännetecknas av långtgående utanförskap och otrygghet. Men bolaget skall naturligtvis utveckla sitt övriga fastighetsbestånd inom ramen för handlingsplanen. Mot bakgrund av ett investeringbehov på ca 1 miljard kronor kommande år är bolagets ekonomi svag.

Tommy Jonasson var i början på 1990-talet en relativt stor fastighetsägare i Landskrona. Allt gick förlorat då finanskrisen bröt ut. En finanskris som i stor utsträckning var en fastighetskris beroende på alldeles för högt värderade och belånade fastigheter. När räntorna gick upp rasade fastighetsvärdena i snabb takt.

Nu föreslår Jonasson att det helt enkelt bara är att låna 1 miljard för att genomföra nödvändiga investeringar. ”Värdena finns där ju”, säger Jonasson. Vi vet att fastighetsvärden och räntor förändras. Nu föreslår Jonasson något som knäckte banker och fastighetsmarknaden i början av 1990-talet och för många år framåt. Tommy Jonasson, du om någon borde ha lärt av historien.

Att frigöra kapital genom försäljning för att finansiera nödvändiga åtgärder är sundare ekonomiskt och gör inte bolaget helt ränteberoende. En hög belåning ger en ränterisk som ytterst kan hamna i knät på alla skattebetalare i Landskrona, som ju äger bolaget. Det vill inte vi i SD.

Stefan Olsson (SD)
Kommunalråd


Sluta lura SD

2016-06-08 09:52

Så var det dax (30 maj 2016) för bostadspolitisk debatt i fullmäktige kring frågan om Landskronahem AB:s försäljning av Sandvången och en del av Norrestad (Pilängen 1). Kenneth Håkansson, f.d. HSB- direktör, nu i rollen som styrelseordförande i Landskronahem AB, fick redogöra för hur affären med Stena Fastigheter i Malmö AB gjorts upp. Köparen, visade det sig, hade handplockats utifrån ett antal kriterier.

Frågan är – så ser jag det – hur ska bostadsmarknaden delas upp mellan de stora aktörerna, d.v.s. de stora fastighetsbolagen, Landskronahem AB, bostadsrättsföreningar inom HSB-sfären samt små privata hyreshusägare och alla villaägare?

Treklövern (L + MP + M) vann omröstningen – med stöd av SD – men S + V lyckades få beslut om s.k. återremiss. Debatten hade varit het. Mitt namn, Tommy Jonasson, omnämndes och nu ska ledamöterna svettas under några veckor till 22 juni.

Under debatten presenterades siffror ur Landskronahem AB:s årsredovisning. Men något stämmer inte! Hur kan SD påstå att bolaget är “dåligt körande”? Har ni i SD inte läst årsredovisningarna eller har ni blivit lurade?

Man vet inte om man ska skratta eller gråta åt tillställningen. Kan SD agera konstruktivt och hålla kvar sitt inflytande över kommunpolitiken här i Landskrona? Har du, Stefan Olsson (SD), verkligen tänkt igenom alternativa strategier för Landskronahem AB?

Soliditeten kan ju t.ex. stärkas upp genom att tillämpa bestämmelserna i Årsresdovisningslagen, vilket bl.a. innebär att (de bokförda) värdena på ett aktiebolags anläggningstillgångar, bl.a. fastigheter, får skrivas upp.

Bolagets fastigheter, som ju är anläggningstillgångar, kan skrivas upp med
700 000 000 – 1 000 000 000 kronor under de förutsättningar som kan utläsas ur Årsredovisningslagen 4 kap., för t.ex. fondemission.

Bäste Stefan – jag emotser ditt svar!

Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt och tidigare fastighetsägare

PS. Jag var med i verkligheten 1992 med 500 %:s ränta./Ds.


I kväll avgörs allmännyttans framtid i Landskrona

2016-05-30 16:12

Vid kvällens kommunfullmäktige avgör Sverigedemokraterna framtiden för allmännyttan i Landskrona.

Tillsammans med den borgerliga treklövern – Moderaterna, Liberalerna och Miljöpartiet – vill Sverigedemokraterna sälja ut bostadsområdena Sandvången och Pilängen, en stor del av det kommunala bostadsbolaget Landskronahems bestånd. Sverigedemokraterna är tungan på vågen, har makt att avgöra frågan.

Så sent som 2011 uttalade sig Sverigedemokraterna mot en utförsäljning av Landskronahem. Argumenten var att Landskronahem med ett välmående fastighetsbestånd inte kunde lösa boendeproblem genom att säljas ut till privata intressenter. De var ett mycket klokt resonemang.

Vad har hänt? Varför har Sverigedemokraterna ändrat uppfattning?

Treklöverns argument för att sälja ut Sandvången och Pilängen är att Landskronahem har en svag ekonomi. Det är inte sant.

Landskronahem har en stabil ekonomi som ständigt förbättras. Soliditeten är inte sämre än i andra allmännyttiga bolag och inte heller har kommunen tvingats skjuta till mer pengar, något som behövts i flera andra av landets kommuner. Såväl fastighetsekonomer som forskare har påpekat allt detta. Tyvärr talat för döva öron.

För treklövern är utförsäljningen en fråga om politik, inte ekonomi, även om just ekonomiska argument används. Allt för att lägga ut dimridåer kring det egentliga syftet, att bli av med allmännyttan och byta ut befolkningen, alltså få fler höginkomsttagare som invånare i Landskrona.

Utförsäljningen av Landskronahem har blivit möjlig genom de nya ägardirektiv som den borgerliga treklövern tillsammans med Sverigedemokraterna beslutade om så sent som förra sommaren. Förändringen av ägardirektiven pekade ut färdriktningen; Landskronahem ska halveras, lägenheter ska säljas ut.

Varken treklövern eller Sverigedemokraterna har velat lyssna på sakliga argument mot en utförsäljning. Istället ligger beslutet om utförsäljning på fullmäktiges bord för avgörande i kväll. De 1 225 lägenheter som riskerar att säljas motsvarar 30 procent av Landskronahems totala bestånd. Det är visserligen inte en halvering, men en bra bit på väg.

Beslutet påverkar tusentals Landskronabor. Det skapar stor oro bland hyresgästerna i Sandvången och Pilängen. Det handlar inte minst om vad som händer när köparen Stena fastigheter tar över.

Helsingborgs Dagblad har skrivit om bostadsköp som Stena fastigheter gjort där stora renoveringar ledde till omfattande hyreshöjningar. Frågor som gnager är om det också i Landskrona blir hyreshöjningar. Kan dagens hyresgäster bo kvar? Ska områdena fortsätta vara hyresrätter eller ska de omvandlas till bostadsrätter? Stena fastigheter är ett bolag som vill generera vinst och någonstans ska pengarna hämtas hem.

För oss socialdemokrater är det givet att ett kommunalt bostadsbolag som Landskronahem ska vara en långsiktig aktör på bostadsmarknaden och en stabiliserande kraft på den lokala hyresmarknaden. Utförsäljningen av Sandvången och Pilängen innebär motsatsen.

Avgörandet för hur det går med Landskronahem ligger i Sverigedemokraternas händer. Om Sverigedemokraterna i kväll röstar för en utförsäljning så visar de, kanske tydligare än någonsin tidigare, var de står politiskt, vems intresse de företräder och vem som tjänar på deras politik. I nio fall av tio röstar Sverigedemokraterna med de borgerliga.

Sverigedemokraterna lockar väljare genom att prata om trygghet och tradition, om att det var bättre förr. De pratar drömskt om det idylliska Folkhemssverige och om en tid när alla hade ett jobb och en bostad. I själva verket, som i fallet med Sandvången och Pilängen, säger de en sak men gör tvärtom. De säljer ut den kanske största symbolen för allas vårt gemensamma folkhem – allmännyttan.

I kväll är det upp till bevis. Vem står upp för folkhemmet och vem gör det inte?

Jonas Esbjörnsson
Oppositionsråd (S)


Landskronahem AB och soliditeten

2016-05-30 11:38

Jag tackar Landskronahem AB:s verkställande direktör Helena Fremle för svar på mina skattefrågor.

Nu till frågan om bolagets soliditet:
Sverigedemokraterna hänvisar till siffran 16 (sexton) procent, som återfinnes i bolagets årsredovisning. Men återspeglar den siffran bolagets ekonomiska styrka?
Svaret är NEJ!

Så direkt till Stefan Olsson (SD): Du skall räkna med fastigheternas verkliga marknadsvärden enligt följande:

Tommy_jonasson_berakning

Således är det rättvisande nyckeltalet för “soliditet” 60 (sextio) procent INTE 16 (sexton) procent.

Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt Institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet


Varför säger vi nej till utförsäljningen av Landskronahem

2016-05-30 08:37

Anledningen till att allmännyttan bildades på 1930 talet var att alla skulle ha en bra bostad till rimlig kostnad. Detta kommer nu att bli svårare att ekonomiskt svaga att få en bostad.

Det råder inget motstridigt mellan att vara affärsmässiga och samtidigt vara ett bostads socialt bolag, men den politiska majoriteten i Landskrona har bestämt sig att sälja ut drygt 1200 lägenheter till ett privat bolag som troligtvis vill höja hyran efter renovering, till en nivå som betalningssvaga inte har råd med.

Mot försäljningen är det ett massivt motstånd i de berörda områden och
Facebook-gruppen” Vi som är emot utförsäljningen av Landskronahem” har bildats.

Försäljningen innebär att det inte kommer bli insyn och inflytande i ett privat bostadsbolag.

Dessutom har tre forskare på Malmö högskola, Tapio Salonen, (professor i socialt arbete), Stig Westerdahl, (docent i företagsekonomi), Anders Kjällström, (adjunkt), har var för sig skrivit i HD att försäljningen är rent politisk och har inget med “dålig ekonomi” att göra. Också Cathrina Thörn, (sociolog i kulturvetenskap), vid högskolan i Göteborg har skrivit ett inlägg i HD där hon förklarar att kärnfrågan är att lägenheterna säljs till ett privat bostadsbolag har vinst som huvudsyfte. Dessutom handlar det om den bostadspolitiska frågan om alla ska ha rätt till en bra bostad även om man är ekonomiskt svag.

Av dessa skäl är vi i Vänsterpartiet emot en utförsäljning av Landskronahem.

Christer Nilsson
Vänsterpartiet Landskrona

 

 


Angående Landskronahem och inkomstskattelagen

2016-05-26 08:51

Försäljningen av kv Sandvången och kv Pilängen kommer att ske på affärsmässiga grunder och enligt vedertagna principer, d.v.s. genom fastighetspaketering.

Fastighetspaketering innebär att fastigheterna överförs till nybildade dotterbolag. Aktierna i de nybildade bolagen överlåts därefter till köparen till marknadsmässiga villkor. Vid paketering utgår det lagstadgad stämpelskatt. Försäljning av näringsbetingade andelar är sedan 2003 skattebefriade.

Försäljningen ger AB Landskronahem en vinst på cirka 750 mkr. Pengarna från försäljningen ska bolaget använda till åtgärderna i det nyligen antagna handlingsprogrammet, vilka bl.a. omfattas av upprustningar och förbättringar av Karlslundsområdet, ökade underhållsinsatser i den övriga fastighetsportföljen, ytterligare satsningar på energibesparande åtgärder, ökad trygghet etc.

Vänligen

Helena Fremle
VD, Landskronahem

 


Om den okände instrumenttillverkaren

2016-05-25 10:05

Härligt att läsa om Gunnar Alfred Bernhard Lindborg, honom kände jag väl. Hans musikfabrik kände jag till, men det var före min tid. Dock bör det uppmärksammas att Gunnar var en välkänd vokal-och grammofonsångare, samtida med storheter som Sven-Olof Sandberg och Harry Brandelius. I det tidiga 1930-talet for Gunnar till Berlin för grammofoninspelningar, en teknik som tyskarna behärskade bättre än vi. Det går att lyssna till Gunnar om man ger sig in på Youtube eller helt enkelt bara googlar på honom. Gunnar drev sin tobaksbutik till in på 70-talet, men någon inblandning i restaurangbranchen hade han inte vid den här tidpunkten. Det hade däremot hans dotter. Gunnar hade intresse i restaurangnäringen under sina yngre år.

Claes Lindh

Läs artikeln:
Landskronas okända instrumenttillverkare


PÅMINNELSE 2 – ang. Landskronahem AB och Inkomstskattelagen

2016-05-24 17:09

Så här i deklarationsgranskningstider återfinnes skatterätten överst på menyn.

Men framför allt är det viktigt att beslutsfattarna i Landskronas kommunfullmäktige har ett komplett beslutsunderlag i god tid före sammanträdet 30 maj 2016 i vad avser beskattningskonsekvenserna av utförsäljning av fastigheter till Stena Fastigheter i Malmö AB.

Förvisso är skatterätt ett besvärligt ämnesområde – mycket siffror och så. Bestämmelserna är ibland så besvärliga att Skatteverkets egen personal inte riktigt reder ut frågorna. Det blir bråk mellan Staten (= Skatteverket) och enskilda skattskyldiga med långa (3-­5 år) rättstvister i domstolar.

Således:
1) Hur blir skattekonsekvenserna av fastighetsaffären? Kanske blir det 0 kronor?

2) Vilka regler ska tillämpas?

Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt vid Institutionen för handelsrätt, Lunds Universitet


Leve Landskronahem

2016-05-23 15:36

Bostadsbrist var länge det normala. Först med satsningen på s.k. barnrikehus 1935 som riktade sig till mindre bemedlade och trångbodda barnfamiljer försökte myndigheterna åtgärda detta. Det var för att förvalta dessa hus inrättades allmännyttiga bostadsföretag. Ännu på 50-talet var det dock vanligt med fyra eller fem personer i en liten tvårumslägenhet. Historiskt sett har vi rest oss ur en eländig bostadssituation.

I det så omtalade miljonprogrammet mellan 1965 och 1975 producerades drygt en miljon nya bostäder.  Hyrorna var reglerade vilket förhindrade såväl prisrally som prisdumpningar. Tidvis uppstod det bostadsöverskott till glädje för dem som jobb eller studier manade att byta bostadsort. Många har kämpat för att det skulle bli bättre och det blev det – en period.

Lång tid har förflutit, de politiska förtecknen har bytts ut och bostadsmarknaden förändrats. Inte nog med att folkhemmet inte längre finns. Det verkar inte ens vara politiskt korrekt längre att främst se till medborgarnas behov. Och nu finns det indikationer på att vi är på väg tillbaka till utgångspunkten.
 
Är det inte uppenbart att det borde finnas ett måttligt överskott av bostäder till överkomliga hyror? Inte bara humanitärt och smidigt utan en logisk förlängning av idén om rörlig arbetskraft. När man betänker att det i andra vågskålen ”bara” ligger individers rätt att berika sig onödigt mycket är valet lätt att träffa. Att se till att detta genomförs kan bara åligga lagstiftaren och inte marknadskrafter.

Men tvärtom har vi nu fått kommunala bolag som vill sälja stora delar av sitt bostadsbestånd och lämna från sig den makt medborgarna i demokratiska val anförtrott dem. Ofta till företag med mål att förränta sitt kapital så lätt och snabbt som möjligt genom hyreshöjningar motiverade av ensidigt påbjudna renoveringar, alternativt genom att förvandla hyresrätt till bostadsrätt.

Hallå där! Det kan väl ändå få lov att vara hyresgästerna kollektivt att i slutändan avgöra om de önskar renovera eller bo billigare? De äger inte husen eller lägenheterna men de är besittningshavare enligt ingånget kontrakt och enligt svensk lag. Och att äga ett hyreshus är inte det samma som att äga en Rolex-klocka.

Om vi vill ge plats för många olika slags människor behöver inte alla lägenheter nödvändigtvis vara tiptop med alla artefakter och statussymboler. Tvärtom är det mycket rimligt att konsumenten kan välja bort den yppersta standarden för att fördela sina slantar som den vill och inte på ofrivillig bostadskonsumtion. Väg också in frihets- och hälsosaspekterna det ger att ha inflytande över sitt eget liv.

Det går ännu, och fortfarande, bra att på egen risk bygga nytt och sätta vilka hyror man vill både som offentlig och privat aktör. Men är det inte lite 1800-tal att listigt ta ut större vinster av dem som redan lever på små marginaler, och sviker inte politiker som säljer vad de fått det stora förtroendet att förvalta, till företag som enbart styrs av vinstintresse. Partier och politiker som, i föregivet konkurrenssyfte om “skattekraft”, stödjer sådant förtjänar enligt min mening inte medborgarnas förtroende.

Roland Ch. Johansson



Fält markerade med * måste fyllas i
Annonser
























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser