I Landskrona finns det en särskild typ av haussning, som möjligtvis dykt upp som en del av en tidsanda där våra verkliga liv även bundits samman med våra digitala liv, Internet och Facebook. På Facebook finns det grupper och i dessa finns det människor som tagit fram regler för grupperna. Det finns också människor som vill påtala för de andra medlemmarna att de inte följer reglerna, när de skriver saker som inte faller de förstnämnda i smaken. Haussandet pågår inte bara på Facebook utan även i verkliga livet, i politiken, om förändring och utveckling i staden.
Denna positiva haussande rosafluff-kultur har spridit sig så till den milda grad i staden och alla dess skick, att en restaurang i staden skrev nyligen följande på Facebook: ”Vi hade blivit jätte glada om alla som besöker oss ville skriva en recension på Tripadvisor …..om ni tycker vi gör ett bra jobb såklart!! Det är viktigt för andra att hitta till oss från hela landet, nu när vi ska sätta Landskrona på Skånes gourmetkarta”. Inlägget gjordes med smileys (som jag tagit bort av redaktionella skäl) och i positiv anda, men mellan raderna undanbeder man sig negativa recensioner. Man kan fundera över vilka konsekvenser det kan få, om någon hittar till en restaurang med en haussad bild av restaurangen. Tanken med en advisor på nätet är att den helst ska ge en vägledning och helst en med verkligheten överensstämmande bild, inte en så positiv bild som möjligt.
När man inte enbart talar positivt om förändring och utveckling i Landskrona och när man inte enbart hyllar den styrande Tröttklövern, förlåt Treklövern, i synnerhet frontfiguren Torkild Strandberg, så är företrädarna och anhängarna kvicka med att påtala gruppregler och att man är en så kallad gnälleröv. Du är bara negativ, har aldrig något positivt att säga. Några personer tolkar in i dessa gruppregler att i stort sett alla inlägg måste vara positiva i sin karaktär, helst vill man bara se inlägg av slaget rosafluff, champagne, solnedgångar och leenden. Välmående, framgångsrika, bekymmersfria människor och miljöer och möjligen även djur av olika slag, men bara om de är söta.
Vi som bor i Landskrona, som är födda och uppväxta här vet att Landskrona är en mångfacetterad stad, såväl avseende befolkning som stadsmiljöer och husdjur. Oavsett hur många glättiga magasin kommunen än trycker upp, eller hur mycket man än försöker haussa upp bilden av Landskrona i sociala medier och i sin vänkrets, så finns det en verklighet att förhålla sig till för hur den faktiskt är. Det spelar ingen roll om man bygger nya arkitektdesignade lådor, om man försöker jaga bort bidragstagare och begränsa inflyttningen av nya, det spelar ingen roll om man friserar arbetslöshetssiffror, eller fryser ut och mobbar människor i olika nätverk, verkligheten finns fortfarande kvar. Man kan blunda när man åker förbi eller vända ansiktet, men det dåligt mående, det inte så framgångsrika, de bekymmersamma människorna, stadsmiljöerna och djuren försvinner inte.
Bara för att man exempelvis är privilegierad och har möjlighet att sätta sig i sin villa med havsutsikt och fokusera på fredagsmys, dricka ett glas champagne och lägga ut en bild på sociala medier och för att man inte orkar och vill se problematiken med hemlöshet just den kvällen efter en arbetsvecka, så försvinner inte problemet från vår stad. Den lilla flickan som lever i ett hem som inte är lika privilegierat, får inte en bättre kväll för att hon och alla andra får se en solnedgångsbild på Facebook. En arbetssökande får inte en anställning för att inga inlägg på Facebook kritiserar kommunens senaste fadäs. Och den hemlöse får inte tak över huvudet och mat i magen, för att Tripadvisor bara visar positiva recensioner av restaurangerna i Landskrona, som tydligen snart ska hamna på Skånes gourmetkarta.
En förljugen bild av Landskrona, är lika förljugen oavsett vem som sitter vid makten. Att det råkar vara Treklövern som sitter där nu, gör inte saken bättre, även om just de som tillhör Treklövern tycker det. 17 år är lång tid. För 17 år sedan styrde Socialdemokraterna Landskrona. De hade majoritet i Landskrona och hade haft den alldeles för länge, ostört. Socialdemokratiska ledamöter i kommunfullmäktige sprätte upp sina kuvert med fullmäktigehandlingar på sittande möte. De skalade banan och gäspade medans de räknade ner tiden för att mötet skulle ta slut. Nu är det omvända roller. Det är Treklöverns ledamöter som slår på sin padda. Nu är det Treklöverns ledamöter som skalar banan i kommunfullmäktige. Nu är det Treklövern som inte ens orkar förbereda sig för en ordentlig debatt om staden, dess problem och dess framtid. Nu är det Treklöverns ledamöter som bara vill hem.
Och så länge det politiska styret och dess anhängare vägrar att se verkligheten, så länge blir jag hellre kallad för en negativ gnälleröv än att bidra till fördärvet. Jag blir hellre utfrusen ur olika nätverk än att bidra till fördärvet. Jag står hellre ut med att få höra att jag kallas för än det ena än det andra. Jag äter hellre lunch ensam än att vara med och bidra till fördärvet. För utan en ordentlig problembild kan vi aldrig få en ordentlig problemlösning. Det förljugna rosafluffnarrativet måste bort!
Marko Huttunen
