Läget Jöns?

Grattis muséet på 100årsdagen och grattis till oss som har tillgång till det Heja-lla glada! Bu-merangkarma. Jag tror det funkar! Tack för det.

Tjena. allt bra?  Oroa dig inte. Ingen menar att du verkligen ska svara. Det är bara ett sätt att hälsa.
Puh. Tur. För inte ville man väl berätta om insomnian eller katarren, när man köar i charken på nån av de få butiker i stan som erbjuder sånt. Eller om hur det blev för j-kla mycket månad kvar i slutet av pengarna när du lastar in din kupongade köttfärs i bagageutrymmet. Och absolut inte att du misstänker att din fru är otrogen med din faster.  Vilken tid det skulle ta. Tänk dig själv. Jag menar … ni har ju inte träffats på 15 år du och Kenneth.  Och så står han där och du undrar. Tjena .allt bra? 
Föreställ dig att Kenneth inte fattat. Att han tror att du verkligen undrar. Så pinsamt. För allvarligt. vem svarar ärligt på frågor. Det är ju som att säga att vi  inte har sociala nätverk. Så  pre-fasadbook. Lite som kusinen från landet.  Och för att inte tala om all tid det skulle ta. Skulle det finnas någon i världen och verkligheten med namnet Kenneth som fått ovan nämnda fråga får detta helt och hållet hänföras slumpen.  Exemplet är fiktivt och liksom bara för att illustrera. Ungefär som mattetalen förr i världen då A hade en bil medan B fick cykla och C hade hål i båten. Såna tal görs icke mer. Detta konstaterar jag samtidigt som det rapporteras att mattekunskaperna sjunker i vårt land. Själv såg jag en något upphottad fråga häromdagen. Vad är roten ur Björklund? Ingen har sett facit men de förslag på lösningar jag sett innefattade lövruskor, en träskalle och nåt x. Svåra saker det där och jag är glad att jag valde  lite mer åt språkhållet. Bokstäver kan man ju  nästan alltid räkna med.  

På tvn just nu går en sån där såpa där det känns som om alfabetet inte var nån merit att kunna. Det handlar om möten mellan människor. Tror jag. Möten kan vara lärorika. Och roliga. Eller inte. Ibland intressanta och informativa. Jönsaplan var ämnet för dagen på mötet jag besökte i går aftes.  Jag och de andra närvarande fick veta lite om de faktiska förutsättningarna för ev. byggnation och hur länsstyrelsen ställer sig till alternativ. Dvs om det funnits några. Det var det presenterade. eller ingenting alls. Nada pina colada. Ett kvartersbygge var det som gällde. Med små butiker och annat i markplan. Nog tyckte jag att jag gärna ville spara en utsikt över vattnet. Jag kunde också tänka mig att alla pirater sjöfarare och snedseglare skulle se  de vackra kyrktornen från sundet. Men om länsstyrelsen inte samtyckte  får jag väl fundera på vad man har att fundera på. 

Albertinakvareteret eller den asfalterade ickeplatsen som nu bara ligger där och är. Vilka av oss söker sig dit för att njuta av tillvaron? Ni kan ta ner händerna nu bägge två. I mina sen ett kvartssekel, inflyttade ögon är den inte roligare än vad den stora råttfrekventerade parkeringen mittemot wienerconditoriet var när jag flyttade hit.   Kanske det är tid att fokusera på nu och sen istället för bara det var då. Om det nu var nåt då på Jönsaplan. Jag tänker att det kan vara den by-pass operation vi behöver för att inte bara bli pass by.

Fokus city. Där det ska vara.

Connie

* * *

 

Mitt i livet på ont och gott

Grattis till vinsten! ni vet vilka jag menar. Tack för tålamodet chefen. Heja solen. Det är en ojämn kamp men kämpa på. Bu:rde  det inte sluta regna ett tag nu?

Och så går ändå livet vidare, för vad vore alternativet?  Som alltid har alla mycket att göra och känner sig en smula otillräckliga. Glöm då inte att vi faktiskt tillhör arten ”human being” inte alls ”human doing” som vi tycks tro. Att bara vara är underskattat och är absolut  ett av de önskelägen som finns på min guldkantslista.  Den bör man se över och välja sig en liten kant då och då. Inte alltid lätt men man gör annat som är svårt också.

En annan punkt på guldkantslistan är att umgås med trevliga människor kombinerat med lite kultur. Det låter pretentiösare än det är. Kulturlabbet har i höst lördagskaféer med underhållning  precis som i våras. Ofta i samarbete med lokala föreningar som då  står för underhållning och eller fikafix.  Allt på ideell basis. Snart drar höstens evenemang igång och till de flesta lördagarna är allt klappat och klart. Det finns dock ett par lördagar där det finns plats för lite underhållning i form av sång, musik eller något annat trevligt som passar på ett kafé där människor kommer och går, pratar och umgås. Känner du nån som vill bjuda landskronaborna på lite kulturellt lördagsgodis ur sitt goda hjärta och utan annan lön än varma tankar får du gärna tipsa dem att  höra av sig till Per på kulturlaboratoriet  (eller yours truly så vidarebefodrar jag). Kanske har du rent av själv lust att ställa upp.

Livet, liksom en kommunbudget består av prioriteringar. Det vet vi alla men ibland behövs det kanske inte så mycket för att göra stor skillnad. Det kan gälla i båda fallen. Under de senaste veckorna har jag sett ett antal matcher spelas på Exan. På den där planen som ligger vid Larvi-kolonierna. Den ligger vackert där borta men den omringande, djungeln som dessutom är taggig på sina ställen, är inte så praktisk. Ett antal bollar har försvunnit i vegetationen som förvisso inte är köttätande men näst intill.  En  stund med något vasst och ett par handskar kanske skulle kunna göra underverk för tillgängligheten och bollekonomiskt vore det nog en höjdare. Nu har jag inte varit där på  ett par dagar så kanske det rent av är ordnat . I så fall framför jag via detta forum mitt djupa och innerliga tack. Tack!

Förra veckan spelade några av stans trevligaste sextonåringar match mot Lunds BK. Det blev en för alla trist och mycket kostsam historia eftersom hela omklädningsrummet blev länsat. Jackor, skor, busskort, mobiler och t.o.m underkläder. Skånetrafikens nya kontantfria giv underlättade inte heller på fredagsmorgonen då busskort och smsbiljett inte var alternativ och pengar var no-no.  Sa jag att detta inte hände i Landskrona, utan i lärdomsstaden  Lund. Sånt händer nämligen  även i resten av världen. Bara så vi inte förleds att tro annat. .
Jag förvandlades nästan till tante vigilante i första ögonblicket. Det rimmar förstås illa med min ickevåldsfilosofi så jag får väl nöja mig att önska stråtrövarna skoskav, fotsvamp och nageltrång  samt ett oändligt antal fettfläckar på sonens  nya dyra fina kläder. På de andra killarnas också. 

Dig och de dina  önskar jag en härlig septembervecka med hopp om att ev. kval ska spelas uppåt. Visst är det något lite roligare nu?
Hoppla! Glömde recensera mitt  ”efter stängning-besök”  Så kul!!

Nästa gång blir den 28/9. Efter stängning! Ses vi?

Connie

* * *

 

Han fattas mig

Det var en gång en svärfar. Inte bara var han svärfar. Han var också far, farfar och bror. En gång i tiden en av dem som simmade över vallgraven med klädbylte på huvudet för att kunna träffa den av stadens vackra töser som sen blev hans fru. Äventyren som tog honom till Staden i vinden finns det inte utrymme till i en krönika. För berättelserna är många. En tacksam hårt arbetande man som så många av den tidens tysta hjältar. Vem berättar deras historia? Vem berättar alla de andra historier som borde berättas för att inte förloras. De om människor. Vanliga människor. Ovanliga människor. Svärfars historia är värd att berättas. Det handlar om en 17åring som flydde förtrycket och vandrade genom Europa utan vare sig mat, kläder eller pengar. Själv får jag hispan om sönerna är i Helsingborg sent på kvällen. 17åringen blev efter många äventyr, Landskronabo. Tur för mig som annars inte hade haft den familj jag har. Han blev plåtslagare på Öresundsvarvetoch så småningom lärare på varvets skola. Ett varv som han aldrig lämnade helt. Det var en gång en svärfar. Alldeles nyss men inte mer. Bara hans historia är kvar. Den är värd att berättas. Han fattas mig.

Connie

* * *

 

Alla är vi en del i kompostsnurran

Grattis på kvartssekeldagen  Johnsson. Du börjar bli en följetong. Tack för  hjälpen med  datorn  maken! Heja alla plussitiva krafter som jobbar för L-a. Bu för er andra.

Virusangripen. Trött och huvudet fullt. 
Men också helg, trädgårdsgille, ökända musikgladerier, en smula ledigt och  därmed möjligt att planera för elevernas första riktiga skolvecka. Allt de där som man inte hunnit fast arbetsdagarna varit låånga.  

Även om AB  Förenade möjligheter brukar lösa det mesta så gick jag bet den här gången.  Den vackraste av öar fick klara sig utan mig. På trädgårdsgillet  snörvlade jag glatt  förbi och lämnade in min lilla ogräsbukett bland de fantastiska  historier som lämnats på samma tema.  Cajsa Warg som  enligt envisa rykten aldrig sade ”man tager vad man haver” skulle om hon i alla fall levde efter den devisen varit stolt över mig. Riktigt fin blev den. Självsådd och en smula otuktad  trots att den höll sig på den plats/i den form , jag givit den.
I det färggranna  sammanhanget försvann den kanske en smula men den var …liksom ett statement.  Oh gräs : ) fick den heta. Det måste i alla fall ha varit bra för texten och en liten suddig grön bladspets var på hd:s etta i söndagstidningen.
Jag är glad att jag inte satt i juryn för det fanns många många vackra buketter att välja på.  I stället gick jag på apoteket som avreglerat och kundrikt automatiskt öppnade sina dörrar för mig. Och ett stort antal liksnoriga. Intet är som väntans tider.  Jag var glad att komma därifrån . I sällskap med en ask panodiler. Har man bara lite att vara glad för har man mycket att vara glad för.  

Det handlar bara om vad du jämför med. Så är det med det mesta. Om vi  jämför oss med Salamandern tillexempel. När salamandern vaknar ur sin dvala under marken nån gång i mars ger den sig ut för att hitta en plats att fortplanta sig i.  Strandnära boplats att föredra och förorenat vatten gillas icke. Hög ryggkam och fina färger på svansarna blir hansalamandrarnas knep för att locka till sig …(eller  locka sig  till) honorna. Lite luktegott och sen om det passar kryper honan efter hanen och det blir familj.  700 ägg ska gömmas för rovdjur och sen  är det snart tid igen.. upp ur vattnet , sova ett tag och sen är det på igen.   På vilket sätt  liknar vi varandra? Det är förstås olika och kräver eftertanke.  Att säga hur vi skiljer oss åt går snabbare. & snabbt ska det ju vara i den här världen där vi inte ens har tid att låta en sockerbit smälta ifred utan forskar fram en snabbvariant.  Salamandrarnas bekymmer är i stort att de saknar både rösträtt och kapital och kan därmed  förpassas till utanför olympiabyn…eller  nåt…
Som tur är för dem har någon bestämt sig för att föra deras  talan så att de kan fortsätta sitt leverne. Fridlysta är de, de små vattendrakarna. Där skiljer vi oss åt.
Bo sjönära är inte alla förunnat men önskvärt för många.

Vad gäller resten  av min beskrivning föreslår jag en empirisk studie. Det betyder att man studerar något i verkligheten. Så om du besöker nåt lokalt vattenhål  säg…en lördag afton.
Se dig omkring. Pyntade hanar med doftmarkeringar och efterkrypande honor är kanske inte alldeles vanliga. Men de finns. Precis som salamandrar.  Så lika man kan vara i allt det olika.   Det handlar bara om vad du jämför med. Till syvende och sist är vi  ju alla bara en  del i kompostsnurran. Oavsett vilka vi är, hur vi ser ut eller vad vi har på banken.  Eller kanske som min gamle vän Shakespeare så vackert uttryckte det : Hvad sötast är, kan surna mot sin vilja: Ogräs ej stinker mer än multnad lilja.

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5636-0.pdf

Den här veckan är det Efter stängning på bibblan. Für alle. Jag provar! Onsdag kl 19:00

Connie

* * *

Skjut inte budbäraren!

Don’t shoot the messenger! Ett ganska bra tips som redan Shakespeare klurade ut . visserligen influerad av Sofokles som på rena grekiskan fritt översatt till engelska uttryckte sin konklusion : No one loves the messenger who brings bad news.  Så  var det då och inte har det blivit bättre över tiden. Dubbla budskap eller otydliga eller rent av förändrade spelregler kan göra oss lite förbannade särskilt om det drabbar oss själva.  Det kan handla om tjänstemän som gör vad som ålagts dem  och som påverkar långsiktigt eller länge,  ibland om  beslut med mera kortsiktig inverkan.
Alla budbärare är förstås inte tjänstemän. Ett och annat bud har vi väl kommit med både du och jag. Och uppenbarligen överlevt. Effekten av  budet  kan vara historia innan tvättkorgen är tom men i stunden kan de vara nog så kännbara.

Ponera att det handlade om procent. Sån som jäst sig fram. Ponera att någon glatt meddelat att sådana procentsatser om förpackade i rätt material skulle kunna vara en angenäm accessoar en lördagafton när ljuv musik uppstår i slottsmiljö. Så skulle det kunna vara.  Detta påbud  kanske vidarebefodras av ortens hjältekorrespondenter i  nätnyheterna samt sprids isociala medier  av typen som funkar för  såväl nonsens som revolutioner. Då borde allting vara frid eller i alla fall fröjd.  Ponera att budskapet plötsligen och med kort varsel förändras… Ponera att jag dessutom hittat en synonym till ponera och istället skrev:föreställ dig  ett scenario där alla procent plockats bort. Nada pina colada alltså.  Vad skulle kunna hända?

En variant är att själva jäsningsprocess skulle flyttas från procenten  till den  grupp som i denna stund transformerats till  mobben. The lynch.  Budbärarna  skulle kanske överösas med råskäll, invektiv, telefonsamtal av i olika grad irriterade musikintressenter med procentuella planer. 
Håhå jaja.
Skulle det verkligen kunna hända? Slutar min imaginära ögonblicksbild av en förmodad händelse där?  Och varför så mycket fokus på procenten?
Det skulle kunna vara så att ett påbud utgått  från orter högre belägna än denna någons vars initiativ vi önskade avnjuta. Ett påbud som säger att det ska vara på särskilt vis med det procentuella för att hjälpa de som behöver. Gott så. Hjälpa de som behöver är fint och önskvärt. Jag  ställer upp..

I den situation jag tidigare bad dig..po…föreställa dig.. skulle det  istället kunna ha utvecklat sig så att lådvis med procent bytte behållare. Från kartong och plast till abdominis  eller kanske heter det stomachus  och därifrån vidare . Många procent,  snabbt ner  i alla abdomina centraler. Såna som skulle kunna vimla runt en konsthall blott en vallgrav ifrån slottsmiljön. Snabbt skulle det kunna ha gått.  Man skulle också kunna tänka sig diverse vägar som procent skulle kunna vandra. Uppfinningsrikedomen skulle kanske ha saknat gränser .
De som ev. icke läst på den direkta sidan och inte heller haft en fasadbok utan kanske hållit sig till tivolivatinfo piffade måhända i stället  till sin fruktsallad på det att den skulle hålla sig fräsch även en rötmånadsafton i Wrangelska bastionen. Om det nu var där man tänkt hålla till.  Skulle det kunna gått  till så  när man hjälper de som behöver? Och när man åtminstone symboliskt skjuter budbärare?
Skulle man kanske utvärdera mitt tänkta scenario för att försöka utröna effekten av detsamma. Hur många avstod från syndens och fördärvets stig denna ponerade afton? Hur många vilsna själar räddades av hastigt kartongrus utanför grind jämfört med ett annat tempo och annan mängd innanför? Det vore högst intressant om än hyperhypotetiskt att ta reda på. Gärna i procent. Jag som blott är en enkel medelålders måttfull procentintagare skulle tippa på att flera av de bib-innehavare jag eventuellt hade kunnat råka på hade haft mindre innanför västen om det hastiga och i flera fall alltför myckna  intaget hade kunnat  fördelas över tid.  Jag kan naturligtvis ha fel. Rent hypotetiskt. Räknar med att risken är ungefär 50%.

Från det ena till det andra. Jag var på konsert i lördags. Fantastiskt. Hoffmaestro var det bästa jag sett i levande livet på tjugo år. 100% hela tiden. En värdig avslutning på den regniga sommaren. Jovisst är den slut.. jodå. Det är sant., jag hörde det på nyheterna. Don’t kill the messenger. 

Connie

* * *

 

Jodåsåatt...

Heja Bibblan! Vilken höst det blir! Bu-lgur är inte så dumt. Grattis alla födelsedagsbarn, nyförlovade, och litetbarnväntande! Tack rara du som gav mig de vackra raderna och kortet på mitt kylskåp!

Återinträde i hjulet. Vart i all världen tog sommaren vägen? Känner jag mig utvilad och redo? .
Svar njaee. Inte precis men jag ser ändå fram emot vardag och rutiner. De långa härliga sommarkvällarna fattas mig eftersom de aldrig kom. Åtminstone var de lätt räknade. Min Vendag tillhör sommarens absoluta höjdpunkter och jag njöt av varje sekund. Trots det faktum att ettusentvåhundra gula cyklar var uthyrda. Cykelkorg i handen, lågskor och gott sällskap hjälpte apostlahästarna runt i alla fall. Tredje besöket var det och fotvandringen gav nya upplevelser. En härlig krog lockade med långa väntetider, böcker och spel men i själva verket kom maten alldeles för snabbt. I gengäld åt vi sakta. Vilket underbart ställe!. Det lilla vvs-utrymmet var utrustat med vad som brukligt är , toppat med en tvål som doftade ljuvligt. Vildrosor och havtorn enligt den lilla behållaren. Fanns att köpa på ön svarade matmannen då jag gjorde ett inlägg på avdelningen dumma frågor. Han hade fått den förut. En vägbeskrivning fick vi. Härligt! Då går vi och införskaffar en dylik! Trodde jag. Ett litet streck i räkningen blev det för öppettiderna var inte med besöket kompatibelt. Det blir att åka över igen.
Kanske har de musikfestivalöppet.

Just hemkommen från en tandläkare som fått mig att gapa noterar jag att solen är här. Vem vet hur länge, så det får bli en tur till kollo. Får man ha det så bra? Så tänker jag då och då. I lördags till exempel. När jag satt i favvofåtöljen och morgonkaffet precis var klart. För att du ska förstå hur jag tänker ska du få ett presensreferat: Brun som en läderväska eller en pepparkaka. Rågblond om än på kemiskt vis vandrar den åtminstones tillsynes godhjärtade och naiva Maria Montazami i vingreklamen lite avslappnat i takt med mitt intag av frukostbullen från citygross 10- för- 20- sortiment.
-När man kommer till öknen. Då hittar man sand. Det är då det är dags att börja promenera, säger hon med den speciella prosodi som alls inte är hittepå . Det vet jag efter att ha hört hennes syster låta likadant i nåt budgetprogram på femman… eller om det var på fyran. Resebyråloggan letar sig in över rutan . En kort sekund, ett ögonblick, blundar jag och njuter av mitt nybryggda Zoegas. Tänker nästan på semester, tanken vänder i luften då ögonen öppnas mot en annan sandhög. Med ostajlade människor. Människor som ingenting säger. Ingenting orkar. De har kommit till öknen. de har hittat….sand… det har varit dags att promenera.

Det gäller att ha perspektiv. Maria Montazami fortsätter sin mellanochmittiprogramsvandring och konstaterar att kärlek ramlar inte på träden, den måste gödslas. Jag väljer att tolka det som om hon menar att vi inte bara passivt kan se på, byta kanal, och låtsas att det inte angår oss. Visst tänkte du så Maria? En timlön eller en SMS-slant kan vara den räddande droppen. SMS:a HOPP50 (för 50 kr) eller HOPP200 (för 200kr) till 72900.

Ur sommarens album

Connie

* * *

 

Funderingar kring lycka

Heja musiken! Augustilördagar i Landskrona/Ven… Tack & lov ! Bu-merangkarma. Det du ger kommer tillbaka. 2 gamla idéer i ny kombo. Det fantastiska uttrycket tar jag härmed patent på! Grattis  till poängen BoIS. Hoppas det blir ketchupeffekt på det.

Det finns en perfekt lön. En nivå upp till vilken vårt välbefinnande och vår glädje ökar. Sen räcker det. Efter den summan spelar det ingen roll. Lyckokänslan planar ut och förblir liggande.  Det sägs vara en av dagens sanningar. Jag har läst det i en tidning så naturligtvis är det sant. Den perfekta lönen. Tror du mig inte så googla påståendet.

Princeton, USA, . Där har man gjort denna för mänskligheten viktiga forskning. Det häpnadsväckande faktum att en låg inkomst förvärrar de svåra faserna i livet  säger man i samma artikel. Till sådana faser räknas skilsmässa, sjukdom eller ensamhet i Princetonforskarnas studie. Vem hade trott det?

Tycker du att jag är elak som raljerar kring så viktiga saker som lyckoforskning?  Förlåt.  Lite elak är jag kanske. Förmodligen motiverat av avund. Insåg att jag befinner mig en rejäl bit från lyckoplatån och  trots att jag är i ett stort och gott sällskap gör det inte avståndet kortare.

Det blev så definitivt. Samtidigt sägs ju visshet vara det bästa.  Nu vet jag ju att lyckan är utom räckhåll för mitt lärarjag.  Kanske kommer jag så småningom halvvägs. Kanske. Senare än så kommer jag att fara tillbaka rätt ner i skorna. Pension heter det läget.  Avståndet kommer då att öka ofantligt.   Å andra sidan finns det de som har ett ofantligt avstånd hela tiden. Hur ligger du till?  För dig som undrar eller kanske förbereder ett lönesamtal  och behöver veta  när du ska säga – stopp nu blir jag ändå inte lyckligare-   illustrerar jag nivån med ett litet räkneexempel  från siffror jag hittat på nätet:

 ”Vad tjänar en undersköterska?
Det varierar men från och med april 2009 kommer lägstalön efter ett år i yrket vara 17.000 kronor i månaden. Beroende på lokala avtal och egen arbetsinsats kan lönen ligga uppåt 20 000 plus eventuell OB-ersättning.”

Om exemplet ovan äger sin riktighet har tre(!) undersköterskor som jobbat ett år,utan ob och andra excesser,  tillsammans tretusen  kronor kvar till lyckans höjd.  Det känns som om vi behöver tänka ut nåt här.  Vän av ordning menar att lycka ju ändå icke kan köpas för pengar och att the best things in life are free.  Vän av ordning har naturligtvis rätt. Tveklöst. Men jag inbillar mig att det är lättare att vara lycklig utan att ha  ekonomiska bekymmer.

För egen del känns det som  om det enda raka är att omskola sig, uppfinna nåt, komma med revolutionerande idéer vars nytta för mänskligheten eller en begränsad del av den kan ge  andra förutsättningar.  Kanske var det så han tänkte den unge innovative Ängelholmaren som ville bygga ett eget kärnkraftverk hemma i köket. Om idén var så strålande vet jag egentligen inte. Den okunskapen stör mig inte så mycket. Om idéer är bra brukar man få veta det. Om de är dåliga också.

I dagarna ska det pratas om det nära nog enda  som fått positiv mediabevakning i vårt fantastiska L-a de senaste decennierna. Ni vet vad jag menar. Det där som fått folk att gå man ur huse. Neggodilerna och de som av hälsoskäl måste avstå undantagna. Jag menar förstås karnevalen. Tack Bertil Hallengren för det initiativet.  Nu kan det vara slut med det. Om nån vecka får vi veta. Kanske blir det fest i stället. 600-årskalas.  Vi får väl se vilka idéer som finner maktens godkännande.

Det sägs att det finns inga nya.  Idéer alltså . Bara två  eller fler gamla  som kombineras i något tidigare oprövat. Det kan vara hur det vill med det.  Ett utomhus och en film  kombinerat är  inte årets idé  utan en väl beprövad.  Både lokalt och globalt. Inte blir det sämre för det.  På fredag har jag bokat en lång härlig sommarkväll i vacker slottsmiljö, utomhus, med uppehållsväder. En  bit ost och några vindruvor tänker jag stoppa ner i min korg  tillsammans med filten och glasögonen.  På den stora duken där framme  blir det film. Runaways. Musikfilm med musik från mina tonår. Om den är svartvit? :)

För den som inte gillar musiken kan sällskapet mååååånga  positiva i Landskrona boende  och utsocknes och den underbara miljön  kanske  ändå locka. ALLA välkomna- oavsett avstånd till lyckoplatån. 

Idag ser det ut att bli en fantastisk dag. Jag tror att jag ska ta mig till the Ven.  En gul velociped, ett block, en kamera och en penna. Jag blir  trots min inkomst lycklig av bara tanken.

Ok Princeton University. Nån substans finns säkert i er forskning men här kommer en  annan hypotes- Lycka är inte ett tillstånd. Det är ett förhållningssätt.

Connie

* * *

Oväder och en längtan efter Fortuna

Heja Kulturlabbet som visar utebio vid citadellet den 5/8. Man ur huse! Tack för initiativet Indiansommar när nu karnevalarna sköt förbi alla(?) lokala mål. Det kommer att bli en fantastisk dag! Bu för odemokrater i alla varianter! Grattis  till semestern & nya jobbet Johnsson. Grattis också till din arbetsgivare!

Det regnar inte. Jag är inte gjord av socker. Väderbeständig med rätt torr humor. Ändå är mitt fokus på vädret ganska intensivt.  I en tid då  både världen och jag  haft mycket att förfäras  och känna sorg över  har på något sätt missnöjet med vädret ändå funnits där. Ett par gånger  trodde jag att nu har väl ändå himlavattnet tagit slut. Det finns många positiva  saker att säga om regn. I delar av världen vore det välkomnare än Johnny Depp på  många tösers fredagsmys. Gräsmattebevattning som jag för övrigt har svårt att begripa i  flera fall, har inte varit aktuell på ett tag. Konsumtionstemplenas  ekonomiska förutsättningar sväller, många bra och mindre bra böcker blir lästa  och kantarellbeståndet verkar ymnigt.  Trots dessa plusfaktorer och fler  har jag upplevt det som  urtrist.  Allt  känns liksom lite lättare i solsken. Många semesterfirare  väntar ännu på en solig sommarkväll  och att klappa mygg och elda flinta , ev. med nån skvätt rosa i glaset. Jag hoppas de ska få många sådana även om det känns som om hösten redan anlänt.   Kräftskivornas tid är strax. om man kör traditionsvarianten.  Traditioner kan vara ett trevligt inslag i hamsterlunken.
En annan tradition är att BoIS spelar bättre på hösten. Det återstår att se. Missade Larssons comeback  men ser den som ett logiskt led i klubbens  tillstånd. Det var tid för något nytt. Kräftgång? Kan man tala om det?   ”Kräftor går inte baklänges, vilket har givit upphov till uttrycket kräftgång'. De har alltid vänt sig 180 grader och gått därifrån framlänges. De kan dock simma baklänges genom att slå med stjärten, ofta vid revirstrider eller om de till exempel blir skrämda  ” Wikipedia

Om det simmats baklänges i rusket ska jag låta vara osagt.  Nån skiva att tala om har det i alla fall inte varit på en stund. Låt vara att supporterskarans dom är hårdare än det svenska stålet och tålamodet kortare än nyklippt rödsvingel. Sorgeligt känns det i alla fall. Såg den senaste matchen på ståplats och kände så mycket negativ energi att jag lämnade innan matchslut.  I den stämningen lyfts ingen ur skorna.  Kanske var det regnet som tyngde. Ovanpå det ganska mediokra spelet blev det för mycket.  Hoppas solen lyser nästa match.  Om de spelar lite bättre gör det också  matchbilden  roligare.  Jag ska sälja korv i skomakargrillen så jag missar det visuella men går det bra får jag säkert del av glädjeyttringarna. Det andra kan jag gärna vara utan. För den som tycker att nu är hon ute och cyklar igen kan jag dementera.
 
Min postkodcykel  står fortfarande i cykelförrådet. Vi har inte vant oss vid varandra ännu. Vi har förstås inte träffats så många gånger. Funderade efter vinsten  på att strunta i postkodandet  men   det får nog bli någon månad till. Kanske slår fortunafrun till igen. 26131 är kombinationen som önskas  om hon läser det här. Det skulle underlätta en del med ett guldbrev.   Såg att min fd bollkompanjon och hans kära hustru  fått guldkuvert  med många slantar. Väl unnat och fantastiskt roligt! En riktig solskenshistoria.  Nu är det tid att fånga dagen. Det duger inte att sitta  framför en datorskärm när man inte behöver.  Utomhus är det som gäller. Det regnar inte!

Connie

* * *

 

En helt ovanlig tisdag

Heja semester! Och BoIS… Tack för senast! Grattis cykelvinnarna! Bu för att jag måste  ha missat alla chipskampanjer, slogantävlingar och  upphaussningsperioden inför Fotbolls-VM. För det måste jag väl ha gjort? En av familjens bekanta menade att det hade jag inte. - Det har inte varit nåt. Det är ju bara damfotboll, sa han - neanderthalaren.   Bu för honom också!

Vissa tisdagar händer det mer än eljest. Eljest.  Fint ord som sällan  hörs  i samtal om man inte bor i  något nordligare regioner där inandningsjo, eljest och därstädes är vardagsmat.  Denna tisdag den 28 juni 2011 var inte bara minstingens varma soliga 16-årsdag, det var också dagen då stans alla cykelhandlare     möjligen blev oglada. Bara möjligen. Ty många av de  nyblivna postkodcykelägarna hade kanske trots allt inte köpt en cykel.  Olika falla ödets lotter. De som hade 45 på sin 261:a fick en 7-växlad vit springare .  

En av dem var jag. Många längtansfulla blickar har länge  kastats på en röd blank och rätt oväxlad damcykel på cykelaffären på  stora Norregatan men en dröm blir den nog ett tag till. Det är ju som alltid det där med finanser. Numera har jag ju dessutom en  högt värderad velociped som jag nog med lite träning ska komma både av och på.   Om du inte har en röd blank och vill byta förstås.  

Min semester rullar på i sakta mak och jag  finner livet snällt och behagligt. På stans bästa  café  nånstans inne i en gränd där en gång Akropolis fanns hittar man  smakfull  lugn och ro både för öga, gom och själ.   Ett annat ställe där Akropolis också fanns en gång ser åter befolkat ut. Trevligt! På prathörnet och hos silvernäsan som har eftermiddagssol på sina uteserveringar sitter ständigt  livsnjutare  och staden i solen  visar sig från sin vackraste sida. Överallt.

I morgon ska jag  skriva lite på  det där som aldrig blir nåt, dra  lite ogräs och vattna tomatplantorna,  dricka en kopp kaffe och vifta med tårna i den mjuka mossmattan. En bra bok och  en transistor får tävla med flugsurr och kollogrannens gamla labbe, som visserligen skäller värre än han bits, men som ändå inte är hälften så tradig som hans mattes högljudda krav på tystnad.  Livet är verkligen  gott.

Finns det då inga moln på mantrellhimlen just nu?   Säkerligen lika många som hos alla andra men det blir ju inte roligare av att älta det. Ett litet irritationsmoment  kan jag förstås  dela med mig av. De där uselfuskiga  jordgubbskartongerna. De där som man glad i hågen köper  hem för att njuta av de vackra röda bären innan man inser att det bara är de översta gubbarna  som är ätbara. Det har nu hänt  på fyra ställen. Endast i den lilla vagnen ute vid curlinghallen var det  fina bär i hela kartongen.
Tummen upp för det.  

För dig som blir provocerad av min lättja och hur gott jag har det kan jag bara hoppas att även du nånstans hittar ett sätt att tackla dina prövningar.
 Önskar dig solsken hela veckan. Cyklar du förbi i lilla kollon får du gärna kliva in på en kopp kaffe. Ta vara på dagarna.  De rullar på alldeles för fort…
oberoende av antal växlar.

Connie

* * *

 

Upp och nicka - sockerdricka

Heja Huttunen som talade för modersmålet i enlighet med  vad  forskning  visar . En del av den forskningen hittar du i teoriavsnittet från sidan 9 -19 här Tack-samt njuter jag av att ha ett jobb att gå tillbaka till efter semestern. Inte alla förunnat. Bu-ssig är ett icke fordonsrelaterat ord med vacker innebörd. Glöm inte det är du bussig. Grattis  alla mina junibarn. Missa inte min kollega och hans kumpaner som gör ett avbrott i julskiveinspelningen och kommer till Landskrona nästa vecka. Vocal Six. Välkommen till fina Landskrona Niclas!

Idag är det sommarsolståndet. Ikväll 19:16 infaller det vad det nu är. Vi är alltså på topp och ska sen saaakta klättra neråt mot det mörka. Ännu väntar många långa härliga sommardagar. Det såg min kollogranne i en snigelhalva häromkvällen. Den stackars snigeln såg ingenting.  Jag  själv njuter av att ha sommarlov i hela huvudet och snart har även den bättre hälften det.  En skrivarvecka  på Ven hade jag önskat mig mest av allt  men det har ingen tänkt på att bjuda in till. Gör det!  
Har jag  bara råd så kommer jag! Direkt! Eller i alla fall  nästan.

Livets existentiella frågor kryper inpå i semestertider. Exempelvis: när i hundan får man dricka sockerdricka? Har man inga pengar kan man inte och när man har pengar så får man inte.  Sånt är livet skulle man kunna säga.  Fullt av sockerdrickslägen.   

Själv har jag som sagt  semester och får sova läääänge på morgnarna. Gör jag det? Svar nej. När jag inte har semester önskar jag kasta ajfånen i riktning Källs Nöbbelöv   varje morgon när den ljuder 0520. Samma tid nu slås de vackra mandelformade upp och vill icke återblunda.  Blott den som sover gör inga fel menade herr kommunalrådet så riktigt på maratonmötet igår.   
Felutrymmet är alltså  stort i det Mantrellska residenset. 

Tre poäng fick de randiga med sig i går kväll. Om den unge Andersson som petade in det sista målet var hälften så glad som det publikum som var där  var himlen nära. Herr Larsson hoppade, viftade och lät en hel del under matchen men länge handlade det nog om ren omtanke och viss  oro  för den grönes förmodade sömnbrist. Tror jag.
Men jag talar som jag har förstånd till. Vad skulle jag annars göra?  På slutet  var det en annan något mer plussitiv energi som förmedlades   både verbalt och ickeverbalt .

 Sittplatsade för ovanlighetens skull och upptäckte vad jag i flera år misstänkt. ”Sittplats,  sittplats ge oss ett B”  ropas det ibland från den sida där jag brukar vara.  Jag kan avslöja att det fanns inga.  Däremot kastade man  flasköppnare, från den nu nåågot lite bättre gräsmattan,   skänkta och märkta av  en butik nära stationen.  Många blev glada . Ingen blev skadad. (tror jag) men är det det vi vill se spelarna göra?  Jag förstår den spelare som helt sonika hivade upp hela påsen till en kille i publiken som sedan glatt delade vidare.  

Bland de  allmänna  emotionsvågorna på Landskrona IP försvann dragningen på 50/50 lotterna. Eller var det bara jag som missade? Tänkte mig att det skulle bli min semesterkassa. Så kan det vara. När jag inte har lotter hör jag dragningen. När jag har lotter missar jag . När i hundan får man dricka sockerdricka?

Connie

* * *

 

Nicholson eller Depp?

Vad är det här för stolleprov torde Anton i Katthult ha sagt om han hört det sladder jag hörde i lördags afton. Det ryktades på prathörnet om att kommunen betalat 105 000! för att få gotemplare Nicholson att ropa hej där borta över bäcken. En väderleksuttalande blev det visst också. Shining lär han ha sagt/hojtat och det stämmer ju. Still shining säger jag och utgår från att det var solen som åsyftades. Kanske tänker man att det finns ett PR-värde i dylika uppvisningar? Eller? Måhända är motivet lika suddigt som vissa var i ansiktet denna brillösa afton. Huruvida någon flög över the cuckoos nest får vi låta vara osagt. Sanningshalten i denna nätkommentar liksom påståendet att man skulle kunna röka varje del hanses kropp kan vi ju inte riktigt veta något om. Det är det som är grejen med sladder och rykten. Man vet ju aldrig säkert ……

Jaha… så var det alltså med den stjärnan. Min hopknåpade inledning som så snällt väntade på skärmen ter sig en smula inaktuell efter den avslöjade bluffen. Var det en kul grej? Jag som inte var där tycker väl att det drar en smula i mungiporna. De upprörda prathörnsbesökarna har förhoppningsvis lite humor.
Svalövs hotell som ju egentligen kanske inte toppat min lista som aspirerande på titeln stjärnornas högborg har fått lite publicitet och kan kanske hyra ut rum där Jack Nicholson nästan bodde. Kanske får vi också veta var stand-in-ens brevlåda bor och kan skrufva fast mässingsplaketter som talar om kuppmakarens illdåd. Turistbyråns trevliga kändispromenad kan därmed utökas med ännu en hållplats.
Till och med i rikssänd radio mixade man in nyheten om att inte Jack Nicholson varit i Landskrona i helgen. Inte särskilt märkvärdigt säger jag som snabbt skulle kunna räkna upp ett större antal stjärnor som delade detta öde. Om det nu inte är som ett annat rykte säger... att det faktiskt var den dyre Jack, och att höga herrar och damer mörkar för att undvika rabalder om fakturan. Att Svalövs hotell är köpt av den fashionable gentlemannen för en aning mer än två och femtio och en låda kaniner.

Själv missade jag hela eventet för annat kalasande men i augusti eventas det igen. Då är det mer riktat åt mig unga människan. Timbuktu & Hoffmaestro. Kan det bli annat än bra? Har förresten hört att Johnny Depp dyker upp. Eller om det var Jonny Fedel. Den som har lever får se.

Strax väntar den första semestern på eviga tider då jag redan vet vad jag ska göra i höst. Inte alls dumt. Dumt vore det att inte passa på att önska en härlig sommar. Tittar man på växtligheten kan den snart vara slut. Passa på att njuta. Och åk till Ven! denna gudomliga plats som bara ligger där och är. Det är du värd!

 

Connie

* * *

 

Vilket betyg får Jönsaplan?

Grattis fina Landora på 80-årsdagen – respekt! Heja  entreprenörer! Hörde ryktas om  att en hamburgerbistro  ska öppna bredvid Maddes.  Inte precis from the horses mouth  men från en  ganska trovärdig källa. Två unga tösersägs det, som ska ge  hugade en  ny träffpunkt.  Fräscha råvaror och burgare som färsas på plats. Fullständiga rättigheter  & kvalitetsfika. 1:a juli var datumet jag hörde. Kul! Heja tjejerna.     Tack –samt far jag till Ven  med fina eleverna nästa  onsdag. Det är en ynnest! Bu:kat venbåt och orabatterade cyklar men fick i alla fall en trevlig person på luren denna gången. Service is the keyword även om det bara finns en cykeluthyrare. På ventrafiken fanns som varje gång bara vänligheter. That’s the way to go!

Hej. Det är bara jag igen.
Lite stressigt just nu för landets mest bespottade yrkeskår men vi kämpar på. Strax ska alla kryssrutor vara markerade och en bokstavskombination utdelas till de där vars utbildning finns på samma attgöralista som dokumentationen & dokumentation i evighet amen, som vi ibland på ett lite småskojigt sätt uttrycker oss.
Så ser det ut i många yrkeskategorier idag och det är naturligtvis bra. Och dåligt. På samma gång. För visst måste man ha koll och bra system för det men tiden… den som sägs vara lika för oss alla , den känns knapp. Tiden med eleverna, vårdtagarna eller om vi generaliserar och kallar dem för det de ju faktiskt är bortom alla våra kunder, vårdtagare, elever, klienter eller vad som nu aktuellt nämligtvis människorna, den blir liksom kortare för varje ny uppgift vi får. Kan det vara bra det?

Visste jag säkert skulle jag förmodligen inte vara lärare utan något annat lite klokare. Nu är det som det är, så vi dokumenterar glatt vidare och gör vårt allra bästa för att varje människa ska få det den behöver av det vi i just vår yrkeskår kan ge. Karmakontot JB.

I Helsingborg diskuterar man ett bygge kallat saltkristallerna, nånstans vid hamntorget. En hel del medborgare har upplåtit sina stämmor mot projektet som de upplever skulle förstöra snarare än försköna stadsbilden och fullständigt radera utsikten mot det yndige Helsingör. Jag håller med dem lite och gläds åt att såna tossigheter inte finns i L-a downtown som är min plats på jorden. Jag vandrar bortåt min mjölkaffär citygross och tittar som den duktiga pedestrian jag är både åt höger och vänster vi övergångsstället . Inget från höger och inget från…vad i hällevik! Det står ju ett stor husliknande föremål där borta. Alldeles stort och åbäkigt och inte ett dugg vackert. Det har man kunnat protestera mot, det där bygget, säger min make lite sådär vonobenleende som man kan vara efter 20 år, när man hittar en svag punkt. Så är det säkert . En kungörelse i lokala bladet eller på den virtuella arenan har bjudit in oss alla till diskussion. Säg nåt nu eller forever hold your peace. Och jag, svenskfröken som inte bara slarvar med kommateringar och versaler när jag skriver krönika ska skämmas. Skäms gör jag! Jag har nämligen inte läst och protesterat fast jag nu inser att det borde jag verkligen gjort. Som alltid lär vi nåt av detta. Så fort tid medger ska jag läsa om Jönsaplansbygget. För gud nåde den som bygger nåt högt stort och räligt mitt i vår fantastiska vy över sundet . Både från land och vatten är den underbar. Ett stort schabrak, stallage eller saltkristalligt skrytbygge känner jag, trots en i grunden plussitiv och öppen livssyn, definitivt inte för. Nästan så jag kunde plakata. Ber till nån herre , bygg eller högre uppsatt, att det inte ska vara försent . Kära webbyrån, kolla gärna hur det ligger till och för min mission för fri sikt över sundet vidare. För barnen, och barnbarnen och oss.
I evighet. Amen.

Connie

* * *

 

Naiv eller bara ute och cyklar

Heja Ven. Ligger kvar därute oavsett väder. Det måste man bara älska Grattis till oss som kan skicka våra ungar på aktiviteter utan magont och kylskåpskonsekvenser Bu: rde det inte vara dags för lite medgång nu supportrarna?

Vecka 21. En del är som det brukar. De ungdomar jag tillbringat mina dagar det senaste året ska snart lämna trygga vardagen för nytt, okänt och spännande. Connie Mantrell ska göra årets sprinklertest och har ingen anledning att tro annat än att dess funktion är som alltid. Ögonen kommer att vara högblanka och hjärtat varmt. Direktkopplingen där emellan har ännu aldrig fallerat. Tårarna kommer att trilla hejdlöst som vid varje högtidlig sammankomst när the Kolmodin anthem eller möjligen redan på Idas sommarvisa drar igång. Det är ju bara så det är. Det är så det ska vara i mitt lag. Men än är det några dagar kvar. Den 1:a juni ska betygen vara satta. Sedan har eleverna ledigt i dagarna för att sedan förväntas gå i skola igen till den 14 juni då allt kramovinkande ska gå av stapeln i staden en bit bort. De där fem dagarna innan avslutning ska fyllas med meningsfulla men icke betygsgrundande aktiviteter. De ska vara givande, bör inte kosta något för att alla ska ha en chans att vara med. BRA!. Jag säger det igen . BRA!. Alltför många gånger har jag varit med om att elever haft ”ont i magen”, ” glömt matsäcken hemma” eller blivit ”sjuka” för att man inte haft ekonomiska förutsättningar att vara med. Hur många mammor och säkert pappor som våndats över att inte kunna ordna för sina barn vad andra sett som självklarheter vågar jag knappt tänka på. Grattis till oss som haft turen. Vet att sista veckan brukat vara en mycket dyr historia på en del skolor. Förhoppningsvis är de det inte längre.

En mycket knapp kassa är grundorsaken till det myckna insamlandet. Vi har hittat gratisaktiviter för fyra av de fem dagarna . Den femte dagen tänkte vi skulle bli en speciell dag. Utanför skolan men på en plats där alla kan vara ”tillsammans” . Som nyfrälst blev mitt förslag naturligtvis Ven. Jag har ju som en del av er kanske minns , varit där. En gång. Tack kära webbyrån! Som den ciceron jag därför kan vara ser jag det som en naturlig plats att välja. Kollegorna nappade. Eleverna var helt med på det om man utgår från deras ”jag skulle vilja-lista”. Skånetrafiken och Ventrafiken var icke ogina utan erbjöd ett realtivt rimligt pris. Då var det bara cyklarna också. Kanske skulle det ändå vara möjligt. En onsdagförmiddag vecka 23. Nog måste en liten skolrabatt kunna vara möjlig på det att även Helsingborgsungdomarna kunde få se upptäcka och förmodligen, liksom jag, återvända i framtiden och spendera pengar och sprida öns förträfflighet vidare.

Jojo. Så naiv kan alltså en snart 48-åring vara. Fullständigt ofördärvad av kapitalets aptit. Någon grupprabatt för de 65 aktuella sommargula velocipederna var inte att ens fundera på. Femtusentvåhundra kronor av den slant- per- elev vi har tillgång till skulle kalaset kosta. För varför skulle vi ha någon rabatt? Ja varför?. Kanske för att vi tänkte, trodde, hoppades att en liten slant kunde dras av och ses som en framtidsinvestering. Detta eftersom den stora rusningen väl inte hunnit sätta igång då... Uppenbarligen ett feltänk. My bad. Vi får väl helt enkelt tänka om. Tänka nytt och tänka rätt. En fotvandring från Helsingborg hinns inte med. Alla klarar inte simturen vare sig om vi utgår från Råå eller Landskrona. Vi får väl se vad det blir. Vem vet. Kanske kommer man på att ett antal cyklar behöver testförare just denna onsdag för att vara i fullgott skick när ”alla” kommer. I sådana fall skulle vi kunna ordna frivilliga testförare som på ideell basis kunde testköra. Låt oss säga…en onsdag vecka 23… Vi är inte ogina. Man vill ju ställa upp när man kan.

Tack för ordet!

Connie

* * *

 

Bra och fina skolor finns... överallt!

Tack kollegorna och Region Skåne för hjälpen! Heja sjukvården! Bu:tterkaka åt surdegar! Grattis till mig

Upptäckte idag att nio timmars sömn inte gav ett bättre utfall än de vanliga 6,5 när lilla ajfånen väckte mig med den alltid så trevligt käcka marimba-signalen. Lika opigg. Bara mer kvar att göra. Redan klockan tidigt hade jag alltså lärt mig något.  Varje dag man lär sig något är inte onödan sa min favoritlärare då nån gång på sjuttiotalet. Jag tror bestämt han hade rätt. Lär sig något gör man ju varje dag även om det inte alltid är på ett medvetet plan och även om det är på det medvetna planet kan det man lärt ibland vara svårt att sätta ord på.

Skolan är ju av tradition en plats, en verksamhet eller om man så vill, ett fenomen som man kan sätta ord på. Ha synpunkter på och debattera om.  Diskussioner är bra och leder ibland framåt. Ibland inte. När skivan snurrat tillräckligt länge blir den sliten och hakar liksom upp sig. Då kan det bli tungt. Jag skulle önska att det någon gång skrevs nåt fint och bra om alla de bra och fina skolor som finns. Som lite motvikt. Eller i alla fall för nyansernas skull.  Kanske kommer det en sån tid, annars ser man mest sånt som: Den svenska skolan är dålig.  Inte direkt något man blir glad av att läsa. Men det är rubriker som ligger i tiden. Eleverna saknar disciplin och lärarna behöver en superpedagog som med sin mantel kommer in och räddar både dem och eleverna efter att de sistnämnda lämnat sina mobiler, kepsar, tuggummin och attityder i en särskild låda på expeditionen.  Så tycks det vara. Men kan det inte finnas en annan sanning? En sanning som talar om elever som är intresserade, ambitiösa och närvarande, ibland med keps och tuggummi och ibland utan. Finns kanske attityder med som en del av en uniform som man kan ta av och på efter sammanhang och bemötande? Är kanske inte allt så svart eller vitt som man ibland förleds att tro? Uttryck som att ” var och en är salig på sin tro” eller ”prata för sin sjuka mormor” säger att sanningar finns i många variationer. Elever som inte är godkända i alla ämnen kan gå på skolor där det finns elever med MVG i allt. Elever som är närvarande kroppsligt kan vara lika frånvarande som den som har svårt att få kudden ur örat, eller den som inte orkar bry sig för att livet för tillfället kan vara tufft.  Livet i skolan eller livet utanför. Elever som är frånvarande då och då kan ha kunskaper i alla fall. Och så finns det elever som av olika skäl stökar, saboterar och gör tillvaron ohållbar för många. De är sällan så många men verktyg att göra något åt eller för dem tycks svåra att finna. Sen finns det massor av elever som är nyfikna och vill. Som lägger ner tid och kraft oavsett förmåga.  På många skolor har man projektavslutningar vid den här tiden på terminen. Stolta elever får visa upp vad de åstadkommit och kamrater och lärare får ta del. Uppfinningsrikedomen är stor. Matsmältningsapparater byggs med hjälp av petflaskor och nylonstrumpor och ögonmodeller gjuts i formar gjorda av påskägg i olika storlekar. Glatt turnerar eleverna runt i klasserna, visar upp och berättar. Och efteråt JB, då vet vi alla var ögonen sitter. In your face.

Connie

* * *

 

HIF är Hif och BoIS är BoIS
och aldrig mötas de två...

Tack  för  vädret! Grattis i  efterskott Bosse! Bu:tiksfönster med brunt papper på  är både fult och tradigt. Nog måste det kunna gå att göra roligare? Gärna innan turisterna kommer..

Femmiljonerfyrahundrafemtiotusen. Kronor. Plus en månadsavgift på sextusentrehundraåttiosex kronor. Fast det förstås . Båtplats ingår. Den är till salu. Jag utgår från att den är alldeles ovanligt fantastisk.  Köpsugen? Utsikt över havet och allt.  Grattis  till både dig som ska sälja och dig som kan köpa.  Är den avundsjukan som lyser igenom? Svar nej. Jag bor finfint där jag bor. Däremot tycker jag att det är ett exempel på hur olika vi har det bara i vår lilla stad. I samma tidning som jag hittade  annonsen om bostadsrätten berättade en kvinna om hur hon blivit utskriven från folktandvården eftersom hon av ekonomiska skäl avbokat eller tackat nej vid två tillfällen.  Ytterligheter kanske du tycker. Förmodligen är hälften av exemplen det. Den andra hälften som handlar att kunna vara på bettet är nog tyvärr alltför vanligt. 

 Själv lider jag av en oerhörd  tandläkarskräck  och  önskar av hela mitt hjärta att jag  både vågade och hade råd.  Gärna samtidigt. Men det är kanske inget en bra trisslott och träklubba inte hade fixat.  Tips på tandläkare som verkligen begriper sig på en sådan ologisk och djup hysteri mottages  annars tacksamt.  

HIF är Hif och BoIS är BoIS och aldrig mötas de två. Det trodde vi i alla fall  inte att de skulle göra  den här säsongen.  På torsdag blir det alltså  fest på IP igen. Stämningen kommer förhoppningsvis att vara på topp och eftersom man nu är ur formsvackan kommer det att bli den första av en lång rad segrar för de randiga. Åtminstone är det vad jag säger till mina blåröda elever.  De skrattar hjärtligt och jag har blivit förärad  både pins och halsduk i de  andra, missklädsamma färgerna.

 Fotboll kan man ha till mycket. En av gossarna  har svårt med klockan på morgnarna. Nu har han kommit på ett bra knep. Via min frökenfacebook har han utmanat mig. Om han kommer i tid resten av terminen ska jag gå och se en HIF-match på olympia. Om han skulle sova för länge någon dag går han på en BoIS-match. Naturligtvis begriper jag att han vill gå och se ett riktigt lag spela  men han  klarar inte riktigt  pressen från de andra.
För så måste det väl vara. 

 Nu tycker jag att vi tar och samlar ihop oss och vandrar ut till IP på torsdag och stöttar lite.  Vi visar de där som kommer att Landskrona  BoIS är ett lag  att räkna med.  Sex två blir det aldrig igen men om vi kliver ur det där nostalgiträsket och lever nu så kan vi om inget annat träffa glada trevliga människor utomhus en försommarkväll samtidigt som några av dem spelar boll och några sjunger  och det är väl inte så illa bara det.

 Heja …  BoIS såklart. Pia på kansliet  hjälper  Peter Holmer och Peter Rosqvist med underlag till ett  examensarbete. Genom att fylla i enkäten   hjälper du henne att hjälpa. Gör det! 
Enkäten hittar du här!

Connie

* * *

 

 

Porrtjuvar och kassaskåpssprängare

Förr. Då var det bättre. Eller kanske bara inte likadant. Hittade ett uppslag ur en gammal tidning i kolonin i helgen och såg att Landskronasidan hade notiser om en porrtjuv,  stulna köttkonserver och rymlingar från ungdomsanstalt  och en  kassaskåpskupp hos Carl Philips.

Ingenting nytt under solen? Året var 1967. Den 16:e maj närmare bestämt. Om 1967 kan man säkert säga mycket  och har man inget annat att säga så var det i alla fall förr.

Samma år fick Landsverk problem med sysselsättningen och lade ner gjuteriet och snickarverkstaden. Orderböckerna gapade tomma på Öresundsvarvet men  framåt hösten detta år kom en sovjetisk beställning på flytdockor och räddade jubileumsåret. Idag hyser Landsverks lokaler andra företag och det  finns ett Öresund heavy industries som b la har  en av Skandinaviens största torrdockor och kranar som kan lyfta upp till 180 ton!

Man både byggde och rev  1967 och åren däromkring. Till exempel togs första spadtaget till det som idag är Tegskiftet. Bostadsområdet Pilängen blev inflyttningsklart och villa Svaneholm på Strandvägen gick liksom många andra byggnader  i himlen in. Idag byggs det  lite varstans  vid vattnet och bortåt Albano och snart har minnet av det rivna Kumlahuset bleknat.

Västervångskolan invigdes och pojkar fick för första gången på 50 år läsa på gamla flickskolan. I Häljarp byggs det detta sekel nytt medan stadens skolor emellanåt får flytta ihop och ifrån.

En jazzpråm, Aina af Råå låg i sundet  utanför Gråen och Pop Center  erbjöd popmusik från två scener i idrottshallen. Självaste  Steve Winwood & hans Traffic kom på besök. I sommar kan vi njuta av både Music Corner,  karneval och citadellkonserter förutom alla andra fantasiska musikarrangemang i stan.

Stadens sista borgmästare  blev det här året i stället häradshövding. Idag har vi fått en ny aspirant på  den gamla titeln och kanske gör det häradshövdingen i stället  till den sista borgmästaren förra seklet. Man röstade om var det nya vattentornet skulle byggas  och fullmäktiges ordförande fick använda sin utslagsröst och yrka bifall till placeringen invid sundet. Idag är de båda tornen välbekanta symboler för och en självklar del av vår ”skyline”.

Gösta Nilsson svarade för Landskrona BoIS 5000:e mål. Hur många man gjort idag vore spännande att veta. Sonny gjorde 309 och sen har det väl blivit nåt till. Håller tummarna för att  det blir många fler i år när man ska spela om de återstående 81 poängen. Tack förresten,  Lennart Andersson, för det fina inlägget!

Kommunens ekonomi var stabil 1967,  11,65 per hundralapp var utdebiteringen  och det räckte bland mycket annat  för att ordna stadens första ungdomsgård i villa Fridhill.  Det  tycker jag var en bra placering . 
.. Och vad ville jag nu med det här. För första ville jag göra dig uppmärksam på Hildings bilder…och text… 1967 var jag en  fyraårig bleking med mycket lite intresse för staden i vinden  så min ”fakta i urval” hittade jag på http://www.landskronadirekt.com/hildingtxt/1967.htm

I en av mina bokhyllor står 2 böcker om Hildings sjuttiotal och de är intressant läsning även för en invandrad som jag. Jag har  t ex använt dem i skolan och eleverna uppskattade det mycket.  Vem har inte läst dem tänker du kanske. Du har en poäng där men kanske har någon missat..?

Det var 44 år sen och det ser ut vara samma fenomen som berör och upprör.   Om ytterligare 44 ; 2055   har jag firat nittioårsdag om jag får vara med. Då är det min tur att upplysa barnbarnsbarn och annat ungt folk om att det faktiskt var bättre förr…eller åtminstone inte likadant. Människor  behövde båt eller tåg för att ta sig till Köpenhamn och där nere vid vattnet byggde man hus!  Hur jag träffade levande varelser som gått på råtteskolan och såna som jobbat på det riktiga varvet. Då när  Landskrona hade en egen fotbollsklubb och människor betalade för att se dem spela. Telefoner som var fast i husen eller mobila varianter man kunde stänga av istället för de chip  med inbyggd gps jag kommer att  ha i högra örat.
Jag kan berätta om  riktiga människor som  tog hand om gamla och sjuka. Och det rosa filter jag tittar genom när jag tänker tillbaka gör mig både varm och glad.  Och det häftigaste av allt… att jag sett Siw Malmqvist på Larssons lager. Bara en sån sak. Klart att nu blir bättre förr-sen..

Connie

* * *

 

Legitimationsutfärdningsutredare

Heja:  Konstrundan & påskharen! Bu för bara tanken på att avskaffa rätten till semester http://www.aftonbladet.se/nyheter... Grattis  är gott. eller var det kanske gratis? Kylling,  & soft-ice & pölser är det  i allafall. Tack  för kaffet.

tTisdag morgon. Påsklov. Grattis till mig och andra som arbetat ihop till ledigheten. Ni som håller samhället igång under tiden ska ha stort tack för det. Staden har så sakteliga börjat vakna upp och det doftar kaffe från grannens balkong. Våren har definitivt kommit. Människor ser gladare ut. Tror jag. Kanske är det bara att de syns mer utan luvor och halsdukar. Gårdagens käftsmäll på Söderstadion har blivit historia och nu är det uppåt framåt som gäller. Igen. Solen skiner och jordbrukaren inom oss väcks till liv. Det grävs och det bankas och målas och om aftonen ligger en doft av tändvätska och grillkol över nejden. Vi laddar upp för flintastekssäsongen. Det kontinentala levernet med kaféer och uteserveringar blomstrar också i kapp med stadsträdgårdsmästarens färgglada cirkulationsplatser. Den fula venterminalen som jag trodde var den nya var visst bara ett tidsbegränsat alternativ och det som ska vara den riktiga håller på att ta form.

Ta form har jag hållit på med i många år men känner mig just nu lite uppgiven. Beach 2011 är inte att tänka på men det spelar mindre roll. Det är det där andra. Det dagliga strävandet efter ekonomisk frihet och oberoende som för mig och de flesta begränsar sig till att bo, äta och vara, är åter ett aber. Lärare . Jovisst. Jobb? Återstår att se. Det är dags för lärarlegitimationer. Vad betyder det? En statushöjning sägs det. Gott och väl. Men mer konkret? Vem är behörig för vad? Och vilka blir konsekvenserna? Vilka lärare behöver man på skolan? vilka har man för många av? En grannlaga uppgift att ta tag i innan man kan anställa vad man nu behöver anställa. Osäkerheten är stor både bland skolledare och personal. Jag ser en ny arbetsmarknad öppna sig. Legitimationsutfärdningsutredare, dito beslutsfattare och utfärdare. Små enheter kanske behöver anställa betygsättare på konsultbasis om man inte har lärare med behörighet i alla undervisningsämnen. En klassisk mellanstadielärare undervisar ju i de flesta ämnen men i de flesta ämnen är man sällan behörig enligt den nya planen. Älskar mitt jobb men kanske skulle jag ändå titta lite utanför lådan. Men hallå där! Inte kan man vara så fräck att man söker jobb via en krönika. Det skulle ju inte verka riktigt klokt. Men allt är kanske inte som det verkar så jag tar chansen: Är det nån som fattas en sån som jag får man gärna höra av sig. Det man får är en stabil lagspelare med stort , numera stabilt hjärta, engagemang och idéer i mängder, inte alldeles polerad. Tänker gärna själv och gillar inte koppel men med delaktighet följer lojalitet. Pliktfostrad men lustbenägen. Livet är för kort för att välja minusvägar. Låter det bra? Jag tror att det kan vara det.
Tro är viktigt. Förhoppningar förväntningar och visioner är inte bara flum. Det är det som får människor att växa. Det och så förstås för mycket god mat.

Bra påsk!

Connie

* * *

 

Svart och vitt är olika

Heja: BoIS vad annars! Grattis: alltid finns det nåt eller nån att fira. Jag hoppas på Alexander Nietosvuori på årets kockelevtävling. Tack: solen! det har varit ett nöje att återse dig. Bu: ..tiksdöden på infarten öppnar upp för mitt ungdomshustänk... finns det en slant till det?

Det där med olika har dykt upp igen. lika olika som vanligt. Du ser ditt och jag ser mitt och hjälps vi åt kan vi se varandras. Men att se varandras är inte alltid lätt. Det uppenbara självklara ser olika ut och behöver ibland sägas högt för att bli tydligt. En del är man inte ens medveten om sälv. Traditioner och deras påverkan till exempel. Jag upptäckte att vissa sitter djupt fast de planterats sent. Jag har just insett hur djupt. Jag skakar lite på insidan. mår faktiskt inte riktigt bra. Minusenergin har annekterat mig och den soliga dagen på andra sidan rutan bekommer mig inte.

Idag är det superettanpremiär. en högtidsdag hos mantrellerna av tradition, även om en HIFare slunkit in bland hermelinerna så är det en dag med flagga, musik förberedelser och...förväntan... förväntningar är grejt! det där som gör att vi ser fram emot något. Men i ett slag förändrade sig allt. Sönerna ska inte med. De ska träna fotboll. jo. fotboll. Det är olika. Den längste bryr sig egentligen inte. Han har varit på både borta och hemmapremiär. Hans förväntningar har änsålänge dessutom infriats. Att han ska träna som vanligt spelar alltså ingen handboll.
Den något kortare sonen ska också träna. Ogiltig frånvaro att gå på BoIspremiären visade det sig. Inte med en min röjer han sin besvikelse. Jag tränar då sa han. Jaha. Olika är det. Ett lag och en dag som låter hela, nåja stora delar av vår stad hoppas och önska och som åtminstone fram till tredje spelminuten är en glad dag. En begivenhet som angår oss. Lite. Några av oss. För andra är den en dag som alla, med 101 i almanackan och Ulf har namnsdag men sen är det business as usual. Kvar står jag med mitt lilla årskort och undrar hur det blev så här.. Förstår naturligtvis att man inte låta bli att träna varje gång a-laget spelar men premiären...och traditionen.... det är ett nyttigt uppvaknande.

Att inse att man på ett nästan sverigedemokratiskt sätt hävdat traditionen som allena saliggörande. Det är tid för en annan tradition hos mantrellerna. Jag skulle tro att det blir match ändå. Det kommer att dofta korv rök och pilsner och ståplatspubliken kommer att vandra hela känsloskalan innan pipan ljuder runt kvart i nio. Bollen är fortfarande rund. Herrarna Svärd kommer att stå bredvid mig och Antivalidis kommer att sprida glädje kanske både med och utan hatt. Black and white och västrafanaticos kommer att sjunga och trumma lite då och då när andan faller på och orken inte tryter. Och jag kommer att stå där under kvällspostenskylten, vid mittlinjen och vara randig om hjärtat och glad i själen att vi står där alla vi. olika. Förenade av svart och vitt och de förväntningar vi bär med oss. Tro Hopp & BoIS

Connie

* * *

 

Snabb utan smärta

Heja: Sverige i allmänhet & Jonas Olsson i synnerhet i kvällens match. Grattis: Rasmus, Jesper & Måns till uttagningen till landslagsträningen på Bosön! Tack: till bästa biblioteket & Theodor Kallifatides för inspirationen. Bu: gga är omöjligt när man slagits mot väderkvarnar.

Det är ganska roligt att vara Mantrellan den här veckan. Åtminstone i allt väsentligt. Jag har blivit suppletant i Kulturlabbets styrelse. Spännande inspirerande människor. Du är väl med? Jag är precis klar med tre stjärnor i skolverkets PIM-kurs och ännu roligare: Min hjärtdoktor har gjort slut med mig eftersom allt är bara finfint. Solen är tillbaka och jag saknar inget.

Det skulle vara karykommunicerar då. Hans skånskutbildning var ett trevligt och lärorikt inslag i vardagen. Utbildning är i alla sammanhang finfint. Skånska kunde vara ganska besvärligt även för en exilbleking som jag. Jag minns att jag handlade ett paket blöjor i en butik på Östergatan i slutet av 80-talet. Vad mannen i kassan sa hade jag ingen aning om. Jag räckte fram en hundring och hoppades att han var ärlig. Det var han, den rare mannen.

Dialekter kan vara kul. Och uttryck. I mitt hemland Blekinge heter det väderkvarn. I L-A heter det mölla. Det vet jag. När jag funderar på det har jag nog anammat uttrycket också. Jag är emot våld. Likväl slog jag igår en mölla. En riktigt stor. Eventuellt blev det sättningar även i fastigheten. Helt emot mitt haraka baraka om stor brådska som inte ger frälsning, skyndade jag i sällskap med tre papperskassar med metall, plast och glas mot återvinningscentralen. Med skorna på travar jag mot utgången ur det mantrellska residenset då plötsligt mitt högra ben får mer brått än resten av mig. Till stor hjälp blev också den hemvävda trasmatta som vänligen gled iväg på det att en person av vikt, moi, slog tidigare nämnda kvarn. Mitt liv passerade revy. Eftersom jag ju ännu är ung så tog det väl inte så lång tid som jag tyckte. Jag slog näven i bordet la benen på ryggen och i en svärm av återvinning befann jag mig i en ganska omfattande hög på golvet. Kanske inte hals över huvud men ganska omgående kom övriga i fastigheten boende och assisterade. Lite skavanker men inte så illa kändes det.

Det var då.

Nu känns det. En hel del. Nacke rygg axlar och resten på den senfärdiga halvan gör ont och är en smula orörligt. Den högra snabba är dock på språng även idag. Vad lärde vi oss av detta ? Jodå Mantrellan får revidera sin haraka baraka. Numera får det bli sätt fart som gäller. Celer et sine dolor blir det nya. För den som inte kan sin latin betyder det fritt översatt snabb och utan smärta.

Det blev både hjärta och smärta idag. Kanske jag ska tonsätta mina rader. Eller kanske jag ska låta bli. Jag ger mig ut i solen i stället. Passar på att celer et sine dolor önska dig en riktigt fin dag,

Connie

* * *

 

Poststress

Heja: till min namne på sjukhuslabbet. Trevligt att träffas & Du var verkligen en hejare med nålen :-) Grattis: till alla oss som har det så bra Tack: för både inbetalningskort och välkomstbrev partiet. Jag tänker en sväng till så får vi se. Bu: för boservice som inte är.

Idag har jag varit arg. Kanske lite mer än så.. Det är posten igen. Både e-posten och den snigliga krånglar. E-posten har inte klarat av flytt och leverantörsbyte så bra som jag hade önskat. Det var vackert och diplomatiskt uttryckt. För sån kan jag vara även i argläget. Trampar mig trött av min inkompetens och är så glad att jag inte är nätverkstekniker. För hur skulle det gått när jag är så obegåvad på området? Å andra sidan finns där en svärm människor som sysslar med support. Support betyder stöd. Det tror jag att man missat på min lilla bredbandsutdelning. Fakturorna kommer visserligen som de ska men i övrigt är det mest klydd. Klydd betyder krångel och strul på skånska . det har jag lärt i ”Kary kommunicerar” . Kommunicera är bra och viktigt. Det finns exempel på god kommunikation och annan. Jag ska nu bjuda på en av sorterna. Du får välja vilken det är. Det handlar om posten. Den andra sorten.

Det handlar egentligen om en liten grå oansenlig postbox numera i en konsumbutik wayoutwest. Grå och oansenlig men populär. Boxen. Så till den milda grad att makens rara firma fått en inhyst familj. Eller om de möjligen blivit sambo med rara företaget. Jag vet inte så noga . Det är väl som med hönsen och omeletter. I alla fall öppnade jag med en passande nyckel och tog ut den stora hög med anbud och miljonkontrakt eller om det var fakturor och mitt ibland allt detta viktiga dolde sig korrespondens från stadsbyggnadsmarkoexploateringsavdelningen till farbror Jan. Jan är en obekant säkert mycket trevlig herre . Ändå kände jag en viss tveksamhet till att ta hans konvolut med hem. Vad gör man då? Givetvis går man till det postombud som finns i samma byggnad för att lösa det dilemma jag fått i knäet. Jo..sade jag lite försynt till mannen bakom disken… Jag skulle bara lämna det här brevet. Det måste ha kommit fel.

– jaha. sa tidigare nämnde man. Då får du betala.
Varpå jag starbligade (äntligen fick jag använda detta fantastiska ord) med munnen vidöppen som en lungsjuk abborre.
Vad menar han, fick jag fram då mun och hjärna åter var kompatibla.
Betala? Jag skulle bara lämna…
- Det förstår du väl att du får betala om du vill skicka?
Men jag vill inte skicka. Jag vill bara ta min post och gå hem.
- Jag kan inte skicka om du inte betalar.
– Jaha? ska jag kasta dem då säger jag lite uppgivet och nu, med blodsockret i skorna, lite desperat.
- Det är olagligt säger då den grönklädde med en mycket bestämd röst.
Jag insåg att jag inte kunde vinna och tänkte att jag tar det med ”den riktiga posten”. Du vet den som inte längre ligger på Eriksgatan…
Härmed erkänner jag att jag satt ett stort kryss över adressen, skrev ”fel postbox ” och stoppade det på en gul låda. Det går bra att skicka faktura kommunen. Redaktionen har min adress. Mitt samvete klarade inte längre att hålla det tillbaka. Förlåt!

Connie

* * *

 

Hakuna Matata

Haraka haraka haina baraka, Det är så sant även om jag ibland försöker lura mig själv. För dig som inte är så haj på swahili kan jag berätta att det betyder ungefär ”stor brådska skapar ingen frälsning”. Det fanns förstås en gång en randig elegant kallad Brådskan. Dan Brzokopil.. han gjorde mål mot olssonbandet West Bromwich på 70-talet nån gång och kanske frälste han någon där.. Men annars i det dagliga är brådska inte så hälsosamt. Då är nog Hakuna matata att föredra. En disneyfierad variant på ”var dag har nog av sin egen plåga” eller kanske” don’t worry be happy”. De där uttrycken som förespråkar att man ska leva här och nu. Det är ju trots allt det enda vi har. Om det som kommer vet vi inget. Aldrig har det väl varit så tydligt. Det som händer där borta i Japan är så obegripligt förfärligt och konsekvenserna har vi förmodligen knappt sett början av.

Vi som är så lyckligt lottade att vi kan diskutera om hur det ska gå för kattarpspojken i eurovisionen i maj vi kan inte göra så mycket för att hjälpa japans invånare. Ett sms-bidrag , varma tankar och facebookgrupper förslår ju inte långt men många sms små… Genom att smsa AKUT till 72900 skänker du Röda Korset en hundring till förmån för de jordbävningstsunamikärnkraftsexplosionsdrabbade i Japan.

De arma japanerna är förstås inte hjälpta av att vi deppar ihop och pratar om jordens undergång så det kan vi väl försöka låta bli. Mina elever pratar om 2012 som om det inte alls vore en hollywoodsk kassako utan mer ett givet faktum. Jag googlade lite och blev rädd. Om bara en promille av alla profeter som skriver på nätet har permission samtidigt finns det verkligen anledning till oro. Intergalaktiska takeovers och därtillhörande predestinerade öden för mänskligheten finns i lika många versioner som reklamfinansierade radiokanaler globalt. En del verkar vansinnigare än andra men vem vet? Inte du. Vem vet? Inte jag. Så veckans tips blir det eviga carpe diem. Var dag har nog av sin egen plåga. Lev här och nu. Don’t worry, try to be happy. Hakuna Matata.

Connie

* * *

 

 

Hej Mars

Du är välkommen. Det blåser snålt mellan den gamla stationsbyggnaden och Trädgårdsgatan. En gammal plastpåse far förbi och tar sikte på havet. Snön är borta. Bara en liten smutsig rest av plogens framfart ligger kvar längst bort i hörnan. Vinden är visserligen kall men ljuset stannar lite längre för varje dag och jag mår oförskämt fantastiskt. I alla fall jämfört med de allra flesta. Det blåser snålt på fler håll. Hur man upplever det beror på om man har med eller motvind. Motvind kan göra dig trött. Riktigt trött, men å andra sidan kan medvind få dig att svischa förbi så snabbt att du missar alla dessa dagar som kommer och går.

Olika falla ödets lotto. Jag tittade/lyssnade på kommunfullmäktigemötet på webben förra veckan. Är ganska intresserad av hur man tänker och vilka lösningar man ser för staden i blåsten och hur alternativen egentligen skiljer sig från varandra. Precis som i resten av världen har man olika förutsättningar. Man. Jag menar individerna som är våra representanter. De som lägger sin fritid- och de som uppbär sitt leverne på aktiviteten. En del har lång erfarenhet och känner spelets regler. Hur man säger och gör och vilka koder man bör vara bekant med för att inte bryta mot normen. Missförstå mig rätt. Det är viktigt med ordning på torpet men jag tycker att det vore både klädsamt och sympatiskt med lite hänsyn och överseende och kanske ett visst mått av ledsagande istället för den ibland lite raljanta tonen. Ingen nämnd och ingen glömd. Ett långt möte var det. Inga reklampauser bjöds och jag måste erkänna att jag missade en del på slutet. En bra service i god demokratisk anda är det i alla fall att sända mötet så att den som vill – och har en uppkoppling- kan ta del. Om där fattas viktiga beslut eller ej får var och en avgöra.

Intresset för politik verkar växa. Jag bestämde mig för att engagera mig i ett parti efter valet. Visst är jag till åren kommen men det är aldrig försent att engagera sig i något tänkte jag. Trycket verkar dock vara enormt ty till dags dato har jag varken fått något medlemskort, faktura på någon avgift eller en rad med hejovälkommenconnie. Kanske får jag byta kappa och ställa mig i en annan vindriktning och se om jag kan trivas med det. Jag får se.

En bunke frisk luft under vingarna är kanske precis vad som behövs. Efter att ha gjort en annan behovsprövning har jag insett att några rejäla timmars djupsömn kan pigga upp medan brist på detsamma kan lämna dig lost in the blåst. Jag tror jag yrkar bifall på sovalinjen. Nog med förslag? Jag finner att mitt förslag bifalles. Örnen har landat. Över och ut. Roger.

Connie

* * *

 

Emma Chelsea Felicia.
Aldrig tidigare utlånad

Får man ta baskern
med sig in i himlen?

Matematik, dikter och avtal

 

Frågan och svaret är fritt

 

Konsulter...

 

Längtan efter värme
och mingelställe

 

Tack, hej och välkommen

 

Ser du stjärnan i det blå

 

Nej se det snöar

 

 

 

Mantrellan

* * *

Snäll och glad, kexchoklad!

Mantrellan

* * *

 

Dum spirum spero

Inspiration blir ämnet för dagen .Gud vet var jag fått inspirationen till det ifrån. Det har jag läst i wikipedian den sanna visdomskällan på internätet. Inspiration sägs vara ett tillstånd av mental verksamhet. . I talspråk har ordet kommit att betyda kreativitet, särskilt sådan som direkt är påverkad av någonting, men i ursprunglig bemärkelse används ordet vanligen i betydelsen ingivelse från Gud. Inom fysiologin innebär inspiration inandning- kanske kopplat till transpiration . Då som en påföljd av valfri aktivitet av den typ som åsamkar häftig utandning (min tolkning). Inspiration är också en Greta Garbo-film från 1931. 91 minuter drama och ett soundtrack där Franz Liszt är med på noterna.

Inspiration resulterar ibland i något obetalbart och/ eller ovärderligt. Den kan inte köpas för pengar sägs det men det tvivlar jag på eftersom man då bara skulle kunna inspireras av sådant som är gratis. Och gratis är ju ett begrepp som i sin tur inte existerar. Det handlar bara om vem som betalar. Men om vi säger att inspiration ändå existerar. Hur funkar det?

De mest märkliga saker inspirerar . Min favvolåt bland webbjokrarna i kväll (läs måndag) heter On my own. Skriven av en gammal (nåja) skolkamrat och hennes son. Låten fick fläckvis inspiration från Berra i filmen Sällskapsresan. Vem kan ana det när man hör den? Den vann så du kan lyssna och avgöra själv när det är tid för melodifestival. Och ettans Starke Man hade i gårdagens avsnitt ordnat en resurspool. Ett slags bemanningsavdelning som utförde jobb som ingen ville ha och lite smått & gott privat hos Svinarps tjänstemän. Jag menar ..var kommer sån inspiration ifrån? De kan då hitta på de där skojarna.

”kom och lägg dig hos kommunalrådet!" var en av de många repliker i nämnda avsnitt som i sin tur skulle kunna inspirera vidare. Jag tänker naturligtvis på möjligheten att göra om stadshuset med de gyllene fönstren till en verksamhet som generar lite penningar samtidigt som det fyller ett ännu icke känt behov. Bed & breakfast? Heartbreak hotel? Fast med svenska namn förstås. All inspiration har inte anlänt ännu men ett litet frö är sått och kanske kan det gro. Annars kan det kanske bli en kokbok. Eller åtminstone en lunch. Med kommunalråd. Kanske rent av som förstapris i en tävling. Och en solskenskaka på det. Dagmars naturligtvis. Fantastisk kaka och fantastisk dam. Om hon mot förmodan skulle läsa mitt nonsens önskar jag henne en underbar nittioårsdag och ett gott nytt år.

Zon 261 bor vi i. 261 är både kaffe & kärlek men zon 261 är också namnet på en film som ska handla om L-A . http://www.zon261.com/ själv tycker jag det gått epidemi i zombies och vampyrer. Love stories anyone? Väntar istället på Csaba B:s vackra #21:a med landskronaanknytning…och Fredrik S alltid landskronaambassadör har väl lite jubileumsfilm på gång..men sen då? Nog finns här väl inspiration så det räcker? om fröns grobarhet vet jag förstås inte mycket men kanske kan det bli över till en liten liten rulle ..det där stadshusprojektet.. Starring… hmmm. Nu blev jag inspirerad. Det här är såklart tävlingen. Vill du skriva ett manus? Vem /vilka tycker du ska axla rollerna i kärleksfilmen? Kanske rent av du själv? Träna in nån tjusig replik. Kanske vill du låna den kärleksfulla uppmaningen ovan. Träna flera gånger om du är ovan. När du tycker att du är grejt skickar du in en liten mobilsnutt, en super8 eller en kassett till nån lokal webbyrå. Så kan vi rösta..eller ha en jury…eller.. Någon kanske rent av kan sponsra med ett pris. Allt har nämligen sitt. Känner av det nu. Det kostar på att celebrera. Inträder alldeles nu i mitt fyrtioåttonde levnadsår på planeten. Stolt glad och tacksam och kanske en smula inspirerad. Gud vet.

Mantrellan

* * *

 

Lärare om natten

Try to remember Kebnekaise in November. Eller tänk på något annat som kan hålla dig kvar på rätt (?) sida förnuftet när det blir mycket.
Det är där jag är just nu.   
Min vilja och ambitionsnivå korrelerar icke med det som är rimligt.  På det logiska planet är jag med på det men det tycks inte hjälpa när resten av systemet manar på och tycker- jodå. Det går. Du kan. Klart att du ska.

Särskilt nattetid rycker den mentala  ambitionscoachen ut och ser det som sin uppgift att hålla mig vaken. Det är tips och funderingar på hur man ska lösa, hur man borde, varför man inte och det löser sig. Ganska tröttande även om det inte är varje natt. Det hela tycks bygga på ett joursystem som per automatik går in när högarna på skrivbordet växer, listan på att vilja/måsta blir längre och orosmolnen hopar sig kring de rara eleverna mina eller de nära-kära jag har.  Syster-duktig-diagnos förmodligen. Därtill är jag uppfostrad. Det brukar bli bra i slutändan eftersom min uthållighet är längre än ambitionscoachens. Dessutom brukar saker och ting lösa sig när man ger det tid. Tid är något vi alla har lika mycket av men som man väljer, av lust nöd eller en kombi, att fördela ganska olika när man tittar sig omkring i VärldenoVerkligheten.

Ibland får man hjälp av TV:n. Har man känt sig frestad att sitta ner och låta sig fördummas kommer man snabbt på andra tankar när man ser tablån. Bra jobbat kanalerna. Samla allt skräp vid ungefär samma tid så hinner jag med mer av det där jag ”måste". Ibland innefattar det helt ovidkommande saker som att kolla uppdateringar på facebook.  Kanske är det just min kropps finurliga bromsmedicin. De stunderna som gör att härdsmältan icke blir total. Precis som promenaderna. De med vännen A eller den underbara fyrfota vän som fått alltmindre av den tid hon förtjänar nu när familjen far och flänger i hela regionen. Nog om det om du inte har någon bra idé på den fronten.

Nej nu börjar det bli lite väl gnälligt. Tid att ta tag. Helsingborgs bästa skola inväntar sina superpedagoger. Eleverna sover just nu sin skönhetssömn och kommer inte att dyka upp. Höstlov kallas det. Det verkar mysigt. Men det finns viktiga saker som ordnas.   Eller hur? Visst har vi det så lite till mans…eller kvinns…? Många jobbar halvt ihjäl sig och andra önskar inget hellre än att jobba.  Det borde man göra något åt.  Kanske göra en Kim Larsen och klampa in till Fredde på Rosenbad och säga:
Du der - få lige fødderne ned og ta' hatten af! Mand kan du ikke se at det hele er ved at gå fuldstændig agurk?!" Förmodligen hade det inte hjälpt. Inte ens om jag presentat honom med en gratifikation från en optikerkedja. 
Vi ser olika. Vi ser vad vi väljer att se.  Nu ser jag vad jag borde sett för en kvart sen.   Konsekvens av handling… ha en bra dag här hemma i favoritstaden. HBG here I come…

http://www.youtube.com/watch?v=1CjhtSWhY5o

Mantrellan

* * *

 

Ingenting att bry sig om

Heja: Allsvenskan. Vi ses där. 2012. Tack: i största allmänhet. Bu:ndesrepubliken får trevligt besök i helgen. Men en del får stanna hemma. Grattis:  2 månader till jul och närmare våren…

Kan en text som handlar om ingenting  egentligen ge någonting?  Inspirationen vandrade vidare ut i den regniga höstkvällen. Målet är ingenting vägen är allt. &  här sitter jag och väntar på  …vadå? Godot?
En blixt från klar himmel? Lär inte hända i afton. Sönerna är och fotbollar. Ute. I shorts. Frivilligt. Mannen företagar och jag är just nu en ganska sorglig, trött högstadielärare som gör ingenting. Ingenting. Nästan som om jag vunnit på Keno. För vem har egentligen råd att göra ingenting? Det har man inte om man har lärarlön. Och ändå finns det de som har långt mindre råd att göra ingenting och ibland har de ingenting att göra. Ett annat intressant fenomen är det att de som har råd att göra ingenting, ofta  gör  en hel del ändå.  Kan man då påstå att ingenting är någonting man önskar- eller gärna avstår ifrån- eller lite av varje? Eller kan man egentligen säga att ingenting är någonting för i så fall är det ju inte ingenting.  Nu blev det svårt. Kan man kanske rent av säga att det beror på.

Wikipedia säger att Ingenting bäst definieras av ett tomrum, en avsaknad av substans och rymd. Inom matematiken är ordet nära besläktat med talet  0  men de två koncepten är inte identiska. Termen ingenting används sällan inom matematiken, även om det skulle kunna sägas att en mängd innehåller ingenting om, och endast om, den är den tomma mängden. Ingenting skiljer sig från noll genom att noll är något, en bestämd mängd som är definierad. När jag i samma wikipedia söker efter någonting hittar jag ingenting.  Ingenting  tycks vara ett relativt svårt begrepp.  Det här var någonting att bita i. Om ingenting är bra eller dåligt tycks bero på.  Det är …relativt…. .  Finns det någonting mer som är det? Relativt alltså.  Något som beror på vem man är? Hur man har det?  För att ge exempel på hur jag tänker: Är det lättare att sitta med en ok lön och boendealternativ att tycka att den som bor hos den oseriöse hyresvärden får skylla sig själv? Är det lättare att tycka att sjuka ska jobba om man själv är frisk?  Är det lättare att tycka att vi ska skicka folk ut i krig när vi själva får stanna hemma? 
Vad tror du? Mannen med ström i kalufsen  hade en ny och världsomvälvande idé:  E=MC2  och menade i en artikel redan 1905   att
”en kropps tröghet är beroende på dess energiinnehåll?"  http://sv.wikipedia.org/wiki/E%3Dmc%C2%B2.  
Min analytiska förmåga  liksom min kropps tröghet tycks i detta nu  begränsa mig så ett energiintag eventuellt  vore någonting att tänka på.   Ingenting är omöjligt. Det sade redan Gunde Svan.
.
Ingenting att tacka för: 
http://www.youtube.com/watch?v=YZkmzIRDB1A
http://www.youtube.com/watch?v=MBnnDCBg5qM
http://www.youtube.com/watch?v=HkXn_EQxNzQ

Mantrellan

* * *

 

Trött & tradig

Här sitter jag och är tradig. I Hörvik slokar hortensian enligt säker källa och när jag tänker efter är det  inte utan att man känner sig som en hortensia i det skicket ibland. Just idag tillexempel.. stackars mig...fast gud vet varför . Lite hösttrött  tror jag.  Ska försöka rycka upp mig för nu är det tid igen.  Några rader betraktelser från VärldenoVerkligheten som jag ser den, ska avlevereras . Väldans vad dagarna rinner  iväg. Knappt har det varit helg innan det blir måndag igen.  Mörkret har behagat stanna kvar ända tills jag passerat Rydebäcksavfarten på morgnarna och minsann om det inte kryper sig fram tidigt om aftonen också. Inget annat att vänta säger min svärfar och undrar varför jag är förvånad. Jag är inte förvånad . Jag är hoppfull.  Kanske kan man önska bort både mörker och kyla . Om inte har man i alla fall försökt.

Försökte gjorde de randiga eleganterna i lördags. Attans så bra det var fläckvis. Men det var de andra som lyckades peta in bollen i mål och så var det snipp snapp snut. Men nästa säsong .. då… blir det åka av.  & det säger jag inte bara för att trösta de som gått på i ullstrumporna om allsvenskan , kvalet och  om hur bra ”vi” är.

Ullstrumpor borde vi  förresten  alla gå i för  vintern som ska komma sägs bli  den kallaste i mannaminne. Den vill jag gärna vara utan men det är gilla läget- läge.   Sånt är livet. Det säger min svärmor. Hon säger en hel del kloka saker. Aldrig någonsin i världen har jag hört henne säga något som varit ens en smula elakt om någon enda människa. Aldrig.  En genomtrevlig fantastisk människa på alla sätt.  Dessutom den  allra raraste av farmödrar. Hon är så tacksam och nöjd med sitt liv, med sin familj och allt hon har fått uppleva. Sånt säger den rara människan allt som oftast -och hon menar det. Fast jag vet att det inte kan ha varit så lätt alla gånger. Sån skulle man varit. Nog har jag sagt både en och två elakheter i livet,  inte alltid högt men det räknas ju ändå. Vad har jag då att deppa över? Inte det minsta.  Och absolut inte det mesta. Något mittemellan är det inte heller tal om. Jag har det bra, bara fint. Det löser sig. Det gör det alltid. Tillfällig formsvacka kan drabba även liten stuga eller vad det heter. Ny dag nya tag. Men idag får det räcka. Enter Sandman.

Mantrellan

* * *

 

Livets märkliga cykeltur

Heja: ja vad tror du?…BoIS kanske?… vi kör på det. Heja BoIS! Tack: för kulturnatten alla kulturare. Grattis:  Kilimanjaroklättraren. & Visst är det ett trevligt initiativ att flagga randigt runt om i världen. Bu:  för sydantenn som på något j-kla vänster sett till så att vi inte längre har tillgång till canal plus och säsongskortet. Hur i all världen kan en tredje part få säga upp ett avtal? ..plötsligt fungerar inte vår dekoder. En ny kostar 1800 och inte ens då får vi samma utbud. Skandal – även om det är ett ilandsproblem. Dubbelbu!!!

Måndag igen. Det minns jag. Förra veckans måndag gick mig spårlöst förbi. Jag glömde bort den. Och med den min lilla krönika. En otäck känsla när man efteråt inser att  pannan varit full av nonstickbeläggning av teflonkaraktär. Det innebar bland mycket annat att jag börjat äta igen. En 29 dagarsperiod  med bara soppa är nu slut och har lämnat över till  fastare föda. Också.  Bara tre dagar men det känns redan bättre. Ta söndagen bara. Jag minns den som igår.
Jag har lättat några kilo. Naturligtvis. 480kcal /dag sätter spår lite överallt. Det är ganska mycket kvar att göra men det får bli en annan väg. Fortsatt träning och ett undvikande av” den vita döden-”  dvs. vitt bröd, socker,  ris pasta och potatis.  Det blir säkert bra.

Sen finns det annat jag blir mer osäker på om det blir så bra.  Antalet hemlösa sägs ha fördubblats det senaste året. Att bo.  Det borde vara för alla.  Hur blev det så här egentligen?  Hur har vi det med våra sociala nätverk? Hur ser vi på medmänniskor? Survival of the fittest. Är det så vi ska tänka? Som om vi med blott vilja kan svära oss fria från sjukdom & ohälsa, tragedi er och konjunkturskonsekvenser. Är det så enkelt?  Och arbete. Alltför många har inte. I dag är ett arbete för många en exklusiv tillgång andra förunnad, tillgänglig för utvalda..  Att söka arbete har blivit ett..arbete eller ..ett sätt att (över)leva. Man slår knut på sig själv och försöker på alla vis framföra budskapet att ”jag är den ni behöver”.  Undrar hur många gånger man kan uppbåda den energi som övertygar arbetsgivaren om att det faktiskt stämmer. När man inte ens får chans att visa. Har sett i min omgivning hur människor, som är både trevliga, hederliga och kompetenta, hamnat i någon sorts samhällelig komposthög, där initiativkraft och livsglädje gradvis bryts ner och blir till näring åt sjukvårdsapparaten, privat eller offentlig..The Circle of Life?
Betydligt roligare är det då att vi fått en ny miljonär i stan´. Härligt!!   En sjukpensionerad fyrabarnsmamma. Visst  låter det  som en saga? Grattis familjen!

Kanske inte som en saga men nog låter det både hjärta&smärta när Rude BoISarna  tar i från tårna för laget som är vårt. Även om de formellt inte finns som band längre håller musiken än. Hur det än går på lördag har det varit en säsong att minnas.  Min bättre hälft sponsrar med en matchboll och det är den som kommer att stå för målen på gröna HIF:en.  Med god hjälp av en bra fot och några av dess randiga vänner.  We’ll get by with a little help from our friends. Det gör nog de också. De randiga eleganterna. På lördag är det sista chansen på IP innan vi går i ide.   Så vi ses väl därute och hjälper till på det enda sätt vi kan. Tro , Hopp & BoIS! http://www.myspace.com/larudebois

Mantrellan

* * *

 

 

Extravaganta kolhydrater

Heja: Olika Tack:  för support på min avmagringsstig :-) Grattis:  till stolen Marko. Se till att förvalta den väl. Mer samarbete -Inget tjafs Bu: för att man ska behöva betala dyrdyr hyra i en lägenhet för att man inte kan slänga upp 300 000 i kontantinsats och bo mycket billigare i ett hus…

- Kulledratter, sa barnen på lågstadiet.
- Det är de som är farliga, säger min HK. Hälsokonsult alltså.  Kulledratterna har ingenstans att ta vägen. Ingenstans i kroppen vill man ta emot dem. Bara fettcellerna är solidariska och låter dem flytta in.  Så blir de själva större och större och…ni fattar…?
Kulledratter ska man därför akta sig för. Kulledratter däremot är det bränsle kroppen behöver för att fungera. På huvudkontoret klarar man sig inte utan dem och säg den BoIS:are som inte inmundigat en och annan kulledratt innan matchdag.  Man ska äta inga kulledratter bara ägg, ost, smör grädde och kött . Då mår man toppen. Man ska bara undvika vitt socker, mjöl, ris o pasta så mår man också toppen. Eller så ska man äta allt möjligt fast utan fett och kalla maten för points i olika valörer och hålla sig till en viss mängd om dagen. Tallriksmodellen är en bra metod att använda när man vill vara hälsosam.  Man kan också äta mycket frukt. Det är nyttigt. Men frukt är värsta sockerbomberna. Frukt is a no-no.  Lightprodukter är fettsnåla. De är bra, nyckelhålsmärkta och …bra.  Men vi ska akta oss för lightprodukter. De är värre än feta produkter.

Kost och motionsföretagen är en stor marknad. Otaliga är de företag som med sina egna fantastiska metoder kan hjälpa oss till ett nytt liv och alla har de monopol på sanningen. Bra betalt vill de ha för den.  Inte vem som helst har möjlighet att betala stora pengar för att avstå. Riktigt vrickat verkar det när jag läser vad jag skrivit men ändå har jag köpt tjänsten.  Dömd till livstids träning och icke tidsbegränsad kostreglering. Varken eufori eller viktras har infunnit sig ännu men jag har åtminstone börjat träna. Vem trodde det? Ingen jag känner i alla fall. Soppa har jag ätit 3 ggr dagligen i 17 dagar och det funkar finfint. Inte hungrig alls och plötsligt klar över att aptiten bodde i hjärnan. Den bor kvar men har fått lite regler.  I eviga tider eller i alla fall det år som står på kontraktet ska det tränas på gym. Sex veckor till ska jag dricka min soppa.  Vi får se hur det blir med det.  Så många dagar jag känner mig motiverad får räcka. Sen ska jag äta som folk. Fast mindre och förutom vid mycket högtidliga tillfällen strunta i det där man borde strunta i. Vanligt sunt förnuft tänker du. Det har jag också tänkt många gånger. Men nu har det landat.  6 veckor försvinner som en måsprutt i dimman. Det gör exempelvis icke en Pizza. Och myten, platt pizza- platt mage, -den kan man fetglömma.

Lite pepp från Connie!
Keep on jogging
http://www.youtube.com/watch?v=AXewM-YWmCE  

Just idag är jag stark..
http://www.youtube.com/watch?v=fOaV4OVbVKc&feature=related

Mantrellan

* * *

 

Förut har varit!

Trollet  på bilden har ingenting med krönikan att göra.

Tack. Det kunde varit ännu värre. Heja:  BoIS…vad annars Bu:ms:   byter vi spår och siktar  framåt Grattis: Du bor inte i Bjuv

Vad vinner man undrade den lille pojken som var med sin mamma och röstade i tornets vallokal på valdagen.  Vad vann vi? undrar jag…
Ute är mörkt och kallt.
Inne i husen.
Lyser nu överallt.
de tända ljusen

För visst är det bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret?  Men vad trodde vi egentligen. Instant satisfaction? En quickfix och sen blev allt bra? Kanske vi borde haft superhjältar att rösta på. Tänk dig själv nån som ställer allt tillrätta i god tid innan eftertexterna rullar.   Batman var är du?  Redan bokad? 
Stålmannen, Fantomen och Bältmannen? Har ni sagt upp er? 
Så som världenoverkligheten ter sig är behovet av en non-profiterande oberoende superhjälte förmodligen större än någonsin. Trikåer i glada färger och mantlar känns kanske lite B...Men superkrafterna.. Dem vill vi åt! Högt på min önskelista kommer ...KlimatKvinnan ...eller för all del Klimatmannen.

Att genom en liten knyck med handleden återställa balansen kring polerna vore ... coolt
En ozonhålsreparatör står också högt på listan. Att torka upp och blöta ner lite lagom där detta önskas ... Att dra i handbromsen och sakta ner vår snurriga färd mot selfdestruction ingår i arbetsbeskrivningen. Killen som i historien trixar med fiskar så att de räcker till måååånga skulle också han kunna vara en superhjälte jag saknar.

Om man ska tillsätta tjänster i det lilla, mera närahemma perspektivet, tycks det på många önskelistor finnas hjältar som kan böja tid o rum så att den gamla goda tiden då allt var fantastisk och dörren olåst och Varvet var jämställt med Edens Lustgård, kommer tillbaka.  Fast man glömmer allt elände som också fanns i det paketet. Förut har varit. Det är väl det enda vi vet säkert. Det och att inte ens MacGyver är på riktigt. Natten går tunga fjät runt gård och stuva. Men mörkret skall flykta snart.  Tänd ett ljus & låt det brinna för i ljuset spricker trollen .

You get what you want not what you need…
http://www.youtube.com/watch?v=r0bN9qMD0D0

 

Mantrellan

* * *

 

 

 

Hur många kalorier är det i fyrfärgstryck?

Bu: Lite valpropaganda/ information kanske skulle smaka.  Allt ser inte gott ut. En del får det faktiskt att vända sig i magen. Heja: mig och alla andra som försöker förändra Tack: till er som röstar. Grattis: Linus och alla andra som gjort mål i veckan

En dronning det ryger om & mannen med taxen, ettrig och folkilsken. Taxen alltså har gjort ett premiärbesök på Ven. Jo minsann man har visst inspirerat. Glad att kunna hjälpa till.  Hjälpa till är en av mina favoritgrenar. Lägger näsan i blöt och vill gärna idéa, fixa och dona.
Kanske inte alltid en bra egenskap men hittills har jag lyckats undkomma utan blodviten. Snäll, klok och förnuftig sa min gamla mormor att man måste vara.  Så det försöker jag att vara med blandat resultat. Inte klok hade jag sagt att du var om du hade sagt att jag skulle gå och träna.

I dag var det världspremiär. Det är inte klokt vad man kan när man ger sig hundan på nåt´. Jag har varit och träffat en instruktör som fick utmaningen att hitta nåt jag inte kolar vippen av och som kan göra mig med lite kondition. Det skulle jag nämligen vilja ha.  Jag fick testa lite maskiner och det var ju faktiskt inte speciellt krångligt. 
Lite svårt att nån annan (läs ett löpband) skulle styra min promenad men det funkade ju det också. Minst två gånger i veckan ska det jobbas på att må bättre och bli mindre .

Som om detta inte räckte haver jag i tre dagar druckit allehanda odelikata soppor i stället för att äta mat.  Alla näringsämnen och vitaminer ska finnas med men kalorierna är så få att de är nästan ensamma.   Min aptit har inte fattat finessen med det hela och skriker och skräner efter något att sätta tänderna i. vad som helst faktiskt.
Såg en liten läcker björk på söndagens promenad och fick riktigt anstränga mig för att inte kasta mig över vare sig den eller skogens bär och rötter borta vid granet.   Det sägs vara övergående men det är ju det mesta. För all del . Jag får dricka både kranvatten och kaffe utan avec. Helt frivilligt dessutom. I utbyte mot en hel del penningar utsätter jag mig för detta.  Vanity fair.  I tron att jag ska bli så där förvandlad och ny . pigg som en julamört, glad såsom fågeln i morgonstunden, Vacker som en dag, spänstig som få, helt enkelt sakna motstycke. 
Det är så enkelt säger den smala vackra minus 31 tjejen i broschyren.  Jag ska inte säga att hon ljuger men enkelt är inte ord jag skulle använda i sammanhanget.  Hela broschyren visar exempel på dystra deppiga som blivit ystra och poppiga. Blankt papper i läckra färger. Mmm ..det ser gott ut. Undrar hur många kalorier det är i fyrfärgstryck?

 

 

Mantrellan

* * *

 

 

Pappersåtervinning i valtider

Hej

Tack: vare en ledig plats och en girering blir det gymtime i morgon 18:00. Extravagant ska jag bli. Och lättare. Grattis: Carina! Väl unnat! Glöm inte bort att resa bara… Heja: BoIS ! Verkligen!!! Kval har vi genomlevt många gånger under vårt förhållande men det här längtar vi efter. Bu: för polariseringsfilmer! Folk är smartare än så. Hoppas jag.

Det är bara jag igen. Förra veckan var det en del att stå i och jag hann helt enkelt inte skriva till dig. Hoppas du haft en fin vecka. Denna veckan ser ut att bli snärjig men nån liten betraktelse ska jag väl kunna knåpa ihop. Det är måndag kväll och 20 dagar kvar till valet. Ovanligt tyst tycker jag att det är. På min ”fröken facebook” skriver ungdomarna att SD lämnat ut material i Häljarp. ”Det innehöll stavfel också ”var en av kommentarerna. Det är sånt man blir glad av. Att ungdomar kan skilja på rätt och fel..stavat. Var min brevlåda bor vet blåsipporna icke eller kanske de tjuvhåller på det lite för att det ska bli mer spännande. Samma ganska anonyma brevlåda har dock begåvats med flera andra uppmaningar. Det innebär att i min pappersinsamling ligger en leende Torkild i topp på en bädd av annat blått. Till höger om honom ligger vänsterns blygsamma gruppförsändelse till hushållen och håller sex tydliga svar på viktiga skånska frågor, på plats. Centerpartiet erbjuder mig en film om sin politik mot ett sms och flaggar för alliansens gröna röst i sin färgglada folder som nu ska återvinnas och bli…vad återvunna färgglada foldrar brukar bli. KD känns inte vid mig och nu när jag letar tycks socialdemokraternas bidrag ha försvunnit. Bara Reinfeldt ligger på botten och där har jag lagt honom. Det är något med kemin mellan oss. Man kan inte älska alla. ”Du är längst ifrån moderaterna men närmast centern ” sa Expressens valbarometer när jag försökte finna ut var min röst borde hamna. Aftonbladet indikerade att jag var någon slags miljösocialist medan ytterligare en valapparat menade att jag sympatiserar med Piratpartiet eller möjligen blåklintarna. Vad ska man tro om det? Blir det magkänslan eller sakfrågorna eller blir det rent av en kombi? Alla som besvärat sig med att skicka mig material kommer tyvärr inte att hinna få svar. Körigt på jobbet. Men ni ska vetat att jag läst allt jag fått.

Körigt på jobbet är det många som har. Det ställs ofta stora krav på kreativitet för att lösa alla möjliga och ibland omöjliga uppgifter. I en tid då kloning diskuteras vill jag hellre lobba för en annan variant. Inte i alla branscher men i vissa verksamheter kanske skillnaden inte hade blivit så stor.
http://kvp.expressen.se/nyheter/1.2115723/poliser-av-papp-ska-fa-ner-farten

Stor skillnad gör Zlatan. Vart han sig i världen vänder kan man vara säker på att nånting händer. Kan man rösta på honom? Han brukar ju stå för vad han säger och det är en bra egenskap. Han ler lika vackert som Torkild och han glömmer inte sina rosenrötter. Han har utan tvekan ett ekonomiskt sinne och han har på egen hand skapat många arbetstillfällen. Han har kontakter i både slott & koja, i stora världen och i lilla. När Zlatan talar står kanske inte blixten stilla men alla i vår soffa & hela San Siro höll andan i går kväll när han stod där på röda mattan. Den lille vingelpellen som blivit en stor man. Det var vackert. Vad säger du ? Är det kanske honom vi ska ha?

http://www.dn.se/sport/fotboll/zlatan-pa-plats-i-milano-1.1161270

Mantrellan

* * *

 

 

Tunga beslut i saker av vikt

Heja:  fantastiska Wormotränaren Linda som tränade små nollsexor med hela hjärtat i söndags. Inte så lätt det där med fotboll när man är 4. Passa bollen sa hon och  fina Ellen som är en mycket lyhörd tös tog genast upp den fina bollen och passade den… Tack: söta rara du som  skickade mig uppmuntran både med post och i lur. Det värmde! Grattis:  Herr Och Fru Stenman…            Bu:ms måste du titta på Alex Svenssons fina bilder. Såna  talangfulla människor finns det alltså i Landskrona.  Jag frågade vad han använt för teknik men dessvärre fattade jag inte vad han sa.  Helt obegåvad på den fronten. Sorry Alex. se Alex bilder här >>            Summer in the city: Lite summer är det kvar bestämmer jag. Den här veckan rekommenderar jag  helgens trädgårdsgille och nyfixade fräscha slottscaféet …På lördag vid åttatiden blir det dessutom skönsång av Hanna Svensson..

2010-08-17
En första hälsning från mig. Det som är på väg att bli det nya mig. Eller jag…om jag ska tala om mig i första person. Jag ska nämligen göra en nystart. Eller kanske en omstart. Det är ju egentligen inte första gången. Du tänker förstås att det är nya jobbet. Nya rollen  som kapten i en årskurs nio. Så skulle det förstås kunna varit. För på nytt och om startar vi ju lite till mans när semestrar försvunnit ut i intet lika snabbt som…( här kan du välja att läsa in något du tycker passar bra. Ex.vis som en måsexkrement i dimman, en snöboll i Dubai, etc)
 Så är det alltså inte.   Det nya…eller vad man nu ska kalla det , handlar om  min matchvikt. Slutat röka, -18 år sedan, barn…16 år sen sist,och så lite biverkningar av den rytmiska medicinen.. ska jag skylla på det?..  Förmodligen blir jag genomskådad ganska fort.. Jag har tuggat till det. Och det var gott. God mat är inte så dumt råkar jag tycka.  Det finns nu minst 746 olika metoder att gå ner i vikt.  Google den allsmäktige ger mig ungefär 491,000 resultat på 0.12 sekunder när jag söker ”gå ner i vikt”. Somliga lika farliga som övervikten. Jag har testat ett par…eller så..  men vare sig det är soppor ,pulver, piller, väktare eller skalpell,   bara fett eller  inget fett, är det en  industri i jätteformat.   Det Nya Revolutionerande Medlet Som Lamslagit Världens Forskare Är Här, lovar  annonser. Utan att ändra matvanor eller motion. Önskar förstås  att det fanns en sån  quickfix men precis som när jag slutade röka är det nog bara riktig motivation som gäller. Kålsoppa med lök varje dag i veckor, bara bananer , luftbiff och fågelsång,  eller att belöna sig själv genom att äta ett brysselkex i små små bitar  väldigt långsamt . What’s the point?
Motivation. När man  blir andfådd av att småspringa  i trappan eller när man knyter skorna. Jag är där nu. Upp till kamp.  Helt otränad med kondition som en död mås, aldrig sett insidan på ett gym (den sista i stan?) ,och nu banne mig tjock så det räcker….och blir över.. . I morgon ska jag träffa ett proffs.

Proffs kan man träffa på både här och där. Ibland när man minst anar det.   Jag menar vad är oddsen för att stöta på Sonny the king Johansson i kvarterets sandlåda?  Såna äventyr finns nära mig. I söndags var det kvartersfika och  minsann om inte där också var en randig elegant. Det är ett spännande liv jag lever.  Nu ska jag sätta mig och njuta av en sista ruta choklad. En första hälsning var det . Från det som ska bli det nya jag. Håll en tumme så ska jag försöka hålla tand för tunga. Det blir svårare att äta då.

Mantrellan

* * *

 

Venbetraktelse

Heja: VäL- Vi är Landskrona- som har en kampanj för att få folk att faktiskt rösta. Gör det. Tack: webbyrån! & tack till dig som hittade och lämnade tillbaka sonens bankkort , id-kort och sommarkort! I lavv jo! Grattis:  Det finns mycket vackert i Landskrona. I hela Landskrona. Bu: för ja och nej frågor. svart och vitt är bara BoIS klubbfärger . Ingenting är någonting utan ett sammanhang. Summer in the city:  familjebiljett tur och retur 230: - bara själv-90: - . Den ligger kvar där ute, Sagoön

2010-08-10
Sonens kompis J jobbar på cykeluthyrningen på Ven. Där stannar jag till och byter några ord med honom . Så tänkte jag som såg en 20–30 cyklar och J med en liten pengabörs runt halsen framför mig när jag planerade mitt första Venbesök. 1200 rapsgula velocipeder av alla de slag och ett okänt antal cykelnyckelförmedlare i glasburar var vad som mötte mig när jag åkt över det spegelblanka sundet och den första backen bestigits. När sällskapet äntrat de sex utvalda begav vi oss både hit och dit och kors och tvärs. Första stoppet var Tychos minnen. En del dofter från då (?) kunde avnjutas nere i observatoriet ackompanjerade av både ljus och ljud och det bjöds en guidad tur i den gamle feodalherrens välbesökta tempel. Gott och väl, vackert och trevligt men några bonderöster hördes icke. Herr Silvernos må ha varit en beläst herre men särskilt trevlig var han nog inte. De gula springarna tog oss sedan vidare över den soliga ön och jag fick faktiskt vinka på Wikman precis som jag tänkt och likt en lungsjuk abborre gapade jag över allt det vackra vi passerade.

Vi trampade i riktning hamnkrogen . Där bjöds vi på en fantastisk lunch . En fantastisk lunch. Jo, jag vet att jag skrivit det två gånger. Men den var det. Fantastisk. Liksom utsikten från den gamla vita stenkyrkan som bara stod där och väntade på mig. Kyrkan alltså. Både den och utsikten väntar säkert även på dig. En utsikt som liksom inte tog slut även om jag stod där länge. Varför i all världen väntade jag ett kvarts sekel på det här?

Nästa stopp var Marielund. Ett galleri och en trädgård där jag kunde stannat en vecka om inte getterna väntat. Och osten. Den goda osten..och tomatmarmelad..och Nämndemansgården och glassen. Jordgubbsglass utan färgämnen. Bara en sån sak. En härlig dag med trevligt sällskap. En tre fjärdedels webbyrå och två väluppfostrade pigga pojkar. Och en jädrans massa turister. Men ändå ett lugn. På vissa ställen en tystnad som jag gärna tagit med mig hem i en liten påse för att ta fram då och då under den kommande höstterminen. Man kan prata exploatering och hur mycket en ö kan tåla. Man kan också prata kreativitet, samarbete och jävlaranamma. Man kan undra om vi inte ofta går över ån efter vatten och man kan tro att man varit i Toscana eller rent av i nån av himlens filialer. Eller om himlen kanske är en plats på jorden. Man måste fatta för att begripa. Jag begriper nu. Jag fattar . Det tog tjugofyra år. Ett kvarts sekel. Men jag säger som Arnold. – I’ll be back.

Mantrellan

* * *

 

Vi ses!

Hej-alla trevliga Venbor – både heltidare och deltidare. Johnny, David, Welin & Wickman . vinka på mig när jag trampar förbi. Tack på förhand  för  att ni har tålamod med den konditionslösa cyklisten, ni som har det. Grattis  Mats och P95:orna till det fina resultatet i Örebro och Ivo & Christoffer till söndagsmålen. Bara BoISare. Bu gar mig för den vackra Sundvikbilden herr Lehrecke Summer in the city: Du har väl varit på Ven?.

2010-08-03
Mitt i sundet ligger  en sagoö. Det har jag läst. Jag vet hur där ser ut genom  olika individers kameralins. Fläckvisa ögonblicksbilder  lite grann från ovan och i särskilt ljus, på någon annans sätt.   Till jul har jag bott i Landskrona i 24 år. Menlösa barns dag  och jag hade sällskap till orten denna vargavinter då vallarna i vägkanten dolde både Eslöv och Marieholm. Det första jag såg var skylten om båtarna härifrån.  De åkte jag några gånger. Den stora blå med lila stolar som sen var borta med vinden. De stora röda som luktade olja och lät tröskvärk tog oss också till hygge. Småningom åkte barnet, och sedan barnen till sagoön med vänner bekanta ,skolor och  förskolor. Varje sommar fanns intentionen att åka dit och cykla men aldrig blev det så.  Oräkneliga gånger har familjen varit där och sönerna skaffade sig kamrater som bodde och bor därute. Men jag. Jag stod ensam kvar på min strand och vinkade med näsduken. Tjugofyra år. Tjugofyra  somrar. Och jag stod kvar.  En gång vann maken biljetter för en fantastisk limerick som vi plitat ihop om sagoön . Åkte vi då?.. näpp.  Men nu ska det bli av. Det sägs vara på riktigt.  Jag vann. Ingen annan bekände det skamliga . Zebraflocken och jag.  Mot sagoön.  Vad innebär det? Det vet bara zebrorna och vår herre .  Det är mycket nu. Jag får nog ställa in. Jag gör det.

Krönikan inställd  pga av äventyr.

Mantrellan

* * *

 

Hunden efter håret?

Heja: Film på Hven som bjudit in Stefan Jarl och därmed tagit ännu ett steg för god film. Men Csaba B då?  Över ån efter vatten behöver man inte alltid gå. Tack: solen, så här långt. Stanna gärna! Grattis:  Alla  Landoras P-Elvor  som varit på gothiaäventyr! Bu: igen för underbemanning. Särdeles ovärdigt demenssjuka. Summer in the city:  Gyllene koppenfika. Mysigt!  Rothoffska. Gå dit!

2010-07-27
Det är svårt att vara människa. Vem ska man tro på? Lever man själv som man lär. Dömer man hunden efter håret? Finns det någon anledning till att jag på den tiden då det fanns tull alltid blev invinkad och utfrågad? 
Kan en kille med dreads köra Mazda opåverkad? Hur mycket avgör det vi ser, första intrycket, hur vi kategoriserar människor? 
En av de stora tidningarna hävdar att utseendet är viktigare än budskapet. De hänvisar till expertis från både här och där och finalen är en egen liten undersökning (?) som  redovisas som stöd för tesen.  Ett antal turister fick se bilder på våra partiledare och ge sin uppfattning om vem de skulle rösta på med bara bilderna som utgångspunkt.  

Vad visade man? Maria Wetterstrand i Lusekofta, Ohly och Ericsson utan slips och de andra gubbarna i färgglada sidenslipsar. Måddan var småleende och ärtigt (?) turkos och Måna svartklädd och mindre leende. Jaha. Vetenskapligt? Kul grej? I vilket fall som helst blev slutsatsen att alliansen vinner valet, Tveklöst. Turisterna har talat.
Utsidan är viktigare än den upplevda kompetensen sägs det i artikeln. Förväntningarna. En skallig slipsman inger alltså mer förtroende än kvinna i kofta när man tänker i styralandet-termer. Keeping up appearences. Men om skenet bedrar.  Hur blir det om vi inte kan lita på omslaget?  Om vi inte litar på turisterna utan vill välja själva. Om de förväntningar vi har inte motsvarar innehållet i förpackningarna. Hur blir det då? Kan vi lita på att vi får vad vi valt? Om Ray & co hemligen sjöng profitens lov och höll extremt till höger. Om Torkild & co egentligen var satanister, om Mikaela och hennes kumpaner hemligen round-upade odlingar och själv klurade på den ultimata kampanjen - Fria utsläppen.  Om Niklas och vännerna klippte börsen och satsade partistödet i det blå? Om fyrklövarna ville bygga ut kärnkraften? Hoppla. Det ville de ju. Men om de i lönndom ville förbjuda lantbruk? Om Sverigedemokraterna jobbade för människors lika värde och SPI ville införa övre åldersgränser på glädje. Om kristdemokraterna jobbade för lokala pridefestivaler?  Om det fanns tillräckligt med personal i både skola och omsorg . Om det vi tror inte är det som är. Hur skulle det se ut?  Tänk om det faktiskt är så.  Att man inte alltid kan lita på förväntningar, stereotyper eller ens vad folk säger?  Om alla invandrare inte spärrar in kvinnor som ägodelar och odlar i parketten. Om alla ungdomar som är fler än fyra på samma ställe inte är kriminella utan bara någons barnbarn som träffas och använder den sociala arena de har tillgång till- utomhus i staden L-A, om alla rastakillar inte röker växter utan bara har coola frisyrer för att de gillar det. Om kvinnor kan köra bil. Om man kan ha trevligt nykter. Om alla pensionärer inte är gnälliga bakåtsträvare. Om det är rätt okej att vara medelålders.  Om alla HIF:are inte är konstiga. Om alla rödhåriga inte har häftigt temperament.  Om alla politiker inte är likadana. Om alla med krokig näsa inte är från Balkan eller mellanöstern. Om stora öron och bra hörsel hör lika lite ihop som stort huvud och många tankar.  Eller om människor inte lever som de lär…

Tänk om det är så.

Tänk. 

Avslutningsvis - Lyssna på oktobervisan med de lokala förmågorna att komma ihåg - http://www.myspace.com/glomdet

Mantrellan

* * *

 

Utforska rabatten
- plocka en blomma

2010-07-20
Nu grönskar det i dalens famn. Nu doftar äng och lid. Men öppna ögon, låt oss se på livets rikedom, som gror och sjuder överallt där sommar´n står i blom. Ett hopklipp av den traditionella sommarvisan blir ingång till veckans betraktelse. Det handlar om blomster. Eller kanske om ögonfägnad och lockelse. Om symboler. Om sandlådor och ekvivalenta kålsupare tycker någon. Om oss och vår framtid tycker andra. Högsäsong i rabatterna. Vilken blomma ska man välja? Ska man välja en blomma? Trist och ointressant eller jättekul? Antingen vi är oberörda eller berörda kommer vi nog att se och höra mer av dem de närmaste veckorna.

Några som har kul när de gör det och vill bli fler är blåklintarna. Åtminstone om man får tro hemsidan. Och säga vad man vill men det får man väl? Blåklint var en gång symbol för den svenska rösträttsrörelsen. Klint kommer förresten från det fornsvenska ordet för klump. Blå är de, klumparna. Nästan blåare än den enda ickeorganiska partisymbolen som inte längre är en bokstav. Mackidonkan och Motormännen må stanna kvar i det gamla men moderaterna är nya. Så nya att det blåa ljusnat en smula plus att man fått epitetet ”nya” i vackert orange placerat till vänster.

Den lyckosamme finner kanske en fyrklöver då och då. Det har även hänt mig. Men själva fyrklövarna syns sällan till. Mitt sökande har förstås inte varit intensivt men det verkar som om viss växtlighet syns mer än annan. Har man några affischnamn? Jag känner inte någon vare sig till utseende eller till namn men de finns till och de uppdaterar. Bra där.

Vitsippebeståndet i Staden L-a tycks dock utarmat. Ett övergivet bo någonstans på Suellsgatan utan kontaktuppgifter är allt Google den allsmäktige vill ge mig. Kanske ska man rikta förfrågningar till högre ort.

Den röda nejlikan sägs symbolisera jämlikhet och social rättvisa men är också namnet på en romanfigur som räddade franska adelsmän under franska revolutionen. Det blir liksom både hej och hå. Nejlikorna i vår stad både syns och hörs. Om de räddat några adelsmän ska jag dock låta vara osagt.

Såg förresten att det finns en politisk app till Ajfånen. Det är rosorna som tagit ett kliv framåt och ser möjligheter i de sociala medierna. Även bland törnen finns det rosor. Alla rosor är inte röda och man ska förstås inte låta sig bedövas av vacker doft. Men rosor i ett sprucket krus är ändå alltid rosor.

Maskrosor växer överallt och var helst det faller sig naturligt om man låter dem. Till både glädje och förtvivlan & genom asfalt om den så vill. Svår att sortera bort. Tycks ha slagit rot ordentligt och återväxt finns.

Det finns förstås både frön och plantor även i de andra rabatterna. Återstår att se hur förnybara dessa politiska energikällor är. Sen finns det då annat som växer. Blåsippan ute i backarna står. Niger och säger att nu är det vår. Eller vad säger de egentligen blåsipporna? Att man ska våga stå för vad man tycker. Det säger man på en av hemsidorna som förresten bytt namn. Men pseudonymer står kanske också för nåt’. Men någon vår är det ju i alla fall inte. Tropiska nätter och sambatakt har precis gått över i en någon grad svalare fruntimmersvecka, men de står där ändå blåsipporna.
1894 när Anna-Maria Roos skrev sin lilla visa om årstidens växlingar visste hon inget om hur tiden skulle förändra VärldenoVerkligheten. Myndig var hon men hon fick vänta till 1921 innan hon fick möjlighet att rösta i riksdagsvalet. Kvinnor fick inte bestämma över sig själva, det vill säga bli myndiga, förrän 1884 och deras självbestämmande upphörde fortfarande om de gifte sig.
Myndighet för gift kvinna kom först 1920, samma år som kvinnor fick rätt att ta anställning utan att först fråga sin man. Det skulle kunna ha berott på att män har mera skinn på näsorna…eller så var det bara en tradition.

Det är tur att traditioner kan förändras. Fast tur kanske är fel ord. Det ligger ofta hårt arbete bakom de förändringar som sker. Det är svårare att lära gamla rävar att stå om de suttit bra och länge men en rabatt där man inte då och då föryngrar och tillsätter ny näring blir snart en ganska sorglig historia. Och skulle det te sig grönare på en annan sida har man kanske glömt att vattna på den egna.

Vilken blomma väljer du? Väljer du? Jag hoppas det. Fråga. Syna buketten innan du tar hem den och se upp för sånt som är giftigt.

 

 

Mantrellan

* * *

Är jag Landskronit?

Summer in the city: ? Heja hurra & grattis: det är Karneval! Bu: för såna som köper sex. Max en per hushåll ska det vara.

2010-07-13
Idag var det svårt att komma på något att skriva om. Det tycks som om min hjärnaktivitet avtar i värmen och just värmen var det enda ämne som dök upp. Alldeles för trist tyckte jag och slängde ut en trevare på facebooken. Kanske fanns någon med mer inspiration där.  Bo eller inte bo var ett av förslagen.  Förmånen att bo har jag. Bo bra dessutom.  Det tveksamma nöjet att ha fått en extra hyreshöjning till trots. Det är ju så populärt att bo i radhus att det faktiskt är befogat säger värden vår. I vår värld finns mycket tosigheter säger jag.  Ett litet moln, bara ett litet, är att vi bor i en del av staden som är lite off. Lite. Kanske beror det på att vi tidigare bott ganska centralt. Lugn, skönt och nära till ”allt” .  Det händer att vi saknar det.  Lugnt är det förvisso där vi bor. Vääääldigt lugnt . Och man ser knappt en människa.   Det blir kanske bättre.   Den som har lever får se. Vi sitter ju inte precis i sjön.

I sjön hade kanske varit skönt att sitta.  Fem minuter på cykeln tar mig till den del av de stora världshaven som kallas Öresund.  Så gott kan man ha det om man är Landskronit.   Hur tänker jag nu? Är jag Landskronit?  Vad säger du? Jag bor sedan snart 24 år i Landskrona.  Jag flyttade hit från lilla Blekinge med min dotter, då nio månader. Två av mina söner är födda i denna vackra stad. Vad gör det oss till? Egentligen. Utan en lång (?) stamtavla sägs man inte kunna vara Landskronit.

En annan cirkulerande term är Landskronabo. I Landskrona bor 311 individer med namnet Bo. Ingen i min familj tillhör den kategorin heller.  En gång var jag Olofströmare. Är jag fortfarande det?  Själv ser jag den här staden som min hemstad, mitt hem. Mina barn har ingen annan plats att kalla hemma och den lilla köping jag lämnade vintern 86 slutade för länge sedan att likna det som var mitt hemma.  Får jag då lov att vara Landskronare? Låter märkligt och kräver nästan någon som är Landskronast.  Vad finns det mer för alternativ? Landskronist eller kanske Landskronant?  Det är krångligt med tillhörigheter.  Kanske ska jag helt enkelt strunta i vad jag får och vem som är vad.  Jag kapar en identitet. Snor den helt sonika. Rakt av. I’m Landskronit. Varken på möderne eller på fäderne men i hjärtat.  Det borde vara det som räknas.   311 st LandskronaBo kan ju faktiskt göra detsamma. Om man känner att det här är hemma och blir så där lite varm och glad av att tänka på platser, människor och trevliga minnen.

Varm och glad är det ju ganska lätt att vara dessa tropiska kvällar.  I lördags hade nästan 7000 personer valt det läget. Och något gemensamt hade vi. Alla vi som valt att vara där. Oavsett var vi kom ifrån. Vi hade varken solstolar eller metallgafflar.  De flesta av oss hade kommit föra att höra honom.  En långhårig man med skägg som förkunnade sitt budskap. Hänryckta stod människor och lyssnade . Killen bakom mig talade nog i tungor. Svårbegripligt men han var glad i sinnet.  Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt ljöd budskapet över nejden och från andra sidan vallen, invid dotterns koloni vallfärdade människor över vattnet med sina kläder i påsar på huvudet bara för att få höra hans ord. Och visor.  Vederkvickta tog vi oss sedan dit näsorna pekade och några av oss ser redan fram emot nästa besök. Men först är det tid för Fiesta. Karneval i stan. En utrikisk tradition som blivit vår genom att smyga sig in våra medvetanden precis som de tyska julgranarna gjorde på sin tid.   
 
Min kamrat med den torra humorn bidrog förresten med ett tempererat skämt i helgen och jag lovade att dela med mig. Är inte säker på att det var så klokt men här kommer det.
” Är du varm?  – Svälj! För då har du svalt.” 

Jag hoppas du tar dig ut i vimlet och väljer att ha trevligt. Det är du värd.

Mantrellan

* * *

 

The heat is on 

2010-07-06

Heja: sommaren Tack: för senast! Grattis: Pär Cederqvist till målen. Alla tre. Det måste ha varit en ljuvlig känsla att kontra med det efter den publika poesin du fick ta emot. Skäms gubbar och kärringar! Han gjorde många mål åt oss  för inte så länge sedan.  Folkvett är ok även på fotbollsmatcher. Grattis: även till Pär Sandö (Hansson),  Fantastisk kille med stort hjärta, -lärare, Liverpoolare och Landorit som på lördag blir gift med sin Therese i Sireköpinge kyrka.  Önskar er  båda Liv i lycka Bu:  för att anhöriga ska behöva påpeka att personal sliter ut sig!  Summer in the citytipset- för den lilla börsen blir det samma bänk på syrenstigen men nu med picknickorg på lördag när winterdäck drar igång och en del ljuv musik ska uppstå. För de som tycker att sånt  kan kvitta  föreslår jag att man lämnar hammaren hemma och kollar grindbeståndet i något av våra underbara koloniområden.

The heat is on. Sol, sol & värme. Inte ett negativt läte har jag sagt om detta. Har man frusit så länge som vi gjorde innan den stora gula vände sitt ansikte mot oss känns det nästan orimligt och lite otacksamt, om man skulle säga att värmen skulle kunna vara för närvarande, då och då. På varje kanal hamras det och spikas inne och ute om det är äntligen hemma eller i kolonin. Projekt på projekt presenteras i rasande fart och så förvandlas vi långsamt och liksom aningslöst till inspirerade irriterade och transpirerande människor. Vi designar – fint ord för bestämmer hur det ska se ut och lägger allt arbete i knät på - någon- i bästa fall händig- bara sådär så att tillvaron inte blir enahanda.

Charmige engelsmannen i svt:s Malmökoloni såg till att Mantrellan fick fikon. Ett träd som ska växa som ogräs sa han och jag kan alltså se fram emot att plocka och servera färska fikon. Vi får väl se hur det blir med sådana fagra löften. Så gammal är jag så att jag vet att man naturligtvis kan köra maskrosvinet i soda streamern men det blir ju lik förbannat icke champagne. 

Bauhaus-Jesus på fyran rumsterar, tillsammans med sina små nissar, om i en liten hydda . I det här programmet är det högt i tak. Svenskläraren i mig förbluffas över hur enkelt adjektiv och metaforer formligen väller ut ur munnen på den ständigt ystre myskillen. Han är ju bara en i mängden fantastiska fixare, visionsförmedlare, som visar dig hur lätt det är och ger dig revolutionerande lösningar på bekymmer du inte visste att du haft.

Men sedan lämnar de dig och din tillvaro, helt obekymrade över hur deras små frön slagit rot i designers (läs fruar, sambos, pojkvänner och annat folk som hör till) runt om i stugorna. Att många många män (och ibland kvinnor) nu får hjälp att planera sin semester anar de kanske ändå. Framåt hösten när projekten inte är lika klara, lika fantastiska som på Tv och små hopknycklade designers istället sitter där och smuttar på Biben och fixaren som skulle varit barfota med knölfria tår och mysigt poetisk emedan han/hon utförde stordåd kanske i stället sagt saker som ”vem fan har lagt den där?” ” Ta bort kattskrället”.. eller – ”Nu får du väl bestämma dig” eller ”Bestäm du, jag tycker som du”.. då kan det slumpa sig så att man känner sig besviken. Lite lurad. 

Men varen lugn. Naturligtvis har jag ett tips på hur du skall klara dig undan ett sådant magplask. 

Har du tillgång till en egen hemmafixare men en enklare modell, som inte dansar quickstep som sällan lagar kanderade älgflarn med honungsgrinocher utan går runt i sina skitiga jobbarbrallor och en gul t-shirt från IF Metall, som deklarerar att rasism är mög. En som jobbar och sliter för att det ska bli så där fint och bra fast i verkligheten - har du tillgång till en sån? Köp en Trisslott & stäng för h-vete av TV:n !

Mantrellan

* * *

 

Barnvisa och politik?

2010-06-29
Var bor du lilla råtta - i en hatt
Vad gör du klockan åtta - jagar katt
Hur många ungar har du - 72
Hur mår din gamle far då – si och så?
Vad gör din fru Louisa? - Steker glass.
Vad vill du ha att spisa? - Korv och jazz.
Vad vill du ha att dricka? - Smultronbål.
Vad har du i din ficka? - Fyra hål

 

Heja: Max, Fabian och alla de andra fantastiska arvingarna som ser till att den musikaliska återväxten är tryggad. Seglarpaviljongen tillönskas ännu några meter yta . Trångt var det denna härliga midsommarkväll. Grattis: Plantan, Jacob är en klippa. Kenan på öppet dammhag som fyller år idag Bu: för ryggbiff well done med pepparsås och pommes som utan förvarning blev bränd biff med rödvinssås och stekt (?) nypotatis. Inte mkt jag kan göra åt sa servitören . hmm. Inte riktigt vad man förväntar sig till svar. Trist avslutning på en ganska lång relation. Hoppas på bättring när man öppnar igen Tack: för att du läst ända hit. Veckans summer in the city tips:  Summer in the city tipset tar dig idag utanför. via Säby ut på den fina nya cykelvägen mot Glumslöv . Hilleshögs dalar är målet. Väl ovanför långa jobbiga uppförsbacken får du betalt för din ansträngning. Milsvid utsikt på en plats som tillhör de vackraste jag stött på. Du får bl.a. tillfälle att vinka grattis till Öresundsbron som fyller 10 . Kanske har du kaffe med dig eller en blandad falafel/kebabrulle från kebabkungen som du köpt när du cyklat förbi vid gamla rackethallen. Hur som helst ..njut! det är både skönt märkvärdigt och gratis

Britt G Hallqvist författade den lilla visan som är en del av förskolearvet men som också kan ses som politiska frågeställningar…eller..?

Idag tisdagen den 29 juni i nådens år 2010 finns 72 arbeten att söka i Landskrona om man tittar på arbetsförmedlingens platsbank. Sjuttiotvå. Ett var till de ungar som nämns i den gamla visan. Hur många arbetslösa det finns som vill kämpa om dessa vet jag inte riktigt. Även Google den allsmäktige tycks ha semester, åtminstone när det gäller sådana frågor. Vakanser i den kommunala toppen är inte inräknade. Näringslivschef, stadsdirektör och stadsbyggnadschef och en ny mark- och exploateringschef är poster som i framtiden ska tillsättas. Hur ser då en sådan kandidat ut? Kan man söka?

En adekvat utbildning, erfarenhet, insikt, kunskap och förståelse för verksamheten och dess utveckling står säkert på önskelistan. Du förväntas förmodligen vara tydlig, lyhörd och ha en utåtriktad och öppen ledarstil. Förmågan att samarbeta, profilera verksamheten både internt och externt med ett stort engagemang för verksamhetens kvalitets- och utvecklingsfrågor piggar upp vilket CV som helst . Har du en god kommunikativ förmåga och dessutom kan agera i offentliga sammanhang är du nog på banan.
Flexibilitet glömde jag. Flexibel måste man vara.

När man läser kvalifikationsönskelistor är det ofta bara ett par saker som fattas för att den fullkomliga människan ska ha beskrivits. Jag tänker förstås på förmågan att använda det man har där man är, gärna tillsammans med två gem, isoleringstejp, ett tuggummi och lite diskmedel. Here we go MacGyver.

Om jag skulle lägga till ett par önskemål från en självutnämnd gräsrotsföreträdare tänker jag att en stark integritet, förmåga att entusiasmera, engagera och lyfta invånarna också skulle vara välkommet. Att lyfta det tunga associations-ok som likt en grå tradig fläskkorv vältrar sig över vårt vackra Landskrona varje gång mediavalsen spelar upp. Varje gång. Sånt kräver sin kvinna. Eller för den delen, sin man.
Kräver sitt gör också uppdraget att styra, vägleda, lotsa världsskeppet Landskrona av grundet, ut ur sundet mot eller kanske för öppet vatten. Att tillsätta vakanser är ett steg. Nog så viktigt.

För att återgå till visan är ett annat steg att se till att alla människor känner stolthet när någon frågar var man bor. Och att man har någonstans att bo.
Vad gör du klockan åtta? Vad kan man göra klockan åtta om man inte är idrottsintresserad? Finns det nånstans att bara vara? Hur ser man på ungdomarna i vår stad? Vilka resurser menar man att man kan lägga på det som är vår framtid. Och på de som sett till att vi har det så bra som vi har det? Hur mår din gamle far då? Är det si och så? Får han några värdiga sista år? Får de som tar hand om honom vettiga förutsättningar att göra det? Vad gör din fru Louisa? Hur ser det ut med jämställdhet, med möjligheter till heltidstjänst, eller för den delen tjänster överhuvudtaget? Vad vill du ha att spisa? Vilka förutsättningar ges för det i vår stad? Hur ser det ut bland jazzklubbar, frälsisbullar, livsmedelsaffärer och kebaber? Vad vill du ha att dricka? Och kan du få det? Vad har du i din ficka? Sedelklämman eller lite skrammel. Kanske rent av fyra hål? Är det en knuten näve? Upp med hakan, räta på ryggen. Ta näven ur fickan. Det kommer ingenting till en knuten hand. Du är i Landskrona. En skön och märkvärdig stad, visserligen utan båtar till Köpenhamn, men båtar till Köpenhamn det har de inte i de flesta städer. Mycket sägs vara gjort, mer finns att göra. Jag tror att det går. Tror du?

* * *

 

Kära kära vänner

Heja: & lycka till unge Jönsson  som åker till Bromwicharna Grattis: till mig som fått både barnbarn och jobb Tack: för det Bu:dget är inte alltid lätt Veckans summer in the city tips:  En lördagsaften på Seglaren är aldrig fel. Road Riders låter igen   den här helgen och sen är det som gjort för att ta  en promenad längs linjen ut mot playa del brushhouses. Trötta fötter tar 1:an från Rådhustorget och hoppar av  lagom vid BBK:s  festplats dit vi alla är bjudna.

2010-06-22
Det är tid att vakna nu. Vakna och lukta på kaffet för alla oss undersåtar som frossat i riddarsporrar, organza & tiaror. Prinsessidealet med sin aura av pasteller upphöjdes till 47 och mannen av folket fick flickan av börd… va hallå? 2010! Visst hade vi kommit längre? Vackert? jo kärlek är fint.  Men vad hände med allas lika värde? Hur kunde vi alla vifta på svansen och glömma det?  Var det de vackra orden som lämnades över utan darr som förledde oss? Var det tanken på att vi alla kunde varit boxer Robert?  Nu är det tisdag igen. Ljuset i ögonen är ganska skarpt och vi tvingas titta efter.

Hur är det med tingens ordning & sakernas tillstånd? Alla kritiskt granskande journalister kanske bör plockas av den is de legat på i helgen.  Är vi återställda nu? 

I dagen HD stod The incredible Torkild och Nicke L illtroll i var sin hiss  i anslutning till  maktens korridorer. Located on their proper sides enligt politikens villkor..synd …och ibland skam.   Höger och vänster. Vänster och höger. Den som är utan synd kasta första stenen sa nån kändis en gång och det verkar både rätt och bra. Bådas intentioner känns uppriktiga även om de visar lite olika inslag av ödmjukhet & prioordning.  Skulle de kunna klara av att kasta prestigen och hitta gemensamma vägar?
Mycket är gjort men mer behöver göras. Jag tror det går. Tror du?

Inte bara Vickan & Danne har funnit kärleken. Känner du  GB-clownen som  varje sommar åtminstone sen tidigt 70-tal varit ensam? Jag har sett honom vid stranden, på stan, vid kiosken på landet ..alltid ensam.  Men det finns nån för alla . Det har jag hört. & den  här sommaren tycks turen ha kommit till vår randige vän. Jag träffade de lyckliga tu  där så många andra lyckliga par har råkats genom åren. I trakten kring det som en gång var Gröna Lyktan men nu i folkmun kallas bl a Oliwers.

Sommarfesten med stort sommar infinner sig på fredag. Den där dagen jag tycker hade varit en utmärkt nationaldag.  I år vill inga söner fira med oss och ingen annan heller tycks det.   Bara vi två. Så har du en fest med sill & grodor över, ta den med dig och kom.  Vi kan vara uppe även efter helgmålsbön om det är trivsamt.  Vi har både hjärterum och stjärterum på el calle del pjäso. Rita en rad eller slå en pling så vi kan ta fram en stol eller 7. Välkommen!  Sen är det snart juli igen.  En månad med mycket skojigheter. Karnevalen, Lars Winterdäck på Citadellet och Status Quo. Fast status quo kan det inte vara. Nåt måste ha förändrats sedan jag såg dem i Westfalenhalle i Dortmund som 14-åring. Annars hade de inte spelat i gympasalen Klippan centrum… väl?

En ny titel har jag förresten förvärvat sen sist vi hördes. Mormor. Smaka på det. Mormor. Gungstol och stickor fixar jag inte ännu men jag får väl öva.  Det allra vackraste lilla flickebarn som sett dagens ljus valde att göra det i tisdags förra veckan . En vecka idag alltså.   Yttepytteliten och fantastisk finns hon där plötsligt, änglapojken Frans lilla syster, henne som så många väntat på.  Ingen direktsändning eller några extrabilagor men den där stora kärleken det talas om, den finns där i massor för henne och hennes föräldrar.  Den räcker också till små Lisor som just fyllt tjugo, nån Malte som strax blir 15. Nån Tony som börjar bli frisk, några vänner som alltid bryr sig och kollegor som visar uppskattning. Elever som överträffar sig själva och sebror som med en rad eller två piggar upp när det behövs. Eleganter som visar både hjärta och resultat och solen som visar sig då och då . Livet är emellanåt alldeles fantastiskt .  Jag nöjer mig med att konstatera det. Och när jag tänkt ett steg längre inser jag varför. 
Det här är ju trots allt staden där kungen bor.

 

* * *

 

♪♫•*¨*•.¸¸❤¸¸.•*¨*•♫♪♪♫•

Heja: kollegorna som gjort ett jättejobb den här terminen. Önskar er kraft & inspiration till nästa. Grattis: till solskenet ni som har turen att vistas i det Bu: dubbelt bu och usch för raljerande uthängningar. Ingen har rätt att medvetet kränka människor. Ibland blir det lite mycket sånt man säger sig förakta. Utsikter för insikt…finns det? Veckans Summer in the city: går i lugnets tecken Slå dig ner på parkbänken allra längst ner på Syrenstigen, intill vallgraven. Fantastisk plats. Med bok eller utan. Glömmer du att ta med fika rekommenderar jag  kaffe &  grillad macka m kyckling/bacon på 261. En hel lunch för 59 spännidorer. Gott!  På torsdag  är det BoIS på TV 4 sport 18:30. Utan vuvuzelor.

2010-06-15
Sprinklersystemet testades och visade sig fungera mer än väl.  Eleverna gick, om än i många fall motvilligt, på sommarlov och snart är det dags för en ny uppgift för undertecknad.  Mellan två jobb. Arbetslös. Man kan kalla det precis vad man vill. Economicus catastrophus innebär det i alla fall för de flesta. Inte precis ett drömläge men jag räknar med att det ska finnas nånting som är ämnat just för mig bara runt hörnet. Jag är ju ganska bra på det jag är bra på.  Så om du har ett jobb som ligger och skräpar kan du väl höra av dig.

Om vuvuzelatutor tänker jag inte skriva. I förbigående vill jag istället nämna att det gått riktigt bra för Landskrona BoIS ett tag nu. Det slumpar sig så att jag av olika och ganska dramatiska skäl missat samtliga av dessa matcher. Ska jag ta mitt ansvar som god supporter och bli hemma även i fortsättningen?  Ska jag gå med sonen på de där andras matcher och se om de då förlorar? Tål att tänka på. Det är väl sånt jag får göra mellan skrivandet av de högst personliga brev jag ska skicka till presumtiva arbetsgivare.  Såg att arbetsförmedlingen skickade små chokladrullar i fina askar till tänkbara anställare. Käck idé. Kanske man skulle bifoga en låda gott med cv:t, Härma Vickan och Danne som fixat små söta burkar och askar choklad med sitt foto på. Jag har bestämt för mig att jag lovat att min krönika ska vara en monarkfri zon annars hade jag kunnat skriva ett och annat om helgens vuvuzelafria spektakel. Självklart beror min attityd mest på att jag inte är inviterad. Det är en ganska vanlig reaktion att ställa sig avvisande och ifrågasättande, kanske rent av fientlig när man på ett sådant nesligt sätt får insikt i att man uppenbarligen inte är önskvärd, efterfrågad eller behövd. För att pigga upp mig; botad, strax arbetslös och objuden, fick jag ett kungligt skämt av en vän. ”Vad säger kronprins Haakon till sin fru efter varje måltid?
 – Är du mätt(e) Marit?"
 Jag reserverar mig för stavningen. För om han varje dag undrat om hon är Mette Marit hade han förmodligen liksom mellan 2 & 20 % av befolkningen kunnat lida av Prosopagnosi, dvs. ansiktsblindhet och det hade ju inte varit något att skoja om.  Jag önskar vännen god bättring och därmed kanske en annan kvalitet på skojigheterna.

Bot & bättring brukar höra ihop. Idag fick jag en parkeringsbot på min dagliga parkering. Den där jag alltid ställer bilen. Den som jag har ett kort i vindrutan till. Ett kort som säger att det okej. Den får stå där medan jag drar ihop till det dagliga brödet. Idag satt kortet så att det lilla numret bara syntes till hälften.  På Qpark som är ett redligt företag ser man inte mellan fingrarna med sådant. En lång solgul papperslapp dekorerade alltså min vindruta när jag skulle styra färden hemåt. På den solgula fick jag all tänkbar service, ocr, belopp och till och med vid vilka tidpunkter de tittat till fordonet i fråga.  Det betyder också att jag inte behöver bekymra mig om penningplaceringar idag heller. Men bättring kan jag lova. I do. I nöd och lust.  Med eller utan choklad.

* * *

 

Hur ska man fira?

Tack: På fredag lämnar också det sista Mantrellbarnet grundskolan. Förhoppningsvis för den ljusnande framtid vi väl alla väntar på. Eftersom jag har chansen ber jag att få tacka alla er som varit med och format mina Mantreller till det de blivit. Sandvången, Tusenskönan, Pilängen, Västervång och Kunskap. Ingen nämnd eller glömd Bu: för nedskärningar i största allmänhet Heja: & lycka till i badminton EM, Thomas Nilsson. Sprinklersystemet utlöses även av såna solskenshistorier. Grattis: Finaste Lukas på 17årsdagen den 12/6

2010-06-08
Nationaldagen kom och gick snabbt som en avlöning. Solen sken och många firade. Inte jag. Skäms på mig men jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig eller för den delen hur man firar?
Datumet är valt för att Gustav Vasa blev kung denna dag 1523. Ett litet reinactment av den installationen kanske? Eller äter man Vasa husman och hissar flaggan? Äter man något speciellt? Presentar man någon? Sjunger man till Gustens minne? Det känns svårt att få en helgdag där normen inte fastställt traditionens innehåll. För mig hade midsommarafton varit en fin nationaldag. Hoppa groda med midsommarsillen, flaggor, blomkransar och ny potatis. Det vet jag hur det funkar.

Precis som skolavslutningar. Det börjar dra ihop sig. Den blomstertid nu kommer. På fredag är det studenteri i Landskrona. Arbetslivet & verkligheten sägs vara det som inom kort väntar de nybakade studenterna som om de tjugo första inte räknades, inte var verkliga. De sjunger, visslar och skrålar ut sin lycka med lust och fägring stor. Äntligen är skolan slut. Äntligen väntar livet. I dur eller i moll. Sommarjobb, språkresa, anställning eller arbetslöshet Det ser olika ut. Precis som den stora dagen. Men förväntningarna finns där. Jag hoppas att de får både en fantastisk dag och uppehållsväder, trots de tudelade känslorna, glädjen över att ha tagit sig till det här målet. Minnena av den man varit och bilden av nuet. Drömmarna om det som skall komma. Men också det lite vemodiga vägskälet där alla inte längre ska samma håll. De som varit en del av ens vardag blir det aldrig på samma sätt igen.

Den känslan delas av många den här veckan. Niorna som lämnar det trygga, vana för att spridas i hela skåneland. Kvar blir lärarna som följt dem, ofta ganska stolta och glada men också en smula blanka i ögonen. Ett hejdå i nian blir en så tydlig markering av att nu är det något annat som ska komma. Själv tillhör jag de där som snyftar för det mesta. Lättrörd är inte ordet. Den blomstertid är som att sätta i gång sprinklersystemet. Sprinklers som lär gå för fullt på fredag då jag ska säga hej till eleverna och lämna tillbaka dem till den inte längre föräldralediga och söka mig en annan plats där man saknar en sån som mig..

Ännu ett par veckor går vi mot ljusare tider. Det gäller att ta vara på det. Fortare än man kan säga drummel vänder det och går mot höstrusk och julrush igen. Innan dess ska jag projektera och fixa i kolonin, bli en helt ny människa, läsa alla böcker som jag ska läsa när jag hinner, röja i förrådet, rensa garderober , lära mig gungstolsstickning, söka fonder och stipendier, ta tag i alla mina nya idéer och bli mormor. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Idag fick jag förresten inget stipendium. På det sättet var det en dag som alla andra. Skillnaden var att jag, via a-post, fick veta att detta beslut är oåterkalleligt och alltså icke kan överklagas... nåja .. det var väl min tur att åka ut.. Det har varit en fantastisk tid och alla mina nya friends/medtävlare: Ni är fantastiska och förtjänar verkligen att vinna... I love you! Tack till alla du som röstat på mig ... ...men allvarligt juryn... vad skulle jag gjort? .. var det dansen?

* * *

 

 

En ljusnande framtid är vår

Heja: A och alla ni andra som tar studenten i år Bu:  för inskränkthet Grattis! Trollhättan BoIS är en TV-sänd match. Tv4 sport 19:20

2010-06-01
En ljusnande framtid är vår ska förhoppnings-fulla elever sjunga för omvärlden om ett par veckor. Jag hoppas det är så. En ljusnande framtid för ungdomar känns i bland  lika avlägsen som pensionavgångar i skolan. Jag har gärna fel.  Allt  gott, nånstans att bo och ett värdigt arbete önskar jag de där som nu längtar  ut i livet.  Det önskar jag alla andra också..

I år är det yngste sonens tur att lämna grundskolan. Bra betyg och ingen aning om vad han vill bli.  Inte lätt…  Någon som tar eller får studenten har familjen inte i år.  Två studenter har vi överlevt och om två år till är det tid för den längste tonöringen  att skaffa sin mössa.  Hur kunde det gå så fort? Själv är jag ju ännu ung, vid gott mod och plussitiv för det mesta.   Eleverna som gick i min första klass tar studenten i år. Obegripligt att de små sötnosarna nu är vuxna unga män och kvinnor. En av dem sprang jag på idag. Jag hade inte sett honom på säkert 4 år. Han som för inte så många år sedan brukade gömma sig i torkskåpet när han kände sig pressad och ofta, ofta fick gå ut ur klassrummet och skaka bort kalsongmyror. De pigga ögonen plirade lika glatt som då när han med ett stort varmt leende hälsade, stannade till och gav mig en lägesrapport.  Jag känner att fortfarande ler när jag tänker på hur glad han såg ut.

En skarp  kontrast till den syn som mötte mig som av en tillfällighet besökte Rådhustorget  denna sista majkväll tjugotio.  En skränande visslande folkhop som försökte och lyckades avbryta mötet där partiledare Åkesson och hans gelikar tänkt hålla vardagsrumsmöte i sitt starkaste fäste. Jag och alla andra blev ombedda att lämna torget och om vi inte gjorde det begick vi ett brott sade farbror polisen.   Ofta brått men inte brott  så jag gick utanför avspärrningarna och tittade på förödelsen.  Ett gäng  chokladmjölkdryckssynonyma (puckon)  var tvungna att bete sig och SDklubben kunde få vatten på sin kvarn och  förmodligen några nya sympatisörer. Jag kände stort obehag inför det okamouflerade hat som syntes i bägge lägren. Ovärdigt en demokrati sa Åkesson.  Jag håller med även om jag förstår  känslan hos de  buande visslande.  Mötesfrihet är en grundlagsskyddad rättighet. http://www.riksdagen.se/templates/R_PageExtended____6074.aspx  Därför gäller det kanske att istället hitta en annan väg. En väg där alternativen är det som lockar så kan de stå där och prata för blommorna, de där som använde demokrati för sina odemokratiska tankar. Riktade mot de av de  demokratiska som använde sig av odemokrati.   Och så förstås bråkstakarna  från bägge sidor som bara var där för att jävlas i största allmänhet.

Tack  & lov för att värmen sägs vara på gång. Håll tummarna!

* * *

 

 

Dom kallar oss Mauds!

Heja: mig som inte med ett ord tänker nämna något kronprinsessbröllop och vad jag anser om att inte vara bjuden. Bu: –tiker i stan är härligt. Tack leksaksaffären för att jag slapp åka utombys. Tack: Annika för att du inte ger upp när jag går i ide Grattis: till det nya företaget lille-maud. Tack själv.

2010-05-25
När man förlägger kan man titulera sig förläggare, följaktligen bör man vara företagare när man företar sig. Jag som älskar projekt och har cirkus 324 idéer i veckan företar mig så många jag kan. Alltså borde jag vara företagare.

Sagt och anmält. Mot en summa pengar mottog skatteverk och bolagsregistrering min ansökan. Det ska inte vara så krångligt att starta företag. Det säger man på televisionen allt som oftast. Alla partier är dessutom de bästa för just småföretagare.
Så liten är jag ju inte men mitt företag, vi kan kalla det Skriveriet, åtminstone tills någon sagt att det inte går för sig, är av det pluttigaste slaget.

Ett sånt man kan pyssla med när man sökt tjäna sitt bröd på det vanliga arbetet. Sen får man se. Att bygga lite blankettmallar, hjälpa till att författa skrivelser, sätta ny text på Främling, dikta till jubilarer eller anagramma bröllopsgästerna. Sånt kan jag göra. Då, sen i juli om jag bliver godkänd. Så lätt var det nu inte att starta ett företag. Att skriva vem och var man är och ska göra, var en baggis men sen behövde man bli synsk. Hur mycket penningar skola jag, företagaren intjäna. Här ska erkännas att jag faktiskt inte vet det förrän efteråt. Jag kan alltså ha fel. Förhoppningsvis på rätt håll. Med stora skor och god tro kan man gå på vatten. Det enda som är säkert är att jag nog bör ha en anställning om jag vill äta, bo och internäta. Tjänstepensionsbeskedet ramlade nämligen in häromveckan. Jag har högskolat i fel ordning (läs i vuxen ålder) samt fostrat 3 samhällsmedborgare som intill dags dato är trevliga människor som vill väl och inte legat någon mer än fläckvis mina franska nerver till last.
Gift med en man som arbetat mycket men har samma barn, en man som inte högskolat utan yrkesutbildat i rätt ordning.

Jag, numera företagare, får därför äran att uppbära en tjänstepension som intill nu är femtio! ggr lägre än makens. FEMTIO: Och då ska man veta att min summa är fyrsiffrig. Ett helt företag att överleva på den tror jag.

Så då har jag plötsligt två företag. Undra på att maken kallar mig Lille-Maud efter min nya förebild Maud Olofsson, företagarnas bästa vän. Eller så är det sömn, moderaterna, skatteverket, folkpartiet eller socialdemokraterna som är mina bästa vänner. I alla fall om jag frågar Google den allsmäktige.

Ett par av de bästa vännerna menar att man tänker jobba som en bäver för att jag och mina fellowentreprenörer ska få det bättre och enklare. Ska man jobba som en bäver behövs ett betydligt vassare garnityr än det jag har och innan företaget blomstrat länge är det inte råd med något bättre.

Sånt är livet. Ingenting att hänga läpp för. Jag kanske ska satsa på en nätt bonus eller en fallskärm. En fallskärm får det bli Mauddan. För man kan ju alltid leva på hoppet.

De kallar oss Mauds!

 

 

* * *

En gud!

Heja: alla som trotsade vädret på LISA-dagen Bu: för dig som gör mot andra vad du inte vill ha gjort mot dig själv.  Pröva någon annans skor ibland Tack: Till Jocke & co som bland annat ställer upp så att även billösa föräldrars barn kan spela fotboll. Grattis: Till BoIS och Wormos P95or som kom etta och tvåa i helgens cup Syd i Hässleholm. Heja er!

2010-05-18
Vem ska man tro på? Vem kan man lita på?  Medias fokus handlar mycket om pengar religion och politik  som alla ibland.. eller kanske rent av ofta leder till konflikter. Utan dem funnes inget att tjafsa om sa en vän. I Sverige råder religionsfrihet.  Kan man tycka vad man vill om men jag uppskattar att ingen tvingar mig att välja tro.  Kan man då tro på vad som helst? Alldeles säkert.  Det finns ibland dessutom anledning att undra om det finns någon hejd på vad galet man väljer att göra i religionens namn. Därmed inte sagt att religionen i sig är förenlig med det som görs.
Allt vad ni vill att människorna ska göra för er skall ni ock göra för dem står det i bibeln. I Talmud vänder man lite på det och menar att ”det som du inte vill att andra skall göra mot dig, det skall du inte göra mot din nästa” En hindu uttrycker det som ”gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta om det gjordes mot dig” och ”plåga inte andra med det som pinar dig själv” menar buddismen och” ingen av er är i sanning troende förrän han önska detsamma för sin broder som han önskar sig själv” säger islam .

Budskapen känns lika olika som hem tillgården säsong 42 och 67. D.v.s. inte alls.  Det här handlade om de stora världsreligionerna var och en med miljontals anhängare. Genom att välja ut texter kan man  anpassa budskapet till sina syften precis som jag nyss gjorde med kärleksbudskapet, den gyllene regeln eller vad man nu vill kalla den. På samma sätt skulle jag kunna plocka ut lösryckta förfärliga sekvenser ur var och en av dem om det hade tjänat mina syften. Sånt görs varje dag.
Men alla de små religioner och dess anhängare som åtminstone i Sverige får utöva sin religion, vilka är de egentligen? På förekommen anledning fann jag  t ex http://www.venganza.org/ the Church of the  flying spaghettimonster och deras anhängare- the Pastafarians. En annan tro att ansluta sig till är Maradonismen.   En blott tolv år gammal kyrka som grundades i Argentinas näst största stad Rosario. Kyrkan uppges i dag ha 120 000 medlemmar över hela världen. ”Diego vår som är på planerna. Helgad varde din vänsterfot. Tillkomme din fotboll. Ske din bollkänsla, såsom i himmelen, så ock på jorden". Den som vill bli medlem av kyrkan måste genomgå ett ”dop” som går till så att dopförrättaren kastar iväg en boll, som den nyfrälste hoppar upp och försöker nicka men i själva verket stöter till med handen. På så sätt anses den nya medlemmen ha rörts av "Guds hand" . Är det dags för bröllop gifter sig brudparet med händerna på en boll och svär evig trohet till fotbollsguden. I år är det enligt deras tideräkning år 50 D. D (Después de Diego) och den gud de prisar är förstås Diego Armando Maradona.  Förbundskaptenen som gör det oväntade; det som ingen förstår. En oberäknelig chef . På kant med grabbarna i mitten och många backar små. Hur i allvärlden tänkte han undrar världen. Någon undrar säkert om han tänkte. Hur som helst kan han vara en bra anledning att se på ett snart stundande fotbolls-VM,  om du är religiös eller icke.

I Landskrona har fotbollen traditionellt en viktig roll. För mig är det den enskilda faktor som förenar flest Landskronabor oavsett kön klass och etnicitet. Frågan är om det inte finns en grund för Sonnyismen.  Sonny Johansson - Alla tiders BoISare vald av folket, min granne må ursäkta. (Så även svärmor Ingrid som mer än en gång berättat om herr Cronqvists stiliga ben). 637 matcher, 309mål.  Ett flertal hymner finns redan med Rude BoIS som upphovsmän. Det är väl bara att sätta igång. Det här är ju trots allt staden där Kungen bor… och jo, han har facebook det har jag sett.  Vansinne? Någon skulle säkert hävda att en tro på kung Sune eller för den delen Diego Armando innebär att tro på någon som iallafall säkert finns.  Själv bekänner jag mig till en tro på det goda hos människor. En paraplyorganisation med koppling till de inledande citaten. Jag gör så gott jag kan med det jag har där jag är. Det räcker inte alltid men jag är bara människa och rätt så nöjd med det.

Veckans musiktips:

Veckans filmtips: Maradona
Ej lämpligt för personer under 10 år
Dokumentär. Spanien/Frankrike. 2008. 93 min.
Originaltitel: Maradona by Kusturica
Regi: Emir Kusturica.
I rollerna: Diego Armando Maradona, Emir Kusturica.
Sänds:19/5 CANAL+ First 01.40 19/5 CANAL+ First 11.00 27/5 CANAL+ Drama 08.20
Connie anser: - En film som ingen fotbollsfantast får missa!

Veckans bildsvep:

* * *

Inget krönikeläge

Tack: Jag är oändligt tacksam  för en snabb och fungerande sjukvårdsapparat med underbara människor .Till alla  er kända och  halvkända, som erbjudit  oss stöd och hjälp när jag/vi behöver: Tack för att ni finns där  och styrker  min tro på  människor Heja:sjukvården Grattis: i efterskott  Bosse Madsen. Du är en klippa! Bu:ar gör jag en annan dag

2010-05-11
Den här veckan är det inte direkt krönikeläge. En dejlig afton blev på en kvart a night in hell när maken fick en hjärtinfarkt. Livet är skört och det gamla ordspråket hälsan tiger still blir plötsligt väldigt begripligt. Den här gången hade vi tur.  Det handlade om minuter sa läkaren och de var på vår sida , minuterna. De minuter vi har borde vi ta vara på. Gör det.  Vi vet så lite.

 

* * *

 

Val och kval

Tack: för att du valde att läsa Bu:gar mig! Heja:heja heja BoIS…hoppas det hjälper… Grattis: J & familjen

2010-05-04
Livet är fullt av val. Den här veckan är det niondeklassarnas sista chans att ändra sitt gymnasieval. Inte så enkelt om man inte riktigt vet vad man vill syssla med i framtiden. Det finns dessutom otaliga varianter och profiler att välja på även inom samma gymnasieprogram. Valfrihet är bra. Men frågan är hur fri man är att välja. Att värja sig mot flashiga broschyrer som lovar guld och skogar kryddat med tillval som körlektioner, utlandspraktik och kanske en egen laptop är nog inte så enkelt när man är femton år . Denna valfrihetsterror finns i hela vårt samhälle. Redan som väldigt små individer tvingas man välja, fast man liksom inte klarar det.  Många har säkert stått bakom barnet och den pedagogiska mamman/pappan som uppmuntrat barnet att välja vilken kaka man vill på konditoriet. Alla sorter ska presenteras innan selekteringen och det går allt som oftast åt pipsvängen och den vuxne talar småningom i falsett för att möjligen kunna överrösta det i detta läge smått traumatiserade barnet som slutligen får den där kakan som väl var fin att titta på men som smakar vuxenkaka med moccalikör eller något annat det lilla livet ogillar.  Lite vuxenirritation ingår i den tänkta mysstunden. Ät upp nu . Du har ju själv valt…

Nu för tiden får man inte bara välja skola, kakor eller kanaler på radio och tv. Välja och välja.. det finns ofta samma innehåll i olika förpackning. Vi väljer alltså dagligen, aktiva val och passiva. En del saker har valts åt oss.  Idag skriver man inte i sten och då kan man för det mesta göra egna nya val. Ibland svåra, lätta, felaktiga eller rätta.

På Valborg valde J att bjuda på tårta till eftermiddagsfikat.. Tårta bjöd hon på för att hon var så glad & stolt över ett 80 grams kopieringspapper i ett vitt fönsterkuvert. Det tunna pappret var omsorgsfullt istoppat i en plastficka och vi fick alla se vad som föranledde denna glädje. Nu får ni får kalla mig Svenne sa hon med tydlig stolthet och nån mer än jag blinkade en gång extra . Nej vännen J hade inte bytt varken kön eller namn. Brevet var från migrationsverket som hade äran att meddela att frånomednuärdu  och din familj svenska medborgare.  Att det kan vara stort och högtidligt har jag aldrig tänkt på förrän då. Jag själv är svensk medborgare. Av födsel och ohejdad vana..hade inget val. Inte heller missnöjd utan ser mig som lyckligt lottad på många sätt -inte bara för att jag kan tycka och tänka vad jag vill. Jag kan säga vad jag vill och jag kan välja att låta bli.  J valde att visa oss och kommentera.  Men Connie sa hon.. hade det  inte varit fint med en svensk flagga på kuvertet? Ja som aldrig funderat över det är böjd att hålla med. Det missade man på migrationsverket.. ett vackert tjockare  papper  med en vattenstämpel eller ett sigill eller nåt som antydde att det faktiskt är värt något. Inte för att det är mer värt att vara svensk än något annat. Utan för att markera att hände något som någon sett fram emot och som gjort dem och deras omgivning glada. Migverket valde en annan väg. Jag väljer att bifoga en vacker bild med den här texten. Den betyder grattis på medborgardagen J!  Jag är glad att du är här.

* * *

 

Stöd är bra

Grattis: du är härmed inbjuden att delta i skapandeprocessen för den ännu odöpta filmen med nr 21 i Csaba Bene Perlenbergs numera digra samling. Anmäl dig och läs, tänk och tyck! Tack: och lov att domaren blåste av... kunde han gjort lååångt innan om jag fått bestämma.  Tur att jag inte får det. Gilla läget Connie. Heja: Madeleine Liljestam - sångfågeln som tog kungens plats och nu blivit draftad av Diggiloo- det ena berodde inte på det andra. bu –sväder var det I the highlands of Little country. Aprilväder i april. Så j-la otippat för henne som hade sommarskor med sig. Host, snörvel, …

2010-04-27
Stöd är bra. Alltid?   Jo, låt oss skilja på sak och smak… en tidning full av polariserande dravel jag inte på något sätt uppskattar, får massor av pengar för att trycka det jag uppfattar som växtförstärkande(=dynga) och det är på något sätt ändå rätt.  Mångfald vs enfald. presstödets styrka blir dess svaghet… liksom demokratin  blir huggen i ryggen av de som genom den söker sig från den …Aska i motorn önskar jag eder..
Sida upp och sida ner om invandrare och vänsterfolk alla placerade i kategorin kriminella, icke önskvärda. Det kräver inte direkt ett geni för att räkna ut att den hamnar mitt i krysset i vissa brevlådor. Funderar på om den delas ut i hela stan eller om jag i någon sorts missriktad välvilja borde känna mig utvald eftersom jag bor i ”det tystaste område jag någonsin hört” (lilla fröken Elsa på cykeltur riktning havet) och har erhållit nämnda trycksak. Liksom Tintin i Kongo ska detta bruna alster läsas i ljuset av den tid vi lever i. En modern tid. En upplyst tid. Förbi tiden för ”Nu ska vi sjunga” och Pippilottaviktualia och pappa negerkungen. Förbi åsiktsregistrering och tvångsterilisering. Det är nya tider nu.  Tider med Ipred, Ipren, FRA, buggning och dansbandskampen. Ätten Bernadotte ställer till med baluns och pappa kungen ger bort en dotter.  Anfäkta och anamma..  Så går det till i de moderna chokladbollarnas tid.  Rättvisa, jämlikhet och mänskliga rättigheter för alla som tyckertänkerliknarär som jag och de mina. Nog är det det som är sanningen, hela sanningen och inget annat än sanningen?  En tidning innehållandes brott härledda högerfolk, svenskar - pengafiffel svartjobb och stulna människovärden är det ens att räkna som brott? Skulle det föranleda samma intresse i samma brevlådor? Presstöd skulle den i alla händelser få. Med samma rätt.

Missförstå mig rätt. Inte på något sätt tänker jag att brott är försvarbara – oavsett vem som begått dem. Inte på något sätt. Inte på något sätt tror jag att en handling blir värre för att utövaren är född i Vladivostok. Ett brott är ett brott är ett brott och ska som sådant utredas av de som för detta ansvariga äro. Påföljden utdöms av rättslig instans. Svea rikes lag finns icke att uppdatera/uppgradera på nätet utan vi får vackert vända oss till politikarna för att ordna det. Så vist är det ordnat i en demokrati. Inget för kappvändare men tålamod är en dygd. Hur vill du ha det? Tänk en runda och hitta någon som tänker som du. Inte kortsiktigt och populistiskt röstfiske utan vad de verkligen tycker och hur konsekvenserna kan bli. Likadana alla säger du? Ändra på det då! Engagera dig och gör skillnad.   Det kommer ingenting till en knuten hand.

* * *

Algåritm

Heja: Hittade en ny dagens lunchare nere vid gamla Hjortens. Himmalagat… och det smakade det! Bu:ssen tar mig till Småland  några dagar. Kanske får man perspektiv på  tillvaron Tack: för sommarvattnet kära kommunen. Det var efterlängtat! Grattis: Kulturskolan på tjugoåret!

2010-04-20
Hur Gor’e Al?   Först global uppvärmning… Och nu ur askan i …askan. Temperaturen kommer, om jag förstått saken rätt, att sjunka under de närmaste månaderna och bromsa upp  växthuseffekten. Inte helt utan bieffekter. Mot naturens krafter står vi oss slätt. Eyjafjallajökull,- en tecken inför Jordens undergång? Ragnarök?   Och så den kommunala profetian om Landskronas sista chans.  Ingen rök utan eld och tvärtom - om man eldar med biobränsle avsett för skorstensfria spisar i alla fall. Då återstår bara att välja strategi.  Ska man lägga sig ner och dö eller ska man kämpa för det där man tror på? Om det är att bygga fina hus i potatisjorden eller sätta potatis i parketten.  Att bygga ihop Landskrona eller bygga ett nytt och sälja resten på blocket. 

Lika mållösa som ett randigt lag på starke Arvid står i alla fall folk med bägge fötterna på jorden och missar både det ena och det andra. De parkerade flygplanen påverkar både import och export och blir det ett långvarigt flygstopp kan det bli som på 60-talet sägs det. Och då menar de inte sex, love and no showers. Nej det är bye bye Thai och back to brun sås och potatis. Potatis är ju en svensk produkt från Sydamerika som funnits här redan innan sverigedemokraterna, så det blir inga problem.

För det finns väl fortfarande nån som odlar mat? Eller? Per Olsson han hade en bonnagård. Men den är kanske både uppköpt och avvecklad. Lian lian lej. Så långt från matens ursprung lever vi i jakten på välfärd att vi avvecklat både gårdar och kunskaper.  Hur odlar man exempelvis höns?  Då menar jag såna där glada hönor som får springa i det fria och även som blinda hitta ett korn ibland. Och filéer- inte växer de vilt? I min lilla koloni kan man på sin höjd hitta lite gräslök och timjan bland äppelträden men vet nån enda ickebonde hur man ska självhushålla på 7:e våningen med blott balkonglåda åt norr? Fru söker bonde känns som ett framtidskoncept – men det är ingen Algoritm.

En algoritm är inom matematiken och datavetenskapen en begränsad uppsättning (mängd) väldefinierade instruktioner för att lösa en uppgift, som från givna utgångstillstånd (starttillstånd) med säkerhet leder till något givet sluttillstånd. (wikipedia)

 

- Under askan glimmar glöden, sa Ulf Lundell.
- Ashes to ashes, svarade Bowie.

* * *

 

Mitt i maten stod en ko

Heja: Katzenjammers. Tack:  Johannesson för  härlig läsning! Bu: för dig  som, medvetet eller omedvetet, understödjer polariseringen i vår stad! Grattis: Seminarieskolan!

2010-04-13

Solen sken den morgonen. Staden var på fötter och en del på ända.  Uteserveringarna var folkade och stämningen var god. Och klockan blev fyra. Den där dagen vi hade väntat på. Vi var där alla. The Svärds hade visserligen ställt sig lite fel men det må vara dem förlåtet. Jag hittade ju ändå min plats till slut. Och nästa match står vi rätt direkt. Det har de lovat. På samma plats som vi brukar. Igenkännande nickningar och vink, glada miner och samma rutiner.
 Vi e’ inte från Hittarp. Den massiva ljudmattan stod i kontrast till den brungröna mattan som låg där framför våra fötter. Kämpa på kom igen randigt. Och tre minuter senare var han odödlig på hela IP, Nicklas Nielsen. Det hann gå nitton minuter och tjugo sekunder innan jag hörde det första –  ah men va f-n. De har ju ingenting. Och den klarsynte(?) mannen bredvid svingade sin bägare medan han menade att ” vi får inte ge upp än”.  Bra tänkt.
I halvlek blev det same, same - but different. Nielsen blev Nielsen.  Megafånerna ljöd oavbrutet lajv från Engelska: Forza, randigt, come on you BoIS, allez allez var de internationella uppmaningarna till gossarna på planen.  Vi var alla där. Så många, så olika men förenade genom de där tröjorna som sprang på den nu potatisbruna åkern.  Visslan ljöd och vi fick tre poäng. Allt var som det skulle. Men vänta nu. Antivalidis. Jag såg dig inte. Hörde dig inte.  Jag hoppas allt är väl. Vi saknade dig!

Saknar också ord för att beskriva de hatiska kampanjer som bedrivs från alla möjliga håll just nu. Människor som uttrycker avsky, inte mot handlingar, utan mot grupper på mycket märkliga grunder.  Idioti och idioter har varken ålder eller nationalitet utan styrs som mycket annat av tillgång och efterfrågan. Jag ser en möjlig lösning. De som inte gillar demokrati kan flytta till en odemokrati. Tillgången är god.  Hur är det med efterfrågan?

Avslutningsvis lite Kent:

* * *

 

I princip!

Heja:  BoIS!  Nu är det snart tid. Alla till IP på lördag. Grattis: Till den bästa Annikan Bu: eller bä? En del säger varken Tack:  för ordet.

2010-04-06
Alla har dem. Principer. En del har som princip att inte ha några. Dessa principer skulle man kunna likna vid ett antal knutar av  olika storlek  på ett snöre  av valfri längd.  Ibland går knutarna upp liksom av sig själv och principen som en gång var, faller i glömska. Ibland är det dubbelknut eller rent av nån sorts scouthärva som man liksom bara trasslar in sig i men ganska ofta är de  trots allt  användbara för att vi ska kunna visa vilka vi är; vad vi står för, och för att vi ska kunna  orientera oss i vardagen utan att kollidera med alltför många .

En av vännen C:s principer omfattar att icke åka till Ullared. Eller omfattade. Knuten gick på något förunderligt vis upp och blev till en ickeknut på rättesnöret. Huruvida jag har del i detta och borde känna skuld och skam kommer icke historien att förtälja. Det är en ren princip.

I ganska lagom tid foro C & C mot landet där man på ett lite lustigt sätt säger torsk, kortärmad sportskjorta och gurkburk utan att yppa ett enda litet r. Målet - kommersialismens budgetmecka ,där allting finns och ingenting saknas,  hägrade . Över ås och åar rullade den gröna bilen som om det vore ett riktigt bra fordon. Förarens spatiala förmåga understöddes av väl skyltade vägar och snart var de framme. Ingen kö stod i vägen och ganska snabbt inhandlades en och annan dahliaknöl samt en stark söt Halmstadsenap som man givetvis aldrig klarat sig utan. Sedan gick mycket tid åt att leta kundvagn. 0951. Så hette min kärra. Bra med plats och utan fyrkantiga hjul plöjde vi genom inköpsområdet som om vi vore ett. Men tu tre var den borta.  Vagnen förkom på det märkligaste sätt inte mindre än sju gånger och vilsen var jag både nu och då. Efter väl förättat värv och en  med hjälp och stöd upphittad samt parkerad  0951 for vi hemåt och där längs vägen tror jag att den lilla knuten åter kom på plats. I princip åker vi alltså inte till Ullared förrän knuten går upp igen.

Principer som är av betydligt allvarligare karaktär kan handla om demokrati och rättssystem. I Sverige har vi det vi har. I Landskrona som sedan några år tillhör just Sverige gäller bland annat oskyldig tills motsatsen bevisats. En grundbult. Många tycks mena att detta är en brist. Kommer vi att se vallöften som pläderar för ett omvänt tänkande?  En möjlighet är annars för de som känner sig hugade att söka sig till platser där man använder sig av denna omvända princip.  Vet inte om det fortfarande är så men Mexico har i alla fall fram till 2007 haft ett sådant system. Att  grova brott väcker ilska, avsky och fördömande är jag med på och jag kan enkelt sälla mig till de som känner så men jag tillhör de som uppskattar turen att vara född i ett land där demokratiska principer råder.  Där inte invånarna, utan poliser och domstolar, ska utreda och döma.  Jo, man kan tänka så utan att för den sakens skull ta ställning för något annat än just rättssäkerheten.  Annandagens manifestation visade en stad där det tokblåser mörkervindar från både öst och väst, men där  man när det gäller  ändå klarar att  förenas  IRL.  Ljus och mörker liksom kärlek och hat är varandras förutsättning.  Vi är runt 41000 invånare. 99 procent av dem är en himla stor samling människor. Det är ca 40 590 ickekriminella människor att jämföras med den % som enligt statistiken är motsatsen.  En av de 40 590  är jag, mörk i håret men blåögd, lång så det räcker, rökfri och levnadsglad. Du är en annan. Vi väljer var och en vilken väg vi vill gå.  Jag har valt.  Let there be light. Ledningarna är i princip dragna.

* * *

 

Jag har en Ajfån!

Tack: Och lov klarade sig vännen D när bilen voltade och blev total skrot. Änglavakt! Heja:   De som sett till att det blev en tjejmässa i år också. Grattis: till dig som vann 215 miljoner. Hoppas du behövde en slant  för det är visst statistiskt belagt att de som har lite ger mer.  Gör nåt bra för många. Vilka  möjligheter du har! Akta dig för girighetens fula tryne bara. Man vet aldrig när eller var  det dyker upp. Har du lust önskar jag mig ett leende. Bu: för  Novaamputationen. Behöver man kristallkula för att se…

2010-03-30
Jag har en Ajfån. Fast bara 3g – inte S. Det är kanske inte så bra.   Det tog bara två timmar att hitta var och hur man placerar sitt simkort för att kunna använda sin Ajfån.  Två timmar. Sökningen på google tog bara 0,10 sekunder och sen fanns lösningen på skärmen. Annars hade jag nog letat än.  En Ajfån är bra. Man kan göra roliga saker med den. Det säger alla. Kanske beror det på vad som roar en.  Jag vet hur man startar den fast man inte fick någon manual.  Manualer är överskattade. Man får helt enkelt prova sig fram.  Eller också googlar man fram lite tips. Är det så att man kan rosta bröd eller använda den som resestrykjärn eller vad finns det för roligheter jag kan ta del av?  Via Google hittar jag  att    ” Man kan jailbreaka sin Iphone. Då får man full kontroll och kan exempelvis ändra utseende efter eget tycke. (På Ajfånen alltså.)  De program som används för teman är idag Winterboard och Customize.  Winterboard är ett opensource svar på 1.1.x Summerboard.  Med Winterboard kan du enkelt ändra tema/ikonernas utseende samt ändra bakgrunden på hemmaskärmen. Med Customize däremot kan du ändra lite mer komplicerade saker så som att ändra färgen på chattbubblorna i SMS-applikationen.”
 

Mmm. Jag förstår vad ” ändra färg på chattbubblorna ”är men inte varför i all världen man skulle bry sig. Det andra fattar jag inte ett jota av. Jailbreak är i min värld en rätt bra låt med Thin Lizzy.  Någon fullfjädrad Aj-fåne verkar jag inte kunna bli men kanske kommer detta touchscreen-töcken att klarna även för mig. Den som har lever får se. Mage hade de i alla fall att vinna- de där blåröda i en av Landskronas större förorter; Helsingborg.  Grattis till det.  Blifven icke rädda I klentrogna. Jag har inte konverterat men en trygg supporter kan klara det mesta. Till och med att ens längsta son trots en tidigt lagd grund i det randiga och en uppväxt i en rejält randig familj, ändå bekänner sig till dessa ”andra” . 17 år. De där är hans lag. Kan verka hårresande men man kan leva med det. Förmodligen är det  en frigörelsegrej..revolt mot föräldrarna…   Och de har ju trots allt en BoIStränare som staty utanför sin arena. Och en del i vår minnesbank är de, för vem kan eller vill glömma 6-2, 4-3 eller 2-1. Mer än de där då förstås.

Fingrar i kors kan man ha om man lögnar. Det syns dock inte på nätet. Direktens aprilskämt 2009 gick jag på. Ordentligt. Rejält. Idag känner jag att jag skulle kunna göra det igen. Det handlade om Chelsea-Morten. Han som var randig ett tag under förra säsongen. Kompis med Drogba ,no doubt. Jo då. Och han hade fixat hit Didde till sommarfotbollen. Självklart. Det hade jag också gjort. Och man fattar väl att en kille som inte hade silversked i munnen när hans föddes (till den utpressande moderns glädjeutgår jag ifrån) skulle minnas känslan. Att se upp till någon. Att ge tillbaka. Klart att han skulle komma hit och visa lite läckra dribbels och dryfta världsproblemen med dåvarande ungdomsledarmantrellan alltmedan han skrev autografer till alla som ville och sju andra. Vem skulle inte tro på det? Alla andra visade det sig. Men en bra idé är det . Slå honom en signal Morten. Du får låna min Ajfån. Jag kan visa hur man ringer.

...avslutningsvis lite Påsk-info!

 

* * *

 

Div 3 lön för allsvenska insatser

Tack: Katzenjammers för somliga dagarJ Heja:  Bibblan!  Alltid med på tåget… Grattis:   Landskrona  i efterskott Bu: för klorsmak i vattnet även om det är ett ilandsproblem För övrigt är det bara 19 kvar…

2010-03-23
Nytänkande innovativ ungdom överraskar mig varje dag.  Sällan är de svarslösa och argumenterar både högt och lågt. Somliga  dagar är man mer mottaglig och har lättare att koppla på rätt våglängd.  Andra dagar är det knöligare att vara kompatibel. Det blir liksom radio Luxemburg på transistor kontra Spotify premium.  Oftare händer detta med de hemmatillverkade tonöringarna vars uppfinningsrikedom också den är gränslös. Ett golv med utspridda textilier är egentligen antingen billig tilläggsisolering eller en horisontell garderob.  Men det kommer alltid en dag när det inte finns någon återvändo. Läs: de rena kläderna har flytt & det som göms i snö kommer upp i tö..pling pling.  Liten fågel hittar gammalt frö.. Lång tonåring finner busskort, 20-lapp , föräldramöteslappen och mors cykelnyckel. 

I dag var dagen somlig och jag  har haft förmånen att vara med  på niornas muntliga nationella prov i engelska.  De är otroligt duktiga och när jag funderar på och jämför med hur min skola och mina kunskaper såg ut när jag var 15 blir jag uppriktigt glad för deras skull. De kan diskutera och reflektera medan jag blev en fena på att imitera.  I eat my peas with honey. It makes them  taste so funny.  Abrahams söner liksom regentlängden ingick i allmänbildningen och jag kände ingen som kände någon som varit i Afrika.  Det var i slutet på 70-talet och skomakaren skulle blifva vid sin läst. Och brunsås åt alla. Det var då och det, liksom åderlåtning och dass på gården, är för mig överskattat. 

Något som inte går att överskatta är det jobb Per Fredrik von Platen lagt ner. Han har lyft våra kunskaper till nivåer vi inte trodde var möjligt, detta enligt kommunalrådet Torkild Strandberg (FP) i en artikel på Direkten.
- Vi vill inget hellre än att hitta en roll för honom  i vår organisation, säger samma  kommunalråd enligt artikeln i  fråga om konsultens framtid.  Vi är glada om han vill fortsätta och vill man ha en allsvensk spelare i sitt lag och inte en från division tre, ja då kostar det mer. Han är värd varenda krona, avslutar Stad-srådet. Gott och väl att man känner sig nöjd med herr PFvonP . Men är det här då inte ett tankesätt som borde implementeras även i kommunens andra verksamheter?  I verksamheter där kunskaper behöver lyftas till, om inte oanade höjder så i alla fall till de nivåer som krävs för de konsekvensutredningar som behövs för att kunna fatta beslut som vi alla ska leva med. I en framtid i staden där vinden vände någonstans efter sekelskiftet.  Och jo kära stad-s/kommunal-rådet, allsvenska arbetsinsatser för div. 3 löner görs faktiskt varenda dag i Landskrona 
- En skön och märkvärdig stad - utan båtar till Köpenhamn .

 

* * *

 

Uti vår hage...

2010-03-16
Uti vår hage hoppa´ glada barn. På Exans  konstgräs lyste vackra blå och gula små fotbollsspelare i solskenet i lördags förmiddag och  de randiga eleganterna gjorde lite senare sitt bästa för att leva upp till förväntningarna på IP.  Samtidigt som vi njöt av att se ränderna dansa i vårsolen fanns det de som förberedde sig för  vårflod och pollenallergi. Då har jag inte ens nämnt melodifestivalen. Att jag inte  var den som vann vår lilla tävling är förmodligen uppenbart. Annars hade jag väl gått på i ullstrumporna om det. Men ändå. This is my life. This is my time. You show me the light and I go there.

Tack:till vuxna som bryr sig om även andras barn. Heja: Danne och vännerna som gick vidare i UKM Grattis: allrafinaste Frida Bu:ss är bra när man har punktering

Jag känner en Sverigedemokrat. Minst.  Det kan jag tycka vad jag vill om.  Minst en Sverigedemokrat känner mig. Förmodligen tycker hen vad hen vill även om mig. Vi pratar inte om att vi står mil ifrån varandra när det gäller hur vi ser på människor runt om oss. Vi är lika olika och olika lika. Vi pratar inte om partiprogram och ideologier. Vi pratar egentligen mest om sådant som inte betyder något.  Detta trots att vi lever i ett demokratiskt land där vi alla får yttra oss efter förmåga.  Eller kanske just därför. ”Frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser".   Det är en vacker mening värd att läsas om igen. Gör det.   Vi har alltså rätt att säga vår mening. När vi vill och om vi vill.  Vi får också lov att låta bli.

I veckan damp det ner en flashig broschyr om Landskrona i futurum i min gröna brevlåda. Om man inte alls tar upp omständigheter kring nyklubbade beslut och vem/vilka som är visionsupphovare kanske man i alla fall kan fundera på hur förväntningarna ser ut: Rädda Landskrona – sista chansen, Landskrona antingen eller… Mayaindianerna menade att jorden, och därmed Landskrona går under 2012 och Newton  har satt  sin final countdown till 2060. Maria Karlsson och Sandra Martinsson går inte så långt i sina slutsatser men tar ändå i sin uppsats upp att Landskrona stad är en av många kustnära städer som riskerar att drabbas hårt av en stundande klimatförändring. Den höjda havsvattenytan kommer leda till ökad erosion och en förändring av kustlinjens lokalisering på många platser. http://www.lu.se/o.o.i.s?id=19464&postid=1543838    

Att Landskrona saknar riktlinjer för lägsta tillåtna byggnivå kan man läsa i Klimatet Havsnivån och Planeringen (Malmö stad, 2008).  Kanske har detta ändrats. Kanske har man redan gjort konsekvensutredningar avseende miljöaspekter. Kanske har man faktiskt hittat lösningen på the riddle -Landskrona. Det är ju i såfall både gott, väl och hedervärt.   Jag tror att det även finns andra knep att använda efter behag.    Jag tror på kraften av plussitiva förväntningar. Jag tror på visioner och förankring- jo, det går att kombinera..  Om jag tror på tomten också?.. Jo..faktiskt, det finns gott om tomtar i vår herres hage.  Men jag är väl en sån som tror på allt.  På det goda hos människor & balans på karmakontot. Jag tror att det som sägs  ska ses i ljuset av det som inte .  Jag tror till och med på Sverigedemokratens rätt att tycka även om jag inte kan förstå.
This is my life. This is my time to stand.

 

* * *

 

Matchsajter...

2010-03-09
Nu kommer våren. Är du beredd? För med våren kommer kraven… Oavsett om du är en av dem som ska gå ner åtta kilo på en kvart eller öka i vikt när du läser recept har du något som behöver förändras.  Är det inte du själv är det ditt hem eller din hälft. Har du ingen hälft blir det än snärjigare. Vår är kärlek. Du förväntas och kanske förväntar dig att bli träffad av kärlekspilen med stort K. men hur går det till? Var träffas man i modern tid när man inte möts på kyrkbacken eller på dansbanan. När hundtricket inte funkar för att kattjäveln inte vill gå i koppel?  Och om man tycker att på Olivers sitter samma folk som 92, bara i andra skjortor.

Hur gör man? och var? Det ska väl jag ta och ickebrymigom tänker du kanske. Jag som senast förra tisdagen menade att jag är lyckligen gift. Helt riktigt kära läsare men jag har vänner som upplever detta som ett av livets större bryderier.  Dessa män/kvinnor är fantastiskt trevliga men dessvärre icke med varandra kompatibla. Åtminstone inte i dagsläget. Vad framtiden bjuder har vi ju inte en susning om. Jag har funderat och klurat och har inte kommit på något som skulle hjälpa. Internet är grejen menade en konsulterad vän. Köttmarknad menade en annan.  Han är dessutom vegan.   Jag kikade runt ett tag på ett par av de där sidorna som sysslar med förmedlingstjänster som i andra sammanhang kanske kunde kallas något annat.  Allt ser åtminstone på ytan lagligt ut . Några kameler byter icke ägare och jag förmodar att eventuella avtal ingås på frivillig basis.  Tänkte bistå med ett par exempel på kontaktsökande men bestämde mig för att låta bli. Det är lätt att raljera över hur man framställer sig själv men fundera på vad du skulle skrivit. Ingen lätt match tror jag.  I hela Europa har dessa matchsajter sin verksamhet och man tjänar stora pengar på avsaknaden av träffpunkter i VärldenoVerkligheten.  Många människor träffar sin partner genom dem och kanske är det en riktigt bra idé. För de som törs ville jag lägga till, men som en av vännerna sa: Det är ju inte säkert att nån är riktigt klok bara för att man träffats i verkligheten först. Sant kloka vän. Sant.  Den som vinner vågar eller var det tvärtom?  Nöden är uppfinningarnas moder sägs det och jag bjuder på en ganska svart men ändå fantastisk annons jag fann på Blocket. Ett alternativ utan medlemskap och utlämnande av personuppgifter.    Några ord på vägen får du också: Om man inte vet var man ska är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.

Tack: stort tack. För det mesta. Grattis: Linnéa, Andreas och alla ni andra som fick stipendier från L-A via Mr T(orkild). Stadens framtidshopp kallas ni. Hoppas nån kommer ihåg det nästa gång man ska fördela stadens inkomster mellan de behov som finns. Heja: Citadellmusikfixarna. Laleh.   :) Bu: man funderar vad som är på gång på gamla Pilängstorget… Att hiva ut Black& White med en månads varsel just innan säsongspremiären känns minst sagt märkligt.. Framförhållning är ofta ganska bra för många. För övrigt börjar nedräkningen snart.

Säljes av Ensam Varg.
Sökes; Ny hyresvärd och ny käring (obs, 1 R). Eftersom den förra kärringen (obs, 2 R) bestämde sig för att vara otrogen med vår hyresvärd så söker jag härmed efter en ny utav varje. Osså behöver jag en ny soffa eftersom den gamla gick sönder mitt i mitt arga utbrott.. Och gärna en ny säng eftersom de där 2 svinen kladdat i den gamla.. Osså en ny bil eftersom kärringen tog den förra..
Har ni ett pingisbord över så kan ni kanske skänka det oxå till mig så har jag ngt att göra på kvällarna.. Och kanske kan ni bjuda mig på middag (så tråkigt att äta själv..
Finnes;
Nyrakad (för en vecka sen) och nyduschad (för en kvart sen) ung man på 31 år.. Kan laga mat (Findus färdigrätter), är rik som ett troll (på erfarenheter iaf) och ser jäkligt bra ut (iaf så länge lamporna är släckta, enligt förra kärringen)..
Kan ni hjälpa mig, så hör av er!

"I know we could live tomorrow
But I know I live today,
I know we could live tomorrow
But I don’t think we should wait! No.."

 

* * *

Vårtecken...

2010-03-02
Hej

Hur mår du? Jag mår bra. Vädret är tja.. det är väl lika bra att avhandla det med en gång. I helgen var det nästan lite vårigt och människor kröp ur sina iden och log helt oprovocerat på gatorna. Många bilar blevo nytvättade, BoIS vann med 3-2 och hoppet återvände till våra frusna själar. Kanske ser vi nu slutet på de nationalistiska strömningar som gett oss ryska isvindar, tyskt donnerwetter och polsk storm. Nu inväntar jag bara ett stycke franskt oväder. Så lyckligt lottad är jag där jag sitter på min Fälad att jag kan raljera över dessa naturens krafter som vare sig FN, kommunalråd eller borgmästare rår på.

Heja: maken som vann biljetter till baktakten på fredag.. Grattis: på nästan- bröllopsdagen älskade maken. Nästa 29/2 blir det 20 år… Time flies Tack: för att det finns så många fantastiska ungdomar i vår stad. Ni har väl inte missat det? En marginaliserad majoritet tycks de vara. Det är de som ska ta hand om oss och vår stad sen…tänk på det! Bu: för att Harlekinarna inte har nånstans att vara. Ska det vara så? Är det möjligt ? Nu är det nog någon som bör skämmas en smula igen.

OS är slut och familjen kan åter börja kommunicera. Dvs jag får svar när jag frågar. Jag, ointresserad fryskylling har faktiskt sett ett och annat störtlopp någon stafettavslutning och invigning och tackohej. I gengäld har den rare maken genomlidit ett antal melodifestivaler.

Jag blir alltid lika förvånad när jag inser att man inte per automatik roas av program av typen Melodifestival. Glitter, glamour och gyllene skor kablas ut i rutan och vi är fria att njuta, avsky, charmas, förfäras och tycka precis vad vi vill. Strax är vi framme vid den stora festen. De kallar den så, hallåorna.. Hela Sveriges fest. Det är då vi ska ringa och ringa och överbelasta trådarna med att rösta på den låt som är rätt eller den billigare varianten - låta bli att rösta på de som är fel. Sen är det visst nåt jippo i maj också i Oslo men det är liksom en helt annan historia. På mitt arbete har vi bestämt oss för att ha en egen melodifestivaltävling … Tippa topp 3 tänkte kollegan med fotbollsintresse. Kul. Det är härligt med idéer. Lilla jag funderar. Ska man då rösta med hjärtat eller med hjärnan eller går det möjligen att kombinera? Som tur är kan man vänta en vecka till med att bestämma sig, för två av de tänkbara kandidaterna är inte klara. Vi får lugna oss till efter Andra chansen ..jo en sån kan man tydligen få även i dessa tuffa tider…

Reglerna är som följer: Rätt 1:a ger 30 p, rätt 2:a ger 20 och rätt 3:a logiskt dix points

Högst poäng vinner…ja vadå ?.. naturligtvis ära och berömmelse på hela arbetsplatsen & kanske kan vi , beroende på vem som vinner, exempelvis få höra vinnarlåten framförd av valfri kollega på en arbetsplatsträff… Jag vet vem jag skulle välja. En fotvandring till Glumslöv är ett annat tänkbart pris. Jag får nog återkomma i ärendet.

Soon time to kick some grass… den 14 mars, om 12 dagar, startar allsvenskan. F-n tro’t om man tittar ut. Vi som vill se randig fotboll får hålla i hästarna ett tag till. Den 10/4 är det utlovad premiär och Degerfors står för motståndet . Hur det ska gå? Det beror nog på om man ska tippa med hjärtat eller hjärnan. Eller går det möjligen att kombinera?

 

* * *