PLANKET - är vår populära insändarsida. Här har du chansen att bli läst av tusentals besökare. På Planket lägger vi endast ut underskrivna texter.

Till Planket

Landskrona Direkt | Automatiskt utkast
Annons

Lekplatser

2017-04-10 14:30

Jag är väldigt positiv till att det ska byggas fler lekplatser i vår stad.

Jag önskar också att man ser över skolorna och förskolornas utemiljö, hur deras skolgård/lekplatser ser ut och fungerar.

Emma Nylander
Centerpartiet Landskrona


Blir det en ny finanskris?

2017-04-10 13:39

FÖRTYDLIGANDE
I min insändare på temat:
”I väntan på finanskrisen? – – – eller i väntan på Godot?” (publ 2017-04-06)
citerar jag Hans Dalborg (f.d. styrelseordförande Nordea). I sin bok ”Ansvarets sköna börda” skriver Hans: ”Utvecklingen fick sedan ett ännu aggressivare förlopp genom två avregleringar, som säkert var rätt i sak och lika säkert låg fel i tid.” beträffande utvecklingen i Sverige fram till fastighets- och bankkrisen som slog till i början av 1990-talet.

Någon har blivit nyfiken och undrat: Vilka är dessa två avregleringar?

Svaret är och nu citerar jag Hans bok (sid. 28-29):
”Den ena avregleringen var, som sagt, avskaffandet av kreditregleringen. Den hade tidigare styrts av Riksbankens hårda nypor. När kreditgivningen släpptes fri, skuttade bankerna iväg som ystra kalvar och gjorde det ena misstaget efter det andra.
Den andra avregleringen var avskaffandet av valutaregleringen. Många företag och privatpersoner lade om sina lån och lånade i utlandet till lägre ränta – men var naket exponerade inför ändringar i valutan.”

Hans tillägger på sid. 29: ”Det fanns ytterligare bakomliggande faktorer till katastrofen. En sådan faktor var ett perverst skattesystem med generösa avdragsmöjligheter, där man tog hänsyn till inflationen på ett mycket anmärkningsvärt sätt genom indexuppräkning innan man beräknade realisationsvinst.”

Hur blir det nu? Blir det en ny finanskris? Hur står det till i den finansiella sektorn och i skatteregelverket?

Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds universitet
samt fastighetsägare i Landskrona och Malmö


Världshälsodagen

2017-04-10 09:25

I fredags firades Världshälsodagen.

Uttrycket ”freden, vaccinet och potäterna” tillskrivs den svenske författaren och prästen Esaias Tegner. Uttrycket myntades i början av 1800-talet. Efter freden 1809 har inte Sverige varit i krig. Potatisen kom via Jonas Alströmmer från Amerika på 1700-talet och bidrog till att mätta Sveriges befolkning. Vaccinet var smittkoppsvaccinet som ledde till att denna fruktade farsoten smittkoppor kunde kontrolleras. Tre vikta faktorer som gjorde att Sveriges befolkning växte och levde i ett relativt välstånd.

De största effekterna på den förbättrade hälsan under 1900-talet var inte utvecklingen av sjukvården. Den starka utvecklingen av hälsan var i stället möjligheten att hålla sig ren och de varma bostäderna. I och med utvecklingen av kyl- och frysteknik har vi kunnat hålla oss med en matkvalitet som tidigare inte var tänkbar. Vi lever också i ett stabilt demokratiskt, rättssäkert, öppet och fungerande samhälle.

Det är lätt att ta allt detta för givet och tänker oss att det alltid ska vara så. Någon eller några flygtimmar bort kan man folk inte säga vad man vill utan att riskera fängelse.

Ledare i länder som för krig i sammanfallande och rättsosäkra länder utan hänsyn till sin befolkning. Barn gifts bort och kvinnor son inte får inte fritt välja den hon vill leva med tyngda under klaner och sekter. Infrastruktur som faller samman i länder torka, vattenbrist och svält. 

Allt detta får förödande effekter på folkhälsan med svält, nedsatt motståndskraft, sjukdomar, epidemier och död. Hälsa är så intimt förknippad med fred, tillgång till bostäder, vatten, mat och vård.

Över allt vakar ett nära nog hjälplöst FN blockerat av konflikter mellan stormakter. I många länder finns självutnämnda ledare som agerar i eget, klanens eller religionens intresse utan tanke på dem de styr över. 

De demokratiska och rättssäkra länderna har sedan andra världskriget utvecklat ett välstånd unikt i världen. Mycket av det som utvecklats t.ex. vaccin och teknik har spridits över jorden till allas gagn.

I slutet av 1800-talet bodde författaren August Strindberg i Schweiz. Han skrev ”att det politiska systemet i Schweiz är det enda som på sikt kommer att överleva”. Våra politiker har fattat för många beslut som går emot folkflertalet och undviker att prata om problem som finns. Är det detta som vi ser början på när populistiska partier breder ut sig och länder isolerar sig från varandra? Till men för folkhälsan?

Sven Svederberg (C)
Landskrona


062

2017-04-06 14:15
Denna dag för 15 år sedan fick Helsingborg ett nytt riktnummer, 062, som under hösten ändrades till 032! Vilket fotbollsår. Får vi någonsin uppleva detta igen?
 
Björn Lind

En fotbollsdag att minnas!

2017-04-06 13:09

Denna soliga dag för 15 år sedan minns alla randiga. Det var då BoIS tvålade till HIF med 6-2 i Allsvenska premiären. Jag hade åkt ner från Stockholm till matchen och efter en fin lunch med BoIS-vänner fick jag denna praktföreställning som efterrätt. Jag stod för en gångs skull på Ståplats och minna att publiken klappade i takt de sista fem minuterna.

Som avslutning på evenemanget spelades ”Kom och ta mig långt härifrån” med Helsingborgsgruppen Brandsta Släckers…

Lennart Andersson


Sveriges barnvänligaste stad om vi bara vill

2017-04-06 10:33

Vi socialdemokrater driver frågan om att Landskrona ska bli Sveriges barnvänligaste stad. En stad som planeras utifrån barnens bästa.

Det är glädjande för alla barn och föräldrar att vårt förslag nu kan få bli verklighet. Detta är ett första steg mot att bli barnvänlig.

Barn behöver leka och röra på sig för att utvecklas och hålla sig friska. Därför vill vi socialdemokrater att Landskrona satsar på lekplatser som är både roliga och säkra i alla områden i Landskrona stad.

Vi vill att det ska finnas närlekplatser, kvarterslekplatser och stadsdelslekplatser. Närlekplatserna är de minsta och passar bäst för mindre barn. Kvarterslekplatserna är lite större, där finns fler lekredskap och ofta finns det också en gräsplan att sparka boll på. Stadsdelslekplatserna är de största lekplatserna och har många olika lekredskap.

Lek och rörelse bidrar i hög grad till barns välbefinnande, utveckling och att de håller sig friska.

Barn och ungdomar i Landskrona ska ha goda möjligheter att få leka. Ett sätt är att tillgodose efterfrågan är att se till att det finns bra, funktionella och variationsrika lekplatser där både små och stora barn kan aktivera sig efter förmåga. Samtliga lekplatser i Landskrona och i ytterområdena bör ses över och vid behov byggas om med barnens säkerhet i åtanken.

Jonas Esbjörnsson (S)
Kommunalråd för oppositionen


Fri tolktjänst i all evighet?

2017-04-06 10:08
Flyktingar eller invandrare behöver i sina kontakter med myndigheter och annan samhällsservice tolkhjälp för att kunna göra sig förstådda och för att kunna förstå. Ibland kommer det flyktingar/invandrare som sedan länge har uppehållstillstånd men ändå inte kan göra sig förstådd på svenska språket. Jag har som läkare träffat invandrare hade bott i Sverige som längst under 37, 32 resp. 22 år men ändå begärt tolk. Att behärska språket är inte bara viktigt i kontakter med samhällsservice utan lika viktigt för en lyckad integrationen och att kunna ta del av och att kunna förstå det som händer i samhället. 
Många begär tolk mer av slentrian men som ändå kan svenska språket tillräckligt bra för att göra sig förstådd och för att kunna förstå. Inom vården har jag upptäckt att sjukvårdspersonal ofta övertolkat lagtexten om tolkanvändning. Förvaltningslagen 8 § ”När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk.” 
Personal tolkar gärna lagen som att det är upp till patienten att begära tolkhjälp. I själva verket är det lagstiftarens avsikt att det  är myndigheten som beslutar om tolk behöver anlitas.
Att utveckla sin svenska gör man bäst genom att vistas med andra svenskar. För att kunna bli en del av samhället är förståelsen av det svenska språket en förutsättning. Här har också varje invandrare ett stort eget ansvar och då blir effekten att för all framtid  ställa upp med kostnadsfri tolkhjälp kontraproduktiv. Därför behöver signalerna från samhället vara entydiga. Om man bor i Sverige skall man kunna behärska det svenska språket! Tydliga signaler är i själva verket en del i den sociala omtanken. 
Frågan är när samhällets kostnadsansvar för tolktjänster tar slut och när får den enskilde själv ska stå för tolkkostnaden? Frågan är om vi idag ens har råd med dagens generösa tolkservice när annan samhällsservice krackelerar?
Tycker att det är rimligt att samhället står för kostnaden för tolkservice till och med 2 år efter uppehållstillstånd och därefter läggs ansvaret över på den enskilde 
Sven Svederberg (C)
Landskrona

Landskrona stads långvariga beroende av olika statsbidrag

2017-04-06 09:43

Under 2016 visade Sveriges kommuner ett positivt resultat på cirka 21,5 miljarder kronor. Det är en förbättring med 9,7 miljarder kronor jämfört med året dessförinnan. Enligt SKL är det bland annat reavinster från försäljning av mark och fastigheter, till följd av ett högt bostadsbyggande, som har stärkt kommunernas resultat. En annan orsak till siffrorna är att det generella statsbidraget och de riktade ersättningarna ökat.

För att förutsättningarna inte ska skilja sig för mycket mellan Sveriges 290 kommuner finns sedan länge ett system med ekonomisk utjämning. Det består av två delar. Inkomstutjämningen, som brukar kallas Robin Hood-skatten i dagligt tal, innebär att cirka femton kommuner med stort skatteunderlag betalar in till systemet. Till det kommer kostnadsutjämningen som alla kommuner får. Det är avsett att bidra till att bekosta verksamhet som staten har ålagt kommunerna, som exempelvis skola och barnomsorg.

Landskrona gjorde ett resultat på 71,5 mkr för 2016, men fick samtidigt 639,1 mkr i generella statsbidrag och inkomst- kostnads-utjämning, struktur-bidrag och införande-bidrag.

Fjolårets resultat blir således -567,6 mkr, exklusive generella statsbidrag och inkomst- kostnads-utjämning, struktur-bidrag och införande-bidrag. Landskrona är en av de kommuner i Sverige som är mest beroende av bidragen från staten för att klara av sina verksamheter, och vi kan konstatera att Landskrona är alltså en stad som inte mår något vidare bra ekonomiskt.

Torkild Strandberg har själv vid ett flertal tillfällen, inte minst från talarstolen i fullmäktige, kommenterat situationen att vi är så beroende av olika bidragssystem. Torkild har sagt att vi endast är ett penndrag i Rosenbad från en ekonomisk katastrof.

Jag delar denna uppfattning. Frågan är därför vad du har gjort och planerar att göra för att ta Landskrona ut ur riskzonen för en ekonomisk härdsmälta. Det räcker inte med att påpeka den uppenbart farliga situation vi befinner oss i. Vi måste snabbt vidta effektiva åtgärder för att vända den ekonomiska utvecklingen. Där har du under dina tio år som KSO inte, för att uttrycka mig milt, lyckats särskilt väl.

Stefan Olsson
Kommunalråd (SD)


Tummen upp till fler lekplatser

2017-04-06 09:34

Många har efterlyst fler lekplatser – framförallt till de större barnen.
Därför är det nu glädjande att SD ger stöd till S för fler och roliga lekplatser i vår vackra stad. De ska vara olika stora, rikta sig till olika åldrar och inte minst vara variationsrika. Vi hade gärna sett en lekplats uppe på den stora gröningen mellan stationen och koloniområdet S.t Olovsvång. Där skulle kunna t.ex. vara fotbollsmål och en lekplats för större barn. Lekplatsen nere vid Teaterparken lockar säkert små barn, men inte de större, det finns ju inget för dem att göra där. När nu staden ska planera för fler och roliga lekplatser så varför inte smälla in lite vatten också, så det blir spontan lek i vatten en varm dag.
Bilderna nedan är tagna från Folkets park i Malmö, som verkligen är en lyckad satsning.

Stefan Olsson
Kommunalråd (SD)


I väntan på finanskrisen? - - - eller i väntan på Godot?

2017-04-06 09:06

Två personer står och smågrälar på en väg i väntan på Godot, mycket mer händer inte. Detta absurda dramas egenhet är just formen och därför är det så intressant att se hur Beckett handskas med dialogernas och scenanvisningarnas samspel. Beckett använder sig av noggranna scenanvisningar som intensifierar och dramatiserar dialogen mellan de båda männen. Vad pjäsen handlar om, om den handlar om något, har tolkats på många olika sätt. Beckett visar oss i alla fall livet och det ännu icke bestämda och avgjorda. I det obestämda ligger det hoppfulla och det som gör att människan förblir människa. (enligt Wikipedia)

Lunds universitet firar i år 350 års jubileum, bl.a. med föreläsningar – 13 stycken – på Ekonomihögskolan.

Häromkvällen visades den amerikanska dramathrillern från 2014: ”The gambler” på TV7. Den handlar om en universitetslärare, Jim Bennett, som söker spänning i sitt liv. Jag kände igen mig, lite grann. Det handlade om hasardspel på kasinon, Black Jack och roulett. Där har jag varit en försiktig spelare. Å andra sidan har jag haft mycket pengar på spel på den regionala (västskånska) bostadsmarknaden.

De problem som mötte mig och många av mina f.d. kollegor bestod av uthyrningsmöjligheterna.

President TRUMP berörde den frågan i en intervju på ”60 minutes”. ”I don’t care about hotel occupancy. This is about —” Trump driver även kasinon. Om man investerar i kasinon så spelar man inte där. Men uthyrning av hotellrum ger synergieffekter. Vad har nu allt detta med en eventuell finanskris att göra?

I sin bok ”Ansvarets sköna börda” skriver Hans Dalborg, f.d. styrelseordförande i Nordea, följande (sid. 28): ”I den inflationistiska miljö som rådde under förra seklets sista decennier, sökte sig kapitalet till realtillgångar som aktier och fastigheter. Denna i grunden sunda sparandestrategi utvecklades över tiden till en spekulation, som så småningom utvecklades till en ohämmad kasinoekonomi. Fastigheter tycktes inte längre vara främst ämnade att bo i, utan övergick i allt högre grad till objekt som skulle köpas och säljas. Tron var bergfast på att det alltid skulle finnas en köpare som var beredd att förvärva fastigheten till ännu högre pris: ‘Den siste idioten var ännu inte född.’ Utvecklingen fick sedan ett ännu aggressivare förlopp genom två avregleringar, som säkert var rätt i sak och lika säkert låg fel i tid.”

Hans var med och röjde upp under bankkrisen i början av 1990-talet. Fastighetsvärdena sjönk med 30 – 40 %. Så ock i Landskrona. Det skulle bli ytterligare en bankkris i Sverige, 2008. Den började på allvar i USA. Många har drivits bort från hus och hem där och här.

Hur förutser man en finanskris om man inte sitter inne med profetisk förmåga eller råkar umgås med riksbankschefer etc.? Jo, man kan orientera sig i Landskrona. När bostadsbyggandet tar fart i den staden då är det något lurt på gång. Vi har Norrestadsprojektet i början av 1970-talet (lilla bankkrisen). 1986-1993 byggdes bostadshus i centrum, t.ex. Gallerian, (stora bankkrisen). 2004 startas Nyhamnsprojektet (2008 faller många banker – en del räddas av regeringar). Nu, ja. Nu har bostadsbyggandet tagit fart på nytt. Låga räntor lockar bostadsköpare även i Landskrona.

Den lilla människan lever med osäkerhet (uncertainty) och får lita på att centralbankerna trycker pengar för att hålla uppe ”fastighetsvärdena” om det krisar till sig.

Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds universitet



Fält markerade med * måste fyllas i
Annonser
























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser