PLANKET - är vår populära insändarsida. Här har du chansen att bli läst av tusentals besökare. På Planket lägger vi endast ut underskrivna texter.

Till Planket

Landskrona Direkt | Automatiskt utkast
Annons

Svar till Tony Peterson angående hyresrätter

2020-12-16 10:20

Du har helt rätt Tony, vi delar inte uppfattningen om att bristen på hyresrätter existerar. Du går vidare med att för vem det är en brist och att många står i kö som inte “behöver” bostad och att man skulle vara kräsen och vill hitta den perfekta bostaden. 

Jag har tittat på vad som finns att tillgå, att då jämföra köer är inte relevant, så varför du tar upp den aspekten vet jag inte. 
Hur svårt det är att mäta? Nä det är inte så svårt, man kan titta på Landskronahems sida för lediga lägenheter och samtidigt se hur många intressenter det finns /lägenhet. 
Eller fråga de privata, hur länge de har en lägenhet ute och hur många som söker dem (vilket jag gjort) då får man en bild av hur stor efterfrågan är, dvs behovet.

Du nämner även att man ska mäta bostadsbrist med hemlöshet, det är väl ändå en stor skillnad. Det är en helt annan diskussion så den går jag inte vidare med. 

Du nämner ett exempel på hur man löser sitt eget bostadsproblem genom att ta din son som exempel, jag har en handfull exempel som inte får en lägenhet i stan och bor i kolonistuga, lämnat stan eller bor kvar hemma hos föräldrarna.

Hur dyrt är det då att bygga en sprillans ny lägenhet? 

Jag tror att alla som tänker tanken att sätta sig på ett hyreskontrakt på en nyproducerad lägenhet tar den fullt medvetet om att det inte är billigt. 
Men min fråga tillbaka är då: 
Hur dyrt är det? Ni har inte producerat en enda så hur kan du dra slutsatsen? 

Däremot finns det exempel i andra städer som i Örebro och Västerås för att nämna två, där kommunen och lokala entreprenörer gått ihop i partnerring och skapat hyreslägenheter i varierande storlek där målet var två; Hållbart klimatsmart och med rimliga hyror. 

Det finns ett närmare exempel i Helsingborg där man har i partnerring med NCC byggt 59 lägenheter fördelat på två åttavåningshus och två tvåvåningshus. 
Inflyttning nu i vinter 2021. 

Vill man inom politiken så finns det möjligheter. 

Att det byggs i Asmundtorp är bra, men fördelningen ser skev ut på fler ställen i kommunen.
Agendan för stadsbyggnadsförvaltningen är att bygga hyresrätter i byarna, jag skulle hellre se att man bygger hyresrätter där bostadsrätter är dominerande och vice versa, för att uppnå balans. 
 
För övrigt undrar jag hur man ser på valfriheten inom Liberalerna då valet att välja en nyproducerad hyresrätt inte finns med. 

Vi vill inte bromsa eller stoppa byggnation av bostadsrätter, vi vill se en balans, men allt som oftast så lägger den styrande klövern ord i mun på oss, istället för att svara på frågor och vara tydliga.
En utopi är att man i politiken skulle haft en dialog när det man bygger och producerar kommer att stå kvar långt efter vår tid. Men hoppets tid är inte förbi. 

Jonas Karlsson (S) 
2:e vice ordförande i Stadsbyggnadsnämnden


Ett avslutande svar till Johan Laurin

2020-12-16 10:14

Du menar att vi inte ska skriva att IES vinst hamnar på Caymanöarna, eftersom vi inte säkert kan veta om de hamnar där eller i Luxemburg eller någon annanstans.
För oss är det egentligen inte viktigt i vilket skatteparadis de hamnar. Det viktiga för oss är att våra skattepengar tyvärr inte kommer våra elever till godo.
Januariöverenskommelsen är en uppgörelse mellan olika partier i syfte att inte ge SD inflytande.
Vi tror säkert att IES, ” friskolornas kronjuvel” håller sig till reglerna, men vi är emot vinster i välfärden som gör eleverna till en marknadsvara. C och L har röstat emot en begränsning av vinster i skolan (Reepalus förslag). Däremot är vi besvikna på S, som inte har stoppat/begränsat dessa vinstuttag.

Vi tycker att S överhuvudtaget inte skulle gå med på Alliansens förslag om vinster i skolan.
Till sist är det svårt att rikta några upprörda känslor mot S i Landskrona, då det inte är de som har etablerat IES i stan.

Ett litet julklappstips: Förutom Åke Jönssons fantastiska bok om BoIS, som du kanske redan har, Markus Larssons ” De lönsamma” en bok om varför skolor slåss om elever.
Läs också: Propositionen om valfrihet och fristående skolor undertecknad av Carl Bildt och Beatrice Ask från 1992.

God jul önskar Lena och Håkan

Håkan Lans
Lena Nilsson


Vad är det för fel på ordning och reda?

2020-12-16 10:06

Svar till Lena Nilsson och  Håkan Lans angående ordning och reda i skolan.

Jag brukar aldrig kommentera insändare såhär, men börjar undra vad det egentligen är ni vill?
Vad är det som stör er så mycket med IES? Att de går med vinst? Vad spelar det för roll?
Det är ju som ni skriver, samma skolpeng till alla skolor i kommunen.
Tror ni barnen har det sämre på IES för att de kan gå med vinst eller vad menar ni?
Är det synd om barnen i de kommunala skolorna? Förstår verkligen inte.

Som förälder till barn som går där (IES) förstår jag inte vad problemet är.
Klasserna är blandade med barn från hela stan och byarna runt omkring, och några ännu längre ifrån.

Ja, ordet ordning och reda förekommer i vår beskrivning av skolan. Är det fel att tycka så?
Det är bättre ordning än på den kommunala skolan barnen gick på innan.

Att barnen blir flytande i engelska är en enorm bonus, vilket försprång de har när de skall läsa vidare.
Att möta lärare från olika kulturer och länder tycker de är spännande och intressant.
Pedagogerna är otroligt gulliga och måna om att barnen skall trivas och utvecklas och hör av sig 1 gång i månaden vare sig det behövs eller ej.

Jag som kan jämföra en av stadens största kommunala skola mot IES är glad för att vi bytte.
Höjer samtidigt det fria skolvalet till skyarna! Tack och lov att det finns.

Teresa Westerberg, mamma till två


Om ”Ordning och reda” i skolan

2020-12-15 09:39

Om ”Ordning och reda” i skolan

Vi arbetade i många år som lärare i de kommunala grundskolorna  Tyvärr har ett flertal föräldrar på senare år valt att flytta sina barn till s k friskolor, företrädesvis Internationella Engelska Skolan (IES).
Som skäl till sina val anger de att de vill ha ”ordning och reda” i skolan. Något som vi är innerligt trötta på att höra.  

Låt oss klargöra:

1. 1994, under regeringen Bildt, skrev Sverige tillsammans med många andra länder under ett FN-dokument som hette ”Salamancadeklarationen”
Denna innebar att man ville ge alla barn oavsett behov rätt till en likvärdig skola. Det skulle föra med sig att att de barn som hade särskilda behov skulle få gå i vanlig klass och kompenseras med extra resurser för att klara samma skolgång som sina kamrater. De skulle ”inkluderas” i vanlig klass.
Därför har den kommunala skolan idag många elever med väldigt olika förutsättningar.
Vi har elever med stora eller mindre fysiska nedsättningar- det kan vara allt från rörelsehinder, syn-hörselnedsättningar, språkstörningar, inkontinens och allergier m m.
Vi har elever med stora kognitiva nedsättningar och inlärningsproblem – ofta s k gråzonsbarn som ligger strax över IQ 70 och därför inte får särskoleplats.
Vi har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som Asperger, ADHD och autism. En del väldigt, väldigt utåtagerande, en del helt tysta och som inte kan ta emot information på vanligt vis.
Vi har barn med dyslexi och dyskalkyli.
Vi har barn med stora sociala problem hemma
Vi har nyanlända barn med dålig språkförståelse.
Och barn med andra problem och många barn utan särskilda behov naturligtvis.
Alla måste enligt lag få plats i den kommunala skolan.
Den skolpeng varje barn får till sin utbildning ska räcka till barnens skolgång och till alla särskilda behov

2. Flera friskolor, däribland IES, har ett kösystem som vi inte har insyn i. Det verkar dock som om elever med särskilda behov oftast inte får plats i deras skola. I alla fall har de inga krav på sig att ta sig an barn med särskilda behov.
Men friskolorna får samma skolpeng som den kommunala skolan. IES har i sin personal många lärare utan svensk lärarlegitimation.
Hur väl dessa lärare kan läsa svenska läroplaner eller eller ha kunskaper i svenska betygskriterier vet vi inte. Här har IES en möjlighet att spara in på personalkostnader  Numera är friskolornas verksamhet en ”affärshemlighet”.

3. Om skolpengen höjs i den kommunala skolan har friskolorna samma rättighet till den höjningen. Utan att ha samma särskilda behov att betala för.

4. Att kunna välja ut elever med så få problem som möjligt i skolan gör det naturligtvis mycket lättare att skapa ”ordning och reda” på lektionerna. Ingen kräver extra uppmärksamhet, alla förstår instruktionerna.

Man kan då göra som IES, utnyttja skolpengarna, våra skattepengar, till att kamma hem en ”vinst” istället för att utnyttja pengarna till att förbättra verksamheten för barnen. 2019/20 var vinsten 154 miljoner. En tredjedel, över 51 miljoner går till deras aktieägare och hamnar i riskkapitalbolag, företrädesvis utomlands i t ex skatteparadis.

När vi ser våra legitimerade lärare slita med alla våra barn i den kommunala skolan och samtidigt få höra att i IES har man minsann ”ordning och reda” blir vi trötta. Våra lärare försöker hitta utvägar för alla. Vi kunde ha använt deras ”vinst” till att anställa och köpa in resurser till barn med särskilda behov.

Så snälla: sluta prata om ” ordning och reda” i skolan. Det är det enda vi strävar efter i den kommunala skolan.

Lena Nilsson
Håkan Lans


Bebygga avrättnings- och begravningsplats lämpligt?

2020-12-14 16:14

Enlig karta över det vi idag kallar Artillerigatan från 1886 framgår det med all önskvärd tydlighet att Fängelsekyrkogården ligger precis där det nu skall byggas bostadsrätter. Det av byggbolaget påhittade namnet “lägerplatsen” är dessutom mer av en avrättningsplats.

Kartan finns inlagd i Åke Jönssons trilogi om Landskrona, “Historien om en stad”, vol 2*, åren 1805-1999, sidan 202 “Project till ny väg emellan Art:etablissementet och Exercisfältet vid Landskrona” – och förklarar t.ex. varför nämnd gata inte övergår i Strandvägen.
Begravningsplatsen ansågs 1886 “ligga i vägen”.
 
Åke Jönsson skriver vidare att ca 300 personer avrättats omkring detta område – den siste så sent som år 1872 inför 4000 åskådare!
Och man kan på goda grunder anta att antalet icke avrättade fångar, som likväl dött som fångar och begravits på Fängelsekyrkogården, utgör en långt större summa. Kanske antalet gravar överstiger ett tusen! Och som om detta inte vore nog  ligger den militära begravningsplatsen (Garnisonsbegravningsplatsen) bara några stenkast bort. Men denna togs sannolikt ur bruk redan år 1802, då det vi i dag kallar “Gamla kyrkogården” togs i bruk.

Någon arkeologisk utgrävning har inte utförts ute i Granet – och värdet på dessa bostäder är naturligtvis reducerat jämfört med om man valt en bättre plats att bygga nya fastigheter på.
 
Pontus Eriksson

*Boken finns på biblioteket!


Randigt segervrål

2020-12-14 16:06

Nästa säsong blir det nog trevligare matchrad. Skönt att vårt lag kunde ta steget upp i går eftermiddag.

Mitt vrål vid randiga segermålet påskyndade nog slutet för en del äldre damer i huset, men det var ju i ett positivt syfte.
Eventuellt hördes mitt vrål även i andra hus.

Beklagar, men Landskrona BoIS flyttades upp till nästhösta fotbillsserien.

LENNART ANDERSSON

 


Bygg kallbadhuset i södra Borstahusen

2020-12-14 14:54

Oj vad jag längtar efter ett Kallbadhus!

Nu i pandemitider har jag suttit ensam på min kammare och funderat.
Har kommit fram till att badhuset inte kan ligga vid vattentornet. Dels måste det då ligga i vattnet och badbryggan måste bli ca. en halv kilometer lång. Inte acceptabelt.

Nej det perfekta läget är sydligaste delen av Nedre gatan, där finns ett stort gräsbevuxet område.
Där bygger man Kallbadhuset på en bit av detta område alltså på land ( med tanke på  klimatförändringarna med stormar och förhöjda havsnivåer).

Från badhuset går sedan en badbrygga som blir 5 -10 m. lång.
Området är också lättillgängligt med cykelväg och busshållplats.

Lilian Håkansson


Svar till Jonas Karlsson ang. hyresrätter

2020-12-14 14:43

Hej Jonas.
Det är en ständig debatt , bla. I fullmäktige där både du och jag sitter, gällande bygge av hyresrätter i Landskrona. 
Vi står på varsin sida i denna fråga, och tyvärr tror jag att det är för mycket känslor, och för lite fakta inblandat gällande att om det bara byggs nya hyresrätter , så ,löser man många problem.

Men, låt oss ställa oss tre frågor:
Har vi en bostadsbrist i Landskrona? Ja, sånt är ju svårt att mäta . Är det en  bostadskö man utgår ifrån? Ja, i så fall blir det ju lite snett. Jag själv står i Landskronahems bostadskö, men bor i en bostadsrätt.  Jag står där “utifall att”. Dvs om min livs situation skulle ändras. Alltså går den bort. 
Eller,  är det för att man inte hittar den exakta lägenheten, i det exakta området och till den exakta hyran ?
Ja, då kan man tycka det är jobbigt, men, är det inte tak över huvudet vi skall prata om?

Den andre frågan är för vem är det en bostadsbrist (hyreslägenheter)?
En för mig mycket närstående (Min son) fixade, på egen hand, först en billig etta i ett specifikt område, och där efter när han blev sambo, en tvåa,  och även det i ett område dom ville bo i. Ingen av gångerna stod man längre än två månader i kö. Notera att detta var i år, resp. I fjol. För dom har Landskrona ingen bostadsbrist.

Och för det tredje. Att bygga hyreslägenheter är mycket dyrt.  Det går inte att jämföra en lägenhet byggd på 60-70 talet, med en byggd 2020. Det är inte ovanligt med en hyra som är dubbel (eller mer) jämfört med de tidigare byggda lägenheterna. Alltså,  det måste finnas en efterfrågan på dyra, nyetablerade hyresalternativ.

Nu är det ju inte så att det inte byggs hyreslägenheter. Bla. har det nu färdigställts ett nytt hyreshus i Asmundtorp.

Mvh Tony Petersson (L)


Hyresrätter är inte att förringa

2020-12-14 13:38

Det vilar ett löjes skimmer över det svar vi erhållit på motionen till kommunfullmäktige 14/12 2020. Motionen heter “Möt behovet av hyresrätter i staden”.  Andemeningen i motionen går ut på att balansen mellan upplåtelseformerna ska vara jämn, i fråga om behovet, inte procentuell fördelning. 
Man menar i stadshuset att Landskrona har en hyresrättsfördelning på 48,9% (2019) så är det majoritet av hyresrätter i staden, jag menar att dels så torde majoritet vara över 50% (siffran har visserligen sjunkit sedan 2000, då den var 53,5%) och sedan mäter man inte behovet av hyresrätter i staden genom att titta på andelen hyresrätter. 

Andelen hyresrätter kan vara 60%, men är det fortfarande kö till bostäderna så finns det fortfarande behov, likaså gäller detsamma för bostadsrätter, finns det en efterfrågan kan man producera dem, men sjunker den så får man bromsa. 

MEN, i detta fallet så abdikerar politiken i staden, i alla fall den styrande för marknadskrafterna. Man litar till fullo på att marknaden löser detta med fördelning, behovet är sekundärt. 

Likaså är synen på de människor som bor i hyresrätter, varje gång jag tar upp ämnen så får jag höra om hur illa det är på Koppargården, man kastar sten på blåljuspersonal och det förekommer illegal handel med droger och vapen.

De problemen är inte relaterade till upplåtelseformen. att dra människor över en kam borde inte låta sig göras av en rättfärdig politiker.

Då vill jag lyfta ytterligare en aspekt;  bristen på lägenheter ger de som söker bostad tre val; att söka någon annanstans, den svarta marknaden eller det tredje alternativet som är en billig kolonistuga att bo året runt i.

Jag är övertygad om att dessa problem går att bygga bort, skapa boendemiljöer som skapar lugn och trygghet med blandade upplåtelseformer. 

Jonas Karlsson (S)
medborgare i Landskrona med förtroendeuppdrag i Kommunfullmäktige


Avslutande replik till Håkan & Lena

2020-12-14 11:32

Nog verkar det som att Paradigm har kontor där, men det bevisar väl inte riktigt hur vinsten hamnar där? Paradigm Captial är en komplex organisation – förmodligen av den anledningen att se till att betala så lite skatt som möjligt – men det bevisar ändå inte ert påstående. IES avnoterades från börsen den 4/12 i år sen ett konsortium: Peutinger tog över ägandet. Peutinger leds av Paradigm Captial AG, ett tyskt bolag baserat i München som förvaltar Paradigm Capital Fund SICAV med säte i Luxemburg. Pengarna hamnar säkerligen på Caymanöarna till slut, men är det rätt att göra det påståendet utan att veta säkert? En artikel i DN av Peter Letmark daterad 2020-12-09 ger en bra insikt i hur nya ledarskapet tänker kring utvecklingen av IES och är även min källa: ”Därför köpte han friskolornas kronjuvel – och avregistrerade bolaget från börsen”

Trevligt att veta att ni är för ett skolval, där är vi överens. Men jag har lite förståelse varför det är IES som hamnar i skottgluggen för er ilska när de följer de regler som finns. Reglerna finns än idag för att Socialdemokraterna desperat nog ville behålla makten till varje pris och ingick i januariavtalet med (C) och (L). Ett villkor från (C) och (L) var att regeringen under mandatperioden inte får driva förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden, något som accepterades. Rikta därför era upprörda känslor där de hör hemma – mot Socialdemokraterna. Att rikta det mot en privat aktör som följer det reglemente som gäller är fel. Det är inte heller rätt att rikta det mot motparterna i januariavtalet, de gick in med tydliga krav för att Socialdemokraterna skulle få behålla makten.

Men det finns ju viktigare saker i livet! BoIS är i Superettan och vi får härliga derbyn nästa år! Heja Randigt och grattis till avancemanget!!

Johan Laurin



Fält markerade med * måste fyllas i
Annonser














Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser