Diplomaterna hette Gustav och Elsa och kom ursprungligen från Malmö, dit dom nu tänkte återvända igen efter åren i Argentina. Elsa ville gärna adoptera en liten flicka men Gustav hade inte brytt sig om könet. Men då han såg tvillingarna spela fotboll i Rosario Centrals randiga tröjor som dom fått av Ernesto blev han helt begeistrad och han ville adoptera båda. Han kunde ju ta med dom till Malmö IP när de blev lite större för att se MFF som var hans favoritlag.
Både Gustav och Elsa blev förtjusta i pojkarna som hade en argentinsk mamma och en brasiliansk pappa, fick de reda på. Nu skulle papperskvarnarna mala innan det blev klart för adaptation och resa hem till Sverige och Malmö. Paret besökte barnhemmet varje dag för att bekanta sig med pojkarna. Efter tre veckor blev adaptationen klar, paret och pojkarna kunde åka till Buenos Aires för att flyga till Sverige.
Skilsmässan från barnhemmet blev smärtsam för både personal och barnen. Men detta var det gängse mönstret vid dessa ständiga separationer på hemmet. Väl i Buenos Aires kunde man roa sig några dagar innan resan hem till Sverige bl.a tog Gustav pojkarna till Boca Juniors hemarena La Bombonera som var skrudad i de svenska färgerna gul och blått. Fotbollsklubben hade när den bildades tagit sina färger efter en svensk båt som passerade i sundet när man skulle bestämma färgerna på sin fotbollsdress och så blev det. Pojkarna blev lite förvirrade och trodde de var i Sverige. Gustav förklarade då att de fortfarande var i Argentina och dess huvudstad Buenos Aires. En viss besvikelse uppstod i pojkarnas sinne, men den gick snabbt över.
Tiden var nu inne att att embarkera flyget till Köpenhamn där planet skulle landa och sedan skulle en färja ta dem till Sverige och Malmö. Efter en lång flygresa kom man äntligen fram till Malmö. Det var vinter i Sverige och kallt, så pojkarna behövde vinterutrustning.
