Infrastrukturkommissionen presenterade i veckan sin slutrapport efter ett drygt halvårs arbete. Ingenstans i rapporten nämns Landskrona eller Europaspåret, det vill säga den tågtunnel som Landskrona stad, lanserar som ett alternativ till en andra fast förbindelse över Öresund och då med en sträckning mellan Landskrona och Köpenhamn.
Staden och dess politiska ledning står som vi tidigare berättat ensamma i kampen kring det innovativa förslaget om en tågtunnel under Öresund. Regionen och flera andra skånska kommuner har sagt nej tack till Europaspåret till förmån för en HH-tunnel, alternativt en metrotunnel mellan Malmö och Köpenhamn.
Någon större besvikelse att man inte finns med i Infrastrukturkommissionen slutrapport tycks inte finnas i Landskrona.
– Det har inte varit vårt fokus, säger kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (FP) och menar att kommissionen i sig inte är statlig utan en sammansatt grupp av intressenter på den infrastrukturella området.
Infrastrukturkommissionen är initierad av ekonomi-, teknik- och byggföretag och har bestått av ordförande Björn Hasselgren, teknologie doktor vid KTH, samt fyra förre detta välkända politiker, Allan Larsson (S), Maria Wetterstrand (MP), Stefan Attefall (KD) och Pia Kinhult (M). Kommissionen kom i veckan med sin slutrapport där man ger flera konkreta förslag till regeringen. I rapporten framkommer flera alternativ att organisera, effektivisera och finansiera framtidens infrastruktur. Dit kan Europaspåret tyckas tillhöra och tillföra en del i diskussionerna om en andra fast förbindelse över sundet.
Dock gjordes ett utspel dagen innan rapporten presenterades och det var den om att sälja Öresundsbron och använd intäkterna till att bygga en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör.
– Det är en unik möjlighet att frigöra pengar, sa förre finansministern Allan Larsson (S) till DN och fick medhåll av sin moderata kollega i kommissionen Pia Kinhult. Uppenbart finns i kommissionen och hos dess ägare inte något större intresse för de planer som arbetats fram i Landskrona.
Infrastrukturkommissionen finansieras gemensamt av initiativtagarna MTR, NCC, PEAB, Ramböll, Skanska, Veidekke, KPMG och WSP.Frågan är om kommissionen ens fått något underlag kring Europaspåret?
– Nej, vi har inte inkommit med material till kommissionen. Landskrona stads fokus har legat på Sverigeförhandlingen. Men vi kommer naturligtvis, efter det ökade intresset Europaspåret har fått, att kontakta infrastrukturkommissionen och presentera utredningen för dem, säger Mattias Schriever-Abeln, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret och tillika Landskronas samordnare för utredningsarbetet kring Europaspåret.
Nu var det endast HH-leden som kommissionen funnit ett värde i att redovisa när det gäller en framtida andra fast förbindelse över Öresund.
– Det som skiljer Europaspåret från HH-förbindelsen är att det är en helhetslösning för godståg, fjärrtåg och regionaltåg. Med Europaspåret lägger vi Landskrona, Helsingborg och Lund närmare Köpenhamn jämfört med både HH-förbindelsen och Öresundsbron. Med Europaspåret kommer en helsingborgare 25 minuter snabbare till Hovedbanegården jämfört med HH-förbindelsen. En lundabo kommer 10 minuter snabbare till Hovedbanegården jämfört med att ta vägen via Öresundsbron. Restidsvinsterna skapar inte bara effekter regionalt utan för alla resenärer norr ifrån, från övriga Skåne samt Västkusten, Göteborg och Oslo, säger Mattias Schriever-Abeln som även vill lyfta fram andra fördelar.
– Europaspåret skapar också minst en 50 % ökning av kapaciteten i järnvägssystemet i Köpenhamn. Detta är mycket viktigt för den danska utvecklingen, säger han och påpekar att det i Danmark nu pågår en diskussion om att det utpekade Ring 5-området, utvecklingsområde för ny infrastruktur på norra Själland, ska plockas bort.
– Detta försvårar ytterligare för en HH-förbindelse.
I förra veckan fick en delegation från Landskrona bestående av stadsbyggnadsnämndens ordförande Börje Andersson, som kallar sig opolitisk men som sitter på ett folkpartimandat, Christian Alexandersson, tf. utvecklingschef, Torkild Strandberg och Mattias Schriever-Abeln audiens hos det danska Folketingets Trafik- och Bygningsudvalget. Enligt SVT Skåne som var på plats var intresset från danskarna svalt. Tvivel fanns kring ekonomin men även att många danska projekt låg betydligt högre upp på dagordningen samt att svenskarna nog först bör enas kring ett förslag.
Frågan är nu hur den fortsatta lobbyverksamheten för Europaspåret ska fortskrida?
– Vi kommer att fortsätta kontakta och möta berörda aktörer för att informera och diskutera Europaspåret, svarar Mattias Schriever-Abeln som på inget sätt gett upp i racet om att Landskrona är det bästa tänkbara valet för en ny fast förbindelse med grannlandet i väst.
– Vi bedömer Europaspårets chanser som goda främst beroende på att förslaget är en helhetslösning. Förslaget är helt enkelt bäst i sak.
Hittills har Europaspåret kostat Landskronas skattebetalare 3,5 miljoner kronor att ta fram och hur mycket det ska få kosta ytterligare är inte klart.
– Den framförvarande budgeten är ännu inte klar, avslutar Mattias Schriever-Abeln.
Se SVT Skånes inslag om när Torkild och Co gästade Folketinget. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/skane/landskronarad-lobbade-i-folketinget
