Som föräldrar till barn på Alléskolan blev vi överraskade när vi sista dagen på jullovet fick information från skolledningen om att utbildningsnämnden inom kort förväntades fatta beslut om nedläggning av skolans mellanstadium. Vi anser att frågan hanterats på ett högst tveksamt sätt. Information gick ut till oss föräldrar strax innan ärendet skulle upp i nämnden och förmedlades på ett sådant sätt att det inte fanns utrymme för frågor eller kritiska invändningar. Än mer anmärkningsvärt är att dialog inte heller förts med berörd personal.
Vi har tagit del av de beslutsunderlag som förvaltningen tagit fram. De kan närmast beskrivas som en ensidig argumentation för det beslut som förvaltningen förespråkar, och det saknas i stort sett helt belysning av nackdelar med denna lösning. I den bedömning av barnets bästa som gjorts presenteras förändringen som något som är fördelaktigt för alla barn. I analysen lyfts i princip inga negativa effekter av den föreslagna lösningen – inte ens för de barn som direkt berörs av flytten och ser ut att bli tvingade att byta skola. Inte ett ord om att det innebär att en del barn får en längre väg till skolan (med tanke på att även Dammhagskolan stängts kommer det i princip att saknas kommunala skolor på nära avstånd för elever i årskurs 4–6 i delar av staden). Inte ett ord om att det finns en risk att personal väljer att säga upp sig. Och inte en antydan till diskussion om nackdelar för elever att gå på en skola med ett stort elevantal.
I beslutsunderlagen beskrivs Alléskolan som en populär skola med högt söktryck. Det saknas resonemang om varför det är så, men om vi ska våga oss på en gissning ligger det ganska nära till hands att anta att en anledning är just att Alléskolan är en mindre skolenhet och att den bara har elever upp till årskurs 6.
I beslutsunderlagen pekas platsbrist på Alléskolan ut som huvudanledning till att årskurs 4–6 ska flyttas, och förslaget presenteras genomgående som ett sätt att höja kvaliteten i verksamheten. Det mesta pekar dock på att det främsta skälet till att förvaltningen valt denna lösning är att man ser en möjlighet att spara pengar. Annars är det svårt att förstå varför inga alternativa lösningar på de utmaningar som finns på Alléskolan övervägts trots de negativa effekter förslaget får för berörda barn. En sådan alternativ lösning vore att gå tillbaka till en struktur med två parallella klasser i varje årskurs.
Vi uppmanar nämnden att rösta nej till förvaltningens förslag och i stället fatta beslut om en mer förutsättningslös översyn för att hitta lösningar på den platsbrist som uppstått på Alléskolan på grund av tidigare rektors beslut om överintag av elever. Personalens önskan om en återgång till en tvåparallellig F-6-skola bör åtminstone utredas innan den avfärdas.
Amanda Nielsen
Anders Nyström