Hans Lehrecke
"Jag var klassföreståndare och eleverna ville ut och resa"
Sommarväder i april, men sedan kallt och ruskigt fram till midsommar och bland annat det värsta studentvädret i mannaminne. Brrrr! Vad har vi att vänta? Är klimatförändringarna bestående? Är det sant att en av glaciärerna vid Nordpolen i veckan kommer att spricka och ”kalva” iväg ett isstycke stort som Manhattan? Och vad gör isbrytaren Atle i hamnen??? Frågorna är många, och vi beslöt att ta ett ordentligt snack med Hans Lehrecke – Glumslövs egen Wolfgang Röder - som i många år levererat väderstatistik från sin privata mätstation. Hans är dock inte bara hobbymeteorolog; pensionerad lärare, fotograf, BoIS-supporter, husbehovspoet och trädgårdsentusiast är bara några av etiketterna som kan klistras på denne ovanlige man. Vi slår oss ner i köket och kaffe, kanelbullar och smultron från trädgården dukas fram. Det är dags att reda ut ett och annat.
"Hur fan vet ni det?"
Berätta lite om din lärarbakgrund.
- Jag har undervisat i tyska, historia, geografi, religion och filosofi och arbetade som lärare mellan 1959 och 1997. Min första tjänst var på flickskolan i Karlstad, innan det blev Landskrona och flickskolan här. Sedan följde Läroverket – sedermera Dammhagskolan – G.A., Gullstrand och Komvux.
Du lär ha jobbat som tolk också?
-
Hur fan vet ni det? Jodå, jag har tolkat både åt polisen och i tingsrätten.
Hur föddes ditt intresse för väder och meteorologi?
- Jag var åtta år och cyklade hemåt mot Borstahusen när jag plötsligt fick syn på något märkligt fenomen på himlen. Jag tyckte det såg ut som en navelsträng! Det var en tromb som drog fram och då jag kom hem såg jag att den förstört en hel del runt omkring men precis missat vårt hus. Där föddes intresset. Men min pappa var också mycket road av vädret och hade en vän som var känd meteorolog, han kom ofta och hälsade på. Sedan började jag – helt ovetenskapligt förstås – skriva ner uppgifter om väder, vind och temperatur i åtta-, nioårsåldern och har bara fortsatt med det. Kanske hade jag blivit meteorolog också, men min pappa dog tidigt och då hade jag kanske inte den rätta uppbackningen, och så småningom hoppade jag över till språklinjen.
Hur länge har du hållit på med skrivandet?
-
Det började jag nog med i tjugoårsåldern, kanske startade det med någon olycklig kärlek… Och så skrev jag en hyllning till ett härligt borstahusoriginal när denne fyllde tjugofem! Han var ett original redan då och jag var arton, nitton. Under alla de resor som jag arrangerat till Alperna skrev jag också kompendier till alla resenärerna. Var och en skulle här omnämnas i lite text och på 60-talet hade jag med killar som Hasse Chrunak och Jesper Aspegren, det var roligt.
"Ja, herregud…
har ni tänkt på att
gräddbullar är någonting
som inte blivit mycket
dyrare genom åren?"
Hur blev du BoIS-biten?
- Jag såg min första match tillsammans med brorsan 1943, 1-1 mot AIK. Sedan började jag gå runt och sälja choklad och glass på matcherna och såg dem från ”ringside” så att säga. ”Choklad av prima kvalité!”, ropade jag. Glassarna kostade tjugofem respektive trettiofem öre. Ja, herregud… har ni tänkt på att gräddbullar är någonting som inte blivit mycket dyrare genom åren?
Verkligen? Nej, men kanske borde man konstruera någon sorts gräddbullsindex… Var kommer ditt efternamn ifrån?
- Det är tyskt och skulle väl betyda något i stil med ”undervisnings-hörn” fritt översatt.
När vi ”googlade” namnet hittade vi kemiska patent utfärdade i USA på trettiotalet… ?
- Det är säkert min pappas! Han doktorerade för en nobelpristagare och man var bland annat i färd med att försöka hitta guld i havet för att kunna betala Tysklands krigsskadestånd efter första världskriget. Så småningom hamnade pappa på Fosfaten här i Landskrona.
Tycker du om musik?
- Mycket! (Här brister Hans ut i ”Singing in the rain”, förflyttar sig sedan snabbt ut ur köket, tar plats vid pianot och river igång ”Så lunka vi så småningom”. Intervjun fortskrider efter en stund ute i den gigantiska trädgården.)
Du nämnde dina berömda skidresor förut, hur började det med dessa?
- Jag var klassföreståndare och eleverna ville ut och resa. Eftersom alla läste tyska så tänkte jag att vi kunde förena nytta med nöje. Det blev Alperna, den underbara naturen och tyska språket. I början fick vi hyra in skidlärare åt oss, jag hade ju bara åkt i Glumslövs backar på den tiden. Vi började med att åka tåg, sedan blev det bussresor och vi höll på mellan 1964 och 2001. Det blev många roliga episoder…
Berätta någon!
- En gång var det en som hoppade av för att fotografera tåget mitt i natten då det stannade i Fulda. Tåget gick naturligtvis utan honom och långt senare dök han upp utan kavaj när vi redan var i skidbacken. Och en annan gång var det ett gäng från Katrineholm med ombord, en av killarna där var narkotikapåverkad och helt vild. Jag fick rycka in när vi försökte lugna ner honom och då bet han mig i benet, genom manchesterbyxorna! Det var otäckt.
"...jag har rott en fyrtio,
femtio gånger till Ven"
Vi vet att du håller på med vädret, skriver, målar och plåtar – men har du någon dold talang?
-
Ja… jag är ju road av hemskt mycket… Språk och sport, trädgården så klart. Jag fick ju börja med att sköta trädgården i Borstahusen, den var på fyra- fem tusen kvadratmeter! Och så kan jag tala om att jag har rott en fyrtio, femtio gånger till Ven. Rekordet hem från ön ligger på femtiofem minuter, jag fick reda på att min son skulle ställa till med fest här hemma nämligen! En annan sak kan vara att jag under en tioårsperiod skrev massor av aprilskämt som jag vävde in samhällskritik i.
Du kan ju det här med väder och växtlighet – hur ligger vi egentligen till med blomning och sådant i år? Kastanjer och syrener blommade väl väldigt tidigt?
-
Nu ligger vi väl nästan normalt, i april var vi säkert fjorton dagar före men det har bromsats upp. Du har nog rätt vad gäller syrén och kastanj, men vad gäller bok och ek så var de kanske bara fem dagar tidiga. Jag har en teori om att inhemska och importerade träd reagerar olika på en tidig vår.
Har du körkort?
- Ja.
Tror du på Gud?
- Jag tror på något vi inte fattar, på något vi människor aldrig kommer att förstå.
Röstade du i EU-valet?
- Ja, det gjorde jag, men tycker kanske att det var lite för dåligt med information i massmedia.
Vilken kvinna ska vi ha som nästa ”Profil” på Direkten?
- Lite svårt så här på rak arm… Gudrun Schyman är ju en profil. Jasså, jaha – det skulle vara en lokal förmåga…
Hur botar man en bakfylla?
- Med Underberg, i varje fall om magen är i olag. Annars tror jag att man ska motionera, få igång kroppen, men det är kanske mot all vetenskap? Bada är bra – det gjorde vi alltid efter färjeturerna förr i tiden.
Du är vinterbadare?
- Ja, men sedan jag bytt ut knälederna för några år sedan blir det bara april till november.
Du är ju bland annat historielärare, vilka personer ur världshistorien skulle du helst vilja möta?
- Gäller det nutidshistoria så president Obama, givetvis. Och så undrar man ju över Gorbatjov, vad gör han nu för tiden? Det har jag talat med dem om på ”Träposten”. Och Jeltsin, de var ju i alla fall pionjärer… Sen såklart alla vetenskapsmän som kommit med nya teorier om universum. Linné – naturligtvis! (Hans norpar åt sig en prästkrage och en tusensköna, levererar de latinska namnen och börjar demonstrera likheten hos de båda blommorna.) Och så skulle jag vilja prata med Churchill, visste ni förresten att han var mycket svag för Mussolini till en början?
Vilken historisk period tycker du är speciellt intressant?
-
1800- och 1900-talen är mycket intressanta. Man behöver ett historiemedvetande för att förstå nutiden. Ta bara Versaillesfreden till exempel.
Vilka är de bästa BoIS-spelarna du sett?
- HP var ju såklart en artist. Och ”Kallinge” Pettersson, med sin spelstil, hur han täckte bollen (Hans demonstrerar). Jag var sjuk och missade ”Kallinges” debut när han gjorde två mål, det var synd… Sonny är ju också självklar. Man saknar kanske lite profiler nu för tiden, Cronqvist var ju rolig. Och så Jocke Nilsson, han fick tyvärr aldrig chansen riktigt på grund av alla skador. Kan jag få med en kommentar från Harry Tapper Jönsson, tro? BoIS spelade mot GAIS och de hade en färgad kille med…
Samir Bakaou?
- Just precis. Samir fick i alla fall på en fruktansvärd kanon och Tapper utbrast: ”Det var min själ en rögad makrill!”. Den är väl rumsren?
Vi förirrar oss in i Hans ateljé där väggarna är fyllda av målningar och massor av svartvita fotografier i clipsramar trängs i stora backar på golvet. Hans rotar runt efter något särskilt motiv, kommer på någon historia, drar den och letar vidare. Vi småpratar en stund, knäpper lite bilder och så småningom hamnar vi inne i villan igen, i arbetsrummet den här gången.
Kan du ge ett tips på några resmål?
-
Turkiet har jag bara positiva erfarenheter ifrån. Israel är ett oerhört intressant land. Södra Spanien är fint… åh, det finns mycket jag fortfarande vill se. Dessutom behöver man inte åka iväg så jädra långt, allrahelst i dessa tider då vi ska värna om klimatet och miljön. Förr i tiden rörde sig folk i en radie om kanske tio, tolv mil från hemmet.
Vad saknar du i Landskrona?
- Kanske ett lite mjukare klimat. Men jag deltar inte så mycket i stan längre, så jag är kanske inte rätt man att yttra mig i den frågan.
Har du någon gång varit arbetslös?
- Nej, det har jag inte. Det var lättare förr, ville man ha jobb så fick man. Jag var ju springpåg och plockade jordgubbar på somrarna. Efter studenten jobbade jag som passpolis, då mötte man många dråpliga personer.
Den 26 juni är det femtio år sedan Ingo blev världsmästare, minns du vad du gjorde den natten?
- Ha-ha, det kostade mig en säng! Jag och min fru bodde i tornrummet på Rådmansgatan och vi lyssnade på radion. Jag var väl inte så boxningsintresserad egentligen, men drabbades av något anfall av nationalistisk yra och hoppade sönder sängen när det stod klart att Ingemar hade vunnit!
För eller mot proffsboxning?
- Jag är mot. Det skadar hjärnan, kan inte vara bra.
Vad gör dig riktigt förbannad?
-
Mygel.
Har du något favoritord?
- Nä, det har jag aldrig funderat över.
Favoritljud?
- Jag visslar ju! Den här brukade jag och brorsan köra med, det är något skotskt taptoo… Annars visslar jag nog mest Bellman och Mozart.
"Vänta nu här…
jo, i ett ”säastycke”
på väg ut till Idrottsplatsen!"
Det konstigaste stället du vaknat på?
- Vänta nu här… jo, i ett ”säastycke” på väg ut till Idrottsplatsen! Vi hade haft fest på roddklubben då och skulle sen ut på IP. Några försvann i Bergvalls trädgård, två stycken kom fram men de råkade i slagsmål.
Du fyller år på samma dag som Fahrenheit, Bob Dylan, Priscilla Presley, Thomas Nordahl och hockeyklubben HV71. Vilka av dessa skulle du vilja dela tårta med?
-
Ha-ha, det vete fan! Med Fahrenheit och Nordahl hade jag ju i alla fall haft lite gemensamt, som vi kunde prata om.
Spelar du mycket piano?
- Jag har börjat ta lektioner på gamla dar. Men det är ju skandal att jag inte började tidigare.
Smultronställen i Landskrona?
- Borstahusen! Alla parker med vackra planteringar. Och Citadellet – det är en oerhörd tillgång. Jag försöker plocka fram allt detta positiva i mina dikter.
Landskronas fulaste byggnad?
- Den har dom tagit bort, det var ju Kumlahuset. Nu vete fan… Det är klart, det finns några tråkiga gator.
Och den vackraste?
- Kasernen är fin, till exempel. Men det finns mycket vackert här. Jag brukade göra stadsexkursioner med mina elever; startade vid Komvux och så hade jag stationer som Egnahemsområdet, S:t Olovs sjö, Östergatan, hotell Chaplin – det är en gammal magasinsbyggnad – Nessaparken, Järnvägsgatan, Nygatan, bebyggelsen runt Fiskargränden och så vidare. Sen stadshuset och Kungsgatan och så stannade vi och jag pratade om Selma Lagerlöf och så där. Och glöm inte ”Plorren” – den tog vi på vägen till fågeldammen!
Vad ska vi läsa i hängmattan i sommar?
- Jag läser helst biografier, Gustaf von Platen har skrivit några ytterst läsvärda sådana. Och nu håller jag på med Joachim Fests biografi över Albert Speer. Men jag tycker att många böcker är för tjocka nu för tiden.
Favoritpoet?
- Det finns många. Som ung beundrade jag Fröding, Dan Andersson och Erik Blomberg. Och för fan – Evert Taube! Honom räknar jag som en mycket stor poet!
”Love is for poets” – är det så?
- Love is for every man. Det är det viktigaste som finns!
Håller med dig, Hans. Hur mycket kan du trixa till?
- Inte så långt, jag var snabb men inte så teknisk när jag spelade fotboll i Atleten. Jag ska visa ett reportage jag har här någonstans… vi åkte fiskebåt till Ven för att spela mot Hvens IF. Här står det om min snabbhet, rycket och framspelningen till en riktig språngskalle i nät! Sen blev det ju mest skidåkning för min del, blev även instruktör med tiden.
Har du någon bra fiskehistoria?
- Borstahusaren Helje brukade skryta om hur stor torsken var, och visade med utbredda armar. Då band de ihop händerna på honom och frågade: Hur stor var den nu då? Helje spärrade ut handflatorna så mycket det gick och svarade: Den hade ögon som så! Den har jag skrivit i boken ”Följ voss”.
Nu kan vi inte hålla oss längre – BLIR DET NÅGON SOMMAR I ÅR???
- Det finns det min själ ingen som kan svara på. Men vi får kanske hoppas att det inte blir så bra väder de närmaste dagarna, då finns det nämligen rent statistiskt en större chans till att det blir bra i juli och augusti.
|
