PLANKET - är vår populära insändarsida. Här har du chansen att bli läst av tusentals besökare. På Planket lägger vi endast ut underskrivna texter.

Till Planket

Landskrona Direkt | Automatiskt utkast
Annons

Kollektivavtal – en självklarhet (?)

2020-12-22 10:02

Den svenska arbetsmarknaden är på många sätt världsunik, vi är ett av få länder i världen där i princip alla regler och villkor på arbetsmarknaden bestäms genom avtal mellan arbetsmarknadens parter; arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer.

Det är denna drygt 80-åriga ordning som i folkmun brukar kallas för ”Den svenska modellen”. Denna modell bygger på två grundläggande förutsättningar:

1. Ett avtal förutsätter två jämbördiga parter. Modellen är därför beroende av en hög organisationsgrad och medvetenhet på båda sidor; att arbetsgivaren ansluter sig till sin organisation och att arbetstagarna ansluter sig till sin organisation.

2. Dessa två parter tecknar rikstäckande kollektivavtal, ett för varje specifik bransch, som genom att omfatta en majoritet av arbetstagarna blir legitimt och normerande för hela arbetsmarknaden.

Fördelarna med vår modell är många.

Löner och villkor avtalas fram mellan de två parter som har bäst koll på förutsättningar i respektive bransch, istället för att skiftande politiska majoriteter ska lagstifta om t.ex. minimilöner som sen ska gälla rakt av på alla arbetsplatser, trots sina vitt skilda förutsättningar.

Arbetstagarna kan använda sin kollektiva styrka för att förhandla fram löne- och villkorsförbättringar. De säljer ett löfte om att inte strejka i utbyte mot t.ex. löneökningar och arbetstidsförkortning.

Arbetsgivarna får den ensidiga rätten att leda och fördela arbetet, ett flerårigt avtal med fredsplikt från arbetstagarna ger en förutsägbarhet för verksamheten och, förutsatt att konkurrenten i grannkommunen också har tecknat avtal, så konkurrerar de genom produktförbättringar och effektiviseringar – inte genom att ge de anställda sämre villkor.

Problem uppstår först när arbetstagare väljer att stå utanför facket och arbetsgivare väljer att inte teckna avtal – då tappar hela modellen legitimitet.

Vi i Fackens S Landskrona upplever att det finns en stor kunskapslucka kring detta faktum hos den stora allmänheten. Vet gemene man att det inte finns någon minimilön enligt svensk lag, att en arbetsgivare kan betala 50 kronor i timlön utan att bryta mot någon lag? Detta regleras endast i kollektivavtal!

På samma sätt som minimilöner så regleras även villkor såsom t.ex. OB-tillägg, arbetstidsförkortning, extra försäkringsskydd och avsättning till tjänstepension endast i kollektivavtal. Även gällande sådant som regleras i lag, t.ex. arbetstider och semester, så finns oftast bättre skrivningar i kollektivavtalen.

Vi ser oroande på en utveckling när fler och fler arbetstagare väljer att stå utanför facket samtidigt som många företagare väljer att inte teckna kollektivavtal. Som konsument är det viktigt att tänka på att den enda garanten för att t.ex. de anställda på din favoritrestaurang har rätt till bra löner och villkor är att arbetsgivaren har kollektivavtal.

Har du anställda? Teckna kollektivavtal!
Är du konsument? Säkerställ att företaget som du handlar från har kollektivavtal!
Är du anställd? Gå med i facket – det är det bästa sättet att påverka arbetssituationen och villkoren för dig och dina arbetskamrater!

Med hopp om en bättre arbetsmarknad för alla – God jul och Gott nytt år önskar Fackens S i Landskrona.

Adis Heldic, Jenny Tillander, Jonas Esbjörnsson, Cecilia Hallberg Berndtsson, Marcus Frej, Anna Fernebro, Conny Lavin och Johan Hallberg Berndtsson.


Rättvisa busskort till frågvisa byabarn

2020-12-22 09:56

Vi sverigedemokrater är glada över att treklövern och förvaltningen numera tänkt om gällande gränsdragning för giltighet till busskort. Frågan kring giltighet för busskort har de senaste åren dykt upp i nämnden och dess arbetsutskott och nästan varenda gång har oppositionen ifrågasatt gränsdragningen som legat och hur den tyckts slå orättvist mot vissa beroende på by eller adress i samma by. Vår inställning har hela tiden legat på att det är skillnad mot stad och by, det är skillnad mellan stadsbuss varje kvart och regionbuss en gång i timmen, det är skillnad på ett tätt stadsvägnät med tillhörande cykelbanor och långa landsvägar ofta utan både cykelbana och säker vägren. Det är en fråga om rättvisa för oss sverigedemokrater.

Det är kanske inte många som berörs av beslutet i dagsläget, men ett idel bostadsbyggande runt om i byarna var på tilltänkta framtida gymnasieelever möjligtvis ska bo, gör gällande att det i framtiden är många fler som kan beröras av det här beslutet. Det blir något av en symbolfråga som signalerar att byborna tas på allvar.

Vi har förhoppning om att förvaltning och politisk ledning i framtiden undviker att i för vanligt folk viktiga frågor och tjänster, inte alltid lägga sig på minsta miniminivå utifrån lagstiftning per automatik, utan tänker ett varv extra och föreslår riktlinjer och reglementen som är föreslagna utifrån vad invånarna i Landskrona med byar har för förutsättningar. Det ska inte behövas tidningsdrev och liknande för att göra rätt för våra medborgare.

Daniel Petersson (SD)
Ledamot i utbildningsnämnden

Britta Hellström (SD)
Gruppledare i utbildningsnämnden


Köpa eller hyra lägenheter?

2020-12-21 18:34

Själv är jag uppvuxen på Slottsgatan 2A, i den fastighet som under minst 30 år innehöll HSBs Landskronakontor. Jag tror inte jag tog påtaglig skada av detta – men på den tiden jag själv var en baby och upp till 5-6 års åldern, var bostadsrätter inte fråga om spekulation.
(Ehuru jag minns “herr Nilsson och herr Jönsson” etc banka i rören, om jag lekte lite för högt. Vilket mest var en fråga om Legobygge… )
 
Idag , och som jag ser på saken, har alldeles för många hyresrätter blivit till bostadsrätter och det byggs knappt hyresrätter alls mer. Och följden har blivit att både priser och hyror har gått i taket. En mäklare jag råkade tala med i höstas, menade något i stil med att “i dag anses det inte fult att dö med skulder”
 
I längden är det bankerna som via våra olika sätt att bosätta oss, som mer och mer tar över allting. Att t.ex. spara ihop till dagens fantasipriser på bostadsrätter är en omöjlighet med dagens låga räntor. Banken bestämmer vem som kan få bo var via vilka lån som beviljas eller inte beviljas – och priserna måste hela tiden fortsätta uppåt.
 
I viss mån gäller det även villor och liknande, men det är just priserna på bostadsrätter jag vill mena visar hur det spårat ur. Jag tror vissa lägenheter i Helgebröten stigit med en faktor på 10 a 15 sedan 2000.  
 
Kommunen har här ett övergripande demokratiskt ansvar – att se till att personer och familjer som inte vill köpa en lägenhet (och som inte har råd med en villa etc) istället kan hyra sin bostad – och då inte enbart inom en enda mittemellangrupp, utan det hele, från enklare ettor och tvåor upp
till lyxvåningar. T.ex. såg vi ett förfärligt förfall på Regeringsgatan under 90-talet, där gamla fina societetsvåningar “ghettofierades” efter renoveringar. Återställ dem, och bygg hissar på gårdarna, där så saknas.
 
Men t.ex. skulle man kunna bygga billiga lägenheter längs spåren mittemot stationen. Från ettor med sovalkov, pentry och WC-dusch och uppåt. Och en viss andel av dessa hyresbostäder går till yngre som tagit studenten i Landskrona.
 
Naturligtvis måste även de som själva så önskar, kunna få bo året runt i sina kolonistugor. Det låter lite kallt för min del, men jag har naturligtvis inga problem med med denna valfrihet. 

Så lustigt att fru Lilian Håkansson (MP), inte avsatt pengar för att mäta bly och arsenikhalt i södra Borstahusens sand…..
 
Äkta valfrihet i boendefrågor.
 
Pontus Eriksson


Inget fel med ordning och reda

2020-12-18 09:41

Svar till Therese Westerberg och eventuella flera!

Det är absolut inget fel på ordning och reda – tvärtom. Studiero, ordning och reda, kunskaps inhämtande mm, mm är precis vad alla i skolans värld eftersträvar.

Vi har inget emot friskolor men vi tycker inte att de skall finansieras på det världsunika sätt som Sverige är ensamt om!

Med en dåres envishet kommer vi alltid att hävda att våra inbetalade skattemedel skall gå till det de är avsedda för  – inte till vinster!
Skolpengen är  avsedd till för att räcka till alla de behov som vi refererade till i vår insändare. Blir det då ett ”överskott” har man ju inte behövt  eller på något annat sätt ( lägre löner, färre personal, ej legitimerade lärare mm) effektiviserat (?). Har man då haft behov av den skolpengen?

Vi vill här citera vad dåvarande statsministern Carl Bildt och hans utbildningsminister Beatrice Ask skrev i propositionen om valfrihet och fristående skolor 1992 (Detta är ett direkt citat):
”Likvärdiga villkor innebär dock inte nödvändigtvis att varje skola skall ges samma ekonomiska stöd. Det offentligas stöd som tillfaller en skola måste utgå från vilket ansvar och åtagande skolan tar och fullgör. Likvärdig behandling mellan offentliga och fristående skolor syftar därför till att låta skolans åtagande avgöra omfattningen av de offentliga bidragen”.

Vi har full respekt för alla insatser som görs för att förbättra barns kunskapsinhämtande. Det är varje pedagogs uppgift att skapa en optimal inlärningsmiljö för varje enskild elev. Men då måste också varje pedagog få de verktyg/resurser som insatsen kräver!

Vi kan lova dig/er att det då sticker i ögonen på legitimerade pedagoger när man ser vilka enorma vinster våra skolföretag gör när behoven samtidigt är så stora på andra skolor.

Vi brukar skoja och säga: Ge mig samma villkor som en del fristående skolor idag får så skall jag på ett par veckor skapa en mönsterskola!

Till sist:
Att elever trivs, inte går till skolan med ont i magen, inte blir mobbade, lär sig mycket, får hjälp och stöd i förhållande till behov mm, mm är för oss det allra viktigaste! Vi vill också påpeka att var det något som vi lärare såg fram mot så var det lärarlegitimationen. Vi trodde att det skulle stärka vår status. Den hann knappt införas förrän samma utbildningsminister och andra började tillåta undantag!
Läs gärna Marcus Larsson ” De lönsamma – en bok om varför skolor slåss om elever”.
Du kanske inte håller med men du kanske förstår varför vi tycker som vi tycker!

God Jul o Gott Nytt År

Håkan Lans
Lena Nilsson


Svar till Tony Peterson angående hyresrätter

2020-12-16 10:20

Du har helt rätt Tony, vi delar inte uppfattningen om att bristen på hyresrätter existerar. Du går vidare med att för vem det är en brist och att många står i kö som inte “behöver” bostad och att man skulle vara kräsen och vill hitta den perfekta bostaden. 

Jag har tittat på vad som finns att tillgå, att då jämföra köer är inte relevant, så varför du tar upp den aspekten vet jag inte. 
Hur svårt det är att mäta? Nä det är inte så svårt, man kan titta på Landskronahems sida för lediga lägenheter och samtidigt se hur många intressenter det finns /lägenhet. 
Eller fråga de privata, hur länge de har en lägenhet ute och hur många som söker dem (vilket jag gjort) då får man en bild av hur stor efterfrågan är, dvs behovet.

Du nämner även att man ska mäta bostadsbrist med hemlöshet, det är väl ändå en stor skillnad. Det är en helt annan diskussion så den går jag inte vidare med. 

Du nämner ett exempel på hur man löser sitt eget bostadsproblem genom att ta din son som exempel, jag har en handfull exempel som inte får en lägenhet i stan och bor i kolonistuga, lämnat stan eller bor kvar hemma hos föräldrarna.

Hur dyrt är det då att bygga en sprillans ny lägenhet? 

Jag tror att alla som tänker tanken att sätta sig på ett hyreskontrakt på en nyproducerad lägenhet tar den fullt medvetet om att det inte är billigt. 
Men min fråga tillbaka är då: 
Hur dyrt är det? Ni har inte producerat en enda så hur kan du dra slutsatsen? 

Däremot finns det exempel i andra städer som i Örebro och Västerås för att nämna två, där kommunen och lokala entreprenörer gått ihop i partnerring och skapat hyreslägenheter i varierande storlek där målet var två; Hållbart klimatsmart och med rimliga hyror. 

Det finns ett närmare exempel i Helsingborg där man har i partnerring med NCC byggt 59 lägenheter fördelat på två åttavåningshus och två tvåvåningshus. 
Inflyttning nu i vinter 2021. 

Vill man inom politiken så finns det möjligheter. 

Att det byggs i Asmundtorp är bra, men fördelningen ser skev ut på fler ställen i kommunen.
Agendan för stadsbyggnadsförvaltningen är att bygga hyresrätter i byarna, jag skulle hellre se att man bygger hyresrätter där bostadsrätter är dominerande och vice versa, för att uppnå balans. 
 
För övrigt undrar jag hur man ser på valfriheten inom Liberalerna då valet att välja en nyproducerad hyresrätt inte finns med. 

Vi vill inte bromsa eller stoppa byggnation av bostadsrätter, vi vill se en balans, men allt som oftast så lägger den styrande klövern ord i mun på oss, istället för att svara på frågor och vara tydliga.
En utopi är att man i politiken skulle haft en dialog när det man bygger och producerar kommer att stå kvar långt efter vår tid. Men hoppets tid är inte förbi. 

Jonas Karlsson (S) 
2:e vice ordförande i Stadsbyggnadsnämnden


Ett avslutande svar till Johan Laurin

2020-12-16 10:14

Du menar att vi inte ska skriva att IES vinst hamnar på Caymanöarna, eftersom vi inte säkert kan veta om de hamnar där eller i Luxemburg eller någon annanstans.
För oss är det egentligen inte viktigt i vilket skatteparadis de hamnar. Det viktiga för oss är att våra skattepengar tyvärr inte kommer våra elever till godo.
Januariöverenskommelsen är en uppgörelse mellan olika partier i syfte att inte ge SD inflytande.
Vi tror säkert att IES, ” friskolornas kronjuvel” håller sig till reglerna, men vi är emot vinster i välfärden som gör eleverna till en marknadsvara. C och L har röstat emot en begränsning av vinster i skolan (Reepalus förslag). Däremot är vi besvikna på S, som inte har stoppat/begränsat dessa vinstuttag.

Vi tycker att S överhuvudtaget inte skulle gå med på Alliansens förslag om vinster i skolan.
Till sist är det svårt att rikta några upprörda känslor mot S i Landskrona, då det inte är de som har etablerat IES i stan.

Ett litet julklappstips: Förutom Åke Jönssons fantastiska bok om BoIS, som du kanske redan har, Markus Larssons ” De lönsamma” en bok om varför skolor slåss om elever.
Läs också: Propositionen om valfrihet och fristående skolor undertecknad av Carl Bildt och Beatrice Ask från 1992.

God jul önskar Lena och Håkan

Håkan Lans
Lena Nilsson


Vad är det för fel på ordning och reda?

2020-12-16 10:06

Svar till Lena Nilsson och  Håkan Lans angående ordning och reda i skolan.

Jag brukar aldrig kommentera insändare såhär, men börjar undra vad det egentligen är ni vill?
Vad är det som stör er så mycket med IES? Att de går med vinst? Vad spelar det för roll?
Det är ju som ni skriver, samma skolpeng till alla skolor i kommunen.
Tror ni barnen har det sämre på IES för att de kan gå med vinst eller vad menar ni?
Är det synd om barnen i de kommunala skolorna? Förstår verkligen inte.

Som förälder till barn som går där (IES) förstår jag inte vad problemet är.
Klasserna är blandade med barn från hela stan och byarna runt omkring, och några ännu längre ifrån.

Ja, ordet ordning och reda förekommer i vår beskrivning av skolan. Är det fel att tycka så?
Det är bättre ordning än på den kommunala skolan barnen gick på innan.

Att barnen blir flytande i engelska är en enorm bonus, vilket försprång de har när de skall läsa vidare.
Att möta lärare från olika kulturer och länder tycker de är spännande och intressant.
Pedagogerna är otroligt gulliga och måna om att barnen skall trivas och utvecklas och hör av sig 1 gång i månaden vare sig det behövs eller ej.

Jag som kan jämföra en av stadens största kommunala skola mot IES är glad för att vi bytte.
Höjer samtidigt det fria skolvalet till skyarna! Tack och lov att det finns.

Teresa Westerberg, mamma till två


Om ”Ordning och reda” i skolan

2020-12-15 09:39

Om ”Ordning och reda” i skolan

Vi arbetade i många år som lärare i de kommunala grundskolorna  Tyvärr har ett flertal föräldrar på senare år valt att flytta sina barn till s k friskolor, företrädesvis Internationella Engelska Skolan (IES).
Som skäl till sina val anger de att de vill ha ”ordning och reda” i skolan. Något som vi är innerligt trötta på att höra.  

Låt oss klargöra:

1. 1994, under regeringen Bildt, skrev Sverige tillsammans med många andra länder under ett FN-dokument som hette ”Salamancadeklarationen”
Denna innebar att man ville ge alla barn oavsett behov rätt till en likvärdig skola. Det skulle föra med sig att att de barn som hade särskilda behov skulle få gå i vanlig klass och kompenseras med extra resurser för att klara samma skolgång som sina kamrater. De skulle ”inkluderas” i vanlig klass.
Därför har den kommunala skolan idag många elever med väldigt olika förutsättningar.
Vi har elever med stora eller mindre fysiska nedsättningar- det kan vara allt från rörelsehinder, syn-hörselnedsättningar, språkstörningar, inkontinens och allergier m m.
Vi har elever med stora kognitiva nedsättningar och inlärningsproblem – ofta s k gråzonsbarn som ligger strax över IQ 70 och därför inte får särskoleplats.
Vi har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som Asperger, ADHD och autism. En del väldigt, väldigt utåtagerande, en del helt tysta och som inte kan ta emot information på vanligt vis.
Vi har barn med dyslexi och dyskalkyli.
Vi har barn med stora sociala problem hemma
Vi har nyanlända barn med dålig språkförståelse.
Och barn med andra problem och många barn utan särskilda behov naturligtvis.
Alla måste enligt lag få plats i den kommunala skolan.
Den skolpeng varje barn får till sin utbildning ska räcka till barnens skolgång och till alla särskilda behov

2. Flera friskolor, däribland IES, har ett kösystem som vi inte har insyn i. Det verkar dock som om elever med särskilda behov oftast inte får plats i deras skola. I alla fall har de inga krav på sig att ta sig an barn med särskilda behov.
Men friskolorna får samma skolpeng som den kommunala skolan. IES har i sin personal många lärare utan svensk lärarlegitimation.
Hur väl dessa lärare kan läsa svenska läroplaner eller eller ha kunskaper i svenska betygskriterier vet vi inte. Här har IES en möjlighet att spara in på personalkostnader  Numera är friskolornas verksamhet en ”affärshemlighet”.

3. Om skolpengen höjs i den kommunala skolan har friskolorna samma rättighet till den höjningen. Utan att ha samma särskilda behov att betala för.

4. Att kunna välja ut elever med så få problem som möjligt i skolan gör det naturligtvis mycket lättare att skapa ”ordning och reda” på lektionerna. Ingen kräver extra uppmärksamhet, alla förstår instruktionerna.

Man kan då göra som IES, utnyttja skolpengarna, våra skattepengar, till att kamma hem en ”vinst” istället för att utnyttja pengarna till att förbättra verksamheten för barnen. 2019/20 var vinsten 154 miljoner. En tredjedel, över 51 miljoner går till deras aktieägare och hamnar i riskkapitalbolag, företrädesvis utomlands i t ex skatteparadis.

När vi ser våra legitimerade lärare slita med alla våra barn i den kommunala skolan och samtidigt få höra att i IES har man minsann ”ordning och reda” blir vi trötta. Våra lärare försöker hitta utvägar för alla. Vi kunde ha använt deras ”vinst” till att anställa och köpa in resurser till barn med särskilda behov.

Så snälla: sluta prata om ” ordning och reda” i skolan. Det är det enda vi strävar efter i den kommunala skolan.

Lena Nilsson
Håkan Lans


Bebygga avrättnings- och begravningsplats lämpligt?

2020-12-14 16:14

Enlig karta över det vi idag kallar Artillerigatan från 1886 framgår det med all önskvärd tydlighet att Fängelsekyrkogården ligger precis där det nu skall byggas bostadsrätter. Det av byggbolaget påhittade namnet “lägerplatsen” är dessutom mer av en avrättningsplats.

Kartan finns inlagd i Åke Jönssons trilogi om Landskrona, “Historien om en stad”, vol 2*, åren 1805-1999, sidan 202 “Project till ny väg emellan Art:etablissementet och Exercisfältet vid Landskrona” – och förklarar t.ex. varför nämnd gata inte övergår i Strandvägen.
Begravningsplatsen ansågs 1886 “ligga i vägen”.
 
Åke Jönsson skriver vidare att ca 300 personer avrättats omkring detta område – den siste så sent som år 1872 inför 4000 åskådare!
Och man kan på goda grunder anta att antalet icke avrättade fångar, som likväl dött som fångar och begravits på Fängelsekyrkogården, utgör en långt större summa. Kanske antalet gravar överstiger ett tusen! Och som om detta inte vore nog  ligger den militära begravningsplatsen (Garnisonsbegravningsplatsen) bara några stenkast bort. Men denna togs sannolikt ur bruk redan år 1802, då det vi i dag kallar “Gamla kyrkogården” togs i bruk.

Någon arkeologisk utgrävning har inte utförts ute i Granet – och värdet på dessa bostäder är naturligtvis reducerat jämfört med om man valt en bättre plats att bygga nya fastigheter på.
 
Pontus Eriksson

*Boken finns på biblioteket!


Randigt segervrål

2020-12-14 16:06

Nästa säsong blir det nog trevligare matchrad. Skönt att vårt lag kunde ta steget upp i går eftermiddag.

Mitt vrål vid randiga segermålet påskyndade nog slutet för en del äldre damer i huset, men det var ju i ett positivt syfte.
Eventuellt hördes mitt vrål även i andra hus.

Beklagar, men Landskrona BoIS flyttades upp till nästhösta fotbillsserien.

LENNART ANDERSSON

 



Fält markerade med * måste fyllas i
Annonser




















Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser