Mirakel...

Inte en jeppe på nettobjerget

2010-02-23
Det sägs att det finns två sätt att leva. Som om ingenting är mirakel eller som om allting är mirakel. Om mirakel tycker jag.  .  Om man googlar mirakel  får man 900000 träffar på 0,10 sekunder.  Det verkar alltså  en smula dumt att tro att de inte finns. Såg exempelvis  någonstans att föräldrar till en efterlängtad lyckligt lottad tös valt de  vackra Mi Rakel som dopnamn.

När jag sökte mirakel- inspiration på nätet hittade jag en artikel om en kvinna som fått en uppenbarelse i en mango.   Allahs och Muhammeds namn stod enligt artikeln  skrivna i frukten när hon delade den. Mangon var icke i bild  därför är jag inte säker men antagligen stod det  på arabiska eller så . Annars blir jag än mer imponerad. I detta läge började mina tankar vandra.

Heja: Er som orkar stå emot OS-pressen. Man MÅSTE INTE tycka det är varken spännande eller viktigt, men man får! Grattis: Till alla oss som ännu sluppit köra över någon presumtiv Nettokund som hittat genvägen rakt över den fläckvis glashala Löpargatan. Tack: & hej vintern. Jag orkar verkligen inte med dig mer! Bu: för förkylningar som inte ens drar sig för att invadera OS-trupper.

Först funderade jag över om hon åt upp mangon. Sedan funderade jag över om det skulle kunna vara ett falsarium?  Kanske någon som ville skoja till det en smula.
Nej allvarligt talat… Nästa fråga jag ställde mig var naturligtvis om TV4 köpt  mirakelrättigheterna? Blir Elisabeth Höglund programledare?  När kommer boken? och om serien/filmen mot förmodan skulle floppa...  Hur dags kommer den att sändas på TV4+?  Håller sig stadens ambassadörer framme och gör något av detta fantastiska? Frågorna är många och kanske räcker de till en ny omgång Trivial Pursuit..the mango version.
I artikeln står det förstås också  om tvivlare men ..man ser det man vill se och lika väl som Jesus i vasken eller Jesus on a toast kan väl Muhammed signalera i en mango..
Själv tyckte jag att jag såg Fredrik Reinfeldt i pulvermos från sibyllan i vår stad. Förvisso inramad av två smala och en eller möjligen ett pucko.
Är osäker på om jag ska gå ut med det..
..men vid närmare eftertanke ska jag nog…jag menar .det kommer väl att lukta??!!

 

* * *

 

Lek & allvar...

Heja: Felix som blivit uttagen till Skånes lag i TV-pucken. Lycka till! Bu: & ta er i brasan ni som leker med eld och människoliv Tack:  våren för att du kämpar... Grattis: rektor Lena som fått pris för sitt rektori. Hennes ledstjärna är ”eleven främst” .  Ödmjukt pratar hon om vikt av delaktighet och om sitt förtroende för medarbetare.  Jag känner någon som har henne som chef och om denne någon talar sant är hon värd sitt pris.

2010-02-16
20 kronor buljongvärme och det som nu är BoIS skulle bli mitt lördagsnöje.  I sällskap hade jag, och några hundra andra tappra, nyfikna och deras sällskap, sakta singlande snöflingor och dova bandyklapp. Aldrig har väl en träningsmatch på IP i februari varit så välbesökt. Frusna, nästan för frusna tår men med varma hjärtan var vi på plats. Flaggorna och deras hållare, herrarna Butter, Sur & Tvär och optimisterna.  Vi har inget framåt, konstaterade man  redan kvart över två. Vi måste ha en anfallare. Precis så sade man medan herr Larsson skrek utmana, utmana och nog skulle han kunna det Larsson.. utmana, anfalla ..framåt.

Tävlingar i vardagen finns det gott om.  Vissa  i offentlighetens närvaro som Låt Oss Dansa, Russindiscokampen  Paradishotellet och glitterochsåntfestivalen. Andra mer i det lilla. Vem har nyast bil, dyrast väska eller cyklar snabbast till konsum. Förmodligen är tävlingen Skånes längsta istapp också ett uttryck för något. Cirka 135 cm är den tapp som är i ledning och den kan, om inte vädrets makter vill annorlunda, beskådas på Lunds Domkyrka.  Sen finns det de som lägger all  sin tid och kraft för att vara med och leka olympiskt. På is och i snö eller med bara ben i solsken. Nationalyra och medaljer, kamp och bataljer och allt kan ses på TV.  Det gäller att passa på. Vart fjärde år leks det och alla har sin tid. Det är tid nu. OS-2010,  Ett fiasko.en stackars tös som inte vann gav  genast eko i  svenskt media. I sann Landskronaanda menade man att det var redan kört och över.  Pinsamt ropade nätet.  ”Vad låg bakom genomklappningen?”  Vi ombads att spekulera för framtida löpsedlar . I sanning en tidning som tar yttrandefrihet på allvar.  I nästa andetag frälser Kalla oss alla med sin medalj och plötsligt är rubrikerna annorlunda.” Det här kan bli ett roligt OS” och frågorna är nu istället av typen: Ska hon få en egen gata? Är hon större än Gunde Svan?  Vem vet? Ingenting är omöjligt.

Små flikar av ögonblick förändrar livet och världen i smått och i stort. Ingenting är omöjligt. Inte ens att det står en metallstolpe invid en kanadensisk rodelbana med en inbyggd 270 graders sväng som kallas fiftyfifty.   Det borde det vara . Omöjligt. Det känns som ett grymt öde att vara en idrottsman vars namn hörts i världens alla hörn  utan att man fått visa vem man var.  Så lite vi vet. Var rädda om er och varandra.

Mantrellan

 

* * *

 

Tid igen...

Grattis: & Lycka till Csaba ..äntligen är det tid för förhandsvisning av Superhjälten.. Tack: för att du tog tillfället i akt att i stället för lyckatillblomma önska SMS till Röda Korsets Haiti-kampanj;( SMS:a "AKUT" till 72900 och skänk en 50lapp. ) Heja: Dig som blev inspirerad och följde uppmaningen. Bu:  för politiskt inbördestjafs oavsett partitillhörighet. Hur kan man förväntas använda sin demokratiska rätt/skyldighet och rösta på ett parti som inte ens inom gruppen verkar för demokratiska lösningar . Väx till er! som sonen brukar säga.

2010-02-09
Saker och ting har en tendens att förändras med tiden. Eller i alla fall hur man ser på saker ..och ting.. Under det år som i kalendern kallades 2008 interagerade jag med en marksänd reklamfinansierad kanal och därtillhörande  websajt. Det handlade om en sport som ligger mig varmt om hjärtat och för de som vet hur utbrett mitt ointresse är för alla andra sporter blir det inte svårt att gissa vilken. 
Nåväl, på den aktuella kanalen punkt SE fanns alltså möjligheter till interaktion. På ett lite smådemokratiskt sätt fick jag alltså vara med.  Jaha, men då skriver jag något om min ickestockholmsrelateradehjärteklubb … tänkte jag.  Och så gjorde jag det. 
Steg 1: Jag önskade mig en liten seans kring lagets närmaste framtid. Några små prognoser och lite analyser.
Steg 2: här uppmanades jag att erkänna: erkänn att du godkänner tvX:s regler und so weiter…..
Okej..Lyckan står den djärve bi. Jag satte ett kryss i rutan- trots den röda varningstext som upplyste mig om att TVX kan spåra mig…! 
Nästan lite skakis tryckte jag på den lilla knapp som skulle sända kanalen dessa mina varma förhoppningar kring ett program om – Landskrona BoIS/Superettan ,alltihopa -En Del Av Sverige-
Men ack så det kan bli.. Responsen som kom upp i rutan meddelade vänligt men bestämt.
-Något misslyckades… mest troligt citerade du fel… 

I dag är melodin en helt annan.  En mållös träningsmatch på en råkall snökantad konst gräsmatta i Ängelholm är plötsligen ytterst intressant  även i VärldenoVerkligheten utanför huvudstaden och ingen insinuerar  att något misslyckats, inte heller hörs något om felcitat.
 Skulle det  dyka upp ett program i  tjocktevar  (stulet uttryck/stavning)  eller på plattskärmar  innehållandes  seanser, analyser och prognoser vet ni nu var man fått idén ifrån. Var jag orättvis nu? Kanske. Förlåt.  Så opedagogiskt. Jag tar tillbaka.  Skulle programmet dyka upp som en holländsk ubåt i Bäckviken säger jag lugnande: uppröres icke, ropa icke stöld eller ens - härmapor.  De har såklart bara behövt lite tid att tänka efter. Tänka före är också bra. Det gjorde alltid Gunde Svan. Så blev han också synonym med uttryck som ingenting är omöjligt, sju nycklar och vilken jordbävning?

Och räds icke, kanalen. Jag har fler idéer, är vare sig småaktig eller långsint. Jag kan bjuda på det. I det godas tjänst, För mänskligheten i allmänhet och Landskronaborna i synnerhet.  

Tro,  Hopp & BoIS!
(Upphovsrätten till denna klockrena fantastiska slogan som är min sedan år tillbaka överlåter jag härmed till ev .godhjärtade personer som kan göra BoIS ungdomsavdelning en hacka eller sju på snygga tröjor, dekaler eller annat vackert med denna poesi)

    

Mantrellan 
  Som för övrigt missade Rockville L-A pga pulk-konsekvenser :(
 

* * *

 

Det är ändå alltid
missarna man minns...

Grattis: Vi bor inte i Haiti Tack: för ännu ett gott musikinitiativ. Rockville L-a. Med risk för att bli äldst på stället går jag dit. Du med. Don’t miss it! Heja: det lilla flickebarnet som reagerade på vad hon tyckte var reklam i matteboken.  Härligt med ungar som både reagerar och agerar. Bu: för de som väljer att vara negativa varje gång de öppnar munnen. Man FÅR vara glad, uppskatta, uppmuntra och tycka plussitiva saker. Hade jag inte varit 46 och svensklärare skulle jag ha skrivit att ni i stället borde hålla en viss måsfågel.

2010-02-02
Det är ändå alltid missarna man minns.  Det var i alla fall det budskapet som dånade ur högtalarna på IP vissa matchdagar under de senare säsongerna. Ett gott jobb gör han musikväljaren och kanske ligger det åtminstone någonting i det. Jag menar, den arme Staffan Tapper som säkert gjort och gör mängder med bra saker minns jag bara för en.  Sånt bådar inte gott för herr statsministern som missade 100 000 arbetslösa. Är dock inte säker på att de kommer att säg miss you till honom om det blir aktuellt.  Emir Kujovic, ex BoIS-aren missade en plats i Celtic och en av Sveriges politier missar fem dagars lön för att han glömt sitt vapen på dass.  Ett allmänt sådant.

Missa kan alla göra sägs det. Själv missade jag exempelvis en föreläsning på museet som jag tyckte verkade väldigt intressant.  Föreläsningen var en i en serie om Landskrona i tiden. Gratis i filmsalen.  En i månaden sägs det bli det här halvåret.  I februari är det debatten i lokalpressen som ska dryftas. Missa inte det!

Nu är det bara 26 dagar kvar till missarnas månad. Mars. Smaka på det. Det är då vi har vår i luften oavsett var ni har er, som min gamla bilskollärare brukade säga. 

Det är ett nytt decennium nu om nån missat det. Tiderna förändras. I Landskrona 1967 blev Margareta Westerlund ”Miss kortkort ”på Atletens midsommarfest.  Nu när vi blivit mer jämställda och globala koras i stället miss Plastikoperation. Senast var det Reka Urban i Budapest som fick den åtråvärda titeln. I Villa Fridhill startade 1967 idrotts- och fritidsnämnden stadens första ungdomsgård som snabbt blev en populär samlingsplats för eleverna på Yrkesskolan.  Idag, över 40 år senare känns det som om man missat något väsentligt i tänket kring ungdomar och fritidsysselsättning.  Det finns säkert forskning om både samband, orsak och verkan om man tittar på skolresultat, vuxenstöd, förstörelse, utanförskap, droger och kriminalitet.  Många av dessa faktorer sorterar idag under rubriken stora utgifter så varför inte inta en annan hållning. Satsa på ungdomarna. Bli en föregångskommun. Man behöver ju inte vara Miss Marple för att fundera ut vad en hoper sysslolösa kan åstadkomma.

På skolfronten vore kanske en resursskola för ungdomar som redan halkat vilse en idé. Lite bygg och meka eller ekoodla tillsammans med många pedagoger på någon kommunköpt liten gård. En internatvariant.. med ungar  även från andra kommuner som då betalar dyrt  för sina elever liksom Landskrona gör i dag…

Om man mot förmodan missat det drar de randiga eleganterna på sin första träningsmatch med gänget inom det snaraste. Till Ängelholm bär det om jag inte är felunderrättad. Kanske är det då vi ska få en försmak av vad laget menar att det är som Roar.
Ännu en missräkning på väderfronten är i antågande. De nu lattefärgade drivorna skola bli täckta med ännu mer sånt där vitt kallt och räligt men håll ut… Det är ju ljust när jag går hem från jobbet och I helgen ska det bli nån lite plusgrad… Nu är det uppåt framåt som gäller..

 

Mantrellan 
som för övrigt trivs

* * *

 

 

Kollegor en tisdag i januari

Tack: Jonas Olsson - the Giant Swede - för din fina målgest!  Ett utmärkt exempel på att man kan göra skillnad. Heja: Jag passar på att säga det en gång till; kollegor, arbetskamrater, fy sjutton vad ni är bra! Jag uppskattar allt ni gör för mig och för varandra och för de där ljuvliga tonöringarna som en dag ska ta över -och ta hand om oss.  Grattis: till dig som slipper vinterkräk! Bu: För byråkrati och utövare som inte har sömsmån/utrymme för  människor i verkligheten.

2010-01-26
En lång arbetsdag är till ända och ganska trött tänker jag mig att det är ett omgående horisontalläge som gäller. Strax efter denna tanke inser jag att jag inte skrivit någon tisdagskrönika.  Tisdagar är lite sådär tycker jag. Det är inte bara den segaste dagen i min vecka, det är också en dag när förra veckans tyckochtänk känns lite avslaget och den nya veckan knappast har hunnit göra några större intryck. Kung Bore sitter liksom förra tisdagen kallt kvar på sin häst och rent allmänt känns det som om vi är ganska trötta  både på att frysa och att prata om det. Därför får veckans reflektion handla om värme.

Vad håller mig varm i månadsskiftet januari/februari 2010 (de uppenbara familj, vänner och  tjockt icke-gås-täcke går bort)?  Är det den oöppnade glöggkartongen inköpt i november som skulle kunna värma´ ganska många både med och utan russin?   No. . Är det mina fina hemstickade födelsedagsvantar och relationen mellan dem och sadeltemperaturen som gör det statistiskt lagom varmt att cykla till arbetet? …näpp
Kan det kanske vara….. kollegorna.  Ja!
Såå viktiga de är! Om de är nyfunna/nyvunna eller sådana man kamperat med sedan 18hundrafrösihjäl spelar ingen rock’n’roll.   Jag har ganska många. De är olika. Har olika sätt att se på saker och väljer olika vägar att lösa situationer, men de är där. Jag får stöd och hjälp när jag behöver. Jag får tillfälle att skratta och de lyssnar och begriper precis vad jag menar när jag behöver någon som gör det. Tillsammans känns det som om vi kan uträtta storverk i det lilla, varje dag … och det händer nog faktiskt då och då att vi gör det. Är mina kollegor unika? Jag tror inte det . Kollegor jag lämnat har haft samma fantastiska egenskaper och jag har trivts med de allra allra flesta jag haft förmånen att arbeta med.

Hur är dina kollegor? Känner du igen det jag beskriver? I så fall berätta det för dem. Säg att du uppskattar åtminstone lika ofta som du säger något negativt om/till någon. Det kommer nämligen ingenting till en knuten hand.  Min tanke är att värme är energi som enligt termodynamikens lagar icke försvinner utan bara sprider sig. Plussitivitet är både värme och energi  och snö och is reagerar på…?  … Min tes håller kanske inte hela vägen men det blir trevligare att vara.

Mantrellan 
För övrigt ber jag att få  besvära om en bra vecka!

* * *

Min rad!?!?

Heja: Dig som fortsätter att kämpa för din dröm även om ingen annan tror på den. Grattis: Till mig som åtminstone delvis lever min dröm. Tack: &lov  är det snart vår… Bu: för  osunda klimat oavsett var de finns!

2010-01-19
Min rad. Visst var det min rad som stod på textTv:n.  Hjälp! var är lappen?.. inte kan man väcka kär make kl 0600  en söndag för att fråga om sånt.  Nej, bäst jag lugnar mig lite. Det ser ut stämma . jag har ju haft raden i tusen år fast jag inte tippat särskilt ofta… bara udda nummer av någon anledning Då ska jag köpa en bra bil och ungarna ska få och på Haiti och fantastiska Malvan .. Det blir så alla kan få och jag behöver inte vara bekymrad om jag inte får någon tjänst nästa termin… underbart. Kanske ska jag väcka den dyre maken ändå… Men där ligger ju lappen… få se nu …3,5,7,17,21,25 och 28…  28…  som om udda kan vara  jämnt . Sex rätt blir det då va?…kollar igen…hjärtat bankar rejält nu…

Upp som en sol och sen blev det pannkaka… trean skippade jag ju för att det ... Ja varför då? Vilket kålhuvud man kan vara…och 28… det var ju onödigt… fem rätt blev det. Hmm vad blev utdelningen.. sextiotre riksdaler. 63… tja… det var gott så länge det varade och är det tanken som räknas så tänkte jag i alla fall.  För en kort stund hade jag alltså mitt på det torra.. ekonomiskt oberoende och  i tanken spenderade  jag några  och skänkte  många slantar,  annars är väl att vinna miljoner inte det jag drömmer mest om.  Då en gång med en dålig chef fanns drömmen där men då bara för att ha råd att utan tanke på framtida matochboendekostnader kunna önska min ledare en tur till den riktiga värmen.

Drömmar är olika. Jag såg exempelvis i fredags drömmande pojkar som stod där tätt intill mannen, myten, legenden- Messias Larsson som ska frälsa oss alla från division ett och leda oss mot allsvenskandrömmen. Livs levande satt han där och satt och andades, log och pratade som en vanlig människa. Så nära var han att de kunde rört honom om de bara hade vågat.

Många av mina drömmar är uppfyllda. Somliga via hårt arbete och stöd från nära och kära andra mer med hjälp av slump och/eller  högre makter. 
Jag drömmer fortfarande om att skriva en bok men vad drömmer den som skrivit en bok om? Någon drömmer om att bli rik.. men vad drömmer rika om… och drömmen om att vara känd? Vad drömmer de kända om?

Drömmar tycks vara bränsle och drivkraft i riktning mot det som inte är…  Framtidsdrömmar och visioner, drömmar nattetid, dagdrömmar och drömmen just nu i stunden.. I have a dream , minst en,  och det har säkert du också.  Kanske spelar det ingen roll vad man drömmer om. Det viktiga är kanske att man trots all världens elände inte slutar att drömma .
We are such stuff as dreams are made on …

Mantrellan 
... som bär på en dröm

* * *

 

Det drar kallt i södern

Tack: ideellisterna -I vår stad är vi begåvade med många föreningar. I dessa finns ideella krafter som alldeles frivilligt  lägger sin fritid på att stötta  andra. Under några år var det också min vardag..och helg.. det tog tid men det gav mycket annat  ..och det händer att jag saknar det. Heja:  Herr Back Nilsson  som skriver om kvartalskapitalism och dess konsekvenser. Att inte bara se utan också ha öppna ögon känns sympatiskt. Grattis: Pia som nyss fyllt år och som tappert inviterar oss och internettrollen till den randiga världen. Bu: för 43 grannar som protesterar mot det som inte hänt. Till svenskläraren: En högerback i Landora tyckte  håseskott var för svåra han tog sats långt ifrån tryckte till hårt med tån fick sen  hjälp att bollarna spåra

2010-01-12
Det är kallt här nere i södern.  Många fryser och några längtar som jag efter en redig skånsk vinter. Kanske med lite nederbörd. Väldigt lite. Och då i form av de vattenfall som kallas regn.  Usch och fy för det grå slasket menar andra. Härligt med vinter och skidan slinter. Pimpelfiske och bandytermos lockar kanske en och annan men icke mig. Vet inte mycket jag tycker sämre om än att frysa. Det skulle i så fall vara snåla och inskränkta individer som bara har ett perspektiv med sig. Sitt eget. Men det är ju också en sorts kyla.
Kalla fötter hoppas man slippa få och kalla handen vill man inte bli mött av.

Att hålla huvudet kallt kan ju däremot vara bra i en del situationer.  Några som inte backar för det förstnämnda är de randiga eleganterna som drar i gång träningen under ledning av den kändaste Larsson som finns. På fredag klockan 16:00 är de där. Den allra första samlingen och träningen på IP på det som i historieböckerna kommer att kallas tjugohundratiotalet. Alla intresserade är välkomna dit har jag hört från säker källa. Det kan bli trångt.  Men blir det trångt fryser man inte.

Fryser inte gör många av kommunens killar och tjejer som året runt, i ur och skur tränar under den bara himlen. I de klubbar som inte har tränare av samma dignitet som Sonny och Larsson saknas kanske publiken men inte engagemanget. Engagemang är värme. En klubb som jag följt under många år är lilla” BK Landora. En klubb med hjärta som  efter flera års slit ser ut att ha tryggad tillväxt underifrån.  Ett annat exempel är de solgula Asmundtorpskillarna som blev världsberömda i hela Kvällsposten för sitt engagemang. Att inte ge upp..  sånt värmer.   Liksom det faktum att halva januari har passerats till helgen.

Om sisådär åtta veckor har vi hunnit se några bra träningsmatcher och inser att det blir  riktning allsvenskan som gäller.

Påsken är i antågande och det sticker upp ett och annat. När det blivit ännu lite varmare hettar även det politiska klimatet till och vi kommer alla att bli viktiga om än bara för en stund. En man, en kvinna, en röst. Vallöften kommer att stå som spön i backen och valfläsket blir nog både fetare och randigare än då på nollnolltalet. Synd att det inte fanns nåt mantrellkompatibelt parti. Jag tror jag hade gillat det även om jag skulle ha svårt med agilityn. Ett tips ska jag ge på vägen.. Allt som händer händer. Allt som av en händelse får något att hända får något att hända. Allt som av en händelse kommer att återupprepas händer igen. Säg det ni menar och mena det ni säger. Ärlighet varar längst sägs det. Och ni som tycker att man plockar nåt lämpligt och ställer emot nåt annat. Liksom för effektens skull. Eller ni som lyfter frågor som om ni kunde göra om på lokalnivå vad som i storstad beslutats… gör inte det. Lurendrejare och egoister har en särskild plats. På nedre botten. Men där är det förstås varmt.

Mantrellan 
... ... som för övrigt är rätt nöjd. Lite trångt i ärmarna men
annars...helnöjd...

* * *

Facebook är för töntar

Grattis: Landskrona till alla enastående invånare. Livsnjutare Malmsten får symbolisera de glada krafterna. Tack: I helgen hittade jag en riktig supergrupp att gå med i. På facebook kan man detta nådens år 2010 som 0418:bo bli en viktig kugge i återvinningshjulet. Bland de otaliga grupperingar som finns hittar man numera nämligen gruppen som ser till att du kan bli av med eller kanske skaffa dig något du vill utan att det handlar om kapitalbyte.  Gruppen har det inte så fantasifulla men väldigt tydliga namnet bortskänkes/ mottages/ ges/ doneras/ Landskronaområdet/ 0418.  Ännu ett gott Landskronainitiativ. Heja: Marie Öhgren och hennes framtidsvisioner om Landskrona som kulturstaden med stor K  .. Vi kan alla hjälpa till på vägen. Jodå . Det kan vi visst. Bu: Nova har bland annat kritiserats för att innerstadens ungdomar varit överrepresenterade läste jag på en lokal tidnings nätupplaga.  Hur vet man vilka som är innerstadens ungdomar?  Har de något speciellt märke?  Hur hindrar man dem från att ta sig till de ev. nya lokalerna på Gullstrandskolan? och tänk om det i stället blir mellan eller ytterstadsungdomar som blir överrepresenterade där. Hur löser man det? Kvotering?  Finns det anledningar till över/ under-representationen? Är det något man kan påverka? Jag brukar sällan säga att man kan tänka fel men här är det ugglor i vitmossan.… Ännu en gång kör bussarna inte till Infarten. Varför inte bygga om och till hela varuhuset till allaktivitetshus för människor oavsett bostadsadress? Här finns plats för alla och förmodligen stör man inte så många. Bio, föreningar, fikaställen, konstkulturochidrottmusikoch sånt folk blir gladare och friskare av. Bemanna med yrkesfolk och de många fantastiska resurser som finns i  stadens arbetslösa. Svaret blir förstås det vanliga: tyvärr. Det kostar. Jäpp…och nu är det gratis?

2010-01-05
Facebook är för töntar…-  såna som jag. 
I facebookvärlden har vi alla vänner. En del i tusental andra mer måttfulla. Någon samlar vänner som om det vore långt till både bättre tider och längre franskbröd… medan andra bara ”addar” sådana som man faktiskt har något slags relation till, om än sporadisk.  Det är därför jag har vänner som har vänner jag känner blott från tv:ns och filmens värld. Facebook känns lite som lunarstorm för grown-ups.  Flest användare sägs vara mellan 18-25 medan den minsta gruppen 65+ är den grupp som är snabbast växande.

Användarna finns över hela världen. Som grupp då förstås. Annars är vi på ett ställe i taget precis som du.  I realtid kan man ta del av andras nu och dela med sig av sitt eget. Retoriska frågor som tex ” Idag har jag gått med ett leende på läpparna hela dagen. Är det normalt att en Liverpoolvinst kan få en att känna så?” bidrar till vardaglig glädje om man anser det normalt eller icke. Just den här frågan kom från en för det mesta leende man men vem vill vara petig i ett sådant läge. Man kan ju tänka sig… kommer nästan ihåg hur det kändes när hjärtelaget senast tog tre härliga poäng.

 Det finns många lockelser i facebookvärlden. Man kan spela spel. Exempel på det är nya frulösa bondespelet Farmville och nåt maffiaspel som fullständigt slukar dig när du väl har hoppat på speltåget. I inlägg efter inlägg ser man vännerna önska sig en ny anka eller en sniper och 27 skott.  Någon hittar en liten kalv eller behöver låna pengar. Precis som i VärldenochVerkligheten alltså. Än så länge har jag inte vågat hänga på. ”73,862,766 monthly active farmville-users” kan ju faktiskt ha fel .

 Man kan också gå med i grupper. Vissa grupper har namn som ” hitta tusen personer som inte vill ligga med Bert Karlsson". Av personer med denna preferens finns det 148 organiserade i dagsläget. Vi som inte vill ha HIF- extra i med Landskronaposten är bara 112 men jag är ganska säker på att här finns ett mörkertal.

Någon lägger upp en utmaning du kan anta eller förkasta medan andra har lite mer seriösa (?) syften och vill protestera mot, hjälpa, eller propagera för det ena eller det andra. Vissa har sett möjligheterna och är med på tåget medan andra kanske inte tänkt färdigt. Vad kan man då ha den där ”fejan” till om man inte tycker att spel och livsdagböcker räcker?
Man kan få hjälp av uppkopplade medmänniskor på olika sätt. Under en av mina helgpromenader hittade jag ett bankkort . Ägarinnan hittade jag via facebook och flera var engagerade i mitt lilla sökprojekt. Tjejen fick sitt kort. Hon var glad, jag var glad och som om inte det var nog har jag idag vackra blommor på bordet. Och näää hon stod inte i telefonkatalogen.

Facebook är alltså för töntar. Eller är det kanske bara ett nytt sätt att hålla kontakt med människor. Ett sätt som ligger i tiden.  I hela tiden. Den vi ligger i.

Mantrellan 
...som för övrigt trivs med både vår, sommar och höst.

* * *

Vi går mot ljusare tider, tro mig. För det har tiderna själva bestämt!

Heja: Ljuset! Tack: Jenni Rantala och alla andra med stora hjärtan  Bu: om man lägger ner projektet Unga Röster! Grattis: HIF. Inte alla har en BoIS-tränare som staty invid sin arena.

2009-12-22
När du läser det här har det hänt.  Minst en ko har med all sannolikhet gått och vänt . Den dag då solen stått som lägst på himlen på vår del av klotet har passerat och vi går mot ljusare tider. Tro’t den som vill.  Tycker du att det är lika mörkt som igår vill jag påpeka att det nu är ett annat slags mörker.  Ett sådant som avtar, sakta men säkert.

Livet består av både uppför och utför.  Den ena förutsätter liksom det andra. Med tjocka strumpor och glad hund tillbringade jag ett par lördagstimmar invid Västra Fäladens motsvarighet till Val d’Isére; Nybergs kulle. Dessa fyllnadsmassor utgör just nu en fantastisk pulkaterräng och hundglädjen vet heller inga gränser när det springs, hoppas och rullas i det där vita kalla. Uppför och utför. 

I vår lilla stad julhandlas det som aldrig förr. Det är fantastiskt att se så mycket folk i rörelse. Stadens numera enda bokhandel fick besök av tant Mantrell som skulle köpa en julklapp åt sig själv. Mer blues införskaffades av de livs levande upphovsmännen. Jag ställde mig sedan snällt i betalakön och väntade på min tur. Någonstans framme vid diskhorisonten stod en expedit som förmodligen önskade sig långt mycket långt från kassan. Ska den vara inslagen, kvittrade hon till damen som hade mer brått än jag. OOOH nej, svarar damen.. att slå in paket är ju det allra roligaste som finns.. Expediten verkade inte riktigt vara övertygad om den saken men hon spelade med.
- God Jul och ett riktigt Gott nytt år, sade den trevliga damen som snart skulle hem och förlusta sig med tejprulle och blankt papper.
- God Jul, svarade expediten hurtigt.. för en sekund slappnade hon av och tröttheten glimtade förbi. När hon gav mig blicken förstod jag direkt vad hon menade.. jag fick mina böcker i en påse och betalade. Utan att hon uttalat en enda stavelse gick meddelandet fram..
- Om du så mycket som andas något om god jul är du den 9854:e i dag!.....så jag .. sensitiva medelsålders boklådebesökare sade inget.. nickade  bara tyst och vandrade sedan  vidare med mina klappar.  
 

En vit jul ska det bli i år. I vissa fall betyder det en jul med snö. I andra en jul utan alkohol. Båda sorterna känns barnvänliga och ganska trevliga. I staden Coccaglio öster om Milano, pågår en kampanj kallad Natale Bianco får man veta om man läser Aftonbladets nätupplaga. Den vita julen innebär här att myndigheterna knackar dörr hos stadens invånare. Utlänningar vars uppehållstillstånd gått ut rapporteras och kastas ut.  Kampanjen startades enligt stadens säkerhetsansvarige Abiendi, för att städa upp bland staden invandrare som främst kommer från Marocko och forna Jugoslavien. För mig är julen inte ett tillfälle att fira gästfrihet utan ett högtidlighållande av kristna traditioner och vår identitet säger Abiendi. Både jag och Vatikanen tar avstånd från detta uttalande. Och man kan säga vad man vill men så barnvänligt verkar det inte i mina ögon. Hur kristet det är vill jag också låta vara osagt. Coccaglios ansvariga avvisar naturligtvis alla påståenden om att de skulle vara rasistiska.  
Trot´den som vill.  Tycker du att kampanjen påminner om något brunt får det alltså helt hänföras slumpen.

Mantrellan 
..som för övrigt inte vet om det är öken att fira jul på varmare breddgrader

och avslutningsvis...Det känns som om nån vill säga något…

* * *

 

Håll i hästarna

Heja: har ju inte skrivit det på ett tag. Det känns läge nu. Heja BoIS! Tack:  Poul för  Den godaste fläskestek i stada och alla andra  alternativa godsaker   BU: BoIS i Centrum får packa ihop efter sex år med glädje i centrum.  Många ungars fristad och möjligheter till vuxenkontakt och flera vuxnas möjlighet att växa. Det är trist. Egentligen synd och skam. Hoppas att man använder sig av de goda krafter och idéer som utvecklats här även i nästa projekt -som naturligtvis inte behöver bli sämre.  I grunden handlar det om att skapa relationer, erbjuda delaktighet via något som förenar.  Grattis: Henkebenke Larsson. Det är en stolt förening du hamnat i. Många randiga hjärtan bankar i både tid och otid och det är ett ärofyllt och kravtyngt uppdrag. Som sagt. Grattis och var inte orolig Du ska nog klara det. Alla närlundakillar jag känner står stadigt på jorden och har ett obegränsat jävlaranamma.

2009-12-15
Söndagsfika på museet är aldrig fel. Åtminstone inte på söndagar.  Två muggar kaffe och fyra (!) hembakta kakor kostade femtio kronor.  Trevligt bemötande, utställningen ”Blå” samt de fantastiska bilderna på temat ”under ytan” ingick.  Kultur är vi bra på.  I den goda Landskronajorden växer musiker, filmare, författare, fotografer, sångare, konstnärer och idrottsstjärnor av alla de slag. Och då har vi inte ens nämnt Selma och Svenbro.  Och inte heller de mängder av människor med framtidsvisioner som vi stöter på varje dag, ibland utan att ana deras storhet.

I Landskrona är vi bra på mycket och egentligen finns här allt en bonde behöver på vintern.  Till och med en alldeles egen liten minister med adress i motvind har vi. Låt vara att det blåser snålt just nu. Men ibland krävs kanske en storm för att man ska kunna rensa hjärna och se klart. Jag litar på att det är så det blir.  Knäppa, omänskliga beslut avblåses och Mantrellan blåser en fanfar för politiker och andra som står upp för det som är rätt och värdigt även om makten visslat en annan låt. Det är så sant det han sa AmerikaJesus ”Our actions matter, and can bend history in the direction of justice.”  Tänk på det söta ministern. 

Idag aviserades hans ankomst.  I advent. Så passande. Nu tänker inte jag på något litet barn av davids hus utan ett helt annat slags Messias. Han som ska komma och måla vår framtid ljus. Han som ska frälsa oss alla ifrån division ett och som ska ge tro hopp och kärlek åt staden i vinden.
Håll i hästarna... Nu ska vi inte fara iväg. Ta inte ut något i förskott säger de som har varit med förr och minsann om de inte vet att det liksom inte är lönt eftersom det förr eller senare eller både ock går åt pipsvängen.

Låt hästarna springa säger jag. Far i väg. Gläds åt allt gott som komma kan. Åt de sura gubbarna vars varma leenden kan värma upp Örja i vinter  efter en trepoängare.  Skulle det slumpa sig annat har vi åtminstone varit glada. Förväntningar är ofta magiska. Positiva sådana lyfter dagligen elever och de lyfta eleverna lyfter åtminstone fröken Mantrell. Så välkommen herr Henke. Må publiksiffrorna öka likt vallöften 2010. Jag bjuder på en söndagsfika närhelst du vill och har du lust att hälsa på oss i klassrummet är du alltid välkommen. Positiva förväntningar är bra Herr Larsson. Även om jag förstår att det kan vara skönt med egen kupé ibland.

Mantrellan 
…som för övrigt inte tycks ha ett tänk som är kompatibelt med stadens politikers. Ingen hörde av sig…

* * *

 

The things we do for things...
Det är olika.

Heja: Fält och fritids. Ni gör ett jättejobb! Tack: För att det blir mer blues från Landskrona Grattis: Häljarp till det drickbara vattnet & till oss alla för att vi har en karneval att se fram emot. Bu: Ett jättebu för hur man använder sig av  människors elände för egen politisk vinning. Skäms!

2009-12-08
Vad ska man egentligen skriva om en tisdag i december 2009. Det är klart att det finns lite att välja på men inget som sticker ut.  Jag slängde ut en trevare på Facebook och fick som förslag att man skulle kunna skriva något om ”SD-idioter som tycks samla på fällande domar”. I grunden ett gott förslag men jag tänker att pajkastning inte leder till så mycket.

Gick för ett tag sedan med i en facebookgrupp  ”sd i riksdagen nej tack.” Tänkte att andemeningen måste vara att göra övriga partier och deras politik till något man väljer. För goda alternativ snarare än emot dåliga.  Så verkar det inte vara . Jag kan förstås ha missförstått.  Ibland gör jag det. Jag utgår ofta från att folk inte bara menar det de säger utan också säger det de menar. En politisk karriär torde därför vara utesluten. Eller? Halvgammal, välvillig och lösningsinriktad, snäll & förnuftig vill jag tro att jag är…

Vilket parti skulle jag välja?  Finns det några politikare därute i VärldenoVerkligheten, Landskrona som tror att deras tänk är kompatibelt med mitt får de gärna höra sig.

Ännu sitter jag här i det Landskrona jag kallar mitt. Nånstans mitt i allt, och uppskattar att så många landskronabor/landskroniter  i alla åldrar, med eller utan knätofs eller stamtavla, engagerar sig, tror på något och jobbar för vår skull, din och min.

Parallellt med att klimatrelaterade felanmälningar sägs hanteras i Köpenhamn snurrar världen vidare i twilightzonen... Lite mer än halvgalet och med prioriteringsordningar som endast styrs av kapitalet och viljan att syna eller synas. Landshövdingen Holmberg ställer in alla bandklippningar och andra landshövdingsrelaterade uppdrag för att resa västerut. Turligt nog informeras vi av den tredje statsmaktens nätupplagor så att vi andäktigt och oroligt kan vänta på att hon skall ställa allt till rätta hos tigerfamiljen och komma hem igen så att landshövdandet inte tar skada.

Samtidigt som UllaredsKjell gärna hade åkt till Kanarieholmarna om inte frun hade ullaredat för hela slanten är Anna Anka klimatsmart i en julkalender december sju.  Ännu en Zebra lämnar klubbsavannen och snart är det bara styrelsen kvar.  Det är olika. The things we do for things... och Obama är inte hemma...

Mantrellan 
- som för övrigt  missade julölstestet för tredje året i rad

 

* * *

Intjeckade

2009-12-01

Heja: Parajett! Och alla andra som tänker anställa. Tack: till Baktaktarna för att det blir en del 2  Grattis: till den bättre hälften på 50-årsdan Bu: för folk som högljutt kräver av andra men som inte själva lever som de lär.

Jag köpte det nya JoJo-kortet. Till Kastrup med två duo/familj kostade  400nånting och vi tyckte vi gjorde ett kap. Tåget kom i tid. Jodå, Marko, det gjorde det.  Ingen tragik här inte. Klockan var 9:22 när det lämnade perrongen för sydligare breddgrader. Familjen och väskorna var där. Många andra var också där. Blott en tant utan väska och biljett stod med sin långa men trots allt ickeidörrenklämda näsa medan tåget tuffade på.  Tanten/Jag tänkte på det gamla ordspråket ”missar du ett tåg står dig tusen åter” men fann ingen nämnvärd tröst i det.  Hur skulle det gå? Skulle familjen klara sig utan mig när de for över den vilda Kävlingeprärien och om de gjorde det: skulle de riskera att fastna i byggröran på någon skånsk centralstation? Skulle de vilsna och utan mat bli strandsatta utomlands, där på andra sidan bron?

Men säg den oro som varar. Vi lever ju faktiskt i västkustbanans tidevarv och skånedynamiken finns! Därför köpte jag helt enkelt en enkel biljett till den internationella knutpunkten som ligger blott en timme från Kvantum & fortare än man kan säga kinesiska alfabetet kom ett nytt tåg med en tågvärd som med öppet sinne släppte ombord tanten. Ett leende och en ganska trevlig kommentar fick jag med mig på vägen.

Ett par timmar senare var vi alla ”intjeckade”. En liten Hof samt några alkoholfria drycker inmundigades av sällskapet på en av flygplatsens rastplatser. Med Angus Young i öronen och med blicken på en trikåklädd herre från Kazakstan, som i takt med både plan och musik med lite ansträngning, lyfte 217 kg över hals och huvud väntade vi på att gå ombord. Och precis som vi med hjälp av Skånetrafikens skinande springare, i omgångar, löpt över det vilda, vackra landskapet tog en tjeck luftlinje oss med till en stad vars motstycke säkert finns men som inte är sämre för det. Prag. Fantastisk stad när solen går upp, när solen går ner och däremellan. När vi så småningom återvände till ett  land vars tidningar vi kan läsa, och en stad som av en tillfällighet kan beskrivas med samma egenskaper som den tidigare nämnda, bistod än en gång Skånetrafiken.

Från punkt A till…Kvantum på  60 minuter. I tid. I god tid.  Inte alltid men allt har sin tid. Och alltid stavas aldrig med två T.

Mantrellan
Som för övrigt anser att titlar är rätt så överskattade

* * *

 

I helgen hände det!

2009-11-24
I helgen var det dags för den numera traditionella julmarknaden på Gamla
Kassan. Antikrundemannen öppnade även i år sitt hem för Landskronabor och tillresta. Inte utan att få en slant för besväret tror jag men det kan väl
vara gott så. Alla plussitiva initiativ som innefattar vår stad skall
bestämt applåderas.

I år blev det dock, för mig personligen, en traumatisk upplevelse som jag
ännu inte hämtat mig ifrån.  Efter att ha betalat för att få betala för
eventuella inköp vandrade jag och vännen A, tillsammans med många andra, runt och insöp atmosphären. Lite trångt och bökigt men människorna voro vänligt sinnade och log rart åt mötandetrafiken.  Kommersen var god liksom de smakprover på hembakad biscotti,  dunderhonung och gammeldansksill som glatt dansade ner i magarna. Bland ögonfägnad av hantverkskaraktär, getost och dofter från den fina världen samt korvgrill och brända mandlar gick jag.
Oskyldig och tänkandes endast vackra tankar när det plötsligt hände. Som
från ingenstans kom påhoppet. "Oj då, Erik, se upp så att du inte kladdar
ner tantens kläder", sa en dam som jag tidigare uppfattat som ganska
tänkande. Först förstod jag inte vem som åsyftades. När det gick upp för mig att tanten skulle vara jag, me?.. moi?..

Även om inte mitt liv inte direkt passerade revy ville jag liksom bara...dö. 
Förmanaren och Erik med den kletiga senapshanden vandrade obekymrat
vidare på sin livsstig ovetande om hur de för alltid gjort min värld
annorlunda. Nyss fyllda 46. I grunden glad, ganska snäll, något förvirrad,
smått engagerad i det mesta och inte fördomsfullare än andra tvingas jag se mig själv med andras ögon. Med ett ben i luften vet jag inte om och var jag ska landa...
  tant! ... jag!  Vilken skillnad det är på min bild av mig och
omvärldens...
skakad... störd...
Mitt namn är Mantrell...  men tant?

Mantrell