PLANKET - är vår populära insändarsida. Här har du chansen att bli läst av tusentals besökare. På Planket lägger vi endast ut underskrivna texter.

Till Planket

Landskrona Direkt | Automatiskt utkast
Annons

Vem bestämmer behovet av tolk?

2021-07-21 11:03

Jag uppskattar den snabba replik jag fick från Sverigedemokraterna 2021-07-07 angående mina synpunkter avseende språkförbistring. Det handlar (då = nu) inte bara om omvårdspersonalens kunskaper i svenska språket. Det är därför bra att kommunalrådet Fatmir Azemi (S) gått in i språkdebatten här på Planket 2021-07-12 under rubriken ”Svar på SD-motion om språktest”.

Det blir gigantiska problem när vårdtagaren är ”invandrare”. Det blir rent av lurigt när både vårdgivare och och vårdtagare talar svenska med brytning. De snackar på. Orden ”Sverigedemokraterna” och ”Socialdemokraterna” kan ju uttalas så att ingen fattar skillnaden! TÄNK EFTER HÄR! Poängen! Det viktiga är att förstå att den andre kanske inte har förstått vad som blivit sagt.

Sen handlar det om att säkerställa att en text på ett papper blir begriplig. Och att vederbörande vårdtagare förstår konsekvenserna av att sätta sitt namn på pappret. Det är ju vanligt med ”ovanliga” ord och begrepp, som endast jurister använder sig av till vardags.

I ett aktuellt fall har det gått helt snett, vilket kunnat konstateras när nästan alla papper kommit på bordet.
Ett tvångsingripande mot en vårdtagare aktualiserades, d.v.s. tillsättande av en god man. En granne till Helena hade tagit kontakt med kommunen i början av januari 2019 och aktualiserat godmanskap för Helena. I Social utredning till ansökan om god man dat. 2019-01-25 skriver Omsorgsförvaltningens handläggare: ”Hemvården upplever också det som svårt att komma fram till Helena, men vet inte om det handlar om språkförbistring eller minnesproblematik,”
Enligt ”rutinerna” utsändes i sinom tid en förfrågan till Helena angående godmanskap (2019-06-26).

Detta efter kontakter med Helenas granne (tjänsteanteckning 2019-07-05). Det fanns två svarsalternativ:
|_| Jag samtycker till att godmanskap anordnas för mig.
|_| Jag samtycker inte till att godmanskap anordnas för mig.
Enligt svaret – dat. 2019-07-15 – hade grannen varit behjälplig med att se till att Helena satte kryss i
första rutan och skrev under. Ville Helena verkligen ha en god man? Fick Helena veta vad det skulle
kosta?
I nästa steg kontaktas Helena av en person som ville ställa upp som god man. Personen hade med sig en
blankett som var färdigifylld med maskin. Helena undertecknade blanketten (åtagande ställföreträdarskap
godmanskap) 2019-08-04. Den ankom 2019-08-05 till överförmyndaren.
Ville Helena verkligen ha personen som god man? Och vad skulle personen göra? Här kommer

knäckfrågan: FÖRSTOD Helena konsekvenserna av de texter hon skrev under (d.v.s. samtyckes-
blanketten och åtagandeblanketten)?

I tredje steget ska det till ett läkarintyg enligt Socialstyrelsens formulär. Vederbörande läkare skall
besvara ett antal frågor. Det är här det bränner till.
Under rubriken ”Inför handläggningen i tingsrätten” ska intygsgivare besvara följande frågor:
Har den enskilde lämnat sitt skriftliga samtycke till anordnande av godmanskap?
Om ”ja” skall det skriftliga samtycket från den enskilde bifogas ansökan |_| Ja |_|Nej

Kan den enskilde höras muntligen utan att detta medför skada för honom eller henne?
|X| Ja |_| Nej
Är den enskildes tillstånd sådant att han/hon uppenbarligen inte förstår vad saken gäller?
|X| Ja |_| Nej

Den första frågan besvaras INTE av intygsgivaren, den andra frågan besvaras med JA, den tredje frågan besvaras med JA.
Har Helenas språkkunskaper räckt till för att förstå vad som stod skrivet i blanketterna? Har Helena ens erbjudits tolkhjälp? Vem skulle ha sett till att tolk med erforderliga kunskaper ställts till förfogande för Helena? Redan Omsorgsförvaltningens påpekande 2019-01-25 m.a.p. eventuell språkförbistring är rödljus!
Det handlar, i det aktuella ärendet, inte om vardagliga frågor, som blir irritationsmoment. Utifrån ovanstående så finns det all anledning att ifrågasätta Fatmir Azemi (S) när han 2021-07-12 uttrycker ”Vi har inga anledningar att inte lita på våra tjänstemän …”. 2021-07-13 noterar SD i ”Slutreplik till Fatmir Azemi”: ”Vi litar visserligen på att tjänstemännen gör sitt bästa …”.
När ärendet beslutas av tingsrätten 2019-09-11 så motiveras det helt kort ”Helena förstår inte vad saken gäller”. Hon ”får” en god man. Ingen kommunicering med anhöriga, ingen muntlig förhandling. Det blev ett expeditionsärende med otäcka konsekvenser. Med mig inblandad! Jag återkommer till detaljer om det behövs.

Tommy Jonasson
civilekonom, f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds Universitet

PS. DN Debatt publicerade 2021-07-18 en artikel, skriven av professor emerita Eva Blomberg, medrubriken: ”Statlig myndighet måste ta ansvar för gode män” Den finns på nätet. Här finns mycket att diskutera – inte minst i ett Landskrona-perspektiv. Något för unga politiker och affärsmän att ta tag i. /Ds.


Trutar eller råttor

2021-07-20 09:48

Jag vet att det finns många Landskronabor som ogillar trutar och måsar. Men en hel del beror på oförstånd. Gråtruten (Larus argentatus) lägger tre ägg i ett mycket enkelt rede, mest anpassat att vara bekvämt att ruva på. Och trutarna har funnit att lagom höga byggnader (typ 3-6 våningar) passar dem bra. Skorstensklykor är en vanlig plats. Grovt parar de sig i april, ruvar under maj och äggkläckning sker tidigt i juni. Normala år är ungarna flygga efter ca 6 veckor.

PROBLEMEN uppkommer främst när inte fullflygga ungar ramlar ner – eller om föräldrarna har ovanligt svårt att hitta föda.

Föräldrarna skyddar naturligtvis sin avkomma så bra de kan. Och de kan störtdyka mot människor om en unge finns i närheten. Att mata trutarna just i slutet av häckningen är därför ett sätt att förkorta förloppet av “ilskna trutar”. Så fort ungarna är flygga upphör problemen.

Fåglar som måsar  och trutar, men även kråkfåglar gör faktiskt nytta i städer. Detta genom att de är föga kräsna med födan – och varje morgon håller de rent. Om vi lät skjuta alla dessa fåglar, skulle det otvivelaktigt gynna råttan istället. Det hade då blivit mycket mera givande för råttorna att komma upp ur kloakerna för att leta föda. Och – om ingenting annat – så är råttan som vi, ett däggdjur. Och därmed finns många fler sjukdomar  som kan vandra från råtta till människa, än vad det finns sjukdomar som måsar eller kråkor kan smitta oss med.

Vill man som fastighetsägare ingripa mot måsar och trutars häckande på taken, skall man sätta upp t.ex. svarta drakar (och t.ex. få den att påminna om någon rovfågel) – men det måste göras i april, innan äggen lagts. Mitt i häckningen överger fåglarna inte sin avkomma. (Men man kan få dem att välja andra häckningsplatser)

*

Håller i övrigt med Jan Häggberg – samt Fredrik Rosengren

Pontus Eriksson


Åttiotalisterna som tog makten

2021-07-19 09:51

Det blev en riktigt spännande regeringskris mitt under pågående pandemi, när fyra 80-talister fick förstasidesrubriker. Nu räknar jag in Jimmy Åkesson (SD) i ”de fyras gäng” för att nu anknyta till kinesisk politik.

Jimmy Åkesson och SD:s framgångssaga tog ju riktig fart i Landskrona kring 2005. (Glöm inte Thord Lindblom). Jimmy firade sin 40-årsdag med tårtkalas för allmänheten här i Landskrona. Jag var där av en slump. Vi (jag och Jimmy) diskuterade kriminalpolitik i närvaro av SÄPO.

Ebba Busch (KD) är den andra medlemmen av de fyras gäng. Hon ställde till det när hon fikade med Jimmy.

Den tredje i de fyras gäng är Annie Lööf (C) som lyckades sätta Jimmy på plats med en skarp replik: ”Vad säger du?”

Och så slutligen Nooshi Dadgostar (V) som inte ville ställa in sig i ledet. Varken Nooshis eller Jimmys partier (V resp. SD) vill ha s.k. ”marknadshyror”.

Jag vill faktiskt tacka er alla fyra för en mycket spännande underhållning.
Man kan bara fråga sig vad ni fyra egentligen har ställt till med? Vi födda på 40-talet undrar ”Hur ser vår framtid ut?” Kommer vi att få se BoIS (nu etta i Superettan) i Allsvenskan i matcher mot MFF och HIF i triangeldrama?

Tommy Jonasson
civilekonom, f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds Universitet


Dags för byggstopp!

2021-07-16 08:20

Politikerna i Landskrona har redan nu pressat stadens infrastruktur till bristningsgränsen.
Det går inte att släppa på så många nya bostäder som gjorts utan att samtidigt satsa på stora investeringar från kommunens sida.

Trafiken fungerar redan idag fruktansvärt dålig på många platser med köbildningar och kraftigt ökade risker för fotgängare och cyklister. Parkeringselände och överfulla badplatser är andra effekter som redan inträffat. Och då skall många bostäder färdigställas 2021-22 med ökade problem till följd.

Politiker – åk ut till Lill-Olas eller cement och studera kaoset. På vägen dit studera hur byggnationen genomförs på fd golfbanan och berätta sedan för mig hur Ni tror att en enda Salamander skall kunna överleva bland alla dumprar och grushögar. Det bevarande som utlovades  i planerna är bortblåst.

För min egen del blir den viktigaste kommunala frågan i valet nästa år vilken politik partierna vill driva för att Landskrona åter skall kunna börja fungera igen för medborgarna.

Jag hade tänkt flytta tillbaka till Landskrona 2022 men nu tvekar jag – med nuvarande politik kommer det att bli en härdsmälta av sällan skådat slag  på grund av all pågående och planerad byggnation.

Jan Häggberg


Saknar ni helt empati?

2021-07-14 08:57

Dagligen så här års ser jag mängder med påkörda fåglar i Landskrona, framförallt i området vid hamnen. Senast igår kväll såg jag en bil som körde på en mås och bara körde vidare utan att bry sig ett dugg hur det gick för djuret. Fågeln i fråga hade totalt krossat ena vingen samt var i svår chock, troligtvis med inre skador.

Jag gjorde DIG som körde på Varvsvägen ca kl.20:50 och som körde på fågeln tjänsten att göra slut på dess lidande, för du brydde dig överhuvudtaget inte! Ingen rolig upplevelse och känsla för min del, jag är glad att jag inte han se ditt reg nr…….

Man märker definitivt om man kör på så pass stora djur som dessa fåglar och har man lite bakom pannbenet så stannar man och tittar till djuret, oavsett vilken sorts djur. Men tyvärr verkar många fordonsförare helt sakna empati och ni är enbart osmakliga individer. Ni borde skämmas!

Visa djuren som vistas vid vägarna hänsyn och lämna dem vid behov företräde, är det verkligen för mycket begärt?

Fredrik Rosengren,
Djurvän.


Slutreplik till Fatmir Azemi

2021-07-13 12:30

Tack för ditt svar Fatmir Azemi!
Vi är överens om en del av det du skriver.

Trots det är vi Sverigedemokrater bekymrade. 

Vi är bekymrade över att det har uppstått och kan uppstå situationer när vårdtagare inte får den hjälp de behöver, eftersom det finns personal som inte talar tillräckligt god svenska. Vi inser att risken för missförstånd och misstag ökar med graden av bristande språkkunskaper i svenska språket.

Vi litar visserligen på att tjänstemän inom omsorgsförvaltningen gör sitt bästa vid nyanställning av utländsk personal för att undvika språkproblem.

Men, vi litar minst lika mycket på de vårdtagare och den personal inom omsorgen som har kontaktat oss och klagat på bristande svenska hos vissa nyanställda. Därav vår motion. Eftersom vi prioriterar sköra och äldre vårdtagare.

Vänligen

Stefan Olsson (SD)
Kommunalråd
Kerstin Stein Sandell (SD)
Ledamot omsorgsnämnden


Svar på SD-motion om språktest

2021-07-12 09:35

Vi socialdemokrater anser att det är jätteviktigt att vårdgivare och vårdtagare förstår varandra. Det är grundläggande att vårdtagare får den hjälpen de behöver.

Som svar på Sverigedemokraternas motion har omsorgsnämnden lämnat ett yttrande som lyder så här:

Omsorgsnämndens yttrande
Det är omsorgsförvaltningens bedömning att de personer som genomgått utbildning till undersköterska eller vårdbiträde, får anses ha tillräckliga kunskaper i svenska språket för att kunna utföra arbetet. Målet är att alla som rekryteras ska ha en omvårdnadsutbildning.

I rekryteringen görs alltid en bedömning av den sökandes kompetens och möjlighet att klara arbetet. I de fall förvaltningen behöver ta in extrapersonal som inte har undersköterskeutbildning eller vårdbiträdeutbildning har omsorgsförvaltningen tagit beslut om att alla ska ha minst motsvarande svenska 1 eller svenska som andra språk 1 (gymnasienivån). Kan den sökande inte uppvisa betyg har förvaltningen en överenskommelse med utbildningsförvaltningen att de kan göra ett språktest med kandidaten.

För anställningar som endast avser semestervikariat under sommarperioden görs dock ett undantag som innebär att chefen gör en bedömning av den intervjuades språkfärdigheter vid det personliga mötet i rekryteringen.

Enligt svaret från omsorgsnämndens yttrande jobbar förvaltningen i dagens läge redan med dessa frågor.

Vi har inga anledningar att inte lita på våra tjänstemän i förvaltningen som jobbar med anställningar.

Vänligen
Fatmir Azemi
Oppositionsråd (S)


Parkeringseländet har blivit värre på Väster

2021-07-09 08:42

Håller med Jenny Tillander (s).  Jag tycker förvisso mycket om lövträd och allehanda planteringar, men inte PÅ gatorna. Karl XIs väg har varit “räddningsplats” för många som bor på Väster och som måste ha bil och vill undvika P-böter. Men nu har det illasinnade trafikkontoret fjärnat ett enormt antal P-platser på nämnd gata. 

Träden man planterat hade lika gärna kunnat planterats två meter från gatkanten (som den har varit) – och det hade fortfarande funnits plats till cykelbana. 

För bara 10 år sedan gick det utmärkt att bo på Väster utan att ständigt behöva kämpa om p-platser för att slippa parkeringsböter.

Jag vill påstå att någon på kommunen bara vill dra in mer pengar, för plats hade det funnits för alla boende (inklusive träd) om man bara inte planterat träden på gatornas kanter.

Och den s.k. veckodatumreglen samt den ännu värre datumparkeringen är ingenting annat än ett hån mot oss Landskroniter och andra som bor här och behöver bil.

Böterna är 450 kr eller 800 kr !!! Det blir dem med sämst kassa som tvingas flytta först. Och inte sällan försvinner de små gula lapparna, varvid bilens ägare inte ens kan veta att denne har böter att betala omgående. Trafikkontoret påstår att de alltid skickar ut påminnelser, men vi är rätt många som kan intyga att plötsligt en dag ligger det ett brev från fogden a 1200 kr !!!!

Jag menar att det är kommunledningens plikt att ge service åt skattebetalarna. Samt att detta inkluderar P-platser åt befolkningen. (men mycket annat också). Och det vore så väldigt enkelt att avskaffa detta vansinne av P-böter i en så pass liten stad som Landskrona. Polisen kan bötfälla de rent trafikfarliga parkeringarna.
T.ex. Lidingö kommun (M-styre) har klarat sig utmärkt utan P-böter. Och t.ex 1970 hade staden Landskrona nära 31.000 innevånare – på en betydligt mindre yta än idag. Men “lapplisorna” infördes inte förrän några år senare. (Källa Hildings 70-tal, 1975-70, sidan 24) Och de arbetade bara på affärsstråken (som dock var fler än idag). 

Pontus Eriksson


Svar till Tommy Jonasson

2021-07-07 13:17

När det gäller den medicinska bedömningen av utländska omsorgstagare utförs den av läkare med hjälp av tolk om det behövs. Bedömningen, och det medicinska resultatet, utförs och följs sedan upp av sjuksköterskor inom omsorgen och där är tolk, anhöriga eller personal, vid behov, en naturlig del runt omsorgstagaren.

Språkförbristning hos omsorgspersonal är det stora problemet inom särskilt hemvården. Det är i det vardagliga samtalet mellan omsorgstagare och personal som missuppfattningar sker. Oftast missuppfattningar av mindre vikt men som ger upphov till ständig irritation hos bägge parter. Omsorgstagaren behöver varken vara dement eller döv för att inte kunna förstå personal med språkbrister i svenska.

Av den anledningen anser vi (SD) att språktest vid nyanställning av utländsk personal alltid ska utföras. Eftersom vi är angelägna om att personer som vill arbeta inom omsorgen också ska kunna få den möjligheten, även om det betyder att det kostar resurser (pengar) i form av utbildning i svenska språket.

Omsorgen behöver personal och vi anser att språkutbildning måste få kosta. Vi anser också att det är positivt med flerspråkig personal, men då är det också viktigt att de kan det svenska språket för att kunna kommunicera på ett bra sätt med våra äldre. Detta är vi uppenbarligen helt ensamma om att tycka. För SD är detta en självklarhet som inte ens behöver ifrågasättas. Att ställa krav är att bry sig.

Varför tycker inte Treklövern, Centerpartiet och Socialdemokraterna det?

Stefan Olsson (SD)
Kommunalråd
Kerstin Stein Sandell (SD)
Ledamot omsorgsnämnden


Kommentar till Stefan Olsson och Kerstin Stein Sandell

2021-07-07 08:41

Den 28 juni publicerades en insändare här på Planket under rubriken ”Språkproblem inom omsorgen”. Det är naturligtvis ett stort problem när vårdgivare och vårdtagare inte förstår varandra.

Jag tog upp frågan i min insändare här på Planket den 17 juni och konstaterade ”Nu handlar det inte bara om språkförbistring utan också om att myndigheter och t.ex. frivilligorganisationer genom sina representanter – lämnar felaktiga upplysningar om gällande regler.”

Mina synpunkter ska läsas mot bakgrund av mina erfarenheter avseende mina egna klienter från 1990-talet, men också – och kanske framför allt – under de senaste 8-9 åren.

Vad händer om vårdgivarrepresentanter inte förstår vårdtagaren rent språkligt och det blir fel i t.ex. medicinering? Vem bär ansvaret om vårdtagaren då drabbas av personskada? Och hur ska vårdtagaren gottgöras – få upprättelse?

I min värld har jag utifrån egna erfarenheter kommit fram till följande:
När det blir skarpt läge , t.ex. domstolsförhandling, så kräver jag att domstolar och andra myndigheter ställer upp med tolk vid minsta tvekan å min sida beträffande klientens språkförståelse. Skälet är att jag inte vill bli utsatt för påståenden om att jag ”lurat” klienten genom att ”trixa” med språket. Många gånger behövs förklaring m.a.p. ord och uttryck som finns i lagtexter , allmänna råd och anvisningar från myndigheter etc. I tvister mot Staten/via Skatteverket har frågan dykt upp.
Sen ska vi veta: I många fall åberopas skriftlig bevisning. Det kan vara hyreskontrakt, medicinska sakkunnigutlåtande etc.
Jag har mött domstolar som tillhandahållit översättning av dokument på främmande språk. Men det finns naturligtvis exempel på motsatsen d.v.s. att ett utländskt dokument inte översättes till svenska per automatik.

Sen har vi även svenska dokument som måste översättas till främmande språk, när den svenske medborgaren inte förstår svenska tillräckligt bra.

I äldrevården blir allt detta naturligtvis mycket svårare. Du kan ju ha en skröplig 85 – 90-åring med utländsk härkomst. Du ska då – i vissa situationer – avgöra om klienten förstått vad saken gäller – utifrån en professionell medicinsk bedömning. På en blankett (anordnande av godmanskap) som tillhandahålles från Socialstyrelsen efterfrågas bl.a. svar på frågan: ”Är den enskildes tillstånd sådant att hen uppenbarligen inte förstår vad saken gäller.”

Hur ser SD på denna problematik? Handlar det exempelvis om språkförbistring eller demens när klienten inte förstår? Eller är det så att myndighetspresentaten helt enkelt inte är tillräckligt ”pedagogisk” eller är rent av okunnig?

Utifrån SD:s insändare drar jag slutsatsen att frågeställningen är relevant.

Tommy Jonasson
civilekonom, f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds Universitet



Fält markerade med * måste fyllas i
Annonser














Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser