Fullständigt namn: Hans Olof Michael Magnér Familj: Sambo Annika, samt barnen Olle och Celina. Hårfärg: Mellanblond men jag har rakat mig sedan jag var 16 år. Första gången var i samband en tågluff till London, dit vi rest för att se Whitesnake. Instrument: Inte för stunden, men spelare jag så blir det trummor Militär grad: Fotograf på F10 Ålderskrämpor: Nej, för hundan. Jag är 42 så något sådant finns inte.

Ett urval av festivaler som Mike har i sin portfölj: - Sweden Rock - Hultsfred - Arvika - Storsjöyran i Östersund - Piteå dansar och ler - Göteborgskalaset eller som det hette 2006, EM-festen - Stockholms kulturfestival - Malmöfestivalen - Kristianstadsdagarna - Peace and Love i Borlänge

Mike väljer: Gibson - Fender Klassiskt - Svensktopp Unplugged - Megashow Roskilde - Hultsfred Melodifestival - Så ska det låta

Mike Magnér
"Vi spänner från Wiener Symfonikerna till Motörhead"

Mike Magnér hade tidigt ett ljud- och bildintresse. Hans första arbete var som frilansfotograf, samtidigt började han installera ljudanläggningar på flertal krogar och discon i Landskrona. Ryktet spred sig och snart började den energiske ynglingen få ljudjobb även utanför stan. Därifrån var steget inte långt till att starta en musikaffär, något han drev under 14 år.

I samband med Eurovsion Song Contest i Malmö i maj 1992, förövrigt då Christer Björkman slutade på en nästsista plats med I morgon är en annan dag, startade Mike med att förse artisterna med backline, det vill säga instrumentuthyrning.
- Det är musikernas arbetsredskap vi tillhandahåller. Det är allt från trummor, gitarrförstärkare, gitarrer, basanläggningar syntar, flyglar, orglar, pianon, you name it, säger Mike som runt millennieskiftet avvecklade musikaffären för att helt koncentrera sig på just uthyrningen.

Hans firma LA Rental förser internationella storheter som flygs in till Skandinavien med utrustning och instrument men även större svenska akter, typ Europe och Cardigans när det vankas turnéer. Firman har ytterst få konkurrenter i Skandinavien och Mike tvekar inte att kalla sig för norra Europas bästa backline leverantör.
- Det är vi utan tvekan. Vi kan göra allt från stora klassiska konserter med symfoniorkestrar till tunga hårdrocksband där det krävs mängder av utrustning. Vi spänner från Wiener Symfonikerna till Motörhead. Det är inte alla som gör. När det gäller symfoniorkestrar kan man förtydliga att vi inte har fioler eller den typen av personliga instrument. Däremot timpanis, glockenspiels, men även notstativ och dirigentpulpet eller alla stolar som behövs.
När det var som "värst" bevittnade han nästintill 200 konserter årligen.
- Nu är jag nere på 80-100 om året. Det är mer lagom.

"Det finns inget
som är omöjligt"

Det är väl knappast en kvalificerad gissning och säga att du är en sådan som fortfarande samlar vinylskivor?
- Jag är en av Europas största samlare av Deep Purple och visst jag samlar mycket vinyl. Naturligtvis har jag skivan som spelades in med Whitesnake när vi var i London 1980. Live At Hammersmith Odeon 23-24 juni. Just nu har jag ingen vinylspelare inkopplad men det kommer.

Berätta en anekdot från rockvärlden!
- Jag minns speciellt en spelning med Van Morrison i Stavanger. Van turnerar inte i sträck utan bara helgvis och väljer gärna då att göra två spelningar på samma ställe eller inom rimligt korta avstånd. Han flyger in med sin privata jet och flyger oftast hem direkt efter spelning nummer två. På lördagen är musikerna på plats som vanligt på eftermiddagen för att repetera, för att han kanske skall komma. Man vet aldrig i förväg vilken låtlista Van Morrison kommer att köra under giget. Från hotellet meddelas att Morrison ska var på gång. Tiden går och ingen dyker upp så tillslut beger sig musikerna därifrån och kvar ligger jag och min kollega i vars en soffa i cateringen och slötittar på TV. Där finns också intern-TV med ljud från scenen. Då hör vi plötsligt att någon spelar på orgeln. Det är ingen som har tillåtelse att komma in på scenen och än mindre att röra orgeln. Morrisons egen säkerhetsansvarige blir stressad och undrar vad som händer. Turnéledare kliar sig i huvudet, ingen tycks fatta vad som sker för uppe vid orgeln sitter Van Morrison och spelar, berättar Mike och förklarar hur rigorös "Van the Man" är med säkerhet, detaljer och hur han rent av kör med musikerna.
- Ibland händer det att han repar en speciell låt med bandet för att inte spela den förrän flera månader senare. Han har mycket speciella saker för sig, en är exempelvis att ett gig alltid varar 90 minuter. Vid sidan av scenen står en klocka och tickar ner.

Har du haft tillfälle att prata med honom någon gång?
- Faktiskt en gång i Stockholm. Då han kom fram och ställde lite frågor om den svenska matkulturen, minns Mike som hittills varit med och försett den legendariske irländske musikern med instrument vid 60-70 olika spelningar.

Vilka är dina tre bästa spelningar du sett som privatperson respektive yrkesman?
- Som privatperson är det Ritchie Blackmores Rainbow i Köpenhamn på Falconerteatern 1977. Whitesnake i London 1980 samt Deep Purples spelning i Stockholm under återföreningsturnén, 1984 tror jag att det var. Det var grymt gåshudsläge när de inledde med Highway Star.
I jobbets vägnar är en klockren spelning den med Michael McDonald i Royal Albert Hall i London. Michael har tidigare varit sångare i The Doobie Brothers och Steely Dan för de som inte känner till honom. En annan konsert i hästväg var Van Morrison på amfiteatern i Odense. Det var en kväll då allt stämde, väder, ljud, allt var grymt. Som nummer tre får jag säga Stanley Clarke och George Duke på Berns i Stockholm sommaren 2006.

Vilket band skulle du vilja svara för backline till? Finns det något drömjobb?
- Jag har varit Deep Purple freak sedan Made in Japan kom. Då öppnades en ny värld för mig och självklart står de överst på listan av band jag skulle vilja jobba kontinuerligt med. Samtidigt är det en svår fråga. Jag arbetar åt band som vill ha mina tjänster och jag skulle ju inte gjort det gratis om man säger så. Mitt levebröd är att sälja min tjänst.

Hur många mil och timmar lägger du i veckan på jobb?
- Sommartid är det av förklarliga skäl jättemycket. Då är det vår högsäsong. Jag sätter mig dock inte och räknar i mil och timmar. Jag ser det som att den tjänsten vi säljer, de instrumenten vi hyr ut, ska bli så bra som möjligt. De artisterna som spelar på mina grejor ska tycka att detta är det bästa. Och det brukar hända att artisterna kommer och säger att "hade vi fått sådana instrument alltid så hade vardagen varit lättare för oss". Kvalitén är ett steg bättre hos oss. Där finns ingen i Europa som kan upprätthålla den klassen som vi har.

Har du någon favoritvägkrog?
- Jag är vegetarian så det är ett problem med vägkrogarna. Det händer väl till och med att jag hoppar över maten när man kör och det istället får vänta tills man kommer fram. Helt klart är att det i Norge inte finns en enda bra krog. Den indiska restaurangen Bombay på Andra Långgatan i Göteborg brukar jag hamna på och i Köpenhamn är det ofta Chico's Cantina bakom Boltens gård.

Låt oss hålla oss kvar i krogvärlden. Du driver tillsammans med din sambo Annika, Speakers Corner, och har ett stort öl och whisky intresse. Vilken är världens bästa öl och whisky?
- Min favoritöl är Caffrey´s Ale men den jag druckit mest av Carlsberg Hof. Det är jag känd för. På whiskyfronten är det nu japanska whiskysorter som jag favoriserar. Yoichis 10-åriga single malt är den som gäller. Japansk whisky kommer mer och mer.

Vilken öl respektive whisky ska man inte bjuda dig på?
- Ceres blåa burkar och lastbilswhisky kan jag vara förutan.

"Han sa att jag stressar så mycket att jag kommer att möta mig själv i en trappuppgång"

Vad har hänt med fotointresset?
- Det blir mer till husbehov med den lille digitalkameran. Jag har tyvärr inte tid till fotografering. Jag gillar verkligen att kunna fånga ögonblicket. Det skulle vara roligt att i framtiden ta upp intresset igen.

Vad är det mest impulsiva du gjort?
- Haha.vad är det för fråga. Jag tycker att allt man gör är impulsivt. Hitta på saken, ta snabba beslut, det är impulsivt.

Kan inte för snabba beslut få ödesdigra konsekvenser?
- Jag är inte den som tar emot en beställning på ett jobb och sedan ringer upp två veckor senare och säger att detta fixar vi inte. Har vi tagit på oss något så måste vi också lösa det. Det finns inget som är omöjligt.

Du har tusen järn i elden - är det inte lätt att bli disträ då?
- Det kan inte jag svara på, det får andra göra. Jag tycker att jag brukar ha läget under kontroll. hoppas jag i alla fall. Visst händer det att det kan komma en utskällning men då har jag tagit det impulsiva beslutet - att just då skulle han få höra vad som gäller. Det kan vara en tekniker som hanterar mina prylar fel. Då måste jag säga ifrån. Det gäller att säga ifrån när man har rätten på sin sida. Jag tvekar inte i det läget.

Vilket är det märkligaste ryktet du hört om dig själv?
- Haha. ja, det skull väl vara från Wille, som på den tiden hade Strandpaviljongen eller om det var under Chaplin-epoken, som sa att jag stressar så mycket att jag kommer att möta mig själv i en trappuppgång.

Är du duktig på att kompromissa?
- Vad är det som ska kompromissas? Artisten har en specifikation på den utrustning de vill ha. Det är ett krav de ställer. Det försöker jag sedan uppfylla till 100 procent. Det händer sedan att arrangören säger ta det billigaste alternativen istället. Det finns inte för mig. Jag har det ryktet att vi har allting och då kan det inte vara så att vi levererar olika för att en arrangör bett om något billigare. Om en arrangör tagit in en artist, så måste han göra en budget efter artistens krav. Många mindre stadsfestivaler gör det misstaget att de bokar upp en massa artister och kommer sen på att det måste till scener och ljudanläggningar. Här måste de tänka tvärtom. Först bokar man scener, sen ljudanläggningar och sen bokar man in artisterna. Det handlar dessutom om säkerheten för såväl publik som artister och här får man inte kompromissa.

Vad gör du när du ska slappna av?
De finns olika sätt att göra det på. Lägga sig i soffan och lyssna på bra musik eller kolla någon schyst film. Gå en promenad. Ta en kort resa till Köpenhamn, Ålborg eller Århus. Gärna till en mysig stad där ingen känner mig, så man slipper snacka jobb just då.

Har du någon gång odlat skägg?
- Nej, haha. men det har kommit i samband med vissa arbeten då man inte hunnit raka sig. Det händer att jag ibland skiter i att raka mig innan ett projekt är helt klart.

Är du vidskeplig, har någon fobi eller har du möjligtvis några tvångstankar?
- Nej.

Det har väl alla?
- Det är möjligt men då får någon annan säga det.

När var du riktigt packad senast?
- Ohhh... (pust) det var riktigt längesedan. Salongsberusad kan väl hända då och då. Man dricker ju inte på samma sätt som i ungdomen.

Tror du att du kan lyfta din egen vikt i bänkpress?
- Hahahaha. jag har aldrig provat, så jag vet inte.

Vilket är ditt smultronställe i Landskrona?
- Jag tycker Borstahusen är fint. Skulle det sen komma folk till stan som arbetar i branschen och som jag känner mycket väl, så vet jag att de oftast har ett stort intresse för mat och dryck, då skull jag inte skämmas att ta de till Speakers Corner. Det är få ställen i stan som har vårt utbud av dryck men även riktigt bra mat.

Svärfar är borgmästare (Lennart Söderberg), skulle du vilja byta jobb med honom för en dag?
- Nej.

Skulle du kunna tänka dig han på dit jobb en dag eller en vecka?
- Hahaha. Nej, det handlar om erfarenhet. Eventuellt skulle han fått köra en färdigpackad bil. Men då hade jag fått hyra in folk på plats som tog hand om resten.

Avslutningsvis till vem i Landskrona skulle du vilja ställa vilken fråga?
- Jag är lite nyfiken på hur Christin Nielsen på Fritids- och Kulturförvaltningen ser på sin roll som chef för den sammanslagna förvaltningen. Hur det är att få en helt ny organisation att basa över som man kanske inte har intresse av. Där de olika grenarna "slåss" om samma del av kakan. Kan det inte lätt uppstå en intressekonflikt?