PLANKET - är vår populära insändarsida. Här har du chansen att bli läst av tusentals besökare. På Planket lägger vi endast ut underskrivna texter.

Till Planket

Landskrona Direkt | Automatiskt utkast
Annons

Svar på SD-motion om språktest

2021-07-12 09:35

Vi socialdemokrater anser att det är jätteviktigt att vårdgivare och vårdtagare förstår varandra. Det är grundläggande att vårdtagare får den hjälpen de behöver.

Som svar på Sverigedemokraternas motion har omsorgsnämnden lämnat ett yttrande som lyder så här:

Omsorgsnämndens yttrande
Det är omsorgsförvaltningens bedömning att de personer som genomgått utbildning till undersköterska eller vårdbiträde, får anses ha tillräckliga kunskaper i svenska språket för att kunna utföra arbetet. Målet är att alla som rekryteras ska ha en omvårdnadsutbildning.

I rekryteringen görs alltid en bedömning av den sökandes kompetens och möjlighet att klara arbetet. I de fall förvaltningen behöver ta in extrapersonal som inte har undersköterskeutbildning eller vårdbiträdeutbildning har omsorgsförvaltningen tagit beslut om att alla ska ha minst motsvarande svenska 1 eller svenska som andra språk 1 (gymnasienivån). Kan den sökande inte uppvisa betyg har förvaltningen en överenskommelse med utbildningsförvaltningen att de kan göra ett språktest med kandidaten.

För anställningar som endast avser semestervikariat under sommarperioden görs dock ett undantag som innebär att chefen gör en bedömning av den intervjuades språkfärdigheter vid det personliga mötet i rekryteringen.

Enligt svaret från omsorgsnämndens yttrande jobbar förvaltningen i dagens läge redan med dessa frågor.

Vi har inga anledningar att inte lita på våra tjänstemän i förvaltningen som jobbar med anställningar.

Vänligen
Fatmir Azemi
Oppositionsråd (S)


Parkeringseländet har blivit värre på Väster

2021-07-09 08:42

Håller med Jenny Tillander (s).  Jag tycker förvisso mycket om lövträd och allehanda planteringar, men inte PÅ gatorna. Karl XIs väg har varit “räddningsplats” för många som bor på Väster och som måste ha bil och vill undvika P-böter. Men nu har det illasinnade trafikkontoret fjärnat ett enormt antal P-platser på nämnd gata. 

Träden man planterat hade lika gärna kunnat planterats två meter från gatkanten (som den har varit) – och det hade fortfarande funnits plats till cykelbana. 

För bara 10 år sedan gick det utmärkt att bo på Väster utan att ständigt behöva kämpa om p-platser för att slippa parkeringsböter.

Jag vill påstå att någon på kommunen bara vill dra in mer pengar, för plats hade det funnits för alla boende (inklusive träd) om man bara inte planterat träden på gatornas kanter.

Och den s.k. veckodatumreglen samt den ännu värre datumparkeringen är ingenting annat än ett hån mot oss Landskroniter och andra som bor här och behöver bil.

Böterna är 450 kr eller 800 kr !!! Det blir dem med sämst kassa som tvingas flytta först. Och inte sällan försvinner de små gula lapparna, varvid bilens ägare inte ens kan veta att denne har böter att betala omgående. Trafikkontoret påstår att de alltid skickar ut påminnelser, men vi är rätt många som kan intyga att plötsligt en dag ligger det ett brev från fogden a 1200 kr !!!!

Jag menar att det är kommunledningens plikt att ge service åt skattebetalarna. Samt att detta inkluderar P-platser åt befolkningen. (men mycket annat också). Och det vore så väldigt enkelt att avskaffa detta vansinne av P-böter i en så pass liten stad som Landskrona. Polisen kan bötfälla de rent trafikfarliga parkeringarna.
T.ex. Lidingö kommun (M-styre) har klarat sig utmärkt utan P-böter. Och t.ex 1970 hade staden Landskrona nära 31.000 innevånare – på en betydligt mindre yta än idag. Men “lapplisorna” infördes inte förrän några år senare. (Källa Hildings 70-tal, 1975-70, sidan 24) Och de arbetade bara på affärsstråken (som dock var fler än idag). 

Pontus Eriksson


Svar till Tommy Jonasson

2021-07-07 13:17

När det gäller den medicinska bedömningen av utländska omsorgstagare utförs den av läkare med hjälp av tolk om det behövs. Bedömningen, och det medicinska resultatet, utförs och följs sedan upp av sjuksköterskor inom omsorgen och där är tolk, anhöriga eller personal, vid behov, en naturlig del runt omsorgstagaren.

Språkförbristning hos omsorgspersonal är det stora problemet inom särskilt hemvården. Det är i det vardagliga samtalet mellan omsorgstagare och personal som missuppfattningar sker. Oftast missuppfattningar av mindre vikt men som ger upphov till ständig irritation hos bägge parter. Omsorgstagaren behöver varken vara dement eller döv för att inte kunna förstå personal med språkbrister i svenska.

Av den anledningen anser vi (SD) att språktest vid nyanställning av utländsk personal alltid ska utföras. Eftersom vi är angelägna om att personer som vill arbeta inom omsorgen också ska kunna få den möjligheten, även om det betyder att det kostar resurser (pengar) i form av utbildning i svenska språket.

Omsorgen behöver personal och vi anser att språkutbildning måste få kosta. Vi anser också att det är positivt med flerspråkig personal, men då är det också viktigt att de kan det svenska språket för att kunna kommunicera på ett bra sätt med våra äldre. Detta är vi uppenbarligen helt ensamma om att tycka. För SD är detta en självklarhet som inte ens behöver ifrågasättas. Att ställa krav är att bry sig.

Varför tycker inte Treklövern, Centerpartiet och Socialdemokraterna det?

Stefan Olsson (SD)
Kommunalråd
Kerstin Stein Sandell (SD)
Ledamot omsorgsnämnden


Kommentar till Stefan Olsson och Kerstin Stein Sandell

2021-07-07 08:41

Den 28 juni publicerades en insändare här på Planket under rubriken ”Språkproblem inom omsorgen”. Det är naturligtvis ett stort problem när vårdgivare och vårdtagare inte förstår varandra.

Jag tog upp frågan i min insändare här på Planket den 17 juni och konstaterade ”Nu handlar det inte bara om språkförbistring utan också om att myndigheter och t.ex. frivilligorganisationer genom sina representanter – lämnar felaktiga upplysningar om gällande regler.”

Mina synpunkter ska läsas mot bakgrund av mina erfarenheter avseende mina egna klienter från 1990-talet, men också – och kanske framför allt – under de senaste 8-9 åren.

Vad händer om vårdgivarrepresentanter inte förstår vårdtagaren rent språkligt och det blir fel i t.ex. medicinering? Vem bär ansvaret om vårdtagaren då drabbas av personskada? Och hur ska vårdtagaren gottgöras – få upprättelse?

I min värld har jag utifrån egna erfarenheter kommit fram till följande:
När det blir skarpt läge , t.ex. domstolsförhandling, så kräver jag att domstolar och andra myndigheter ställer upp med tolk vid minsta tvekan å min sida beträffande klientens språkförståelse. Skälet är att jag inte vill bli utsatt för påståenden om att jag ”lurat” klienten genom att ”trixa” med språket. Många gånger behövs förklaring m.a.p. ord och uttryck som finns i lagtexter , allmänna råd och anvisningar från myndigheter etc. I tvister mot Staten/via Skatteverket har frågan dykt upp.
Sen ska vi veta: I många fall åberopas skriftlig bevisning. Det kan vara hyreskontrakt, medicinska sakkunnigutlåtande etc.
Jag har mött domstolar som tillhandahållit översättning av dokument på främmande språk. Men det finns naturligtvis exempel på motsatsen d.v.s. att ett utländskt dokument inte översättes till svenska per automatik.

Sen har vi även svenska dokument som måste översättas till främmande språk, när den svenske medborgaren inte förstår svenska tillräckligt bra.

I äldrevården blir allt detta naturligtvis mycket svårare. Du kan ju ha en skröplig 85 – 90-åring med utländsk härkomst. Du ska då – i vissa situationer – avgöra om klienten förstått vad saken gäller – utifrån en professionell medicinsk bedömning. På en blankett (anordnande av godmanskap) som tillhandahålles från Socialstyrelsen efterfrågas bl.a. svar på frågan: ”Är den enskildes tillstånd sådant att hen uppenbarligen inte förstår vad saken gäller.”

Hur ser SD på denna problematik? Handlar det exempelvis om språkförbistring eller demens när klienten inte förstår? Eller är det så att myndighetspresentaten helt enkelt inte är tillräckligt ”pedagogisk” eller är rent av okunnig?

Utifrån SD:s insändare drar jag slutsatsen att frågeställningen är relevant.

Tommy Jonasson
civilekonom, f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds Universitet


Handlingsplan för att stärka barns rättigheter

2021-07-05 10:56

Barnkonventionen blev svensk lag 1 januari 2020. Det betyder att barnet som rättighetsbärare får en stärkt ställning och att de som arbetar med barn får skarpare juridiskt verktyg.

Vid kommunfullmäktiges möte 2021-06-23 skulle beslut tas gällande Socialdemokraternas motion att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för barns rättigheter. Vi Socialdemokrater kunde bara konstatera att församlingens intresse blev svagt och talarlistan kort. 
Är inte barnen det viktigaste vi har?

Vi Socialdemokrater menar att en kommunövergripande handlingsplan för att stärka barns rättigheter i Landskrona är ett bra steg för att förbättra barns levnadsvillkor i praktiken. Kommunens revision har pekat finger till kommunstyrelsen att man inte arbetar för barnets bästa. Kommunstyrelsen saknar ett tydligt barnrättsperspektiv i både styrning och ledning.

Vissa nämnder gör en del idag men inte tillräckligt eller systematiskt och det saknas både redovisning och uppföljning av kommunstyrelsen.

Landskrona stad är en av de kommuner som inte anslutit sig ”Barnsrättsforum i Skåne” som är en regional plattform för att samordna barnrättsarbete genom bla utbildningar.
Landskrona stad har heller inte fattat beslut i fullmäktige att arbeta i enlighet med barnkonventionen.

Att arbeta med en handlingsplan ser vi Socialdemokrater inte bara som lagkrav utan som en garanti att vi verkligen försöker göra allt enligt grundprinciperna i barnkonventionen.

Liberalerna försvar till att motionen ansågs vara besvarad var att man följer redan skollagen???
Liberalerna har kanske missförstått barnkonventionen som lag?

Med den nya lagen kommer det nu ställas betydligt högre krav på myndigheter och domstolar att tillämpa barnkonventionen i praktiken. Förändringarna kommer inte att ske över en natt utan det är ett långsiktigt arbete och ett synsätt på barn som vi Socialdemokrater hoppas ska få genomslag i samhället. Det krävs stora utbildningsinsatser och politiska prioriteringar.

För oss Socialdemokrater är våra barn viktiga!

Roger Lindskog
Socialdemokrat


Aktivitetshus i Annelöv

2021-07-01 14:53

På kommunfullmäktige, 2021-06-23 beslutade Treklövern tillsammans med Centern att yrka avslag på Socialdemokraternas motion att staden ska rusta upp skolan i Annelöv för ett aktivitetshus, ett hus för alla, barn som vuxna.

Ambitionen med Socialdemokraternas motion är att få en mer levande by genom att erbjuda ett aktivitetshus som man kan fylla med människor och aktiviteter som byborna själva kan vara med att påverka.

Nu kan man se den gamla skolan stå och förfalla, helt tom på aktiviteter och underhåll och skötsel är eftersatt trots att den går under kommunens ägor.

Vi Socialdemokrater tycker det är otroligt ledsamt att de som styr inte vill göra något, för Annelövsborna tillika Landskronabor. Vi tycker att skolan kan användas till ett hus för alla, istället för att lämna det till sitt öde.
Det är beklagligt att de som styr inte har några som helst ambitioner, för människorna i Annelöv – en by som Treklövern oftast eller nästan alltid glömmer bort.

Vi Socialdemokrater tycker att det ska satsas mer ute i byarna och med ett aktivitetshus så skulle det vara en del.
Men nej!
Argumenten för avslag som Treklövern gav oss i oppositionen

  • Fastighets och Lokalförsörjningsavdelningen arbetar kontinuerligt med stadens fastigheter för att minimera vakanser.
  • Det pågår för närvarande en utredning för annan kommunal verksamhet i Annelövs skola och målsättningen är att förstudien i denna utredning ska vara klar 2021-04.

Motion lämnades in 2020-03-25, frågan är, när gav man uppdraget till Fastighets och Lokalförsörjningsavdelningen?

Skolan har stått och förfallit sedan man stängde skolan, hösten 2017.
Detta är kapitalförstöring av våra gemensamma tillgångar som nu Treklövern låter stå och förfalla!
Varför vill Treklövern aldrig satsa på byn längst bort från staden?

Jenny Tillander (före detta boende i Annelöv)
Socialdemokrat

 


Tång eller avfall?

2021-06-30 12:13

I en artikel den 29 juni förs dialog om tången i Borstahusen med ansvariga i Landskrona stad. Vi var där och kvällsbadade och såg denna ”tång”. 
Eftersom den är rosa och verkligen stinker är jag undrande över om det verkligen är tång – eller är det avfall från bräddningar från tex Köpenhamns avloppssystem?
Är det biologer som kontrollerar hur stränder och vatten mår i vårt djupt älskade hav? Tas det prover regelbundet?

Även den lilla hamnen vid Kassakroken ser ut att vara väldigt sjuk när man tittar ner mot botten. 
Vad görs för att rensa där?

Det är ekologisk balans som skapar ett friskt och vackert hav som doftar salt, tång och som ger sköna salta bad. Rosa sörja som stinker ruttna ägg är inte friskt…. Tro mig!

Hur arbetar Landskrona stad för att ombesörja att Öresund (stadens överlägset vackraste tillgång om någon frågar mig) hålls friskt och rent? Finns det samarbete med omkringliggande städer – på både svensk och dansk sida? Finns det forskning och statistik? Har städerna biologer och marinbiologer som får föra sin talan?

Appropå att bygga vid Skeppsbrokajen – ingen kommer att vilja bo vid ett sjukt och illaluktande hav….. ingen, faktiskt. 
Det är det friska, levande, giftfria, ekologiskt balanserade havet som ger livskvalitet och rikedom åt oss alla som bor nära det. 

PS –  det säljs ål i en fiskebutik vid cement i Borstahusen 
Ålen är mycket allvarligt utrotningshotad. Att man ändå väljer att fiska och sälja ål är för mig en stor sorg och gåta! 

Monica Drexler Bergman


Språkproblem inom omsorgen

2021-06-28 16:49

Vi kan kalla henne Elsa. Hon är strax över åttio år och har varit van att klara sig själv genom livet. Elsa blev änka tidigt. Barn och barnbarn bor idag på annan ort och redan innan pandemin var det ofta de umgicks genom att tala i telefonen. Elsa vill inte ligga barnen till last. Hon har en stark integritet och vill själv kunna hantera sitt liv så långt det är möjligt.

Sedan närmare ett år tillbaka köper Elsa hemtjänster. Hon behöver hjälp med praktiska ting och känner sig osäker när hon ska bada eller duscha själv. Det hon börjat reagera på och besväras av är att språkkunskaperna är dåliga hos personalen. Den senaste månaden har Elsa bara duschat två gånger. Skälet är att hon inte kan förmå sig att klä av sig för yngre män, som inte talar svenska. Det handlar dels om hennes integritet och dels om att inte kunna göra sig förstådd. Situationen har blivit en stressfaktor. Förutom att Elsa lider av att inte kunna sköta sin hygien, har det börjat slita på hennes psykiska välbefinnande. Hon vill inte verka gnällig mot personalen och hon vill inte belasta sina döttrar. Därför gör Elsa avkall på sin hygien och mår allt sämre.

Fallet ovan innehåller i sig fler fall och uppgifter. Det beskriver ett läge som har blivit allt vanligare för många äldre runt om i vårt land. I landet Sverige, där varje vrå av tillvaron är fylld av värdegrunder, är ett fundament inom vård och omsorg på glid: rätten att bli förstådd på sitt eget svenska språk. När språkproblem inom vården uppmärksammas har det ofta handlat om vårdtagare som talar minoritetsspråken – meänkieli, finska, jiddisch, samiska eller romani – eller om dem som inte behärskar svenska. Att vårdtagare med svenska som modersmål skulle få problem med vård och omsorg på svenska, har diskuterats påfallande lite. Ändå har frågan utretts och lyfts fram från myndighetshåll. Trots det har situationen förvärrats och så här kan det inte fortsätta. Det går inte att pumpa ut människor utan kunskaper i svenska till verksamheter inom vård och omsorg. Äldre människor ska inte användas som integrationspolitiska krockkuddar.

Som enda parti i Landskrona vill Sverigedemokraterna införa språkkrav/språktest för anställda inom omsorgen, tyvärr vill varken Socialdemokraterna eller fyrklövern där Centerpartiet numera ingår, detsamma. Vid senaste kommunfullmäktigemötet avslog samtliga partier SD:s motion om att införa språktest inom omsorgen. Att vara lösningsorienterad i den här frågan är livsviktigt för äldreomsorgens framtid. Vi vill höja kompetensen och äldreomsorgens status och det är viktigt för dem som har språkbrist att få stöd. Tyvärr använder många kommuner omsorgen som en integrationsåtgärd, Landskrona ska definitivt inte vara en dem, våra äldre förtjänar bättre!

Stefan Olsson (SD)
Kommunalråd
Kerstin Stein Sandell (SD)
Ledamot Omsorgsnämnden


Svar till Mattias

2021-06-28 10:04

Även om det finns två ishallar i Helsingborgs kommun, så bor där nästan 150.000 personer. Eller 75.000 per ishall. Och i Landskrona har vi runt 45.000 invånare per ishall. (D.v.s. 45000 invånare delat med en ishall) Sålunda har vi redan idag ett avsevärt bättre förhållande på denna front, jämfört med Helsingborg. Bra schackspelare som du åtminstone har varit en gång, borde lärt sig denna enkla matematik – och eg. senast i sjätte klass…  (:

Ishockey är dessutom en mycket dyr sport att utöva. Och alla kan inte få mer på kommunal bekostnad. Dessutom är den enda ishockeykulturen vi någonsin haft i våran stad ett fåtal personer som kivas om de håller på Malmös Rödhökar eller Rögle Bandyklubb.

Till detta kommer klimatkostnader – nedkylning utgör ju en av de värsta klimatbovarna. Detta i motsats till sporter som utövas utomhus. 

Och så då angående BoIS, som du tog upp. Det handlar ju inte om själva idrotten – stadionanläggningen handlar om publiken som vill se BoIS. Och BoIS har haft 15000+ (eller fullsatt efter arenan blev mindre kring 1990) åskådare massor av gånger och under flera helt olika epoker. Kolla här

Emellertid drabbades fotbollen under 1980-talet av en allvarlig publikkris. Inte bara i Landskrona , utan överallt i världen. Men bl.a. p.g.a. nya regler gällande bakåtspel till målvakten och en för anfallsspelet generösare offsideregel,  förändrades detta sakta men säkert. Och överallt har publiken återvänt. Allsvenskan drar 10.000 i snitt varje år klubbar som Häcken, Syrianska, Dalkurd etc inte är med (dvs klubbar utan egentligt engagemang) Och en del klubbar drar över 20.000 i snitt.
 
BoIS hade f.ö. exempelvis 8500 mot HIF i Superettan, häromåret. Hade den matchen handlat om en toppmatch i Allsvenskan, hade publiksiffran mycket väl kunnat ha varit dubbelt så hög. Och IP tar just nu bara ca 9500 – varav de flesta får stå i regn och blåst om vädret är ogynnsamt. Med löparbanorna gick det in mycket mer. I Allsvenskan hade BoIS överfullt i hemmamatchen mot AIK år 2002 – 10.181 släpptes in, varefter polisen tvingades stänga portarna och riva ner reklam. Det var massor som inte kom in. Och trots vår lilla arena , hade BoIS ca 6500 i snitt på IP över de fyra allsvenska åren 2002-2005. 

Så låt oss bygga ut IP till en fin arena för alla oss som gillar att BoIS leder Superettan, och förhoppningsvis är tillbaka i Allsvenskan nästa år. I framtiden hör BoIS hemma i Allsvenskan.

Och ang Lejonet, hade den klubben försvunnit helt om inte BoIS hade ställt upp med hjälp under mitten av 90-talet.

MVH Pontus Eriksson


Boendeparkeringar i centrum

2021-06-24 15:39

Debatten blev lång på gårdagens kommunfullmäktige 2021-06-23 när vi Socialdemokrater ställde en interpellation till Teknik- och Fritidsnämndens ordförande Bo Lundgren (L).

Bristen på boendeparkeringar ökar i centrum. När staden förtätas minskas antalet boendeparkeringar. Situationen för boende med bil har avsevärt försämrats och kommunen bär ett ansvar att se till att bilarna i staden har någonstans att parkera oavsett kategorier av användare.

Staden kan inte hänvisa boendeparkeringar till andra sidan stan.

Vi Socialdemokrater vill att man ska införa boendeparkeringar. Svaret vi fick av Liberalerna om man ska ordna boendeparkeringar då ska det uppdateras befintliga p – automater.

Tror man på fullaste allvar att lösningen är att ta ut parkeringsavgifter överallt? 
Vi Socialdemokrater vill ha en hållbar stadsutveckling och tar man bort en parkering ska det ersättas med en ny.

Ska Landskronaborna betala för att kommunen och inte ställt krav att parkering ska ingå vid markförsäljning?

Oavsett vad, när det är fullt så är det fullt!

Frågan blir var ska vi parkera?

Jenny Tillander
Socialdemokrat



Fält markerade med * måste fyllas i
Annonser


















Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser