Pappersåtervinning i valtider

Hej

Det är bara jag igen. Förra veckan var det en del att stå i och jag hann helt enkelt inte skriva till dig. Hoppas du haft en fin vecka. Denna veckan ser ut att bli snärjig men nån liten betraktelse ska jag väl kunna knåpa ihop. Det är måndag kväll och 20 dagar kvar till valet. Ovanligt tyst tycker jag att det är. På min ”fröken facebook” skriver ungdomarna att SD lämnat ut material i Häljarp. ”Det innehöll stavfel också ”var en av kommentarerna. Det är sånt man blir glad av. Att ungdomar kan skilja på rätt och fel..stavat. Var min brevlåda bor vet blåsipporna icke eller kanske de tjuvhåller på det lite för att det ska bli mer spännande. Samma ganska anonyma brevlåda har dock begåvats med flera andra uppmaningar. Det innebär att i min pappersinsamling ligger en leende Torkild i topp på en bädd av annat blått. Till höger om honom ligger vänsterns blygsamma gruppförsändelse till hushållen och håller sex tydliga svar på viktiga skånska frågor, på plats. Centerpartiet erbjuder mig en film om sin politik mot ett sms och flaggar för alliansens gröna röst i sin färgglada folder som nu ska återvinnas och bli…vad återvunna färgglada foldrar brukar bli. KD känns inte vid mig och nu när jag letar tycks socialdemokraternas bidrag ha försvunnit. Bara Reinfeldt ligger på botten och där har jag lagt honom. Det är något med kemin mellan oss. Man kan inte älska alla. ”Du är längst ifrån moderaterna men närmast centern ” sa Expressens valbarometer när jag försökte finna ut var min röst borde hamna. Aftonbladet indikerade att jag var någon slags miljösocialist medan ytterligare en valapparat menade att jag sympatiserar med Piratpartiet eller möjligen blåklintarna. Vad ska man tro om det? Blir det magkänslan eller sakfrågorna eller blir det rent av en kombi? Alla som besvärat sig med att skicka mig material kommer tyvärr inte att hinna få svar. Körigt på jobbet. Men ni ska vetat att jag läst allt jag fått.

Körigt på jobbet är det många som har. Det ställs ofta stora krav på kreativitet för att lösa alla möjliga och ibland omöjliga uppgifter. I en tid då kloning diskuteras vill jag hellre lobba för en annan variant. Inte i alla branscher men i vissa verksamheter kanske skillnaden inte hade blivit så stor.
http://kvp.expressen.se/nyheter/1.2115723/poliser-av-papp-ska-fa-ner-farten

Stor skillnad gör Zlatan. Vart han sig i världen vänder kan man vara säker på att nånting händer. Kan man rösta på honom? Han brukar ju stå för vad han säger och det är en bra egenskap. Han ler lika vackert som Torkild och han glömmer inte sina rosenrötter. Han har utan tvekan ett ekonomiskt sinne och han har på egen hand skapat många arbetstillfällen. Han har kontakter i både slott & koja, i stora världen och i lilla. När Zlatan talar står kanske inte blixten stilla men alla i vår soffa & hela San Siro höll andan i går kväll när han stod där på röda mattan. Den lille vingelpellen som blivit en stor man. Det var vackert. Vad säger du ? Är det kanske honom vi ska ha?

http://www.dn.se/sport/fotboll/zlatan-pa-plats-i-milano-1.1161270

Mantrellan

* * *

Tunga beslut i saker av vikt

2010-08-17
En första hälsning från mig. Det som är på väg att bli det nya mig. Eller jag…om jag ska tala om mig i första person. Jag ska nämligen göra en nystart. Eller kanske en omstart. Det är ju egentligen inte första gången. Du tänker förstås att det är nya jobbet. Nya rollen  som kapten i en årskurs nio. Så skulle det förstås kunna varit. För på nytt och om startar vi ju lite till mans när semestrar försvunnit ut i intet lika snabbt som…( här kan du välja att läsa in något du tycker passar bra. Ex.vis som en måsexkrement i dimman, en snöboll i Dubai, etc)
 Så är det alltså inte.   Det nya…eller vad man nu ska kalla det , handlar om  min matchvikt. Slutat röka, -18 år sedan, barn…16 år sen sist,och så lite biverkningar av den rytmiska medicinen.. ska jag skylla på det?..  Förmodligen blir jag genomskådad ganska fort.. Jag har tuggat till det. Och det var gott. God mat är inte så dumt råkar jag tycka.  Det finns nu minst 746 olika metoder att gå ner i vikt.  Google den allsmäktige ger mig ungefär 491,000 resultat på 0.12 sekunder när jag söker ”gå ner i vikt”. Somliga lika farliga som övervikten. Jag har testat ett par…eller så..  men vare sig det är soppor ,pulver, piller, väktare eller skalpell,   bara fett eller  inget fett, är det en  industri i jätteformat.   Det Nya Revolutionerande Medlet Som Lamslagit Världens Forskare Är Här, lovar  annonser. Utan att ändra matvanor eller motion. Önskar förstås  att det fanns en sån  quickfix men precis som när jag slutade röka är det nog bara riktig motivation som gäller. Kålsoppa med lök varje dag i veckor, bara bananer , luftbiff och fågelsång,  eller att belöna sig själv genom att äta ett brysselkex i små små bitar  väldigt långsamt . What’s the point?
Motivation. När man  blir andfådd av att småspringa  i trappan eller när man knyter skorna. Jag är där nu. Upp till kamp.  Helt otränad med kondition som en död mås, aldrig sett insidan på ett gym (den sista i stan?) ,och nu banne mig tjock så det räcker….och blir över.. . I morgon ska jag träffa ett proffs.

Proffs kan man träffa på både här och där. Ibland när man minst anar det.   Jag menar vad är oddsen för att stöta på Sonny the king Johansson i kvarterets sandlåda?  Såna äventyr finns nära mig. I söndags var det kvartersfika och  minsann om inte där också var en randig elegant. Det är ett spännande liv jag lever.  Nu ska jag sätta mig och njuta av en sista ruta choklad. En första hälsning var det . Från det som ska bli det nya jag. Håll en tumme så ska jag försöka hålla tand för tunga. Det blir svårare att äta då.

Mantrellan

* * *

Venbetraktelse

2010-08-10
Sonens kompis J jobbar på cykeluthyrningen på Ven. Där stannar jag till och byter några ord med honom . Så tänkte jag som såg en 20–30 cyklar och J med en liten pengabörs runt halsen framför mig när jag planerade mitt första Venbesök. 1200 rapsgula velocipeder av alla de slag och ett okänt antal cykelnyckelförmedlare i glasburar var vad som mötte mig när jag åkt över det spegelblanka sundet och den första backen bestigits. När sällskapet äntrat de sex utvalda begav vi oss både hit och dit och kors och tvärs. Första stoppet var Tychos minnen. En del dofter från då (?) kunde avnjutas nere i observatoriet ackompanjerade av både ljus och ljud och det bjöds en guidad tur i den gamle feodalherrens välbesökta tempel. Gott och väl, vackert och trevligt men några bonderöster hördes icke. Herr Silvernos må ha varit en beläst herre men särskilt trevlig var han nog inte. De gula springarna tog oss sedan vidare över den soliga ön och jag fick faktiskt vinka på Wikman precis som jag tänkt och likt en lungsjuk abborre gapade jag över allt det vackra vi passerade.

Vi trampade i riktning hamnkrogen . Där bjöds vi på en fantastisk lunch . En fantastisk lunch. Jo, jag vet att jag skrivit det två gånger. Men den var det. Fantastisk. Liksom utsikten från den gamla vita stenkyrkan som bara stod där och väntade på mig. Kyrkan alltså. Både den och utsikten väntar säkert även på dig. En utsikt som liksom inte tog slut även om jag stod där länge. Varför i all världen väntade jag ett kvarts sekel på det här?

Nästa stopp var Marielund. Ett galleri och en trädgård där jag kunde stannat en vecka om inte getterna väntat. Och osten. Den goda osten..och tomatmarmelad..och Nämndemansgården och glassen. Jordgubbsglass utan färgämnen. Bara en sån sak. En härlig dag med trevligt sällskap. En tre fjärdedels webbyrå och två väluppfostrade pigga pojkar. Och en jädrans massa turister. Men ändå ett lugn. På vissa ställen en tystnad som jag gärna tagit med mig hem i en liten påse för att ta fram då och då under den kommande höstterminen. Man kan prata exploatering och hur mycket en ö kan tåla. Man kan också prata kreativitet, samarbete och jävlaranamma. Man kan undra om vi inte ofta går över ån efter vatten och man kan tro att man varit i Toscana eller rent av i nån av himlens filialer. Eller om himlen kanske är en plats på jorden. Man måste fatta för att begripa. Jag begriper nu. Jag fattar . Det tog tjugofyra år. Ett kvarts sekel. Men jag säger som Arnold. – I’ll be back.

Mantrellan

* * *

Vi ses!

2010-08-03
Mitt i sundet ligger  en sagoö. Det har jag läst. Jag vet hur där ser ut genom  olika individers kameralins. Fläckvisa ögonblicksbilder  lite grann från ovan och i särskilt ljus, på någon annans sätt.   Till jul har jag bott i Landskrona i 24 år. Menlösa barns dag  och jag hade sällskap till orten denna vargavinter då vallarna i vägkanten dolde både Eslöv och Marieholm. Det första jag såg var skylten om båtarna härifrån.  De åkte jag några gånger. Den stora blå med lila stolar som sen var borta med vinden. De stora röda som luktade olja och lät tröskvärk tog oss också till hygge. Småningom åkte barnet, och sedan barnen till sagoön med vänner bekanta ,skolor och  förskolor. Varje sommar fanns intentionen att åka dit och cykla men aldrig blev det så.  Oräkneliga gånger har familjen varit där och sönerna skaffade sig kamrater som bodde och bor därute. Men jag. Jag stod ensam kvar på min strand och vinkade med näsduken. Tjugofyra år. Tjugofyra  somrar. Och jag stod kvar.  En gång vann maken biljetter för en fantastisk limerick som vi plitat ihop om sagoön . Åkte vi då?.. näpp.  Men nu ska det bli av. Det sägs vara på riktigt.  Jag vann. Ingen annan bekände det skamliga . Zebraflocken och jag.  Mot sagoön.  Vad innebär det? Det vet bara zebrorna och vår herre .  Det är mycket nu. Jag får nog ställa in. Jag gör det.

Krönikan inställd  pga av äventyr.

Mantrellan

* * *

Hunden efter håret?

2010-07-27
Det är svårt att vara människa. Vem ska man tro på? Lever man själv som man lär. Dömer man hunden efter håret? Finns det någon anledning till att jag på den tiden då det fanns tull alltid blev invinkad och utfrågad? 
Kan en kille med dreads köra Mazda opåverkad? Hur mycket avgör det vi ser, första intrycket, hur vi kategoriserar människor? 
En av de stora tidningarna hävdar att utseendet är viktigare än budskapet. De hänvisar till expertis från både här och där och finalen är en egen liten undersökning (?) som  redovisas som stöd för tesen.  Ett antal turister fick se bilder på våra partiledare och ge sin uppfattning om vem de skulle rösta på med bara bilderna som utgångspunkt.  

Vad visade man? Maria Wetterstrand i Lusekofta, Ohly och Ericsson utan slips och de andra gubbarna i färgglada sidenslipsar. Måddan var småleende och ärtigt (?) turkos och Måna svartklädd och mindre leende. Jaha. Vetenskapligt? Kul grej? I vilket fall som helst blev slutsatsen att alliansen vinner valet, Tveklöst. Turisterna har talat.
Utsidan är viktigare än den upplevda kompetensen sägs det i artikeln. Förväntningarna. En skallig slipsman inger alltså mer förtroende än kvinna i kofta när man tänker i styralandet-termer. Keeping up appearences. Men om skenet bedrar.  Hur blir det om vi inte kan lita på omslaget?  Om vi inte litar på turisterna utan vill välja själva. Om de förväntningar vi har inte motsvarar innehållet i förpackningarna. Hur blir det då? Kan vi lita på att vi får vad vi valt? Om Ray & co hemligen sjöng profitens lov och höll extremt till höger. Om Torkild & co egentligen var satanister, om Mikaela och hennes kumpaner hemligen round-upade odlingar och själv klurade på den ultimata kampanjen - Fria utsläppen.  Om Niklas och vännerna klippte börsen och satsade partistödet i det blå? Om fyrklövarna ville bygga ut kärnkraften? Hoppla. Det ville de ju. Men om de i lönndom ville förbjuda lantbruk? Om Sverigedemokraterna jobbade för människors lika värde och SPI ville införa övre åldersgränser på glädje. Om kristdemokraterna jobbade för lokala pridefestivaler?  Om det fanns tillräckligt med personal i både skola och omsorg . Om det vi tror inte är det som är. Hur skulle det se ut?  Tänk om det faktiskt är så.  Att man inte alltid kan lita på förväntningar, stereotyper eller ens vad folk säger?  Om alla invandrare inte spärrar in kvinnor som ägodelar och odlar i parketten. Om alla ungdomar som är fler än fyra på samma ställe inte är kriminella utan bara någons barnbarn som träffas och använder den sociala arena de har tillgång till- utomhus i staden L-A, om alla rastakillar inte röker växter utan bara har coola frisyrer för att de gillar det. Om kvinnor kan köra bil. Om man kan ha trevligt nykter. Om alla pensionärer inte är gnälliga bakåtsträvare. Om det är rätt okej att vara medelålders.  Om alla HIF:are inte är konstiga. Om alla rödhåriga inte har häftigt temperament.  Om alla politiker inte är likadana. Om alla med krokig näsa inte är från Balkan eller mellanöstern. Om stora öron och bra hörsel hör lika lite ihop som stort huvud och många tankar.  Eller om människor inte lever som de lär…

Tänk om det är så.

Tänk. 

Avslutningsvis - Lyssna på oktobervisan med de lokala förmågorna att komma ihåg - http://www.myspace.com/glomdet

Mantrellan

* * *

Utforska rabatten
- plocka en blomma

2010-07-20
Nu grönskar det i dalens famn. Nu doftar äng och lid. Men öppna ögon, låt oss se på livets rikedom, som gror och sjuder överallt där sommar´n står i blom. Ett hopklipp av den traditionella sommarvisan blir ingång till veckans betraktelse. Det handlar om blomster. Eller kanske om ögonfägnad och lockelse. Om symboler. Om sandlådor och ekvivalenta kålsupare tycker någon. Om oss och vår framtid tycker andra. Högsäsong i rabatterna. Vilken blomma ska man välja? Ska man välja en blomma? Trist och ointressant eller jättekul? Antingen vi är oberörda eller berörda kommer vi nog att se och höra mer av dem de närmaste veckorna.

Några som har kul när de gör det och vill bli fler är blåklintarna. Åtminstone om man får tro hemsidan. Och säga vad man vill men det får man väl? Blåklint var en gång symbol för den svenska rösträttsrörelsen. Klint kommer förresten från det fornsvenska ordet för klump. Blå är de, klumparna. Nästan blåare än den enda ickeorganiska partisymbolen som inte längre är en bokstav. Mackidonkan och Motormännen må stanna kvar i det gamla men moderaterna är nya. Så nya att det blåa ljusnat en smula plus att man fått epitetet ”nya” i vackert orange placerat till vänster.

Den lyckosamme finner kanske en fyrklöver då och då. Det har även hänt mig. Men själva fyrklövarna syns sällan till. Mitt sökande har förstås inte varit intensivt men det verkar som om viss växtlighet syns mer än annan. Har man några affischnamn? Jag känner inte någon vare sig till utseende eller till namn men de finns till och de uppdaterar. Bra där.

Vitsippebeståndet i Staden L-a tycks dock utarmat. Ett övergivet bo någonstans på Suellsgatan utan kontaktuppgifter är allt Google den allsmäktige vill ge mig. Kanske ska man rikta förfrågningar till högre ort.

Den röda nejlikan sägs symbolisera jämlikhet och social rättvisa men är också namnet på en romanfigur som räddade franska adelsmän under franska revolutionen. Det blir liksom både hej och hå. Nejlikorna i vår stad både syns och hörs. Om de räddat några adelsmän ska jag dock låta vara osagt.

Såg förresten att det finns en politisk app till Ajfånen. Det är rosorna som tagit ett kliv framåt och ser möjligheter i de sociala medierna. Även bland törnen finns det rosor. Alla rosor är inte röda och man ska förstås inte låta sig bedövas av vacker doft. Men rosor i ett sprucket krus är ändå alltid rosor.

Maskrosor växer överallt och var helst det faller sig naturligt om man låter dem. Till både glädje och förtvivlan & genom asfalt om den så vill. Svår att sortera bort. Tycks ha slagit rot ordentligt och återväxt finns.

Det finns förstås både frön och plantor även i de andra rabatterna. Återstår att se hur förnybara dessa politiska energikällor är. Sen finns det då annat som växer. Blåsippan ute i backarna står. Niger och säger att nu är det vår. Eller vad säger de egentligen blåsipporna? Att man ska våga stå för vad man tycker. Det säger man på en av hemsidorna som förresten bytt namn. Men pseudonymer står kanske också för nåt’. Men någon vår är det ju i alla fall inte. Tropiska nätter och sambatakt har precis gått över i en någon grad svalare fruntimmersvecka, men de står där ändå blåsipporna.
1894 när Anna-Maria Roos skrev sin lilla visa om årstidens växlingar visste hon inget om hur tiden skulle förändra VärldenoVerkligheten. Myndig var hon men hon fick vänta till 1921 innan hon fick möjlighet att rösta i riksdagsvalet. Kvinnor fick inte bestämma över sig själva, det vill säga bli myndiga, förrän 1884 och deras självbestämmande upphörde fortfarande om de gifte sig.
Myndighet för gift kvinna kom först 1920, samma år som kvinnor fick rätt att ta anställning utan att först fråga sin man. Det skulle kunna ha berott på att män har mera skinn på näsorna…eller så var det bara en tradition.

Det är tur att traditioner kan förändras. Fast tur kanske är fel ord. Det ligger ofta hårt arbete bakom de förändringar som sker. Det är svårare att lära gamla rävar att stå om de suttit bra och länge men en rabatt där man inte då och då föryngrar och tillsätter ny näring blir snart en ganska sorglig historia. Och skulle det te sig grönare på en annan sida har man kanske glömt att vattna på den egna.

Vilken blomma väljer du? Väljer du? Jag hoppas det. Fråga. Syna buketten innan du tar hem den och se upp för sånt som är giftigt.

Mantrellan

* * *

Är jag Landskronit?

2010-07-13
Idag var det svårt att komma på något att skriva om. Det tycks som om min hjärnaktivitet avtar i värmen och just värmen var det enda ämne som dök upp. Alldeles för trist tyckte jag och slängde ut en trevare på facebooken. Kanske fanns någon med mer inspiration där.  Bo eller inte bo var ett av förslagen.  Förmånen att bo har jag. Bo bra dessutom.  Det tveksamma nöjet att ha fått en extra hyreshöjning till trots. Det är ju så populärt att bo i radhus att det faktiskt är befogat säger värden vår. I vår värld finns mycket tosigheter säger jag.  Ett litet moln, bara ett litet, är att vi bor i en del av staden som är lite off. Lite. Kanske beror det på att vi tidigare bott ganska centralt. Lugn, skönt och nära till ”allt” .  Det händer att vi saknar det.  Lugnt är det förvisso där vi bor. Vääääldigt lugnt . Och man ser knappt en människa.   Det blir kanske bättre.   Den som har lever får se. Vi sitter ju inte precis i sjön.

I sjön hade kanske varit skönt att sitta.  Fem minuter på cykeln tar mig till den del av de stora världshaven som kallas Öresund.  Så gott kan man ha det om man är Landskronit.   Hur tänker jag nu? Är jag Landskronit?  Vad säger du? Jag bor sedan snart 24 år i Landskrona.  Jag flyttade hit från lilla Blekinge med min dotter, då nio månader. Två av mina söner är födda i denna vackra stad. Vad gör det oss till? Egentligen. Utan en lång (?) stamtavla sägs man inte kunna vara Landskronit.

En annan cirkulerande term är Landskronabo. I Landskrona bor 311 individer med namnet Bo. Ingen i min familj tillhör den kategorin heller.  En gång var jag Olofströmare. Är jag fortfarande det?  Själv ser jag den här staden som min hemstad, mitt hem. Mina barn har ingen annan plats att kalla hemma och den lilla köping jag lämnade vintern 86 slutade för länge sedan att likna det som var mitt hemma.  Får jag då lov att vara Landskronare? Låter märkligt och kräver nästan någon som är Landskronast.  Vad finns det mer för alternativ? Landskronist eller kanske Landskronant?  Det är krångligt med tillhörigheter.  Kanske ska jag helt enkelt strunta i vad jag får och vem som är vad.  Jag kapar en identitet. Snor den helt sonika. Rakt av. I’m Landskronit. Varken på möderne eller på fäderne men i hjärtat.  Det borde vara det som räknas.   311 st LandskronaBo kan ju faktiskt göra detsamma. Om man känner att det här är hemma och blir så där lite varm och glad av att tänka på platser, människor och trevliga minnen.

Varm och glad är det ju ganska lätt att vara dessa tropiska kvällar.  I lördags hade nästan 7000 personer valt det läget. Och något gemensamt hade vi. Alla vi som valt att vara där. Oavsett var vi kom ifrån. Vi hade varken solstolar eller metallgafflar.  De flesta av oss hade kommit föra att höra honom.  En långhårig man med skägg som förkunnade sitt budskap. Hänryckta stod människor och lyssnade . Killen bakom mig talade nog i tungor. Svårbegripligt men han var glad i sinnet.  Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt ljöd budskapet över nejden och från andra sidan vallen, invid dotterns koloni vallfärdade människor över vattnet med sina kläder i påsar på huvudet bara för att få höra hans ord. Och visor.  Vederkvickta tog vi oss sedan dit näsorna pekade och några av oss ser redan fram emot nästa besök. Men först är det tid för Fiesta. Karneval i stan. En utrikisk tradition som blivit vår genom att smyga sig in våra medvetanden precis som de tyska julgranarna gjorde på sin tid.   
 
Min kamrat med den torra humorn bidrog förresten med ett tempererat skämt i helgen och jag lovade att dela med mig. Är inte säker på att det var så klokt men här kommer det.
” Är du varm?  – Svälj! För då har du svalt.” 

Jag hoppas du tar dig ut i vimlet och väljer att ha trevligt. Det är du värd.

Mantrellan

* * *

The heat is on 

2010-07-06

The heat is on. Sol, sol & värme. Inte ett negativt läte har jag sagt om detta. Har man frusit så länge som vi gjorde innan den stora gula vände sitt ansikte mot oss känns det nästan orimligt och lite otacksamt, om man skulle säga att värmen skulle kunna vara för närvarande, då och då. På varje kanal hamras det och spikas inne och ute om det är äntligen hemma eller i kolonin. Projekt på projekt presenteras i rasande fart och så förvandlas vi långsamt och liksom aningslöst till inspirerade irriterade och transpirerande människor. Vi designar – fint ord för bestämmer hur det ska se ut och lägger allt arbete i knät på - någon- i bästa fall händig- bara sådär så att tillvaron inte blir enahanda.

Charmige engelsmannen i svt:s Malmökoloni såg till att Mantrellan fick fikon. Ett träd som ska växa som ogräs sa han och jag kan alltså se fram emot att plocka och servera färska fikon. Vi får väl se hur det blir med sådana fagra löften. Så gammal är jag så att jag vet att man naturligtvis kan köra maskrosvinet i soda streamern men det blir ju lik förbannat icke champagne. 

Bauhaus-Jesus på fyran rumsterar, tillsammans med sina små nissar, om i en liten hydda . I det här programmet är det högt i tak. Svenskläraren i mig förbluffas över hur enkelt adjektiv och metaforer formligen väller ut ur munnen på den ständigt ystre myskillen. Han är ju bara en i mängden fantastiska fixare, visionsförmedlare, som visar dig hur lätt det är och ger dig revolutionerande lösningar på bekymmer du inte visste att du haft.

Men sedan lämnar de dig och din tillvaro, helt obekymrade över hur deras små frön slagit rot i designers (läs fruar, sambos, pojkvänner och annat folk som hör till) runt om i stugorna. Att många många män (och ibland kvinnor) nu får hjälp att planera sin semester anar de kanske ändå. Framåt hösten när projekten inte är lika klara, lika fantastiska som på Tv och små hopknycklade designers istället sitter där och smuttar på Biben och fixaren som skulle varit barfota med knölfria tår och mysigt poetisk emedan han/hon utförde stordåd kanske i stället sagt saker som ”vem fan har lagt den där?” ” Ta bort kattskrället”.. eller – ”Nu får du väl bestämma dig” eller ”Bestäm du, jag tycker som du”.. då kan det slumpa sig så att man känner sig besviken. Lite lurad. 

Men varen lugn. Naturligtvis har jag ett tips på hur du skall klara dig undan ett sådant magplask. 

Har du tillgång till en egen hemmafixare men en enklare modell, som inte dansar quickstep som sällan lagar kanderade älgflarn med honungsgrinocher utan går runt i sina skitiga jobbarbrallor och en gul t-shirt från IF Metall, som deklarerar att rasism är mög. En som jobbar och sliter för att det ska bli så där fint och bra fast i verkligheten - har du tillgång till en sån? Köp en Trisslott & stäng för h-vete av TV:n !

Mantrellan

* * *

Barnvisa och politik?

2010-06-29
Var bor du lilla råtta - i en hatt
Vad gör du klockan åtta - jagar katt
Hur många ungar har du - 72
Hur mår din gamle far då – si och så?
Vad gör din fru Louisa? - Steker glass.
Vad vill du ha att spisa? - Korv och jazz.
Vad vill du ha att dricka? - Smultronbål.
Vad har du i din ficka? - Fyra hål

Britt G Hallqvist författade den lilla visan som är en del av förskolearvet men som också kan ses som politiska frågeställningar…eller..?

Idag tisdagen den 29 juni i nådens år 2010 finns 72 arbeten att söka i Landskrona om man tittar på arbetsförmedlingens platsbank. Sjuttiotvå. Ett var till de ungar som nämns i den gamla visan. Hur många arbetslösa det finns som vill kämpa om dessa vet jag inte riktigt. Även Google den allsmäktige tycks ha semester, åtminstone när det gäller sådana frågor. Vakanser i den kommunala toppen är inte inräknade. Näringslivschef, stadsdirektör och stadsbyggnadschef och en ny mark- och exploateringschef är poster som i framtiden ska tillsättas. Hur ser då en sådan kandidat ut? Kan man söka?

En adekvat utbildning, erfarenhet, insikt, kunskap och förståelse för verksamheten och dess utveckling står säkert på önskelistan. Du förväntas förmodligen vara tydlig, lyhörd och ha en utåtriktad och öppen ledarstil. Förmågan att samarbeta, profilera verksamheten både internt och externt med ett stort engagemang för verksamhetens kvalitets- och utvecklingsfrågor piggar upp vilket CV som helst . Har du en god kommunikativ förmåga och dessutom kan agera i offentliga sammanhang är du nog på banan.
Flexibilitet glömde jag. Flexibel måste man vara.

När man läser kvalifikationsönskelistor är det ofta bara ett par saker som fattas för att den fullkomliga människan ska ha beskrivits. Jag tänker förstås på förmågan att använda det man har där man är, gärna tillsammans med två gem, isoleringstejp, ett tuggummi och lite diskmedel. Here we go MacGyver.

Om jag skulle lägga till ett par önskemål från en självutnämnd gräsrotsföreträdare tänker jag att en stark integritet, förmåga att entusiasmera, engagera och lyfta invånarna också skulle vara välkommet. Att lyfta det tunga associations-ok som likt en grå tradig fläskkorv vältrar sig över vårt vackra Landskrona varje gång mediavalsen spelar upp. Varje gång. Sånt kräver sin kvinna. Eller för den delen, sin man.
Kräver sitt gör också uppdraget att styra, vägleda, lotsa världsskeppet Landskrona av grundet, ut ur sundet mot eller kanske för öppet vatten. Att tillsätta vakanser är ett steg. Nog så viktigt.

För att återgå till visan är ett annat steg att se till att alla människor känner stolthet när någon frågar var man bor. Och att man har någonstans att bo.
Vad gör du klockan åtta? Vad kan man göra klockan åtta om man inte är idrottsintresserad? Finns det nånstans att bara vara? Hur ser man på ungdomarna i vår stad? Vilka resurser menar man att man kan lägga på det som är vår framtid. Och på de som sett till att vi har det så bra som vi har det? Hur mår din gamle far då? Är det si och så? Får han några värdiga sista år? Får de som tar hand om honom vettiga förutsättningar att göra det? Vad gör din fru Louisa? Hur ser det ut med jämställdhet, med möjligheter till heltidstjänst, eller för den delen tjänster överhuvudtaget? Vad vill du ha att spisa? Vilka förutsättningar ges för det i vår stad? Hur ser det ut bland jazzklubbar, frälsisbullar, livsmedelsaffärer och kebaber? Vad vill du ha att dricka? Och kan du få det? Vad har du i din ficka? Sedelklämman eller lite skrammel. Kanske rent av fyra hål? Är det en knuten näve? Upp med hakan, räta på ryggen. Ta näven ur fickan. Det kommer ingenting till en knuten hand. Du är i Landskrona. En skön och märkvärdig stad, visserligen utan båtar till Köpenhamn, men båtar till Köpenhamn det har de inte i de flesta städer. Mycket sägs vara gjort, mer finns att göra. Jag tror att det går. Tror du?

* * *

Kära kära vänner

2010-06-22
Det är tid att vakna nu. Vakna och lukta på kaffet för alla oss undersåtar som frossat i riddarsporrar, organza & tiaror. Prinsessidealet med sin aura av pasteller upphöjdes till 47 och mannen av folket fick flickan av börd… va hallå? 2010! Visst hade vi kommit längre? Vackert? jo kärlek är fint.  Men vad hände med allas lika värde? Hur kunde vi alla vifta på svansen och glömma det?  Var det de vackra orden som lämnades över utan darr som förledde oss? Var det tanken på att vi alla kunde varit boxer Robert?  Nu är det tisdag igen. Ljuset i ögonen är ganska skarpt och vi tvingas titta efter.

Hur är det med tingens ordning & sakernas tillstånd? Alla kritiskt granskande journalister kanske bör plockas av den is de legat på i helgen.  Är vi återställda nu? 

I dagen HD stod The incredible Torkild och Nicke L illtroll i var sin hiss  i anslutning till  maktens korridorer. Located on their proper sides enligt politikens villkor..synd …och ibland skam.   Höger och vänster. Vänster och höger. Den som är utan synd kasta första stenen sa nån kändis en gång och det verkar både rätt och bra. Bådas intentioner känns uppriktiga även om de visar lite olika inslag av ödmjukhet & prioordning.  Skulle de kunna klara av att kasta prestigen och hitta gemensamma vägar?
Mycket är gjort men mer behöver göras. Jag tror det går. Tror du?

Inte bara Vickan & Danne har funnit kärleken. Känner du  GB-clownen som  varje sommar åtminstone sen tidigt 70-tal varit ensam? Jag har sett honom vid stranden, på stan, vid kiosken på landet ..alltid ensam.  Men det finns nån för alla . Det har jag hört. & den  här sommaren tycks turen ha kommit till vår randige vän. Jag träffade de lyckliga tu  där så många andra lyckliga par har råkats genom åren. I trakten kring det som en gång var Gröna Lyktan men nu i folkmun kallas bl a Oliwers.

Sommarfesten med stort sommar infinner sig på fredag. Den där dagen jag tycker hade varit en utmärkt nationaldag.  I år vill inga söner fira med oss och ingen annan heller tycks det.   Bara vi två. Så har du en fest med sill & grodor över, ta den med dig och kom.  Vi kan vara uppe även efter helgmålsbön om det är trivsamt.  Vi har både hjärterum och stjärterum på el calle del pjäso. Rita en rad eller slå en pling så vi kan ta fram en stol eller 7. Välkommen!  Sen är det snart juli igen.  En månad med mycket skojigheter. Karnevalen, Lars Winterdäck på Citadellet och Status Quo. Fast status quo kan det inte vara. Nåt måste ha förändrats sedan jag såg dem i Westfalenhalle i Dortmund som 14-åring. Annars hade de inte spelat i gympasalen Klippan centrum… väl?

En ny titel har jag förresten förvärvat sen sist vi hördes. Mormor. Smaka på det. Mormor. Gungstol och stickor fixar jag inte ännu men jag får väl öva.  Det allra vackraste lilla flickebarn som sett dagens ljus valde att göra det i tisdags förra veckan . En vecka idag alltså.   Yttepytteliten och fantastisk finns hon där plötsligt, änglapojken Frans lilla syster, henne som så många väntat på.  Ingen direktsändning eller några extrabilagor men den där stora kärleken det talas om, den finns där i massor för henne och hennes föräldrar.  Den räcker också till små Lisor som just fyllt tjugo, nån Malte som strax blir 15. Nån Tony som börjar bli frisk, några vänner som alltid bryr sig och kollegor som visar uppskattning. Elever som överträffar sig själva och sebror som med en rad eller två piggar upp när det behövs. Eleganter som visar både hjärta och resultat och solen som visar sig då och då . Livet är emellanåt alldeles fantastiskt .  Jag nöjer mig med att konstatera det. Och när jag tänkt ett steg längre inser jag varför. 
Det här är ju trots allt staden där kungen bor.

* * *

♪♫•*¨*•.¸¸❤¸¸.•*¨*•♫♪♪♫•

2010-06-15
Sprinklersystemet testades och visade sig fungera mer än väl.  Eleverna gick, om än i många fall motvilligt, på sommarlov och snart är det dags för en ny uppgift för undertecknad.  Mellan två jobb. Arbetslös. Man kan kalla det precis vad man vill. Economicus catastrophus innebär det i alla fall för de flesta. Inte precis ett drömläge men jag räknar med att det ska finnas nånting som är ämnat just för mig bara runt hörnet. Jag är ju ganska bra på det jag är bra på.  Så om du har ett jobb som ligger och skräpar kan du väl höra av dig.

Om vuvuzelatutor tänker jag inte skriva. I förbigående vill jag istället nämna att det gått riktigt bra för Landskrona BoIS ett tag nu. Det slumpar sig så att jag av olika och ganska dramatiska skäl missat samtliga av dessa matcher. Ska jag ta mitt ansvar som god supporter och bli hemma även i fortsättningen?  Ska jag gå med sonen på de där andras matcher och se om de då förlorar? Tål att tänka på. Det är väl sånt jag får göra mellan skrivandet av de högst personliga brev jag ska skicka till presumtiva arbetsgivare.  Såg att arbetsförmedlingen skickade små chokladrullar i fina askar till tänkbara anställare. Käck idé. Kanske man skulle bifoga en låda gott med cv:t, Härma Vickan och Danne som fixat små söta burkar och askar choklad med sitt foto på. Jag har bestämt för mig att jag lovat att min krönika ska vara en monarkfri zon annars hade jag kunnat skriva ett och annat om helgens vuvuzelafria spektakel. Självklart beror min attityd mest på att jag inte är inviterad. Det är en ganska vanlig reaktion att ställa sig avvisande och ifrågasättande, kanske rent av fientlig när man på ett sådant nesligt sätt får insikt i att man uppenbarligen inte är önskvärd, efterfrågad eller behövd. För att pigga upp mig; botad, strax arbetslös och objuden, fick jag ett kungligt skämt av en vän. ”Vad säger kronprins Haakon till sin fru efter varje måltid?
 – Är du mätt(e) Marit?"
 Jag reserverar mig för stavningen. För om han varje dag undrat om hon är Mette Marit hade han förmodligen liksom mellan 2 & 20 % av befolkningen kunnat lida av Prosopagnosi, dvs. ansiktsblindhet och det hade ju inte varit något att skoja om.  Jag önskar vännen god bättring och därmed kanske en annan kvalitet på skojigheterna.

Bot & bättring brukar höra ihop. Idag fick jag en parkeringsbot på min dagliga parkering. Den där jag alltid ställer bilen. Den som jag har ett kort i vindrutan till. Ett kort som säger att det okej. Den får stå där medan jag drar ihop till det dagliga brödet. Idag satt kortet så att det lilla numret bara syntes till hälften.  På Qpark som är ett redligt företag ser man inte mellan fingrarna med sådant. En lång solgul papperslapp dekorerade alltså min vindruta när jag skulle styra färden hemåt. På den solgula fick jag all tänkbar service, ocr, belopp och till och med vid vilka tidpunkter de tittat till fordonet i fråga.  Det betyder också att jag inte behöver bekymra mig om penningplaceringar idag heller. Men bättring kan jag lova. I do. I nöd och lust.  Med eller utan choklad.

* * *

Hur ska man fira?

2010-06-08
Nationaldagen kom och gick snabbt som en avlöning. Solen sken och många firade. Inte jag. Skäms på mig men jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig eller för den delen hur man firar?
Datumet är valt för att Gustav Vasa blev kung denna dag 1523. Ett litet reinactment av den installationen kanske? Eller äter man Vasa husman och hissar flaggan? Äter man något speciellt? Presentar man någon? Sjunger man till Gustens minne? Det känns svårt att få en helgdag där normen inte fastställt traditionens innehåll. För mig hade midsommarafton varit en fin nationaldag. Hoppa groda med midsommarsillen, flaggor, blomkransar och ny potatis. Det vet jag hur det funkar.

Precis som skolavslutningar. Det börjar dra ihop sig. Den blomstertid nu kommer. På fredag är det studenteri i Landskrona. Arbetslivet & verkligheten sägs vara det som inom kort väntar de nybakade studenterna som om de tjugo första inte räknades, inte var verkliga. De sjunger, visslar och skrålar ut sin lycka med lust och fägring stor. Äntligen är skolan slut. Äntligen väntar livet. I dur eller i moll. Sommarjobb, språkresa, anställning eller arbetslöshet Det ser olika ut. Precis som den stora dagen. Men förväntningarna finns där. Jag hoppas att de får både en fantastisk dag och uppehållsväder, trots de tudelade känslorna, glädjen över att ha tagit sig till det här målet. Minnena av den man varit och bilden av nuet. Drömmarna om det som skall komma. Men också det lite vemodiga vägskälet där alla inte längre ska samma håll. De som varit en del av ens vardag blir det aldrig på samma sätt igen.

Den känslan delas av många den här veckan. Niorna som lämnar det trygga, vana för att spridas i hela skåneland. Kvar blir lärarna som följt dem, ofta ganska stolta och glada men också en smula blanka i ögonen. Ett hejdå i nian blir en så tydlig markering av att nu är det något annat som ska komma. Själv tillhör jag de där som snyftar för det mesta. Lättrörd är inte ordet. Den blomstertid är som att sätta i gång sprinklersystemet. Sprinklers som lär gå för fullt på fredag då jag ska säga hej till eleverna och lämna tillbaka dem till den inte längre föräldralediga och söka mig en annan plats där man saknar en sån som mig..

Ännu ett par veckor går vi mot ljusare tider. Det gäller att ta vara på det. Fortare än man kan säga drummel vänder det och går mot höstrusk och julrush igen. Innan dess ska jag projektera och fixa i kolonin, bli en helt ny människa, läsa alla böcker som jag ska läsa när jag hinner, röja i förrådet, rensa garderober , lära mig gungstolsstickning, söka fonder och stipendier, ta tag i alla mina nya idéer och bli mormor. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Idag fick jag förresten inget stipendium. På det sättet var det en dag som alla andra. Skillnaden var att jag, via a-post, fick veta att detta beslut är oåterkalleligt och alltså icke kan överklagas... nåja .. det var väl min tur att åka ut.. Det har varit en fantastisk tid och alla mina nya friends/medtävlare: Ni är fantastiska och förtjänar verkligen att vinna... I love you! Tack till alla du som röstat på mig ... ...men allvarligt juryn... vad skulle jag gjort? .. var det dansen?

* * *

En ljusnande framtid är vår

2010-06-01
En ljusnande framtid är vår ska förhoppnings-fulla elever sjunga för omvärlden om ett par veckor. Jag hoppas det är så. En ljusnande framtid för ungdomar känns i bland  lika avlägsen som pensionavgångar i skolan. Jag har gärna fel.  Allt  gott, nånstans att bo och ett värdigt arbete önskar jag de där som nu längtar  ut i livet.  Det önskar jag alla andra också..

I år är det yngste sonens tur att lämna grundskolan. Bra betyg och ingen aning om vad han vill bli.  Inte lätt…  Någon som tar eller får studenten har familjen inte i år.  Två studenter har vi överlevt och om två år till är det tid för den längste tonöringen  att skaffa sin mössa.  Hur kunde det gå så fort? Själv är jag ju ännu ung, vid gott mod och plussitiv för det mesta.   Eleverna som gick i min första klass tar studenten i år. Obegripligt att de små sötnosarna nu är vuxna unga män och kvinnor. En av dem sprang jag på idag. Jag hade inte sett honom på säkert 4 år. Han som för inte så många år sedan brukade gömma sig i torkskåpet när han kände sig pressad och ofta, ofta fick gå ut ur klassrummet och skaka bort kalsongmyror. De pigga ögonen plirade lika glatt som då när han med ett stort varmt leende hälsade, stannade till och gav mig en lägesrapport.  Jag känner att fortfarande ler när jag tänker på hur glad han såg ut.

En skarp  kontrast till den syn som mötte mig som av en tillfällighet besökte Rådhustorget  denna sista majkväll tjugotio.  En skränande visslande folkhop som försökte och lyckades avbryta mötet där partiledare Åkesson och hans gelikar tänkt hålla vardagsrumsmöte i sitt starkaste fäste. Jag och alla andra blev ombedda att lämna torget och om vi inte gjorde det begick vi ett brott sade farbror polisen.   Ofta brått men inte brott  så jag gick utanför avspärrningarna och tittade på förödelsen.  Ett gäng  chokladmjölkdryckssynonyma (puckon)  var tvungna att bete sig och SDklubben kunde få vatten på sin kvarn och  förmodligen några nya sympatisörer. Jag kände stort obehag inför det okamouflerade hat som syntes i bägge lägren. Ovärdigt en demokrati sa Åkesson.  Jag håller med även om jag förstår  känslan hos de  buande visslande.  Mötesfrihet är en grundlagsskyddad rättighet. http://www.riksdagen.se/templates/R_PageExtended____6074.aspx  Därför gäller det kanske att istället hitta en annan väg. En väg där alternativen är det som lockar så kan de stå där och prata för blommorna, de där som använde demokrati för sina odemokratiska tankar. Riktade mot de av de  demokratiska som använde sig av odemokrati.   Och så förstås bråkstakarna  från bägge sidor som bara var där för att jävlas i största allmänhet.

Tack  & lov för att värmen sägs vara på gång. Håll tummarna!

* * *

Dom kallar oss Mauds!

2010-05-25
När man förlägger kan man titulera sig förläggare, följaktligen bör man vara företagare när man företar sig. Jag som älskar projekt och har cirkus 324 idéer i veckan företar mig så många jag kan. Alltså borde jag vara företagare.

Sagt och anmält. Mot en summa pengar mottog skatteverk och bolagsregistrering min ansökan. Det ska inte vara så krångligt att starta företag. Det säger man på televisionen allt som oftast. Alla partier är dessutom de bästa för just småföretagare.
Så liten är jag ju inte men mitt företag, vi kan kalla det Skriveriet, åtminstone tills någon sagt att det inte går för sig, är av det pluttigaste slaget.

Ett sånt man kan pyssla med när man sökt tjäna sitt bröd på det vanliga arbetet. Sen får man se. Att bygga lite blankettmallar, hjälpa till att författa skrivelser, sätta ny text på Främling, dikta till jubilarer eller anagramma bröllopsgästerna. Sånt kan jag göra. Då, sen i juli om jag bliver godkänd. Så lätt var det nu inte att starta ett företag. Att skriva vem och var man är och ska göra, var en baggis men sen behövde man bli synsk. Hur mycket penningar skola jag, företagaren intjäna. Här ska erkännas att jag faktiskt inte vet det förrän efteråt. Jag kan alltså ha fel. Förhoppningsvis på rätt håll. Med stora skor och god tro kan man gå på vatten. Det enda som är säkert är att jag nog bör ha en anställning om jag vill äta, bo och internäta. Tjänstepensionsbeskedet ramlade nämligen in häromveckan. Jag har högskolat i fel ordning (läs i vuxen ålder) samt fostrat 3 samhällsmedborgare som intill dags dato är trevliga människor som vill väl och inte legat någon mer än fläckvis mina franska nerver till last.
Gift med en man som arbetat mycket men har samma barn, en man som inte högskolat utan yrkesutbildat i rätt ordning.

Jag, numera företagare, får därför äran att uppbära en tjänstepension som intill nu är femtio! ggr lägre än makens. FEMTIO: Och då ska man veta att min summa är fyrsiffrig. Ett helt företag att överleva på den tror jag.

Så då har jag plötsligt två företag. Undra på att maken kallar mig Lille-Maud efter min nya förebild Maud Olofsson, företagarnas bästa vän. Eller så är det sömn, moderaterna, skatteverket, folkpartiet eller socialdemokraterna som är mina bästa vänner. I alla fall om jag frågar Google den allsmäktige.

Ett par av de bästa vännerna menar att man tänker jobba som en bäver för att jag och mina fellowentreprenörer ska få det bättre och enklare. Ska man jobba som en bäver behövs ett betydligt vassare garnityr än det jag har och innan företaget blomstrat länge är det inte råd med något bättre.

Sånt är livet. Ingenting att hänga läpp för. Jag kanske ska satsa på en nätt bonus eller en fallskärm. En fallskärm får det bli Mauddan. För man kan ju alltid leva på hoppet.

De kallar oss Mauds!

* * *

En gud!

2010-05-18
Vem ska man tro på? Vem kan man lita på?  Medias fokus handlar mycket om pengar religion och politik  som alla ibland.. eller kanske rent av ofta leder till konflikter. Utan dem funnes inget att tjafsa om sa en vän. I Sverige råder religionsfrihet.  Kan man tycka vad man vill om men jag uppskattar att ingen tvingar mig att välja tro.  Kan man då tro på vad som helst? Alldeles säkert.  Det finns ibland dessutom anledning att undra om det finns någon hejd på vad galet man väljer att göra i religionens namn. Därmed inte sagt att religionen i sig är förenlig med det som görs.
Allt vad ni vill att människorna ska göra för er skall ni ock göra för dem står det i bibeln. I Talmud vänder man lite på det och menar att ”det som du inte vill att andra skall göra mot dig, det skall du inte göra mot din nästa” En hindu uttrycker det som ”gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta om det gjordes mot dig” och ”plåga inte andra med det som pinar dig själv” menar buddismen och” ingen av er är i sanning troende förrän han önska detsamma för sin broder som han önskar sig själv” säger islam .

Budskapen känns lika olika som hem tillgården säsong 42 och 67. D.v.s. inte alls.  Det här handlade om de stora världsreligionerna var och en med miljontals anhängare. Genom att välja ut texter kan man  anpassa budskapet till sina syften precis som jag nyss gjorde med kärleksbudskapet, den gyllene regeln eller vad man nu vill kalla den. På samma sätt skulle jag kunna plocka ut lösryckta förfärliga sekvenser ur var och en av dem om det hade tjänat mina syften. Sånt görs varje dag.
Men alla de små religioner och dess anhängare som åtminstone i Sverige får utöva sin religion, vilka är de egentligen? På förekommen anledning fann jag  t ex http://www.venganza.org/ the Church of the  flying spaghettimonster och deras anhängare- the Pastafarians. En annan tro att ansluta sig till är Maradonismen.   En blott tolv år gammal kyrka som grundades i Argentinas näst största stad Rosario. Kyrkan uppges i dag ha 120 000 medlemmar över hela världen. ”Diego vår som är på planerna. Helgad varde din vänsterfot. Tillkomme din fotboll. Ske din bollkänsla, såsom i himmelen, så ock på jorden". Den som vill bli medlem av kyrkan måste genomgå ett ”dop” som går till så att dopförrättaren kastar iväg en boll, som den nyfrälste hoppar upp och försöker nicka men i själva verket stöter till med handen. På så sätt anses den nya medlemmen ha rörts av "Guds hand" . Är det dags för bröllop gifter sig brudparet med händerna på en boll och svär evig trohet till fotbollsguden. I år är det enligt deras tideräkning år 50 D. D (Después de Diego) och den gud de prisar är förstås Diego Armando Maradona.  Förbundskaptenen som gör det oväntade; det som ingen förstår. En oberäknelig chef . På kant med grabbarna i mitten och många backar små. Hur i allvärlden tänkte han undrar världen. Någon undrar säkert om han tänkte. Hur som helst kan han vara en bra anledning att se på ett snart stundande fotbolls-VM,  om du är religiös eller icke.

I Landskrona har fotbollen traditionellt en viktig roll. För mig är det den enskilda faktor som förenar flest Landskronabor oavsett kön klass och etnicitet. Frågan är om det inte finns en grund för Sonnyismen.  Sonny Johansson - Alla tiders BoISare vald av folket, min granne må ursäkta. (Så även svärmor Ingrid som mer än en gång berättat om herr Cronqvists stiliga ben). 637 matcher, 309mål.  Ett flertal hymner finns redan med Rude BoIS som upphovsmän. Det är väl bara att sätta igång. Det här är ju trots allt staden där Kungen bor… och jo, han har facebook det har jag sett.  Vansinne? Någon skulle säkert hävda att en tro på kung Sune eller för den delen Diego Armando innebär att tro på någon som iallafall säkert finns.  Själv bekänner jag mig till en tro på det goda hos människor. En paraplyorganisation med koppling till de inledande citaten. Jag gör så gott jag kan med det jag har där jag är. Det räcker inte alltid men jag är bara människa och rätt så nöjd med det.

Veckans musiktips:

Veckans filmtips: Maradona
Ej lämpligt för personer under 10 år
Dokumentär. Spanien/Frankrike. 2008. 93 min.
Originaltitel: Maradona by Kusturica
Regi: Emir Kusturica.
I rollerna: Diego Armando Maradona, Emir Kusturica.
Sänds:19/5 CANAL+ First 01.40 19/5 CANAL+ First 11.00 27/5 CANAL+ Drama 08.20
Connie anser: - En film som ingen fotbollsfantast får missa!

Veckans bildsvep:

* * *

Inget krönikeläge

2010-05-11
Den här veckan är det inte direkt krönikeläge. En dejlig afton blev på en kvart a night in hell när maken fick en hjärtinfarkt. Livet är skört och det gamla ordspråket hälsan tiger still blir plötsligt väldigt begripligt. Den här gången hade vi tur.  Det handlade om minuter sa läkaren och de var på vår sida , minuterna. De minuter vi har borde vi ta vara på. Gör det.  Vi vet så lite.

* * *

Val och kval

2010-05-04
Livet är fullt av val. Den här veckan är det niondeklassarnas sista chans att ändra sitt gymnasieval. Inte så enkelt om man inte riktigt vet vad man vill syssla med i framtiden. Det finns dessutom otaliga varianter och profiler att välja på även inom samma gymnasieprogram. Valfrihet är bra. Men frågan är hur fri man är att välja. Att värja sig mot flashiga broschyrer som lovar guld och skogar kryddat med tillval som körlektioner, utlandspraktik och kanske en egen laptop är nog inte så enkelt när man är femton år . Denna valfrihetsterror finns i hela vårt samhälle. Redan som väldigt små individer tvingas man välja, fast man liksom inte klarar det.  Många har säkert stått bakom barnet och den pedagogiska mamman/pappan som uppmuntrat barnet att välja vilken kaka man vill på konditoriet. Alla sorter ska presenteras innan selekteringen och det går allt som oftast åt pipsvängen och den vuxne talar småningom i falsett för att möjligen kunna överrösta det i detta läge smått traumatiserade barnet som slutligen får den där kakan som väl var fin att titta på men som smakar vuxenkaka med moccalikör eller något annat det lilla livet ogillar.  Lite vuxenirritation ingår i den tänkta mysstunden. Ät upp nu . Du har ju själv valt…

Nu för tiden får man inte bara välja skola, kakor eller kanaler på radio och tv. Välja och välja.. det finns ofta samma innehåll i olika förpackning. Vi väljer alltså dagligen, aktiva val och passiva. En del saker har valts åt oss.  Idag skriver man inte i sten och då kan man för det mesta göra egna nya val. Ibland svåra, lätta, felaktiga eller rätta.

På Valborg valde J att bjuda på tårta till eftermiddagsfikat.. Tårta bjöd hon på för att hon var så glad & stolt över ett 80 grams kopieringspapper i ett vitt fönsterkuvert. Det tunna pappret var omsorgsfullt istoppat i en plastficka och vi fick alla se vad som föranledde denna glädje. Nu får ni får kalla mig Svenne sa hon med tydlig stolthet och nån mer än jag blinkade en gång extra . Nej vännen J hade inte bytt varken kön eller namn. Brevet var från migrationsverket som hade äran att meddela att frånomednuärdu  och din familj svenska medborgare.  Att det kan vara stort och högtidligt har jag aldrig tänkt på förrän då. Jag själv är svensk medborgare. Av födsel och ohejdad vana..hade inget val. Inte heller missnöjd utan ser mig som lyckligt lottad på många sätt -inte bara för att jag kan tycka och tänka vad jag vill. Jag kan säga vad jag vill och jag kan välja att låta bli.  J valde att visa oss och kommentera.  Men Connie sa hon.. hade det  inte varit fint med en svensk flagga på kuvertet? Ja som aldrig funderat över det är böjd att hålla med. Det missade man på migrationsverket.. ett vackert tjockare  papper  med en vattenstämpel eller ett sigill eller nåt som antydde att det faktiskt är värt något. Inte för att det är mer värt att vara svensk än något annat. Utan för att markera att hände något som någon sett fram emot och som gjort dem och deras omgivning glada. Migverket valde en annan väg. Jag väljer att bifoga en vacker bild med den här texten. Den betyder grattis på medborgardagen J!  Jag är glad att du är här.

* * *

Stöd är bra

Grattis: du är härmed inbjuden att delta i skapandeprocessen för den ännu odöpta filmen med nr 21 i Csaba Bene Perlenbergs numera digra samling. Anmäl dig och läs, tänk och tyck! Tack: och lov att domaren blåste av... kunde han gjort lååångt innan om jag fått bestämma.  Tur att jag inte får det. Gilla läget Connie. Heja: Madeleine Liljestam - sångfågeln som tog kungens plats och nu blivit draftad av Diggiloo- det ena berodde inte på det andra. bu –sväder var det I the highlands of Little country. Aprilväder i april. Så j-la otippat för henne som hade sommarskor med sig. Host, snörvel, …

2010-04-27
Stöd är bra. Alltid?   Jo, låt oss skilja på sak och smak… en tidning full av polariserande dravel jag inte på något sätt uppskattar, får massor av pengar för att trycka det jag uppfattar som växtförstärkande(=dynga) och det är på något sätt ändå rätt.  Mångfald vs enfald. presstödets styrka blir dess svaghet… liksom demokratin  blir huggen i ryggen av de som genom den söker sig från den …Aska i motorn önskar jag eder..
Sida upp och sida ner om invandrare och vänsterfolk alla placerade i kategorin kriminella, icke önskvärda. Det kräver inte direkt ett geni för att räkna ut att den hamnar mitt i krysset i vissa brevlådor. Funderar på om den delas ut i hela stan eller om jag i någon sorts missriktad välvilja borde känna mig utvald eftersom jag bor i ”det tystaste område jag någonsin hört” (lilla fröken Elsa på cykeltur riktning havet) och har erhållit nämnda trycksak. Liksom Tintin i Kongo ska detta bruna alster läsas i ljuset av den tid vi lever i. En modern tid. En upplyst tid. Förbi tiden för ”Nu ska vi sjunga” och Pippilottaviktualia och pappa negerkungen. Förbi åsiktsregistrering och tvångsterilisering. Det är nya tider nu.  Tider med Ipred, Ipren, FRA, buggning och dansbandskampen. Ätten Bernadotte ställer till med baluns och pappa kungen ger bort en dotter.  Anfäkta och anamma..  Så går det till i de moderna chokladbollarnas tid.  Rättvisa, jämlikhet och mänskliga rättigheter för alla som tyckertänkerliknarär som jag och de mina. Nog är det det som är sanningen, hela sanningen och inget annat än sanningen?  En tidning innehållandes brott härledda högerfolk, svenskar - pengafiffel svartjobb och stulna människovärden är det ens att räkna som brott? Skulle det föranleda samma intresse i samma brevlådor? Presstöd skulle den i alla händelser få. Med samma rätt.

Missförstå mig rätt. Inte på något sätt tänker jag att brott är försvarbara – oavsett vem som begått dem. Inte på något sätt. Inte på något sätt tror jag att en handling blir värre för att utövaren är född i Vladivostok. Ett brott är ett brott är ett brott och ska som sådant utredas av de som för detta ansvariga äro. Påföljden utdöms av rättslig instans. Svea rikes lag finns icke att uppdatera/uppgradera på nätet utan vi får vackert vända oss till politikarna för att ordna det. Så vist är det ordnat i en demokrati. Inget för kappvändare men tålamod är en dygd. Hur vill du ha det? Tänk en runda och hitta någon som tänker som du. Inte kortsiktigt och populistiskt röstfiske utan vad de verkligen tycker och hur konsekvenserna kan bli. Likadana alla säger du? Ändra på det då! Engagera dig och gör skillnad.   Det kommer ingenting till en knuten hand.

* * *

Algåritm

2010-04-20
Hur Gor’e Al?   Först global uppvärmning… Och nu ur askan i …askan. Temperaturen kommer, om jag förstått saken rätt, att sjunka under de närmaste månaderna och bromsa upp  växthuseffekten. Inte helt utan bieffekter. Mot naturens krafter står vi oss slätt. Eyjafjallajökull,- en tecken inför Jordens undergång? Ragnarök?   Och så den kommunala profetian om Landskronas sista chans.  Ingen rök utan eld och tvärtom - om man eldar med biobränsle avsett för skorstensfria spisar i alla fall. Då återstår bara att välja strategi.  Ska man lägga sig ner och dö eller ska man kämpa för det där man tror på? Om det är att bygga fina hus i potatisjorden eller sätta potatis i parketten.  Att bygga ihop Landskrona eller bygga ett nytt och sälja resten på blocket. 

Lika mållösa som ett randigt lag på starke Arvid står i alla fall folk med bägge fötterna på jorden och missar både det ena och det andra. De parkerade flygplanen påverkar både import och export och blir det ett långvarigt flygstopp kan det bli som på 60-talet sägs det. Och då menar de inte sex, love and no showers. Nej det är bye bye Thai och back to brun sås och potatis. Potatis är ju en svensk produkt från Sydamerika som funnits här redan innan sverigedemokraterna, så det blir inga problem.

För det finns väl fortfarande nån som odlar mat? Eller? Per Olsson han hade en bonnagård. Men den är kanske både uppköpt och avvecklad. Lian lian lej. Så långt från matens ursprung lever vi i jakten på välfärd att vi avvecklat både gårdar och kunskaper.  Hur odlar man exempelvis höns?  Då menar jag såna där glada hönor som får springa i det fria och även som blinda hitta ett korn ibland. Och filéer- inte växer de vilt? I min lilla koloni kan man på sin höjd hitta lite gräslök och timjan bland äppelträden men vet nån enda ickebonde hur man ska självhushålla på 7:e våningen med blott balkonglåda åt norr? Fru söker bonde känns som ett framtidskoncept – men det är ingen Algoritm.

En algoritm är inom matematiken och datavetenskapen en begränsad uppsättning (mängd) väldefinierade instruktioner för att lösa en uppgift, som från givna utgångstillstånd (starttillstånd) med säkerhet leder till något givet sluttillstånd. (wikipedia)

- Under askan glimmar glöden, sa Ulf Lundell.
- Ashes to ashes, svarade Bowie.

* * *

Mitt i maten stod en ko

2010-04-13

Solen sken den morgonen. Staden var på fötter och en del på ända.  Uteserveringarna var folkade och stämningen var god. Och klockan blev fyra. Den där dagen vi hade väntat på. Vi var där alla. The Svärds hade visserligen ställt sig lite fel men det må vara dem förlåtet. Jag hittade ju ändå min plats till slut. Och nästa match står vi rätt direkt. Det har de lovat. På samma plats som vi brukar. Igenkännande nickningar och vink, glada miner och samma rutiner.
 Vi e’ inte från Hittarp. Den massiva ljudmattan stod i kontrast till den brungröna mattan som låg där framför våra fötter. Kämpa på kom igen randigt. Och tre minuter senare var han odödlig på hela IP, Nicklas Nielsen. Det hann gå nitton minuter och tjugo sekunder innan jag hörde det första –  ah men va f-n. De har ju ingenting. Och den klarsynte(?) mannen bredvid svingade sin bägare medan han menade att ” vi får inte ge upp än”.  Bra tänkt.
I halvlek blev det same, same - but different. Nielsen blev Nielsen.  Megafånerna ljöd oavbrutet lajv från Engelska: Forza, randigt, come on you BoIS, allez allez var de internationella uppmaningarna till gossarna på planen.  Vi var alla där. Så många, så olika men förenade genom de där tröjorna som sprang på den nu potatisbruna åkern.  Visslan ljöd och vi fick tre poäng. Allt var som det skulle. Men vänta nu. Antivalidis. Jag såg dig inte. Hörde dig inte.  Jag hoppas allt är väl. Vi saknade dig!

Saknar också ord för att beskriva de hatiska kampanjer som bedrivs från alla möjliga håll just nu. Människor som uttrycker avsky, inte mot handlingar, utan mot grupper på mycket märkliga grunder.  Idioti och idioter har varken ålder eller nationalitet utan styrs som mycket annat av tillgång och efterfrågan. Jag ser en möjlig lösning. De som inte gillar demokrati kan flytta till en odemokrati. Tillgången är god.  Hur är det med efterfrågan?

Avslutningsvis lite Kent:

* * *

I princip!

2010-04-06
Alla har dem. Principer. En del har som princip att inte ha några. Dessa principer skulle man kunna likna vid ett antal knutar av  olika storlek  på ett snöre  av valfri längd.  Ibland går knutarna upp liksom av sig själv och principen som en gång var, faller i glömska. Ibland är det dubbelknut eller rent av nån sorts scouthärva som man liksom bara trasslar in sig i men ganska ofta är de  trots allt  användbara för att vi ska kunna visa vilka vi är; vad vi står för, och för att vi ska kunna  orientera oss i vardagen utan att kollidera med alltför många .

En av vännen C:s principer omfattar att icke åka till Ullared. Eller omfattade. Knuten gick på något förunderligt vis upp och blev till en ickeknut på rättesnöret. Huruvida jag har del i detta och borde känna skuld och skam kommer icke historien att förtälja. Det är en ren princip.

I ganska lagom tid foro C & C mot landet där man på ett lite lustigt sätt säger torsk, kortärmad sportskjorta och gurkburk utan att yppa ett enda litet r. Målet - kommersialismens budgetmecka ,där allting finns och ingenting saknas,  hägrade . Över ås och åar rullade den gröna bilen som om det vore ett riktigt bra fordon. Förarens spatiala förmåga understöddes av väl skyltade vägar och snart var de framme. Ingen kö stod i vägen och ganska snabbt inhandlades en och annan dahliaknöl samt en stark söt Halmstadsenap som man givetvis aldrig klarat sig utan. Sedan gick mycket tid åt att leta kundvagn. 0951. Så hette min kärra. Bra med plats och utan fyrkantiga hjul plöjde vi genom inköpsområdet som om vi vore ett. Men tu tre var den borta.  Vagnen förkom på det märkligaste sätt inte mindre än sju gånger och vilsen var jag både nu och då. Efter väl förättat värv och en  med hjälp och stöd upphittad samt parkerad  0951 for vi hemåt och där längs vägen tror jag att den lilla knuten åter kom på plats. I princip åker vi alltså inte till Ullared förrän knuten går upp igen.

Principer som är av betydligt allvarligare karaktär kan handla om demokrati och rättssystem. I Sverige har vi det vi har. I Landskrona som sedan några år tillhör just Sverige gäller bland annat oskyldig tills motsatsen bevisats. En grundbult. Många tycks mena att detta är en brist. Kommer vi att se vallöften som pläderar för ett omvänt tänkande?  En möjlighet är annars för de som känner sig hugade att söka sig till platser där man använder sig av denna omvända princip.  Vet inte om det fortfarande är så men Mexico har i alla fall fram till 2007 haft ett sådant system. Att  grova brott väcker ilska, avsky och fördömande är jag med på och jag kan enkelt sälla mig till de som känner så men jag tillhör de som uppskattar turen att vara född i ett land där demokratiska principer råder.  Där inte invånarna, utan poliser och domstolar, ska utreda och döma.  Jo, man kan tänka så utan att för den sakens skull ta ställning för något annat än just rättssäkerheten.  Annandagens manifestation visade en stad där det tokblåser mörkervindar från både öst och väst, men där  man när det gäller  ändå klarar att  förenas  IRL.  Ljus och mörker liksom kärlek och hat är varandras förutsättning.  Vi är runt 41000 invånare. 99 procent av dem är en himla stor samling människor. Det är ca 40 590 ickekriminella människor att jämföras med den % som enligt statistiken är motsatsen.  En av de 40 590  är jag, mörk i håret men blåögd, lång så det räcker, rökfri och levnadsglad. Du är en annan. Vi väljer var och en vilken väg vi vill gå.  Jag har valt.  Let there be light. Ledningarna är i princip dragna.

* * *

Jag har en Ajfån!

2010-03-30
Jag har en Ajfån. Fast bara 3g – inte S. Det är kanske inte så bra.   Det tog bara två timmar att hitta var och hur man placerar sitt simkort för att kunna använda sin Ajfån.  Två timmar. Sökningen på google tog bara 0,10 sekunder och sen fanns lösningen på skärmen. Annars hade jag nog letat än.  En Ajfån är bra. Man kan göra roliga saker med den. Det säger alla. Kanske beror det på vad som roar en.  Jag vet hur man startar den fast man inte fick någon manual.  Manualer är överskattade. Man får helt enkelt prova sig fram.  Eller också googlar man fram lite tips. Är det så att man kan rosta bröd eller använda den som resestrykjärn eller vad finns det för roligheter jag kan ta del av?  Via Google hittar jag  att    ” Man kan jailbreaka sin Iphone. Då får man full kontroll och kan exempelvis ändra utseende efter eget tycke. (På Ajfånen alltså.)  De program som används för teman är idag Winterboard och Customize.  Winterboard är ett opensource svar på 1.1.x Summerboard.  Med Winterboard kan du enkelt ändra tema/ikonernas utseende samt ändra bakgrunden på hemmaskärmen. Med Customize däremot kan du ändra lite mer komplicerade saker så som att ändra färgen på chattbubblorna i SMS-applikationen.”
 

Mmm. Jag förstår vad ” ändra färg på chattbubblorna ”är men inte varför i all världen man skulle bry sig. Det andra fattar jag inte ett jota av. Jailbreak är i min värld en rätt bra låt med Thin Lizzy.  Någon fullfjädrad Aj-fåne verkar jag inte kunna bli men kanske kommer detta touchscreen-töcken att klarna även för mig. Den som har lever får se. Mage hade de i alla fall att vinna- de där blåröda i en av Landskronas större förorter; Helsingborg.  Grattis till det.  Blifven icke rädda I klentrogna. Jag har inte konverterat men en trygg supporter kan klara det mesta. Till och med att ens längsta son trots en tidigt lagd grund i det randiga och en uppväxt i en rejält randig familj, ändå bekänner sig till dessa ”andra” . 17 år. De där är hans lag. Kan verka hårresande men man kan leva med det. Förmodligen är det  en frigörelsegrej..revolt mot föräldrarna…   Och de har ju trots allt en BoIStränare som staty utanför sin arena. Och en del i vår minnesbank är de, för vem kan eller vill glömma 6-2, 4-3 eller 2-1. Mer än de där då förstås.

Fingrar i kors kan man ha om man lögnar. Det syns dock inte på nätet. Direktens aprilskämt 2009 gick jag på. Ordentligt. Rejält. Idag känner jag att jag skulle kunna göra det igen. Det handlade om Chelsea-Morten. Han som var randig ett tag under förra säsongen. Kompis med Drogba ,no doubt. Jo då. Och han hade fixat hit Didde till sommarfotbollen. Självklart. Det hade jag också gjort. Och man fattar väl att en kille som inte hade silversked i munnen när hans föddes (till den utpressande moderns glädjeutgår jag ifrån) skulle minnas känslan. Att se upp till någon. Att ge tillbaka. Klart att han skulle komma hit och visa lite läckra dribbels och dryfta världsproblemen med dåvarande ungdomsledarmantrellan alltmedan han skrev autografer till alla som ville och sju andra. Vem skulle inte tro på det? Alla andra visade det sig. Men en bra idé är det . Slå honom en signal Morten. Du får låna min Ajfån. Jag kan visa hur man ringer.

...avslutningsvis lite Påsk-info!

* * *

Div 3 lön för allsvenska insatser

2010-03-23
Nytänkande innovativ ungdom överraskar mig varje dag.  Sällan är de svarslösa och argumenterar både högt och lågt. Somliga  dagar är man mer mottaglig och har lättare att koppla på rätt våglängd.  Andra dagar är det knöligare att vara kompatibel. Det blir liksom radio Luxemburg på transistor kontra Spotify premium.  Oftare händer detta med de hemmatillverkade tonöringarna vars uppfinningsrikedom också den är gränslös. Ett golv med utspridda textilier är egentligen antingen billig tilläggsisolering eller en horisontell garderob.  Men det kommer alltid en dag när det inte finns någon återvändo. Läs: de rena kläderna har flytt & det som göms i snö kommer upp i tö..pling pling.  Liten fågel hittar gammalt frö.. Lång tonåring finner busskort, 20-lapp , föräldramöteslappen och mors cykelnyckel. 

I dag var dagen somlig och jag  har haft förmånen att vara med  på niornas muntliga nationella prov i engelska.  De är otroligt duktiga och när jag funderar på och jämför med hur min skola och mina kunskaper såg ut när jag var 15 blir jag uppriktigt glad för deras skull. De kan diskutera och reflektera medan jag blev en fena på att imitera.  I eat my peas with honey. It makes them  taste so funny.  Abrahams söner liksom regentlängden ingick i allmänbildningen och jag kände ingen som kände någon som varit i Afrika.  Det var i slutet på 70-talet och skomakaren skulle blifva vid sin läst. Och brunsås åt alla. Det var då och det, liksom åderlåtning och dass på gården, är för mig överskattat. 

Något som inte går att överskatta är det jobb Per Fredrik von Platen lagt ner. Han har lyft våra kunskaper till nivåer vi inte trodde var möjligt, detta enligt kommunalrådet Torkild Strandberg (FP) i en artikel på Direkten.
- Vi vill inget hellre än att hitta en roll för honom  i vår organisation, säger samma  kommunalråd enligt artikeln i  fråga om konsultens framtid.  Vi är glada om han vill fortsätta och vill man ha en allsvensk spelare i sitt lag och inte en från division tre, ja då kostar det mer. Han är värd varenda krona, avslutar Stad-srådet. Gott och väl att man känner sig nöjd med herr PFvonP . Men är det här då inte ett tankesätt som borde implementeras även i kommunens andra verksamheter?  I verksamheter där kunskaper behöver lyftas till, om inte oanade höjder så i alla fall till de nivåer som krävs för de konsekvensutredningar som behövs för att kunna fatta beslut som vi alla ska leva med. I en framtid i staden där vinden vände någonstans efter sekelskiftet.  Och jo kära stad-s/kommunal-rådet, allsvenska arbetsinsatser för div. 3 löner görs faktiskt varenda dag i Landskrona 
- En skön och märkvärdig stad - utan båtar till Köpenhamn .

* * *

Uti vår hage...

2010-03-16
Uti vår hage hoppa´ glada barn. På Exans  konstgräs lyste vackra blå och gula små fotbollsspelare i solskenet i lördags förmiddag och  de randiga eleganterna gjorde lite senare sitt bästa för att leva upp till förväntningarna på IP.  Samtidigt som vi njöt av att se ränderna dansa i vårsolen fanns det de som förberedde sig för  vårflod och pollenallergi. Då har jag inte ens nämnt melodifestivalen. Att jag inte  var den som vann vår lilla tävling är förmodligen uppenbart. Annars hade jag väl gått på i ullstrumporna om det. Men ändå. This is my life. This is my time. You show me the light and I go there.

Jag känner en Sverigedemokrat. Minst.  Det kan jag tycka vad jag vill om.  Minst en Sverigedemokrat känner mig. Förmodligen tycker hen vad hen vill även om mig. Vi pratar inte om att vi står mil ifrån varandra när det gäller hur vi ser på människor runt om oss. Vi är lika olika och olika lika. Vi pratar inte om partiprogram och ideologier. Vi pratar egentligen mest om sådant som inte betyder något.  Detta trots att vi lever i ett demokratiskt land där vi alla får yttra oss efter förmåga.  Eller kanske just därför. ”Frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser".   Det är en vacker mening värd att läsas om igen. Gör det.   Vi har alltså rätt att säga vår mening. När vi vill och om vi vill.  Vi får också lov att låta bli.

I veckan damp det ner en flashig broschyr om Landskrona i futurum i min gröna brevlåda. Om man inte alls tar upp omständigheter kring nyklubbade beslut och vem/vilka som är visionsupphovare kanske man i alla fall kan fundera på hur förväntningarna ser ut: Rädda Landskrona – sista chansen, Landskrona antingen eller… Mayaindianerna menade att jorden, och därmed Landskrona går under 2012 och Newton  har satt  sin final countdown till 2060. Maria Karlsson och Sandra Martinsson går inte så långt i sina slutsatser men tar ändå i sin uppsats upp att Landskrona stad är en av många kustnära städer som riskerar att drabbas hårt av en stundande klimatförändring. Den höjda havsvattenytan kommer leda till ökad erosion och en förändring av kustlinjens lokalisering på många platser. http://www.lu.se/o.o.i.s?id=19464&postid=1543838    

Att Landskrona saknar riktlinjer för lägsta tillåtna byggnivå kan man läsa i Klimatet Havsnivån och Planeringen (Malmö stad, 2008).  Kanske har detta ändrats. Kanske har man redan gjort konsekvensutredningar avseende miljöaspekter. Kanske har man faktiskt hittat lösningen på the riddle -Landskrona. Det är ju i såfall både gott, väl och hedervärt.   Jag tror att det även finns andra knep att använda efter behag.    Jag tror på kraften av plussitiva förväntningar. Jag tror på visioner och förankring- jo, det går att kombinera..  Om jag tror på tomten också?.. Jo..faktiskt, det finns gott om tomtar i vår herres hage.  Men jag är väl en sån som tror på allt.  På det goda hos människor & balans på karmakontot. Jag tror att det som sägs  ska ses i ljuset av det som inte .  Jag tror till och med på Sverigedemokratens rätt att tycka även om jag inte kan förstå.
This is my life. This is my time to stand.

* * *

Matchsajter...

2010-03-09
Nu kommer våren. Är du beredd? För med våren kommer kraven… Oavsett om du är en av dem som ska gå ner åtta kilo på en kvart eller öka i vikt när du läser recept har du något som behöver förändras.  Är det inte du själv är det ditt hem eller din hälft. Har du ingen hälft blir det än snärjigare. Vår är kärlek. Du förväntas och kanske förväntar dig att bli träffad av kärlekspilen med stort K. men hur går det till? Var träffas man i modern tid när man inte möts på kyrkbacken eller på dansbanan. När hundtricket inte funkar för att kattjäveln inte vill gå i koppel?  Och om man tycker att på Olivers sitter samma folk som 92, bara i andra skjortor.

Hur gör man? och var? Det ska väl jag ta och ickebrymigom tänker du kanske. Jag som senast förra tisdagen menade att jag är lyckligen gift. Helt riktigt kära läsare men jag har vänner som upplever detta som ett av livets större bryderier.  Dessa män/kvinnor är fantastiskt trevliga men dessvärre icke med varandra kompatibla. Åtminstone inte i dagsläget. Vad framtiden bjuder har vi ju inte en susning om. Jag har funderat och klurat och har inte kommit på något som skulle hjälpa. Internet är grejen menade en konsulterad vän. Köttmarknad menade en annan.  Han är dessutom vegan.   Jag kikade runt ett tag på ett par av de där sidorna som sysslar med förmedlingstjänster som i andra sammanhang kanske kunde kallas något annat.  Allt ser åtminstone på ytan lagligt ut . Några kameler byter icke ägare och jag förmodar att eventuella avtal ingås på frivillig basis.  Tänkte bistå med ett par exempel på kontaktsökande men bestämde mig för att låta bli. Det är lätt att raljera över hur man framställer sig själv men fundera på vad du skulle skrivit. Ingen lätt match tror jag.  I hela Europa har dessa matchsajter sin verksamhet och man tjänar stora pengar på avsaknaden av träffpunkter i VärldenoVerkligheten.  Många människor träffar sin partner genom dem och kanske är det en riktigt bra idé. För de som törs ville jag lägga till, men som en av vännerna sa: Det är ju inte säkert att nån är riktigt klok bara för att man träffats i verkligheten först. Sant kloka vän. Sant.  Den som vinner vågar eller var det tvärtom?  Nöden är uppfinningarnas moder sägs det och jag bjuder på en ganska svart men ändå fantastisk annons jag fann på Blocket. Ett alternativ utan medlemskap och utlämnande av personuppgifter.    Några ord på vägen får du också: Om man inte vet var man ska är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.

Säljes av Ensam Varg.
Sökes; Ny hyresvärd och ny käring (obs, 1 R). Eftersom den förra kärringen (obs, 2 R) bestämde sig för att vara otrogen med vår hyresvärd så söker jag härmed efter en ny utav varje. Osså behöver jag en ny soffa eftersom den gamla gick sönder mitt i mitt arga utbrott.. Och gärna en ny säng eftersom de där 2 svinen kladdat i den gamla.. Osså en ny bil eftersom kärringen tog den förra..
Har ni ett pingisbord över så kan ni kanske skänka det oxå till mig så har jag ngt att göra på kvällarna.. Och kanske kan ni bjuda mig på middag (så tråkigt att äta själv..
Finnes;
Nyrakad (för en vecka sen) och nyduschad (för en kvart sen) ung man på 31 år.. Kan laga mat (Findus färdigrätter), är rik som ett troll (på erfarenheter iaf) och ser jäkligt bra ut (iaf så länge lamporna är släckta, enligt förra kärringen)..
Kan ni hjälpa mig, så hör av er!

"I know we could live tomorrow
But I know I live today,
I know we could live tomorrow
But I don’t think we should wait! No.."

* * *

Vårtecken...

2010-03-02
Hej

Hur mår du? Jag mår bra. Vädret är tja.. det är väl lika bra att avhandla det med en gång. I helgen var det nästan lite vårigt och människor kröp ur sina iden och log helt oprovocerat på gatorna. Många bilar blevo nytvättade, BoIS vann med 3-2 och hoppet återvände till våra frusna själar. Kanske ser vi nu slutet på de nationalistiska strömningar som gett oss ryska isvindar, tyskt donnerwetter och polsk storm. Nu inväntar jag bara ett stycke franskt oväder. Så lyckligt lottad är jag där jag sitter på min Fälad att jag kan raljera över dessa naturens krafter som vare sig FN, kommunalråd eller borgmästare rår på.

OS är slut och familjen kan åter börja kommunicera. Dvs jag får svar när jag frågar. Jag, ointresserad fryskylling har faktiskt sett ett och annat störtlopp någon stafettavslutning och invigning och tackohej. I gengäld har den rare maken genomlidit ett antal melodifestivaler.

Jag blir alltid lika förvånad när jag inser att man inte per automatik roas av program av typen Melodifestival. Glitter, glamour och gyllene skor kablas ut i rutan och vi är fria att njuta, avsky, charmas, förfäras och tycka precis vad vi vill. Strax är vi framme vid den stora festen. De kallar den så, hallåorna.. Hela Sveriges fest. Det är då vi ska ringa och ringa och överbelasta trådarna med att rösta på den låt som är rätt eller den billigare varianten - låta bli att rösta på de som är fel. Sen är det visst nåt jippo i maj också i Oslo men det är liksom en helt annan historia. På mitt arbete har vi bestämt oss för att ha en egen melodifestivaltävling … Tippa topp 3 tänkte kollegan med fotbollsintresse. Kul. Det är härligt med idéer. Lilla jag funderar. Ska man då rösta med hjärtat eller med hjärnan eller går det möjligen att kombinera? Som tur är kan man vänta en vecka till med att bestämma sig, för två av de tänkbara kandidaterna är inte klara. Vi får lugna oss till efter Andra chansen ..jo en sån kan man tydligen få även i dessa tuffa tider…

Reglerna är som följer: Rätt 1:a ger 30 p, rätt 2:a ger 20 och rätt 3:a logiskt dix points

Högst poäng vinner…ja vadå ?.. naturligtvis ära och berömmelse på hela arbetsplatsen & kanske kan vi , beroende på vem som vinner, exempelvis få höra vinnarlåten framförd av valfri kollega på en arbetsplatsträff… Jag vet vem jag skulle välja. En fotvandring till Glumslöv är ett annat tänkbart pris. Jag får nog återkomma i ärendet.

Soon time to kick some grass… den 14 mars, om 12 dagar, startar allsvenskan. F-n tro’t om man tittar ut. Vi som vill se randig fotboll får hålla i hästarna ett tag till. Den 10/4 är det utlovad premiär och Degerfors står för motståndet . Hur det ska gå? Det beror nog på om man ska tippa med hjärtat eller hjärnan. Eller går det möjligen att kombinera?

* * *