Mörka kvällar i Landskrona växte boken om ”Århundradets största spionkupp” fram

 Sixten Svensson med sin nyutkomna bok ”Borisprojektet”.
Sixten Svensson med sin nyutkomna bok ”Borisprojektet”.

När Edward Snowden avslöjade USA:s spioneri på vänligt sinnade nationer slog det ner som en bomb. Nu visar Sixten Svensson i sin nyutkomna bok ”Borisprojektet” att spioneriet började långt tidigare och i centrum stod hans egen svåger, Boris Hagelin.

Ett spioneri som också kan ge en bidragande förklaring till varför FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjölds plan störtade i Ndola i september 1961 på väg till Nordrhodesia där han skulle träffa rebelledaren Moise Tshombe för att förhandla fram en vapenvila i inbördeskriget i Kongo.
– I Hammarskjölds plan fanns en av Hagelins krypteringsmaskiner som avlyssnades av USA som var starkt kritiska till FN:s fredsplaner och därför sågs Hammarskjöld som ett hot mot sina intressen, berättar Sixten Svensson som hoppas att den nu pågående utredningen på FN:s initiativ skall bringa klarhet i varför planet med FN:s generalsekreterare störtade.
– USA och England vägrar släppa dokumenten med radiotrafiken i samband med nedskjutningen, en ovilja som säger en hel del om vad som verkligen hände, menar Sixten Svensson.

Men föga anade Sixten Svensson att han skulle komma ”århundradets största spionkupp” på spåren när han för drygt fem år sedan skev en artikel om sin kände svågers historia.
– Själv berättade han aldrig något under åren han levde, men antydde att om han skulle berätta om sitt liv skulle man tro att han var spion. Och ju mer jag började undersöka på nätet tecknades en bild av Boris Hagelins verkliga liv som stämde väl in på hans antydningar.

Resultatet av arbetet med att mörka vinterkvällar i bostaden i Landskrona kartlägga svågerns verkliga liv har resulterat i en bok som tar med läsaren på en fängslande historia om hur den kände uppfinnaren av krypteringsmaskiner blev en av vår tid största spioner.

Eller blev han förd bakom ljuset av USA:s hemliga säkerhetstjänst National Security Agency (NSA). Frågan återstår ännu att besvara och än har USA inte släppt alla dokument kring ”Borisproject” som blev känt först när USA:s främste kodknäckare William Friedmans egna anteckningar blev kända så sent som 2015.
– Själv har jag använt mig av öppna källor och krigsarkivet, NSA censurerade mycket men trots detta framträder bilden av spioneriet i hela sin vidd. Och jag vet inte om det finns mer att upptäcka, men det skulle inte förvåna mig, poängterar Sixten Svensson vars bok i kronologisk ordning följer Boris Hagelins liv från uppväxtåren i Baku vid Kaspiska havet där fadern Wilhelm Hagelin var direktör vid bröderna Nobels anläggningar för oljeutvinning och oljeraffinering fram till effekterna av spioneriet långt efter Boris Hagelins död, 1983.

Historien om hur Sixten Svensson kom att bli släkt med den välkände uppfinnaren är en lite udda och kär historia. Boris Hagelin skulle resa till USA och ville ha en sjuksköterska med sig och valet föll på Sixten Svenssons syster Elsa och det slutade med att Elsa gifte sig med den 37 år äldre Boris Hagelin.

Paret lät 1977 bygga en sommarstuga i Kylen, beläget på ägorna till Elsas föräldrahem som nu ägs av Sixten Svensson och det var också där som bekantskapen med Boris Hagelin växte fram.
– Föga anade man väl då att man skulle få en storspion i släkten, berättar Sixten Svensson med ett leende.

Boken tar med läsaren på en resa genom krypteringens betydelse för de allierades seger i andra världskriget. Boris Hagelin lyckades sälja in sin krypteringsmaskin till USA och därmed var hans ekonomiska lycka gjord. Genom sitt bolag Crypto AG sålde han tusentals maskiner och när kriget väl var slut så var det dags för William Friedman att lansera sin verksamhet som innebar att för varje krypteringsmaskin som Crypto AG sålde till andra länder så tjänade Boris Hagelin inte bara stora pengar utan samtidigt fick USA tillgång till en ”nyckel” med vilken man kunde läsa den hemliga trafiken mellan vänligt sinnade länder och organisationer, som exempelvis FN. Enkelt uttryckt kan man säga att NSA placerade en ”trojan”, som det heter på dagens dataspråk, i apparaterna utan att köparna hade kännedom om detta.

Och materialet är omfattande, det handlar om i runda tal 130 länder som utsattes för avlyssning av NSA och med sin bok bevisar Sixten Svensson sanningen i det som den amerikanske journalisten Scott Shane redan 1995 visade på men som Crypto AG avfärdade som ”rena spekulationer”.

På bokens hemsida står att läsa att ”Boris Hagelin avled 1983, 91 år gammal. Under de sista åren skrev han sanningen om sitt liv, ett handskrivet dokument som inte får öppnas förrän 2033, femtio år efter hans död. Där ska han ha skrivit sin egen version av ”Århundradets största spionkupp” eftersom han aldrig räknat med att NSA själva skulle avslöja och bekräfta Borisprojektets existens.”
– Materialet är enormt och det är min förhoppning att boken inte bara läses av historiskt intresserade utan också stimulerar till fortsatt forskning, förklarar Sixten Svensson som närmast hoppas få boken översatt till engelska och därmed nå en internationell läsekrets.

Och vem vet, kanske kommer sanningen om Dag Hammarskjölds död ett steg närmare sin lösning.

Den svårt skadade CX-54an som hittades vid Dag Hammarskjölds plan i Ndola. Foto: Crypto AG, Zug.
Den svårt skadade CX-54an som hittades vid Dag Hammarskjölds plan i Ndola.
Foto: Crypto AG, Zug.
Boris Hagelin, uppfinnaren av krypteringsmaskinen CX-54, som blev den krypteringsmaskin som spreds över västvärlden. På bilden poserar han inför Nobelfesten 1980 dit han var bjuden som tack för Hagelinfamiljens insatser i BraNobels oljefält.
Boris Hagelin, uppfinnaren av krypteringsmaskinen CX-54, som blev den krypteringsmaskin som spreds över västvärlden. På bilden poserar han inför Nobelfesten 1980 dit han var bjuden som tack för Hagelinfamiljens insatser i BraNobels oljefält.
Sixten Svensson har under fem års tid om forskat relationerna mellan NSA och Boris Hagelin som utvecklades till ett spioneri av industriell omfattning. Under sitt yrkesverksamma liv har arbetat för medier av olika slag, kvällspress, veckopress och TV. 1978 blev han nyhetschef för SVT Syd men lämnade det för en kort period som chefredaktör på Allers.  Han återvände till tv-mediet som frilansare och genom ett eget produktionsbolag skapades många populära program.
Sixten Svensson har under fem års tid forskat om relationerna mellan NSA och Boris Hagelin som utvecklades till ett spioneri av industriell omfattning. Under sitt yrkesverksamma liv har han arbetat för medier av olika slag, kvällspress, veckopress och TV. 1978 blev han nyhetschef för SVT Syd men lämnade det för en kort period som chefredaktör på Allers. Han återvände till tv-mediet som frilansare och genom ett eget produktionsbolag skapades många populära program. Nu har han skrivit en bok som mycket väl kan vara det största världspolitiska avslöjandet i år.

Läs mer om Borisprojektet på bokens hemsida – http://borisprojektet.com/

Till arkivet