...LANDSKRONA När...: oktober 2000 Varför...: Hittade ett hus i Glumslöv Hur...: Allra första gången jag var i Landskrona var på en konferens på Hotell Öresund. Jag tyckte redan då om alla de vackra husen i centrum. Vem...: Jag flyttade till kommunen tillsammans med min man Jan-Erik som numera är pensionerad arkitekt. Om inte...: Vi bodde i Göteborg men hade bestämt oss för att återvända till Skåne och ville då bo nära havet. Vi letade mellan Skälderviken och ner till Borstahusen. De kunde ha blivit var som på den sträckan.

CV: Utbildad fritidsledare, (då hon bland annat praktiserade hos Erik Persson/Malmö FF) och förvaltningssocionom. Hon har även 40 poäng i turism och destinationsutveckling. Arbetade i ungdomen inom en mängd olika branscher, allt från lottförsäljare på tivoli till mentalskötare på Sankt Lars och väskförsäljare på NK. Efter utbildningarna har Ylva arbetat som föreståndare på fritidsgårdar i Malmö, med ekonomi och utredningar på fritidsförvaltningen i Halmstad, som fritidschef i Båstad. Därefter har hon varit chef inom äldreomsorgen i Klippan och i Landskrona. Har även drivit vandrarhem i Göteborg. Nu företagsledare för det egna företaget Ylvano AB som bland annat sysslar med destinationsutveckling.

Fem smultronställen 1) Ålabodarna med Sundvik 2) Hilleshögs dalar 3) Utsikten från Rönneberga backar 4) Bron över Saxån i Annelöv 5) Karl XII:s skansar vid Rustningshamn

Ylva Nordberg
”Jag är inte religös, har lämnat statskyrkan och tror inte på Gud, är jag välkommen i kristdemokraterna ändå?”

Karriären har skiftat, likaså var hon har varit mantalsskriven.
- Jag har flyttat massor av gånger. Redan i barndomen flyttade vi mycket. Pappa var journalist och arbetsställen varierade, säger Ylva Nordberg som för de flesta landskronabor mest är känd som den debattglada Kristdemokraten som hamnade i konflikt med partiet men som satt kvar mandatperioden ut som politisk vilde. I mars går förordnandet ut för sista uppdraget, det i Utvecklingsstiftelsen. Tidigare har hon suttit med i kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och Äldre- och omsorgsnämnden men nu ser det ut som politiken nått vägs ände.
- Jag har varit politiskt engagerad sedan jag var 16 år och gick med Högerns Ungdomsförbund. De första jag kom i kontakt med då var faktiskt Carl Bildt och Ulf Adelsohn. Jag har alltid varit och kommer alltid att vara intresserad av samhällsfrågor, poängterar Ylva Nordberg som dock ser andra arenor och möjligheter för att kanalisera sina idéer.
- Det är kul men begränsande att arbeta med partipolitik.

Trots att Kd-fullmäktigegruppen bara bestod av två personer, du och Åke Rahlén så lyckades ni inte hålla samman. Var ni två mallgrodor?
- Jag vet inte om jag vill kalla mig för mallgroda. Han använde sig av alla de klassiska utmobbningsmetoderna, inte ge information, inte kalla till möten, nonchalera, inte lyssna på, låtsas som man inte finns. Det är lite märkligt när man sitter två i en grupp och 50 procent inte kallas. Jag anser mig som ett mobbingoffer och hur mycket skuld ska man lägga på offret? Den fanns två vägar att gå. En är att gå in och ta en ordentlig konflikt, den andra är att lämna och det var det jag valde att göra. Jag förstår inte vitsen med att tillskansa sig den totala makten i ett parti och sen inte använda den för partiet. De deltog inte i valrörelsen och nu finns det inget att företräda. Det gör mig fundersam.

Det ryktas att mannen är sosse, stämmer det?
- Min man? Det kan jag verken svara ja eller nej på. Det får han själv svara på. Jag tror aldrig han röstat på moderaterna i vart fall. Vi pratar väldigt mycket politik och samhällsfrågor hemma men sällan partipolitik.

Stämmer det att du förespråkade att s och fp skulle gå samman och ta sin ansvar och styra staden efter valresultatet var ett faktum?
- Jag förstår inte var du får all informationen ifrån! Ja, det stämmer, jag tycker det hade varit bra. Dels tycker jag att socialdemokraterna har ett ansvar för att det blivit som det blivit. De blundar alldeles för mycket för problemen och tar inte till sig den oro som finns. Man analyserar väldigt lite utan kommer istället med pekpinnar. Folkpartiet och sin sida har gjort en strålande period de sista åren där Torkild Strandberg gjort ett otroligt jobb. Torkild har blivit en auktoritet och kan ikraft av det få saker uträttade. Däremot tycket jag att moderaterna i Landskrona gjort ett dåligt jobb de sista åren och de hade mått bra av att rehabilitera sig.

Vilka är dina främsta karaktärsdrag?
- Ohh herregud,… det får andra bedöma. Jag är envis men samtidigt känslig för vad andra tycker. Jag kan nog läsa av folk hyfsat väl. Jag försöker prioritera min tid. Integritet, tror jag också att jag har.

Du skriver på ditt företags hemsida: ”Ylvano AB är ett aktiebolag och bedriver platsutveckling, utredningar, arrangemang och administrativa tjänster inom turistnäringen och arkitektprojektering samt därmed förenlig verksamhet.” Vad gör du egentligen?
- Arkitektbiten är det min man som står för. Jag försöker sälja mina tjänster men främst är det de lokala guiderna som jag skriver och producerar. Det gör jag dels för att det är roligt och dels för att marknadsföra mig själv.

Ärligt talat gör du pengar på dina fickguider?
- Det är bekymret som väldigt många ensamföretagare har, att få in tillräckligt med pengar.

Kristdemokrat, är det inte något av det mest pretentiösa, uppblåsta och tråkiga man kan välja att titulera sig?
- Hahaha, med tanke på att jag inte är religiös…

Är du inte det?
- Nej, jag lämnade statskyrkan när jag fyllde 18 och jag är inte med i någon frikyrka. Vid ett större möte ställde jag frågan, ”Jag är inte religös, har lämnat statskyrkan och tror inte på Gud, är jag välkommen i kristdemokraterna ändå?”
- Jajamensan, sa Alf Svensson. Det jag uppfattade som överensstämmande är att jag i grunden är värdekonservativ. Nyliberala moderater har jag svårt för. Att jag skiftade från moderaterna till kristdemokraterna hängde samman med att jag inte ansåg att moderaterna hade ett tillräckligt stort socialt samvete. Det var för mycket sköt dig själv och skit i andra. Sen finns det fundamentalister inom kristdemokraterna som gör mig mörkrädd.

Berätta om en röjig Kd-fest?
- Haha.. nej det kan jag inte. Jag har varit på en del riksting, fullmäktige och sånt, men det har aldrig förekommit varken cigaretter eller alkohol. Det var till och med så att det förekom bönestunder vid en del tillfällen.

Det sägs att du är bra på att skilja på sak och person, men finns det någon som du inte kan göra det med?
- Jag tror att 99 procent av de som arbetar politiskt är besjälade av tanken på att de tror att de kan göra samhället bättre. Det är väldigt få som gör det av personlig vinning. Man får ha respekt för alla de människor som försöker åstadkomma något även när de tycker något helt vansinnigt.

Vem var dina favoritmotståndare i fullmäktige?
- Den som var roligast att debattera mot var Lars Svensson. Honom gillar jag. Jag kan tycka att hans idéer är fel och jag tycker han argumenterar vansinnigt. Han är väldigt otaktisk men trots det gillar jag honom som person. Det var roligt att debattera mot Thord Lindblom men det är för lätt att tvåla till honom

Är det bra med integration? Vad är integration? Och vad skulle du vilja göra för att integrationen ska bli bättre i kommunen?
- Det är något jag funderat hemskt mycket på. Jag gör de lokala guiderna. Den senaste jag skrev om var Asmundtorp och forntiden. Då kom folk från olika länder hit. Det andra perspektivet är den pågående klimatförändringen. Issmältningen som gör att miljoner människor kommer att bli hemlösa. Då måste man ställa sig frågan, vilken besittningsrätt har vi till den plats vi finns på i förhållande till andra människor? Om vi tar Landskrona som exempel. Alla som är infödda i Landskrona har rätt att vara här, vi tar det som utgångspunkt. Ska andra skåningar få komma hit? Och i så fall varför då eller varför inte? Ska andra svenskar få komma hit? Ska danskar få komma över? Vilken rätt har man för att man är född på en plats att vara den som utesluter andra? Vilken rätt har man att komma till ett annat land och slå sig ner? Det blir lite filosofiskt. Om man har rätt att flytta varsomhelst, har man då krav att bli försörjd när man kommer? Vi tar ner det på familjenivå. Låt säga att det råder snöstorm och utanför ditt hus har en bil pajat. Då säger man, "Kom in, ni kan stanna här över natten. Vi ska hjälpa er att klara situationen". Då säger gästen, detta var ett bra hus, här vill vi bo.
Du tänker, vi har plats och vi tjänar bra men det var kanske inte riktigt vad vi tänkt oss. Du säger, Vi har inte bjudit in er! Men vi vill vara här, får du till svar. Då kan man diskutera , om det nu är så att man ska försörja andra. Ska man själv välja ut vem det ska vara. Ska man själv välja ut vem man vill bjuda in. Det är inte helt okomplicerat. Jag accepterar att människor vill göra det bättre för sina barn. Det är drivkraften. Har man flyktingstatus ska man ha hjälp sen tycker jag också att man ska ha mycket mer fri invandring men med en skyldighet att försörja sig.
På tal om integration. Om jag som svensk flyttar till Landskrona så kan du gissa hur många Landskronabor jag varit hemma hos? Det kan jag säga, är inte många, knappt en handfull. Vi är lite speciella vi svenskar. Det varierar dock en del mellan landskapen men man skulle kunna generalisera och säga att vi umgås med gamla skolkamrater, släkten och jobbkompisarna. Har man inte kommit in i ett gäng före 20-årsåldern, så är det väldigt svårt att komma in. Då frågar jag mig, om det är så för oss svenskar som flyttar hit, hur är det då om man inte kan språket? Om man inte själv tar initiativet och går med i föreningar utan bara går med i de egna föreningarna? Hur ska man då hitta kontaktytor när man dessutom inte har något arbete? Det måste läggas ett större ansvar på den som kommer hit att lära sig språket. Ett bra sätt att integreras är att gå med i en förening, gå med i gymnastikföreningen, Friskis & Svettis eller någon annan förening. Det är så jag träffar folk och får bekanta.

"Som 50-åring avverkade
jag Tjejklassikern"

Du bor i en av mellanchefernas förlovade del av staden, demografiskt likt Staffanstorp. Är du Glumslövs Tiffany Persson?
- Hahaha, jag är inte Tiffany Persson över huvudtaget.

Likheterna finns väl där i form av hög integritet, stort engagemang, lite taskigt fokus ibland, samt att du säger vad du tycker och tänker?
- Det går inte att jämföra Staffanstorp med Glumslöv eller mig med Tiffany… hahaha…
Jag vet inte riktigt hur hon är.

Gnälls det mer i välbeställda bostadsområden?
- Det förekommer men hur många är det som protesterar?

Se på protesterna mot Coops etablering på Fäladen, nybyggnation i Glumslöv, mumlet om att segelbåtarnas vinscherna stör de boende på Nyhamn etcetera...
- Det är så svenskt! Så fungerar vi. Vi tänker att här är kanonfint, här vill jag vara, här bygger jag mitt hus. Sen kommer nästa och tänker samma sak. "Nej, nej, nej," säger då den första.
För varje nytt hus så tar man lite av utsikten och av detta hade man tagit lärdom på Nyhamn. Där byggde man det yttersta först och därför har inga klagomål kommit för den saken skull från de som nu bor längre in. Men just att det gnälls mer i välbeställda bostadsområden skulle kunna höra samman med att där är du välutbildad, vet vad du vill och van att få det du vill, så har du också en förmåga att tala för din vara. Man kan kanalerna och kan hota med advokat. Så är det.

Sökte du tjänsten som VD för Landskrona Plus?
- Nej. Jag trodde inte att jag skulle få den och funderade därför inte speciellt mycket på det. Det hade antagligen behövts lite karenstid från politiken för att jag överhuvudtaget skulle kommit ifråga. Jag har ju använt min position som politiker för att driva på Landskrona som destinationsort. Jag har motionerat om Turistbyrå i Glumslövs vattentorn, om att öppna upp Landskronas nya vattentorn, om vandrarhem och studentbostäder på Vallgården, om skyltningen, om det kommande 600-års jubileet. Jag har haft åsikter om den kommande venterminalen på Skeppsbrokajen, där jag anser att man kan bygga ett höghus istället för det som nu planeras vid Albano, gärna toppat med en Tycho Brahe grej. Det skulle vara Landskronas utropstecken. I min position som politiker har jag försökt och tala och väcka frågor i ämnet. Och det har inte varit speciellt framgångsrikt. Sannolikheten att jag skulle fått jobbet är väldigt liten.

Kan en Volvochef köra Saab?
- Kan han säkert göra om han har körkort men han bör nog inte göra det.

Har du andra visioner om stans utveckling?
- Ja, på något sätt tycker jag man ska se hur man kan fullfölja 1700-talsstaden.

Har vi för många golfbanor i Landskrona?
- Nej, jag ser gärna fler. I framtiden pratar vi om att vi ska ha en upplevelseindustri samt att dra ner på resandet, att det ska finnas mer att göra på hemmaplan. Det är en väldigt hög medelålder på golfare, vissa måste dessutom åka vagn runt. Det är bättre att en hjärtsjuk 70-åring åker golfbil runt banan och är med och spelar än att han/hon bara sitter vid köksbordet och löser korsord. Det handlar om en enorm friskvårdsinsats. Det är dessutom något man kan göra tillsammans oavsett ålder eller hur duktig man är.

Du har skrivit två uppsatser om Glumslöv, hur är det möjligt?
- Det är inga bekymmer. Gräver man tillräckligt mycket så finns det massor av historier. De beklämmande är dock att vi är väldigt historielösa. Mina uppsatser handlade dels allmänt om turism i Glumslöv dels om hur kulturarvet kan användas i utvecklingen av turism i området.

Är det då inte hög tid att städa undan tegelstenarna i Ålabodarna och göra en ordentlig strand på stället?
- Det har funnits förslag på att göra en campingplats på området men då växte protesterna och man sa att naturen skulle vara orörd. Det man då kallade orörd natur var i själva verket industrimark där man grävt ut mängder av lera. Jag skulle gärna se en stor satsning där nere på ett rekreationsområde. Jag hade gärna sett en gång och cykelväg dit. Tyvärr ligger där nu en helt malplacerad villa. Jag tycker att man ska öppna upp det gamla tegelbruksområdet t ex med gångstigar runt den lilla sjön. Men jag tycker att det är intressant med alla tegelstenarna och de husgrunderna som finns kvar. Det tycker jag man kan bevara.

Du har varit fritidschef i Båstad. Känner du Björn Borg?
- Nej och ingen av de andra tennisspelarna heller. En gång träffade jag ett rart par från Stockholm som undrade vad jag sysslade med på vintern. Lite så kunde det vara att arbeta i Båstad.

Vad får dig att häpna?
- Dumhet.

Berätta något som får oss att häpna
- Det har jag svårt att tänka mig att jag kan.

Finns det något oviktigt vetande eller någon dold talang hos dig?
- Då får det bli de dolda talangerna. Jag är duktig på att påta i min trädgård. Jag har varit en duktig simmare. Som 50-åring avverkade jag Tjejklassikern. Det vill säga jag simmade Vansbrosimningen, jag åkte Vasaloppet, jag cyklade runt Vättern och jag sprang Lidingöloppet. Jag kämpar med mitt golfspel utan att ha talang. Jag är teknisk. Det är alltid jag som monterar Ikeamöblerna och lägger plattorna i trädgården.

Brukar du googla ditt namn?
- Det händer. Vi är två Ylva Nordberg som tampas om utrymmet. Den andra jobbar på Kvinnohuset i Skövde.

Om någon skulle sjunga serenad för dig, vad passar bäst då?
- Min man skulle aldrig drömma om att sjunga en serenad för mig. Min pappa sjöng ofta för mig men honom ska jag begrava snart. Han dog för två veckor sedan. Jag sjunger gärna själv. Jag sjöng i kör som barn. Nu sjunger jag mest när jag gympar då ingen hör för att musiken är så hög.

Du drev vandrarhem i Göteborg under en period och det vet väl alla som tågluffat att vandrarhem kan vara ett märkligt ställe att vakna på. Vilket är det konstigaste stället du vaknat upp på?
- Som jag inte visste när jag somnade eller vadå? Nej, det kan jag inte komma på.

Men du startade upp ett vandrarhem från grunden?
- Ja, det stämmer. Jag hoppade av den kommunala verksamheten och hamnade i Göteborg efter att vi drabbats av en familjetragedi som fick mig att grubbla på livets mening. Efter en tid fick vi tips om tomma kontorslokaler på Masthugget som eventuellt kunde göras om till vandrarhem och då är det bra med en man som är arkitekt. Vi gjorde allt, vi ritade, vi köpte inventarier, möblerade, sydde gardiner, marknadsföring, städade och öppnade Masthuggsterrassens vandrarhem i maj 1995. Där var vi kvar fram till vi flyttade till Glumslöv.