Milda vintrar hot mot växtlighet

Annons

Milda februaridagar i skön vårsol är inget som kommunens trädgårdsmästare Mats Landtblom gillar.
– Nej, nu skall det vara kallt så att träd och annan växtlighet kan bli fria från ohyra och få en välbehövlig vilopaus. Tids nog kommer våren ändå.
Det allt mildare klimatet ser Mats Landtblom som en av de bidragande orsakerna till almsjukans uppkomst och snabba utbredning i södra Sverige. Och det är inte bara almarna som drabbas av nya, okända angrepp och dör. Även andra trädslag har visat tendens till att drabbas av olika bakterier, virus och svampangrepp som gör att de inte längre utvecklas normalt.
– Tyvärr är det en verklighet som vi tvingas leva med, suckar Mats Landtblom och tar de relativt nyplanterade Glanslindarna utmed Helsingborgsvägen som exempel.
– Dessa planterade vi i slutet av 80-talet för att ersätta den gamla allén. Då trodde vi att lindarna skulle vara motståndskraftiga, idag vet vi bättre. Av de omkring 400 träden har ett 50-tal drabbats av bakterieangrepp och på sikt kan vi tvingas ta ner hela allén.
När almsjukan började sina härjningar i Landskrona kom det som en smärre chock för invånarna. Flera stora, pampiga almar fick fällas i ett tappert försök att rädda övrigt bestånd.
– Men sommaren 1996 blev ett riktigt bakslag, den var så varm att almsplintborren förökade sig lavinartat och därmed drabbades också allt fler almar av dess angrepp och vi fick fälla flera stora träd.
Senaste exemplet på almsjukan är den korta allen som fanns kvar utanför Idrottshallen. Nu är de elva träden fällda och det är oklart vad som skall ersätta dem.
– Förmodligen blir det berlinerpopplar som vi tidigare planterat utmed Karlslundsvägen. Hur området sedan skall planeras sedan är inte klart, det kan bli fler parkeringsplatser men också en utbyggnad av Karlslundsparken.
Även om man i Landskrona under senare år fällt ett stort antal almar så finns fortfarande omkring 500 almar kvar i kommunen. Flera av dessa är storväxta träd i såväl Stadsparken som Slottsparken och här märks det när de stora träden fälls.
– Det handlar om oerhört stora träd som är väldigt dominerande i parkbilden, när de försvinner så får parken också en helt annan karaktär, påpekar Magnus Landtblom som arbetar för att förändringen inte skall bli allt för omfattande.
– Genom att nu plantera ersättningsträd kan vi skapa nya förutsättningar för parkernas utveckling, men nya träd kan inte ersätta de intryck som en jättelik alm ger.
Alla som besökt Köpenhamn och Kongens Nytorv vet hur bilden av en välkänd stadsmiljö kan förändras när träden försvinner. Där försökte myndigheterna länge rädda den jättelika almen i mitten, men tvingades ge upp för den aggressive almsplintborren.
– Dessutom hade Hörsholmsalmarna som ringade in torget också drabbats, så samtliga träd sågades ner och torget fick ett helt annat utseende, påpekar Mats Landtblom.
I Landskrona finns också ett stort antal Hösholmsalmar, utmed såväl Löpargatan som Stenorsvägen och Varvsvägen.
– Efter hand som vi upptäcker angrepp tar vi bort träden. Än så länge märks det inte så mycket, men på sikt kommer vi säkert att tvingas ta bort hela beståndet.
För att undvika allt för stora bekymmer i framtiden vill Mats Landtblom nu plantera in flera olika trädslag i de nya alléerna.
– För varje träd vi tar bort planeras tre ny, så kommunen kommer inte att få färre träd i framtiden. Men de senaste årens klimatförändringarna gör att vi inte längre vet vilka träd som kommer att angripas i framtiden och får att gardera oss planterar vi nu in sju olika trädslag i alléerna. Tvingas vi då ta bort ett av dessa så finns ändå allén kvar och ingreppet behöver inte upplevas så totalt.
För Landskronaborna, som är stolta över alla vackra parker och planteringar, blir det alltså till att vänja sig vid parker i ofrivillig förvandling. Och kanske är de sköna februaridagarna med tio plus och skön vårsol en av förklaringarna till förändringen?

UPP