I den politiska debatten hör vi ofta talas om höga miljöambitioner och tal om mål som att Landskrona ska bli Sveriges klimatsmartaste stad. Frågan är hur detta ska låta sig göras om man samtidigt inte vill delta i jämförelser med andra kommuner? En fråga som borde ställas till ledamöterna i miljönämnden om det inte vore för att sommarledighet nu råder hos politikerna.
– Landskrona stad svarade inte på frågor om miljöarbete, skriver tidningen Aktuell Hållbarhet i rubriken till ett pressmeddelande.
Av Sveriges 290 kommuner valde 45 att inte besvara tidningen Aktuell Hållbarhets enkät som ligger till grund för utmärkelsen Sveriges bästa miljökommun 2016. Landskrona stad, är en av dem.
– Det är ett beslut som nämnden har tagit, säger Jörgen Hanak, miljöchef i Landskrona.
– Grunden är att vi inte ser rankingen som särskilt meningsfull. Vi har ambitionen att arbeta långsiktigt med att skapa ett långsiktig hållbart samhälle. Kriterierna i Aktuell Hållbarhets enkät varierar över tid och det finns ingen kvalitetskontroll på inkomna svar. Många frågor har tolkningsutrymme som innebär att svaren är svåra att jämföra, förklarar han.
Aktuell Hållbarhets chefredaktör Mikael Salo, säger förövrigt exakt samma sak som han sa ifjol då Landskrona avstod att svara, nämligen att det är kommunerna som är motorerna i det svenska miljöarbetet.
– Detta eftersom de i praktiken genomför omställningen till ett miljösmart samhälle. Hur bra Landskrona stads miljöarbete är har vi tyvärr ingen heltäckande bild av, men vi hoppas att kommunen tar sig tid och besvarar vår enkät inför nästa års granskning, menar han.
Svar eller ej, Landskrona klättrar på rankingen från förra årets placering 265 till plats 231 i årets lista.
– Trots att vi valt att inte svara på enkäten stiger vi 34 placeringar i rankingen. Det läggs mycket tid och fokus på att komma högt i rankingen. Vi vill som sagt prioritera tiden på att skapa en bättre miljö, poängterar Jörgen Hanak utan att i övrigt recensera enkäten.
Utöver enkäten har tidningen nyttjat externa källor från Vattenmyndigheterna, Boverkets miljömålenkät, ”Kolada-databasen” (Kommun- och landstingsdatabasen), Håll Sverige Rent och Ekomatcentrum. Aktuell Hållbarhet har även under arbetet med rankningen inhämtat synpunkter från ett flertal experter, bland annat representanter från Sveriges kommuner och landsting, Hållbar utveckling Väst samt forskare vid Lunds universitet.
Årets granskning visar att fyra av tio svarande kommuner har tuffare krav på utsläppsminskningar av växthusgaser än miljöberedningens förslag. Andelen som har infört en köttfri dag i kommunens matserveringar har ökat med 80 procent på två år. Andelen som samlar in matavfall från minst hälften av hushållen i kommunen har ökat med 47 procent på fyra år.
Allt är inte lika positivt i granskningen. Bara var femte kommun har en politiskt antagen kemikalieplan för att minska eller fasa ut användningen av farliga kemikalier. På det finansiella området har lite hänt. De flesta kommuner investerar fortfarande i verksamhet med stor klimatpåverkan. Enbart en kommun av fem har eller säger sig ha tydliga direktiv som utesluter finansiella investeringar i dessa verksamheter, en nästan oförändrad andel mot förra året.
– Här finns stor förbättringspotential, kommunerna är viktiga aktörer på de finansiella marknaderna. Flera av Sveriges ledande miljökommuner visar att det är fullt möjligt att helt utesluta finansiella placeringar i olja, kol och naturgas, avslutar Mikael Salo.
Sveriges bästa miljökommun 2016 blev Västerås tätt följd av Lomma.
FAKTA ENKÄTEN
Aktuell Hållbarhets enkät mäter bland annat om kommunerna har en miljöplan som knyter an till de nationella miljömålen; ställer krav på minskning av växthusgaser som motsvarar det nationella klimatmålet för 2020; kopplar sina miljömål till det praktiska upphandlingsarbetet, har infört köttfria dagar i sina matserveringar (eller minskat köttkonsumtionen på annat sätt), om kommunerna har ett politiskt antaget mål och en handlingsplan för att öka solvärmen/solelen i sina fastigheter och om kommunen har ett system eller program för att klimatkompensera det nettoutsläpp av växthusgaser som sker inom kommunorganisationen.
