Annons

PLANKET - är vår populära insändarsida. Här har du chansen att bli läst av tusentals besökare. På Planket lägger vi endast ut underskrivna texter.

Detta är läsarnas plats på Direkten! Du mejlar ditt alster till adressen: info@landskronadirekt.com och uppger "Planket" i ämnesraden. Bifoga telefonnummer.


Tång eller avfall?

2021-06-30

I en artikel den 29 juni förs dialog om tången i Borstahusen med ansvariga i Landskrona stad. Vi var där och kvällsbadade och såg denna ”tång”. 
Eftersom den är rosa och verkligen stinker är jag undrande över om det verkligen är tång – eller är det avfall från bräddningar från tex Köpenhamns avloppssystem?
Är det biologer som kontrollerar hur stränder och vatten mår i vårt djupt älskade hav? Tas det prover regelbundet?

Även den lilla hamnen vid Kassakroken ser ut att vara väldigt sjuk när man tittar ner mot botten. 
Vad görs för att rensa där?

Det är ekologisk balans som skapar ett friskt och vackert hav som doftar salt, tång och som ger sköna salta bad. Rosa sörja som stinker ruttna ägg är inte friskt…. Tro mig!

Hur arbetar Landskrona stad för att ombesörja att Öresund (stadens överlägset vackraste tillgång om någon frågar mig) hålls friskt och rent? Finns det samarbete med omkringliggande städer – på både svensk och dansk sida? Finns det forskning och statistik? Har städerna biologer och marinbiologer som får föra sin talan?

Appropå att bygga vid Skeppsbrokajen – ingen kommer att vilja bo vid ett sjukt och illaluktande hav….. ingen, faktiskt. 
Det är det friska, levande, giftfria, ekologiskt balanserade havet som ger livskvalitet och rikedom åt oss alla som bor nära det. 

PS –  det säljs ål i en fiskebutik vid cement i Borstahusen 
Ålen är mycket allvarligt utrotningshotad. Att man ändå väljer att fiska och sälja ål är för mig en stor sorg och gåta! 

Monica Drexler Bergman


Språkproblem inom omsorgen

2021-06-28

Vi kan kalla henne Elsa. Hon är strax över åttio år och har varit van att klara sig själv genom livet. Elsa blev änka tidigt. Barn och barnbarn bor idag på annan ort och redan innan pandemin var det ofta de umgicks genom att tala i telefonen. Elsa vill inte ligga barnen till last. Hon har en stark integritet och vill själv kunna hantera sitt liv så långt det är möjligt.

Sedan närmare ett år tillbaka köper Elsa hemtjänster. Hon behöver hjälp med praktiska ting och känner sig osäker när hon ska bada eller duscha själv. Det hon börjat reagera på och besväras av är att språkkunskaperna är dåliga hos personalen. Den senaste månaden har Elsa bara duschat två gånger. Skälet är att hon inte kan förmå sig att klä av sig för yngre män, som inte talar svenska. Det handlar dels om hennes integritet och dels om att inte kunna göra sig förstådd. Situationen har blivit en stressfaktor. Förutom att Elsa lider av att inte kunna sköta sin hygien, har det börjat slita på hennes psykiska välbefinnande. Hon vill inte verka gnällig mot personalen och hon vill inte belasta sina döttrar. Därför gör Elsa avkall på sin hygien och mår allt sämre.

Fallet ovan innehåller i sig fler fall och uppgifter. Det beskriver ett läge som har blivit allt vanligare för många äldre runt om i vårt land. I landet Sverige, där varje vrå av tillvaron är fylld av värdegrunder, är ett fundament inom vård och omsorg på glid: rätten att bli förstådd på sitt eget svenska språk. När språkproblem inom vården uppmärksammas har det ofta handlat om vårdtagare som talar minoritetsspråken – meänkieli, finska, jiddisch, samiska eller romani – eller om dem som inte behärskar svenska. Att vårdtagare med svenska som modersmål skulle få problem med vård och omsorg på svenska, har diskuterats påfallande lite. Ändå har frågan utretts och lyfts fram från myndighetshåll. Trots det har situationen förvärrats och så här kan det inte fortsätta. Det går inte att pumpa ut människor utan kunskaper i svenska till verksamheter inom vård och omsorg. Äldre människor ska inte användas som integrationspolitiska krockkuddar.

Som enda parti i Landskrona vill Sverigedemokraterna införa språkkrav/språktest för anställda inom omsorgen, tyvärr vill varken Socialdemokraterna eller fyrklövern där Centerpartiet numera ingår, detsamma. Vid senaste kommunfullmäktigemötet avslog samtliga partier SD:s motion om att införa språktest inom omsorgen. Att vara lösningsorienterad i den här frågan är livsviktigt för äldreomsorgens framtid. Vi vill höja kompetensen och äldreomsorgens status och det är viktigt för dem som har språkbrist att få stöd. Tyvärr använder många kommuner omsorgen som en integrationsåtgärd, Landskrona ska definitivt inte vara en dem, våra äldre förtjänar bättre!

Stefan Olsson (SD)
Kommunalråd
Kerstin Stein Sandell (SD)
Ledamot Omsorgsnämnden


Svar till Mattias

2021-06-28

Även om det finns två ishallar i Helsingborgs kommun, så bor där nästan 150.000 personer. Eller 75.000 per ishall. Och i Landskrona har vi runt 45.000 invånare per ishall. (D.v.s. 45000 invånare delat med en ishall) Sålunda har vi redan idag ett avsevärt bättre förhållande på denna front, jämfört med Helsingborg. Bra schackspelare som du åtminstone har varit en gång, borde lärt sig denna enkla matematik – och eg. senast i sjätte klass…  (:

Ishockey är dessutom en mycket dyr sport att utöva. Och alla kan inte få mer på kommunal bekostnad. Dessutom är den enda ishockeykulturen vi någonsin haft i våran stad ett fåtal personer som kivas om de håller på Malmös Rödhökar eller Rögle Bandyklubb.

Till detta kommer klimatkostnader – nedkylning utgör ju en av de värsta klimatbovarna. Detta i motsats till sporter som utövas utomhus. 

Och så då angående BoIS, som du tog upp. Det handlar ju inte om själva idrotten – stadionanläggningen handlar om publiken som vill se BoIS. Och BoIS har haft 15000+ (eller fullsatt efter arenan blev mindre kring 1990) åskådare massor av gånger och under flera helt olika epoker. Kolla här

Emellertid drabbades fotbollen under 1980-talet av en allvarlig publikkris. Inte bara i Landskrona , utan överallt i världen. Men bl.a. p.g.a. nya regler gällande bakåtspel till målvakten och en för anfallsspelet generösare offsideregel,  förändrades detta sakta men säkert. Och överallt har publiken återvänt. Allsvenskan drar 10.000 i snitt varje år klubbar som Häcken, Syrianska, Dalkurd etc inte är med (dvs klubbar utan egentligt engagemang) Och en del klubbar drar över 20.000 i snitt.
 
BoIS hade f.ö. exempelvis 8500 mot HIF i Superettan, häromåret. Hade den matchen handlat om en toppmatch i Allsvenskan, hade publiksiffran mycket väl kunnat ha varit dubbelt så hög. Och IP tar just nu bara ca 9500 – varav de flesta får stå i regn och blåst om vädret är ogynnsamt. Med löparbanorna gick det in mycket mer. I Allsvenskan hade BoIS överfullt i hemmamatchen mot AIK år 2002 – 10.181 släpptes in, varefter polisen tvingades stänga portarna och riva ner reklam. Det var massor som inte kom in. Och trots vår lilla arena , hade BoIS ca 6500 i snitt på IP över de fyra allsvenska åren 2002-2005. 

Så låt oss bygga ut IP till en fin arena för alla oss som gillar att BoIS leder Superettan, och förhoppningsvis är tillbaka i Allsvenskan nästa år. I framtiden hör BoIS hemma i Allsvenskan.

Och ang Lejonet, hade den klubben försvunnit helt om inte BoIS hade ställt upp med hjälp under mitten av 90-talet.

MVH Pontus Eriksson


Boendeparkeringar i centrum

2021-06-24

Debatten blev lång på gårdagens kommunfullmäktige 2021-06-23 när vi Socialdemokrater ställde en interpellation till Teknik- och Fritidsnämndens ordförande Bo Lundgren (L).

Bristen på boendeparkeringar ökar i centrum. När staden förtätas minskas antalet boendeparkeringar. Situationen för boende med bil har avsevärt försämrats och kommunen bär ett ansvar att se till att bilarna i staden har någonstans att parkera oavsett kategorier av användare.

Staden kan inte hänvisa boendeparkeringar till andra sidan stan.

Vi Socialdemokrater vill att man ska införa boendeparkeringar. Svaret vi fick av Liberalerna om man ska ordna boendeparkeringar då ska det uppdateras befintliga p – automater.

Tror man på fullaste allvar att lösningen är att ta ut parkeringsavgifter överallt? 
Vi Socialdemokrater vill ha en hållbar stadsutveckling och tar man bort en parkering ska det ersättas med en ny.

Ska Landskronaborna betala för att kommunen och inte ställt krav att parkering ska ingå vid markförsäljning?

Oavsett vad, när det är fullt så är det fullt!

Frågan blir var ska vi parkera?

Jenny Tillander
Socialdemokrat


Svar till Pontus Eriksson

2021-06-22

Precis som Johan Laurin skriver finns det två ishallar i Helsingborg som är sammanbyggda och det jobbas hårt från olika håll för att etablera en tredje ishall.

Du tycks raljera över saker och ting här på Planket, hur du upplever att de varit utifrån det du känner till om din omvärld och hur saker förhåller sig utan att ha belägg för saker och ting.

Ditt påstående om att ishockeyn inte varit stor i Landskrona får stå för dig. Jag tror att det finns en annan bild hos landskronaborna som upplevt ishockeyn under de tider när det var ”lapp på luckan” men det hör ju till det förflutna.

Tiderna förändras och det gör också behoven precis som idrotterna utvecklas och anpassas till den verklighet vi har idag. Jag skulle kunna skriva oerhört mycket om detta men det är det inte rätt forum för.

För att klargöra situationen och tillföra mer fakta.
IF Lejonet har idag 250 aktiva hockeyspelare, tjejer som killar fördelat på 12 lag och hockeyskola. Utöver det cirka 60 aktiva ledare och ett oldboysgäng på cirka 30 spelare.

Det finns två aktiva konståkningsföreningar som växer i medlemsantal. Tre föreningar med bra, växande, verksamheter som skall samsas om 1800 kvadratmeter på en enda isyta.

Dessutom kan vi då lägga till allmänhetens åkning och skolverksamheter dagtid och helger som också har ett behov av att finnas av inte minst folkhälsomässiga skäl.

Om jag också skulle tillåtas raljera över saker så skulle det vara som att alla fotbollslag i alla åldrar i Landskrona endast kan träna på Ulkavallen. Vi är alltså beroende av speciella förhållanden som vi tyvärr inte kan få i en idrottshall, fotbollsplan eller en simbassäng eller ett löpspår. Vi behöver is för att kunna bedriva våra idrotter!

Karlslundshallen är fullbelagd från eftermiddag vardagar till klockan 22.00 varje kväll förutom fredagar då sista passet är 20.00.  

Att du önskar en fotbollsarena för 17.000 åskådare när rekordet på 18.535 sattes 1959 och aldrig varit i närheten av att tangeras får mig att undra om det är inte är dags att lämna det förflutna och relatera till den verklighet vi har idag?

Mattias Pålsson
Ungdomsansvarig
IF Lejonet


Svar till Pontus

2021-06-21

Jag vet inte vad som händer med dig när någon faktiskt sakligt kan argumentera med dig. Vad anser du det tillför till diskussionen när du sätter ”påstådda moderater” inom parentes? Peder och Torbjörn är moderater.

Du finner denna informationen via den här länken: https://landskrona.moderatweb.se/vara-politiker/

Sen kommer ytterligare ett faktafel – Helsingborg har två ishallar.
Här har du länken till det beviset: https://helsingborg.se/uppleva-och-gora/anlaggningar-och-sporthallar/ishallar-och-isbanor/

Jag är inte ute efter en ny diskussion med dig Pontus, jag låter dock läsarna veta att du för dig med faktafel gång på gång.

Ha en fin logisk sommar Pontus – kanske dags för en ny paus?

Johan Laurin


Svar angående en andra ishall

2021-06-21

Svar till herrar Alberoth och Brorsson (påstådda moderater).

Självfallet skall Landskrona erbjuda ett rikt idrottsliv till de yngre. Men varför just TVÅ ISHALLAR ?

Det är ju fullständigt absurt! Hur många ishallar finns i Helsingborg? Svar EN. Och det finns absolut inga skäl att tro att vi skulle behöva fler dito här. Det ni sysslar med här är ju rent svammel! Vi har en bra ishall – och det räcker. Det finns så mycket annan sportrelaterad bebyggelse våra barn behöver än just isbanor. Vi har t.ex. ingen inomhus 50 meters simhall eller hopptorn än, trots att simsporten av tradition alltid varit större här jfr ishockey.

 Pontus Eriksson


Från bostadspolitikens träskmarker

2021-06-18

Begreppet ”marknadshyror” väcker då och då stort intresse. Frågan utredes och debatteras lokalt, regionalt och på riksnivå. Kommunalrådet Stefan Olsson (SD), som är en mycket aktiv skribent, har kastat sig in i debatten och det har uppstått ett replikskifte mellan honom och paret Håkan Lans och Lena Nilsson här på planket. Håkan och Lena avslutar med frågan om hur en marknadshyresreform kan tänkas påverka regeringsfrågan vid en eventuell borgerliga valseger 2022.

Blir det NU ett omtag i politiken eller blir mina synpunkter från milleniumskiftet 1999/2000 relevanta sisådär 25 år senare. Såhär skrev jag i Dagens Industri den 5 februari 1999:

Bostadspolitik, socialförsäkringsregler, finansierinsregler, skatteregler etc. etc. bildar en trögrörlig massa. Lägger man därtill lokala uthyrningsregler (s.k. uthyrningspolicy) så begriper alla och envar att det för den enskilde bostadskonsumenten blir svårt att manövrera. Ett gyllene tillfälle för de personer som kan reglerna – men det är inte så många.

Lägg härtill de stora prisökningarna på hyreshus, villor och bostadsrätter sedan slutet av 1990-talet och låg ränta. – Överbelåningen är nu ett minne blott! Jag vet!

MEN – så nu precis, före semestern, så sätter sig någon på tvären. Vänsterpartiets nye ordförande Nooshi Dadgostar. Hon accepterar inte marknadshyror. Och det blir en ohelig allians med Sverige-demokraterna (SD). Häri ligger dynamit. Många SD-väljare finns t.ex. i Sandvångsområdet. De vill inte se höjda hyror. Det begriper (SD) på riksnivå. Detta kan fälla regeringen Löfvén (S). Plötsligt får vi annat att tänka på än Coronapandemin. Nu måste alla kunna räkna!

Tommy Jonasson
civilekonom, f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds Universitet


Svar till Pontus Eriksson - Ny ishall behövs!

2021-06-18

I en insändare här på Planket påstår Pontus Eriksson att det inte finns något behov av att bygga en ny ishall i Landskrona. Något raljerande tar han upp att det finns de som vill ha en bakhoppningsbacke, bandyplan etc. Den typen av retorik får stå för Eriksson.

För oss Moderater är det oerhört viktigt att det finns ett rikt idrottsliv i vår stad, och idrott främjar hälsa, kamratskap, skapar glädje och är förebyggande inom så många olika områden. Det gör att riskerna för socialt utanförskap minskar.
Vi hade gärna sett att ett privat bolag skulle ha byggt, inte bara en ny ishall, utan även gjort stora investeringar i Karlslundsområdet med flera nya anläggningar, men nu blev det inte så. Landskronabornas en gång sina fina idrottsområde måste rustas upp, och i vissa fall blir det nödvändigt med nybyggnation. Ishallen är ett exempel på detta. Den befintliga ishallen byggdes år 1958 och då hade kommunen mindre än 30 000 invånare. Efter 63 år och en befolkningsökning med 50 procent kan det vara på sin plats med en ny ishall.

Eriksson påstår också att det inte finns något behov av en ny ishall. Istället för att föra fram osakliga påståenden så borde Eriksson kanske ha tagit kontakt med Landskrona hockey eller de två konståkningsföreningarna som ständigt brottas med
att få istider. För att få ihop schemat har man blivit tvingad att erbjuda väldigt sena istider till barn, och det är givetvis inte bra. Dessutom har allmänhetens åkning fått minska eftersom klubbarnas behov har ökat.

Vi ser med tillförsikt fram emot att Landskrona kommer att utvecklas som en idrottsstad och ishallen kan vara startskottet för detta.

Peder Alberoth (M)
Torbjörn Brorsson
(M)


Tystnadskulturen är mycket farlig

2021-06-17

Här på planket har det förts en debatt om äldrevården i kommunal/statlig eller privat regi med fokus på Attendo-koncernens verksamhet. Jag hoppade in i den debatten (2021-05-24) med en insändare med rubriken ”En anständig sorti” och pläderade för att Attendo skulle göra rätt för sig i pengar. Ingen har hört av sig till mig – jag är ju inte alls okänd på Stadshuset och bland ledande politiker i stan. Dock togs frågan upp av Fatmir Azemi (S) på fullmäktigemötet 2021-05-31. Attendo hade redan fått förnyat förtroende.

I min roll har jag mött problemet med att ”enskilda” inte haft kraft eller vågat visa musklerna vis a vis myndighetshantering. Sen är det skit samma om jobbet utförs av privata vårdbolag eller kommuntjänstemän. I den aktuella kriminalpolitiska debatten handlar det om att våga vittna om iakttagelser för utredning av grova brott, men det kan även handla om andra missförhållanden.
Visst inrättas det klagomurar och klagomålsbrevlådor. Men att sätta makt bakom orden är en helt annan sak. Att överklaga myndighetsbeslut är det inte många som orkar med. Mina erfarenheter avseende mina klienter talar sitt tydliga språk.

Nu handlar det inte bara om språkförbistring utan också om att myndigheter och t.ex. frivilligorganisationer – genom sina representanter – lämnar felaktiga upplysningar om gällande regler. Visst kan man tycka lite olika men när tyckandet innebär att situationen för klienten blir ”stollig” så krävs civilcourage. Du (= Jag) får gå förbi den ”livrädde” klienten och klargöra för myndighetsrepresentanterna m.fl. var skåpet ska stå.

I ett sådant aktuellt ”fall” uppfattade myndigheten – överförmyndaren i Landskrona – att fråga var om klagomål mot en ställföreträdare som utsetts enligt reglerna i Föräldrabalken. Men det handlade faktiskt om entledigande av ställföreträdaren. Episoden skulle komma att få konsekvenser när den gamla damen, 97 år, trillade på äldreboendet, andra dagen hon befann sig där: lårbenshalsbrott och intensivvård. En farlig skada!

Vad hände egentligen och varför?
Efter att ha tuggat mig igenom formaliteterna – vem är den gamla damens anhöriga? – så blir det ett år efter klagomålet en muntlig förhandling i tingsrätten kring
ställföreträderskapet för damen, som enligt egen utsago, är ganska gammal. Som ombud för anhörigkretsen yrkade jag att den gode mannen skulle entledigas och begärde att få höra flera personer som kunde redogöra för omständigheterna bl.a. kring fallolyckan och flytten av den gamla damen till äldreboendet.

Efter underhandsdiskussioner med tingsrätten så begränsade jag den muntliga bevisningen. Tingsrätten sände ut kallelserna till den muntliga förhandlingen och då kommer reaktionerna. Flera av mina vittnen ville inte ställa upp. En personal på boendet motiverade detta med att hon har tystnadsplikt och var rädd för att förlora jobbet. Tingsrätten avvisade bl.a. den bevisningen 5 i tolv. Därmed till frågan om ”tystnadskulturen”.

Får det nu gå till på det här sättet? Kan man mörka en så allvarlig olycka som det är fråga om i detta fallet?
Frågan går till samtliga politiska partier i fullmäktigesalen. Ni får faktiskt bekväma er att sätta er in i det aktuella problemet/ärendet. Att den gode mannen fick förnyat förtroende (liksom Attendo fick) gör inte saken bättre.

Tommy Jonasson
civilekonom, f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds Universitet



Annonser
























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser