Torkild Strandberg (L), kommunstyrelsens ordförande och den som begärt utredningen om bolagisering av Omsorgen inledde med orden: ”Jag för min del tycker om förslaget och börjar med att yrka bifall till det”. Mer än så behövde han inte. Sedan följde en halvhjärtad utläggning om att välfärden kommer kräva mer i framtiden, mängden omsorgsbrukare som är 80 år eller äldre befaras bli fler till år 2032. Utan att beskriva hur, sa Strandberg att Höganäs vittnar om att beslutsvägar blir kortare och man får större fokus på kärnuppdraget. Utan att beskriva hur, sa han att kostnadsmedvetenheten påstås öka och kvaliteten stärkas. Utan att beskriva hur, sa han att lokala skattepengar ska stanna i Landskrona. Utan att beskriva hur, sa han att bolagisering frigör resurser för vår välfärd och äldreomsorg.
Torbjörn Brorsson (M), kommunstyrelsens vice ordförande sa att han också tyckte att det var ett bra förslag och yrkade bifall till förslaget. Brorsson gick in på linjen att han inte kunde förstå hur bolagisering skulle minska insynen i verksamheten. Han pratade också om positiva resultat från Höganäs, han talade rent av om en ”gedigen utredning” från Höganäs och talade om att man kunde höja kvaliteten. Han påtalade att han upplever att man har gjort det i Landskrona också. Och så hänvisade Brorsson till en brukarenkät som gjorts i Höganäs, där han sa att man fick högre resultat än det nationella riksgenomsnittet.
Anette Lindberg-Molin (L), ordförande Omsorgsnämnden hade för aftonen förberett sig och försökte få fram ett budskap i form av ett slags politiskt spoken-word-framträdande i stolpform.
* Stora förändringar inom välfärden,
fler äldre, färre som arbetar.
* Stora fördelar med bolagiseringen.
* Utan att säga hur, stora ekonomiska resurser.
* Beställar-Utförare-anpassning, tydligare i uppdragen.
* Arbetet kvalitetssäkras av IVO.
* Tillsynsplikt = kvalitetssäkring av verksamheten.
* Se över organisationen och lokalbestånden.
* Renodla arbetsuppgifter.
* Stärka ledarskapet och fortsätta utbildningsinsatser för personalen.
* Kortare beslutsvägar.
* Kollektivt för bolagets bästa, men personligt ansvarsutkrävande.
* Kvalitetssäkra, tydliggöra och konkretisera uppdrag och ansvaren.
* Kan, notera KAN, ses som den attraktiv arbetsgivaren.
* Utan att säga hur eller varför, har Höganäs tydligen fått lättare att rekrytera legitimerad personal och personal inom kollektivet.
Lena Benediktsson (L), ledamot i kommunfullmäktige och Omsorgsnämnden, samt entreprenör. För aftonen lät denna entreprenör dessvärre varken som en driven Elon Musk eller som en taggad Cristina Stenbeck. Hon inledde med att säga att allt är redan sagt (vilket osökt förde tankarna till ABBA-låten When all is said and done) och hon ser inga farhågor med bolagisering. Hon hade tre huvudargument för bolagisering.
1. Fler äldre.
2. Måste få pengar på något vis till omsorgen. Hon tror på moms-effekten, kan inte se något fult med det, ser det som den svenska modellen med att man drar moms och betalar moms samt att det stärker resurserna till den kommunala välfärden.
3. Bolaget kan koncentrera på beställar- och utförarorganisation, på ett sätt kan det ge bättre omvårdnad och vård.
Floskelkavalkad av en trött Treklöver
Sammantaget kan det konstateras att det var en floskelkavalkad som presenterades av en oerhört trött Treklöver. Det var en ohyggligt låg nivå på inläggen, som troligen beror på att en slags maktens arrogans har tagit överhand om Treklövern. Treklövern har egen majoritet i kommunfullmäktige och behöver inte ens argumentera för sin politik utan kan med egen majoritet rösta igenom nästan vad de vill. Argumenten är svaga och innehållslösa och intetsägande. Det är mycket löst tyckande med fullkomlig avsaknad av inlevelse. De egna ledamöterna är inpiskade i ledet och gissningsvis vågar ingen sticka ut i en omröstning och tycka annorlunda.
Därför ska du rösta nej till förslaget om bolagisering av omsorgen i Landskrona
Men likväl ska Treklöverns ledamöter i kommunfullmäktige här ges tre goda anledningar att rösta nej till det egna förslaget om bolagisering.
1. I den utredning som Landskrona kommun låtit göra framgår det under rubriken ”Kvalitetsförbättringar nödvändiga” att det gjorts brukarundersökningar i Höganäs. Men man listar inte vilka kvalitetsbrister som faktiskt finns. Eller på vilket sätt dessa brister blir åtgärdade genom en bolagisering. Det enda underlaget man hänvisar till är upplevd kvalitet, i en brukarundersökning.
I denna brukarundersökning, eller kvalitetsredovisning, i Höganäs kan man utläsa att brukarna tycker att den upplevda kvaliteten år 2022, då omsorgen varit bolagiserad i 5 år – är sämre – än 2017 då Höganäs valde att bolagisera verksamheten. År 2017 hade kvaliteten på omsorgen i Höganäs varit lägre än rikssnittet, så det är möjligt att kommunen kände sig nödgad att göra något åt situationen. Frågan är, med facit i hand, om Höganäs är nöjda med bolagiseringen? Nu när den är gjord, vad ska de då ta till för grepp för att vända den negativa trenden som kan utläsas i brukarundersökningen? Att Höganäs ligger högre än riksgenomsnittet, som Brorsson sa, hjälper väl föga när kvaliteten enligt brukarna har sjunkit till en lägre nivå 2022 än då bolaget bildades?
I jämförelsekommunen Sollentuna, där man har det kommunala omsorgsbolaget Solom AB, finns det också brukarbedömningar av verksamheten. Resultatet där är lägre än riksgenomsnittet. Bolaget Solom ABs verksamhet upplevs av brukarna som sämre än Sollentuna totalt.
Sammanfattningsvis har bolagiseringen såväl i Höganäs som i Sollentuna initialt lett till högre brukarupplevelser, för att därefter dala till nivåer lägre vad man hade innan bolagiseringen. Detta framkommer alltså med önskvärd tydlighet ur den utredning som Landskrona kommun låtit göra, något som Brorsson kallat för ”ett grundligt arbete”, något han upplever att man gjort i Landskrona.
2. Torbjörn Brorsson (M) anser att man har lika mycket insyn i ett kommunalt bolag som i en kommunal nämnd. Kanske skulle Brorsson lägga ett par minuter på att läsa utredningen som kollegan Strandberg låtit ta fram. Under ”5.2 Negativa aspekter med övergång till kommunalt bolag” under rubriken ”Risk för minskad insyn” lyder den första meningen:
”En bolagisering kan medföra en reducerad insyn och kontroll över det kommunala bolaget där allmänna handlingar förblir okända eller publiceras sent.” och lite senare i samma stycke: ”En reducerad insyn riskerar därigenom att skapa en klyfta mellan bolaget och kommuninvånarna vilket i sin tur kan utgöra ett hot mot demokratins kvalitet.”
3. Inget politiskt beslut har i modern tid i Landskrona stressats fram lika mycket och med ytterst tveksamt beslutsunderlag som grund. Inte ens planprogrammet för Norra Borstahusen stressades fram lika hastigt. Den tjänsteskrivelse som är svar på återremissen från kommunfullmäktige den 27/11 när en minoritet skickade tillbaka ärendet om bolagisering för bättre beredning och med uppdrag att besvara ett antal frågor, har inte avhandlats i denna text. Men även det underlaget är undermåligt. Det har stressats fram så till den milda grad, att kommunala tjänstemän har plagierat text från sidor på Internet till tjänsteskrivelsen som – nota bene – stadsdirektörskan Pernilla Anderberg signerat digitalt. Den enda slutsatsen av sådant agerande är att de har alltså saknat både tid och kreativitet för att få fram ett helt och fullt egenkomponerat beslutsunderlag till kommunfullmäktige.
Så, kära fullmäktigeledamöter i Treklövern, här har ni trenne argument för att rösta nej till bolagisering av Omsorgen.
1. Kvaliteten för omsorgen i Höganäs och Sollentuna sjönk från bolagisering till 2022.
2. Bristande insyn i kommunala bolag jämfört med nämnder.
3. Bristfälligt förslag till bolagisering som stressats fram.
Avslutningsvis kan jag inte låta bli att nämna att utredningen som gjorts, förutom en hel de brister även innehåller en del stavfel. Det roligaste stavfelet jag hittat är följande:
”Som redogjorts för i föregående kapitel kan Landskrona stad, enligt preliminära bräkningar, frigöra cirka 20 miljoner kronor om året genom att begära tillbaka moms.”
En slagning i Svenska Akademiens ordbok lär oss att bräka betyder:
”a) i eg. mening, i fråga om fårs l. getters läte. Det sjuka fåret bräkte ömkligt.”
”b) mer l. mindre bildl., i fråga om ljud som liknar fårens o. getternas bräkande; i fråga om människor ofta med innehållsobj. o. stundom (i sht hvard.) med tanke på att det som yttras är missljudande l. mer l. mindre enfaldigt; stundom (hvard.) i förb. bräka (på) (ett språk), tala med obehaglig artikulation. Han bräker ja till allting.”
Torkild Strandberg (L) och Treklövern påstår ofta att oppositionen i Landskrona är ett gäng nej-sägare. Men kanske mår Landskrona bättre av att artikulera ett fritt, högt och otvunget NEJ till bolagisering, än att bräka fram ett av fåraherden inpiskat ja.
Marko Huttunen
