|
[klotter]-/planket
- är
främst tänkt för våra läsare som
själv lider av skrivklåda. Här har du chansen
att bli läst av tusentals besökare. På planket
lägger vi ut underskrivna texter som kanske inte direkt
är av nyhetskaraktär utan det kan röra sig
om dikter och krönikor. Möjligen låter vi
även insändare och efterlysningar få del av
utrymmet. Hur som haver, detta är läsarnas plats
på Direkten! Du mejlar ditt alster till adressen: info@landskronadirekt.com och uppger gärna "planket" i ämnesraden.
Bifoga namn och telefonnummer.
Planket rensas sporadiskt och inget
sparas.
JULPLANKET
Tips ang. Express och bärarlaget
Hej, jag har för mig att jag sett en artikel i en av tidningarna som Folk och bygd ger ut om Express- och bärarlaget. Gå in på deras hemsida där du även kan kontakta dem (om du inte redan gjort det förstås!) www.folkochbygd.se
Vänliga hälsningar
Agge Jönsson
Borstahusgumman i is
Foto: Hans Lehrecke
Gumman:
För första gången på femton år
isen ut till det ”blåa” når
så mycket is jag aldrig sett
jag tror att gamla Borstahusare ger mig rätt
is snart så långt ögat når
fortsatt kyla : Hela Sundet täcke får
P.S. Det ”blåa” är där tången bottenvegetationen tar vid och det börjar bli djupt. Hit men inte längre var en sträng förhåll ningsorder när vi var ute och ”stakade” eller rodde
Hans Lehrecke
Vad hände med Dana Scarlett?
Jag skulle bara vilja tipsa alla nostalgiska Landskronabor om en fantastiskt trevlig hemsida om färjetrafiken i Landskrona.
http://www.landskronaoverfarten.se
Det skulle vara intressant om någon av Landskrona Direkts läsare viste vad som hänt med Dana efter branden?
/ Mvh Magnus Andersson
Vad vet du om EXPRESS & BÄRARLAGET ?
Jag vill göra en liten efterlysning ang. historik om EXPRESS & BÄRARLAGET, som var ett stort företag under min uppväxt.
Min och mina två bröders far ERIK NILSSON var en av delägarna.
Han efterträdde sin svärfar, vår morfar MAURITZ HÄGG.
Ungefär vid det skiftet övergick transporterna från hästar till de första lastbilarna. Eftersom Erik inte är i livet längre skulle vi syskon tycka det vore roligt om någon har nåt att berätta.
På senare decennier har ju "EXPRESSEN" upphört för att vara transportföretagen OLSSONS och CLIFFTON.
Skulle vara intressant om någon har ett och annat att berätta.
Gunnel Persson
Nyår tvåtusenelva startar med fin symbol (11.01.01 )
Nyårsönskan för 2011
Det största som kan hända
är om någon energiproblemet kan vända
så att nänniskan med naturen åter blir vän
genom att energin mera använda igen
På många håll det redan sker
jag tror dock man kan göra mer
nöden är uppfinningarnas moder
med människans fantasi finns det många metoder
så att en miljövänligare värld vi får se
av hjärtat vi åter mot framtid vill le
Fyrtal (11.01.01 ) bör vara fin symbol
i jakt efter resurshantering mera snål.
Hans Lehrecke
Inför nyåret 2011
Mera vän med naturen
och likaså kulturen
mindre av begär
mera hänsyn till misär
Port-au- Prince, Chile
Eyafjallajökull, Pakistan, BP-katastrof
ryska bränder, Ungernkatastrof med flera
låt oss minska effekten
och där det går den eliminera
låt Afganistan, Sudan, Israel/Palestina
med flera få ro
så att man tillsammans åter i lugn kan bo
Efter ett globalt sett varmt år
den sista timmen snart slår
den sista månaden säkert många lurar
när i kylan vi med varandra kurar
första advent, Lucia,jul, nyår alla blev kalla
och många köldrekord säkert lär falla
med mänsklig värme samt sol i retur
vi kanske ändå får ett år i dur.
Hans Lehrecke
Hur var julen?
Allt gick bra.Vädret var idealiskt, 25 grader och sol. Annars kan man inte lita på vädret. Efter tio års torka har det regnat mer än någonsin. Ett par dar före jul regnade det 22 cm på ett dygn enligt väderleksbyrån. I en spann (hinkar finns inte hos mig) i trädgaarden mätte jag att det var rätt. Av sex barnbarn var tre i andra delar av världen. Bara de tre äldsta var hemma. De tre har partners som är lika snälla mot mig som barnbarnen. Två frånvarande barnbarn kan svenska men de närvarande kan bara de tre viktigaste orden: hej, hejdå och farfar. För de snälla partners har jag hittat på ett nytt ord. svärbarnbarn. På engelska blir det grandchild in law.
Göran Hammarström
Melbourne
H.M. Konungens jultal
Konungen i sitt julatal
liknade jordytan vid ett äppleskal
och daggdroppe på skalet är människans liv
ofta följt av onödigt kiv
Om skalet brister och daggen torkar bort
för många då blir livet kort
Haiti , Pakistan oss påminner
att i livet vi ej långt hinner
många katastrofer beror på människohand
som missbrukar hav och land
För människan vore bra att följa bön (ärkebiskop Anders Wejeryd )
då skulle vi också få vår lön
att livskraft i skapelsen vi värnar om
till en bättre värld vi kunde då säga:kom!
En julnatt vid pianot
Att lyssna till pianospel är unikt
som avspänning finns ej något som är likt
med ögonen slutna jag finner melodi
och notläsning struntar jag i
ej bunden av något då mår jag bäst
skönt är att i musiken få vara gäst
och julnatten bjuder på skön musik
så är den ej heller andra lik
”o Du saliga”,”stilla natt” får mig att drömma
och många av dagens bekymmer att glömma
Hans Lehrecke
Jul 2010
Vad ska vädret bli? Troligast uppåt 30 grader och badväder. Vill det
sig illa, blir det kallt med 15 grader eller för varmt med 40.
Och maten? Skinkan ska serveras som mamma gjorde det med sviskon (det
heter visst också katrinplommon), äppelmos och varm kokt grönkål. Hon
brukade också ha portugisiska sardiner så det har jag. Korv kan jag inte
tillverka som hon så jag köper prickig korv. Sen väljer jag varje år
en eller två av sillsallat, Janssons frestelse, kokta ägghalvor med Kalles
kaviar, matjessill med sur grädde och grälök och köttbullar med lingon.
Med hjälp av IKEAs matvarubutik kan allt detta lagas. Därifrån kommer
också en burk med pepparkakor. Och brödet blir knäckebröd fast det inte
är skånskt. På 1920-talet kunde min pappa från Sandviken inte köpa det
i Landskrona utan fick importera det från en affär i Sandviken.
Och julklappar? Som en eftergift åt Australien där jag bor ligger julklapparna
under plastgranen och inte i en säck. De utdelas på julafton efter julmåltiden
för släktingarna. För befolkningen i allmänhet har inte julen börjat
men även de mest australiska av släktingarna har fått vänja sig. Barnbarnen
har varit glada att efter maten få julklappar och sen mer julklappar hemma
på juldagsmorgonen fast det blir knappt fler på det viset.
Och vad är mer viktigt?
Julottan i Svenska kyrkan. Det är inte lätt
att vakna i tid till klockan sju men det är värt besväret. Det är trevligt
att ta i hand och säga god jul till gamla och nya vänner. Det är ju midsommar
så den stämningsfördärvande solen brukar föra vad den kan. Men det går
rätt bra att motverka med svarta förhängen för fönstren.
Göran Hammarström
Melbourne
Julålen
Förr fanns ej bokstaven å i danskan och fram till 1658 var Skåne danskt.
På den tiden stavades bokstaven med aa. Den ädla julfisken, fångad i Råå-ån , kunde då stavas om den var rå: raa Raaaa-aal, alltså med ej mindre än åtta a:n-. Nu tycker jag, att det är upp till läsaren att komma med förslag hur vår skånska ål kan anrättas.
Hans Lehrecke
Vit jul 2010
När nu julen står för dörr
så blir den som många tror som förr
kung Bore har lyssnat till gammal bön
efter höstens rusk vi får vår lön
Snöransonering hos oss rår
max två av tio oss snöflngor når
dock i år Du har din chans
på missade tillfällen ta nu revansch
och Bore årets sorger i snön gömmer
så att vi dem lättare glömmer
Låt ljus från snön bli en symbol
att vi nya påfrestningar tål
med vit jul färden går mot nytt år
med ljuset stegen lättare går
Låt snön ge solen mer av styrka
till glädje för alla som solen dyrka
Hans Lehrecke
Julölets lov
Julöl har sin rätta plats
När mot julfirande Du tar sats
ölet har en märklig förmåga
att i juljäkt skapa tåga
och när jul och öl är slut
tänk på att påskebrygden står på lut
Hans Lehrecke
på uppdrag av jurypanelen
Julefrid
När har en fridfull jul varit mera efterlängtad än nu efter ett ovanligt turbulent år fyllt av naturkatastrofer, ekonomiska kriser, krigshandlingar och vapenskrammel. Året har inte saknat positiva inslag som större engagemang för medmänniskan och naturen. Måtte mänskligheten nu få en andningspaus. Jag hoppas, att vi efter detta orospäckade år kan se fram emot en ljusare tid, där medvetenheten om våra medmänniskor och naturen ökar och att genom ökad förståelse naturens krafter förhoppningfullt förhåller sig lugnare.
Låt julen bli en tid av frid
där vi varandra ger mer tid
som gör att glädjen återvänder
då tror jag ännu under händer
Hans Lehrecke
Lack var viktigt
Agge påminde mig om hur viktigt det röda lacket var. Ingen julklapp var möjlig utan det. Barn spillde ibland en droppe brännhett lack på sig. Jag fick ett ärr för livet vid pulsen på högra handen. Om vi träffas ska jag visa. Nä men!... Jag har inget ärr. När jag kollade sist, kanske för tio år, sen var det där. Så nu vet Ni och jag att lackärr håller inte mer än åttio år.
Göran Hammarström
Minnet av bardomens jular
Mina minnen från jularna förr är främst dofter och ljud. Doften från julgran, stearinljus, lack, äpplen och kryddnejlika, det är dofter som tar mig tillbaka till julen förr. Jag minns hur man gjorde inköp och inpackning av julklappar i smyg så att syskon och föräldrar inte skulle veta vad de skulle få. Sedan blev det gemensam lackning med sigill på alla klapparna.
På julafton kom tomten och pappa gick och handlade tidning - fast i omvänd ordning! Julklappsutdelning med ett evigt klämmande på paketen och när säcken var tom och tomten hade sagt hej då slet man upp paketen.
-Titta jag fick en....... och titta här en sån som jag alltid önskat mej........!
Glädjeropen blandades med julmusiken som spelades svagt i bakgrunden. Och så julsvängen genom lägenheten: -"nu´re juligen å nu´re juligen........!
Mamma, pappa, farmor och farfar, mormor och morfar jag själv och mina syskon hand i hand förenade i årlig jultradition. Ja det var tider det!
Agge Jönsson
Jul på tjugotalet
Det är med tvekan som jag fattar pennan. Läsaren ska nu fatta att jag bokstavligen fattar pennan för jag kan ännu inte skriva på datorn och samtidigt tänka. Jag tvekar för jag har inga så intressanta händelser att berätta om som i det första bidraget till julplanket. Men mat duger kanske att tala om.
Skinka och lutfisk hade väl de flesta till jul. Och risgryt var väl vanligt. (När min familj flyttade till Gävle fick jag lära mig att det hette risgrynsgröt.) Det intressantaste för barn var givetvis att hjälpa mamma att baka pepparkakor. Hon gjorde också god julkorv. Hon köpte kött och korvskinn och hade en köttkvarn som hon vevade på och fyllde skinnen.
Annars var hon sällan i köket. Det var jungfrun Nellys verksamhetsområde.
Min pappa visade sig likt karlar på den tiden aldrig i köket. Han kunde inte ens koka kaffe, te eller ägg. Men till julen hade han en idé. Han köpte inlagda sillar på den bohuslänska sillaskutan i hamnen. Jag följde med honom och förundrades över det egendomliga språket. Det gick att förstå, men knappt.
Så rensade han fisken och finhackade den och rödbetor. Det blev en god sillsallat fast han inte kommit på att potatis och äpplen hade gjort den ännu godare. Han arbetade vid matsalsbordet även om han kanske hade hittat till köket.
Han hade också en annan idé om julmat. Före jul kom det blodapelsiner från Italien som han ivrigt väntade på. Hos oss hörde de till julen.
Göran Hammarström
JULPLANKET
Litet julminne från landskronabalkong
Min vördade mor älskades av alla barn, dels för sitt lekfulla sätt och dels för sitt engagemang för framförallt släktens ungdomar. Detta kunde ta sig olika märkliga uttryck, särskilt i juletider och jag ska därför snabbt föra er in i handlingen.
Detta var året 1952 och vi tiotalet närvarande kusiner med flera andra ungdomar var nästan alla mellan fyra och tolv år gamla, således ett rejält litet gäng som inget högre önskade än att tomten skulle dyka upp. Nåja, medan några av oss fortfarande var kvar i tron på tomten hade andra börjat nå det stadium där tvivlet gnager. En del av oss hade ju redan fått del av min mors överraskande sätt att uppträda som tomte, medan andra fortfarande var oerfarna på den punkten: allra minst den 11-åriga flickan från Tyskland, som aldrig i sitt liv, vare sig fått uppleva en jultomte eller ännu mindre ett rejält svenskt julfirande.
Det som nu hände, skulle förändra hennes liv och det utspelade sig på Viktoriagatan 22 i Landskrona julen 1952. Till saken hör att denna flicka vid fem års ålder blivit biten av en get, som smög fram bakom henne, och som svit av chocken förvärvade hon en mycket svår stamning.
Nåväl, nu var hela hennes familj på besök. Fadern var vän med vår familj genom boxningen. Han hade varit med i tyska landslaget 1948 och mamman var från Finland.
Traditionen i vårt hem löd att en tallrik gröt skulle ställas ut på balkongen mot en gård på baksidan av huset. Redan fem timmar innan tomten borde anlända var alla kusinerna spända och nervösa. Vem skulle få flest julklappar och hårdast? Ju närmare klockslaget kom desto mer ökade nervositeten bland ungarna och när min mor slutligen högtidligen bar ut grötfatet på balkongen trampade 10 kusiner med som en lång darrande svans med de yngsta sist, som en skallra. Givetvis påverkades vår nya kompis från Tyskland av det här dramat och hon var lite blek om nosen redan nu. Hon förstod svenska bra eftersom mamman var finlandssvenska.
Efter ungefär en halvtimme var det dags att vittja grötfatet. Hela gänget drog iväg till balkongen, men grötfatet stod orört, inte minsta munsbit hade tagits och besvikelsen var lika stor som spänningen.
Halvtimmen före nästa besök på balkongen präglades av oro i hela barngänget. Men till slut sa min moster att nu var det dags att titta igen och alla drog iväg i ett moln av nervöst tisslande och tasslande.
När alla stod ute på balkongen och stirrade ner i grötfatet såg alla genast att nu det var tomt. Inte nog med det: Bakom balkongdörren reser sig en väldig och oformlig figur utrustad med en enormt ful och grotesk hemmagjord tomtemask väl synlig genom balkongglasen. Med mullrande stämma deklarerar figuren att det nu bara är de snälla barnen som får julklappar. Scenen som följde kunde ha varit regisserad av Fellini. Under rop av fasa och skräck ska 10 kusiner plus moster försöka att på en gång ta sig ut från balkongen och in genom lägenhetsdörren. Men allra först är flickan från Tyskland. Hon sätter nytt barnrekord på 20 meter medan hon fullständigt skräckslaget ropar på mami och papi och kastar sig i famnen på lika skräckslagna föräldrar. När unghögen väl är inne öppnar grannarna dörrarna och tittar undrande på min mor, som nu tagit av sig den hemmasydda tomtemasken och lite förläget förklarar situationen innan hon tar säckarna och stänger ytterdörren.
Lugnet lägger sig så småningom. Klapparna delas ut.
Och flickan från Tyskland blev av med sin stamning.
Ulf Aulin
|
