[klotter]-/planket - är främst tänkt för våra läsare som själv lider av skrivklåda. Här har du chansen att bli läst av tusentals besökare. På planket lägger vi ut underskrivna texter som kanske inte direkt är av nyhetskaraktär utan det kan röra sig om dikter och krönikor. Möjligen låter vi även insändare och efterlysningar få del av utrymmet. Hur som haver, detta är läsarnas plats på Direkten! Du mejlar ditt alster till adressen: info@landskronadirekt.com och uppger gärna "planket" i ämnesraden. Bifoga telefonnummer.

Planket rensas sporadiskt och inget sparas.

Dockan på rymmen

Dockan tröttnat har på plats
mot Häljarpsmad med  Berit tog sats
av högvatten stor hjälp hon fick
en bra bit upp på land det gick
jag undrar just vad hästar tror
när på  ny gäst de  i hagen glor

Hur skall rymlingen nu komma tillbaka
vad man än gör man måste försaka
miljö och Koole för notan står
när färden snart  tillbaka går

Och när dockan  tillbaka vänt
jag hoppas det ser ut som om ingenting hänt
I bakgrunden vi ser arbetskompisar som sörjer
till återkomsten det ännu till vårdagar dröjer
en märklig syn för bilister  då försvinner
och vill Du njuta Du än några veckor hinner

Hans Lehrecke

Långebartil

Hans Lehreckes intressanta bidrag om Sillabussen med den fina bilden får
mig att tänka på ett annat av hans bidrag för länge sedan. Han skrev
om konstapel As egendomliga yttrande. Lehrecke hade med Bertil som var omkring 35 år busat på vägen. När sedan konstapel A fann Bertil gömd under en båt, sa han att han skulle tala om det för Bertils far.
Om mitt antagande är rätt, som det med stor sannolikhet är, är yttrandet
inte egendomligt. Bertil behandlades av sin far och dennes bekanting konstapel A som det barn han var.

Omkring 1930 gick Långebartil omkring på gatorna och var av alla känd
som idiot. Han var då omkring tio år. Hans förstånd var som om han var
fem. Han fick inte eller kunde inte vara med jämnaåriga som satt på cyklar
och cirklade på Saluhallstorget och gjorde därifrån utflykter. Vi spelade
fotboll på läroverksgården eller Exercisfältet. Mina möten med Bertil
var inte särskilt behagliga eftersom vi inte var på samma nivå. Han ville
leka polis och tjuv. Som polis ville han känna i mina fickor för att finna
tjuvgods. Det var inte mitt slags lek.
Han var lång för sin ålder. Därav var namnet Långebartil. Man visste
att hans pappa var polis.
Om mitt antagande är rätt, var konstapel A en vän till Bertils far. Man
kan inte anta att Bertils förstånd hade utvecklats till en vuxens och han
behandlades som ett barn av konstapel A.
Att höra av Lehrecke att Bertil vid 35 års ålder var springpojke på Nannas
konditori gläder mig. Det var ju bättre än att planlöst vandra omkring
på gatorna även om att vara springpojke ofta nämndes som det lägst möjliga
yrket.

I vissa hus fanns i den fina uppgågen en skylt: "Varubud hänvisas
till köksingången".
Någon ung läsare tänker kanske att det var inte vackert att kalla Bertil
idiot men det var helt enkelt det vanliga uttrycket även om det fanns andra
ord som sinnesslö, fåne eller svagsint. Barn och vuxna som var idioter
skickades till idiotanstalter eller sinnesslöaanstalter. Förskönande ord
som förståndshandikappad fanns ännu inte.

Göran Hammarström

Sillabussen - hundra år i år

Landets förmodligen första reguljära omnibusslinje öppnades den 1 maj 1901 i Landskrona. Efter 10 år med hästdrivna fordon kom den första motordrivna bussen i trafik 1912. Bussenlinjen trafikerade Borstahusens Folkskola - Rådhustorget samt Rådhustorget - Karlslund.

2011-01-25
Jag minns från min barndom en fyrkantig buss som vintertid hade ett flak i aktern. Den trafikerade till en början bara Borstahusens folkskola – Rådhustorget i Landskrona. Det rör sig faktiskt om Sveriges första busslinje.

August Rothoff betraktades som ägare men i verkligheten var det nio delägare med bl.a. de i Landskrona kända namnen Krönlein samt Tranchell. Firman startade av Karl Rothoff, Augusts pappa. Denne startade trafiken med en hästomnibuss på 2 till 3 hästar. Antalet hästar tjugodubblades , när Scania-Wabis bussen gjorde entré. Bussen gick i ur och skur och den trotsade också snöglopp och ishalka på Strandvägen.

Mina minnen går tillbaka till tiden före samt under andra världskriget, då August själv till en början satt vid ratten. Jag kommer ihåg den fräna doften av gengas, när man skulle stiga på. När man väl steg in slog ångor emot en, som i större koncentrat hade kunnat tjäna som bra drivmedel. Rattonykterhet existerade inte på den tiden. När jag vintertid tog nästa steg in bussen slog lukten av fisk emot mig. Då var nämligen bussen fylld av fiskargummor på väg till staden för att sälja nattens fångst. De tog det säkra före det osäkra. Under den ljusa årstiden rullade man sina börar till staden. Lena Lerviks skulptur, som finns med på annan plats i denna skrift, påminner om denna tid. De många kjolarna var lättförklarligt ett eldorado för loppor. Kärt barn har många namn. Bussen kallades också för loppebussen. När min pappa åkte med bussen,kom han garanterat hem med en loppa , om han inte hade avyttrat den på sin arbetsplats och inte fått någon påstigning på hemresan. Han var förresten en mästare i att fånga den och sedan ta den av daga genom att knipa den mellan naglarna. En liten blodfläck på badkarskanten påminde oss sedan om det som varit en loppa. På lejet hette chauffören ”Agust eller Ågust” men definitivt inte August.
Likaså sade man ”aga ” istället för åka.

Min tant berättade , att jag sade, när jag var riktigt liten och skulle åka buss: ”Jag vill åka med Aga”.

Givetvis hade bussen också sina fripassagerare och de föredrog att åka i det fria. När lastflaket var tomt intog vi sillslådornas plats för att åka från skolan till trafikdelaren till Nedre gatan. På vintern, när gatan var täckt av snö, hände det att vi tolkade elfte bussen genom att hålla oss fast i flaket. Detta gick tills grusbilen kom som spelfördärvare och det tog även slut med skid- och sparkåknngen på gatan. Sillabusstiden varade till efter kriget, då biltrafiken kom igång och fisken kunde transporteras på annat sätt.
Linjebuss kom att överta verksamheten med”moderna” bussar .

Sillabussens konkurrent, sillabören, togs tyvärr också under 1950-talet ur drift.

Hans Lehrecke

Replik till Leif Thorsell (m):

Leif Thorsell (m) tar i ända från fotknölarna när han påstår att vi  socialdemokrater av okunskap och dålig läsförmåga driver sabotagepolitik och att vi säger nej till alla nybyggnadsförslag. Att vi ljuger!
Leif Thorsell har fel. Vi säger bara nej till de dåliga förslagen och planen för Norra Borstahusen är till de delar om handlar om campingen och Lill-Olas ett mycket dåligt förslag.
Det finns idag en gräsyta norr om Borstahusen. Den vill Treklövern bebygga med hus – en villamatta om man så vill. När den ytan är bebyggd och asfalterad finns inte gräsytan kvar.
Den är borta för all framtid.
Lill-Olas strandnära skogsområde, som besöks av många landskronabor under sommarhalvåret är en oas och rekreationsplats. Nu skall Lill-Olas naggas i kanten av den flyttade campingen. När detta sker blir inte området större.
Man kan inte både ha kakan och äta upp den. En lärdom som de flesta av oss förstår. Men inte Leif Thorsell.
Jag hoppas fortfarande att alla Landskronabor, som haft stranden norr om Borstahusen och Lill-Olas skog som ett älskat utflyktsmål, som kunnat ha grillfester eller beachvolleytävlingar utan att störa grannar och alla de som kommer från andra kulturer och som här ute hittat ett andningshål och tillflyktställe inser att Treklöverns förslag kommer att begränsa detta. Planen för Borstahusen berör därmed inte bara kapitalstarka, presumtiva bostadsköpare som vill kunna äta frukostflingor med utsikt över vattnet. Planen berör i allra högsta grad alla Landskronabor!
Det finns inga vettiga argument att för all framtid förändra detta fritids och rekreationsområde. Leif Thorsell står lika naken som kejsaren själv. När argumenten tryter tar han till brösttonerna.
Vi ljuger inte och vi saboterar inte. Vi gör vad demokratin kräver av oss. Pekar på hur majoriteten låter politisk och personlig prestige riktas mot oss. Men som slår hårt mot alla landskronabor.
Leif Thorsell och Treklövern värnar om fåtalet. Vi socialdemokrater värnar om alla.
Min och vår kritik är saklig och direkt. Bygg gärna ut Landskrona enligt Vägvalsförslaget. Men lämna nuvarande Campingplats och Lill-Olas ifred. Att vi värnar om fritids och rekreationsområdet norr om Borstahusen betyder inte att vi säger nej till alla nybyggnadsförlag, Leif Thorsell!

För S-gruppen i KS
Leif Olin (S)

Ren sabotagepolitik av S

En del sossar bedriver idag ren sabotagepolitik i Landskrona. Baserat på dålig läsförmåga och okunskap och med devisen att det var bättre förr ljuger man friskt både i talarstol och i insändare. Alla nybyggnadsförslag som treklövern lägger fram som innebär positiva förändringar för Landskrona motverkas konstant eftersom S inser att den inflyttning som detta leder till inte gagnar det egna partiet. Att det är bra för Landskrona bryr man sig inte ett dugg om. Bl.a. Leif Olin påstår att den nya planen för Borstahusen innebär att stranden och marken för rekreation och fritid i Borstahusen skulle bli mindre när man bygger på campingen. Detta är ren och skär lögn. Mark för rekreation och fritid ökar med 48 % enligt treklöverns förslag. Det är bara att läsa innantill så ser man att så är fallet.

I brist på egna idéer levererar Leif Olin osaklig kritik, kanske i förhoppningen att säger man en sak tillräckligt ofta så blir det sanning för alla. Landskronaborna är dock smartare än så Leif Olin och det finns dessutom några visionära s-ledamöter som i byggnadsnämnd & fullmäktige inte deltar i beslut som rör de nya planerna, vilket brukar betyda att man har en egen åsikt i frågan eller så inser man att skall Landskrona få den förändring som vi så väl behöver finns det bara en väg att gå och det är treklöverns väg.

Leif Thorsell (m)
vice ordf. stadsbyggnadsnämnden

Vinterbadandet

Hans Lehrecke på väg ner i sundet för ett skönt vinterbad 95/96.

Redan  när jag bodde i Landskrona förlängde jag höstbandet på Cement i Borstahusen och plötsligt var backarna snöklädda. Jag mådde förträffligt och fortsatte med badandet, när jag hade flyttat till Glumslöv. Det blev lite obekvämare att ta sig i  det iskalla vattnet från en sig trappa och bara ett nedisat räcke att hålla sig i. Så småningom skulle jag få sällskap av mina tre söner, som även vintertid i mörker följde i pappas fotspår för att i skenet från bilens strålkastare klä om och hoppa i.

Det kunde hända, att jag någon vintermorgon fick skotta snön från kajen så att jag kunde bre ut filten för att kunna gymnastisera efter badet. Det viktigaste var, att det inte blåste. Jag kom ju ändå från den sköna varma sängen. En kvast fanns alltid med i bilen. Fusk med bastu förekom inte. Det fick räcka med sängvärmen.
En gång skar jag mig blodig av tallriksis. Den dagen var det minus två grader i vattnet medan luften höll minus sex.  Lite senare åkte jag skidor  i Glumslövs backar. Det var nästan som på Sicilien bara på en något lägre nivå.  Jobbigaste var egentligen höststormarna då jag fick ta mig i land på läsidan vid södra kajen.

Hade ofta spännande upplevelser på kajen, som lekande minkar som klättrade omkring mig, när jag gymnastiserade.
En morgon hade backen söder om hamnen rasat. Stranden  var full av lera och jord och mot himlen dinglade några staketpinnar, påminnande om vad som en gång varit ett staket.
Allra bäst mådde jag av vinterbaden, när jag läste i Lund andra gången och hade examensskrivning. Jag var glasklar i huvudet under hela det skriftliga provet, som varade i sex timmar.

Jag höll på med dessa bad hela vintern med undantag av en månad innan skidresan,
- Jag vågade inte äventyra den.
När jag en dag tog den då 97-årga Ida Lidholm med på en tur till Sundvik, började   Ida att berätta lyriskt om sina bad vid Kalladhuset. Hon skulle hålla på ett år till och missade hundraårsdagen  med ett år. Väl hemma bad hon om att få en  cigarrcigarett. Det kan väl inte vara bra sade jag”, varpå hon replikerade ”Jag bara pattar”.

Jag vill inte undanhålla läsaren den historia  hon därpå serverade:
En dam i staden var känd för sina ansiktslyftningar - Efter hennes sista utbrast Ida: ”Är Du inte rädd för att få pipskägg".
Till synes  mådde inte Ida illa av vinterbaden och själv hade jag fortsatt om inte byte av knä - och höftled kommit i vägen.

Vintern i Borstahusen 1940 var tuff inte minst för yrkesfiskarna och den unge Hans Lehrecke hade ännu ej börjat vinterbada.
- Jag tror jag började med det 1968.

Vintern 1941 och yrkesfiskarna drog upp båtarna på isen inne i Bortsahusens hamn.

Hans Lehrecke

Vägval Landskrona

Framgångsrika kommuner samarbetar över blockgränser om så här stora projekt. Att som här i Landskrona utesluta halva fullmäktige och hela befolkningen ur beslutsprocessen är ett recept på fortsatt splittring. Det sorgliga är att det utan tvivel funnits stora möjligheter till bra kompromisser i det här förslaget om vägval Landskrona.

Och kompromisser behövs i en tid när alla vill till himmelen men ingen vill dö. Det går liksom inte att bebygga ett helt område hela vägen ner till stranden och i samma andemening hävda att man ska behålla det. De politiska beskrivningarna blir lika paradoxala som Timbuktus text. Men som sagt, framgångsrika kommuner samarbetar och kompromissar över blockgränserna.
I Loser-Landskrona gör man det inte. Att kivas och tjuvnypas är allt för lockande. Väldigt många borde gått till psykologen redan när varvet la ner. Men det är så väldigt mycket enklare att leta syndabockar i ankdammen än att släppa taget och gå vidare. Det innebär i förlängningen att man blir en kommun som investerarna undviker av rent praktiska skäl. Pinsamt att en höger-sosse som jag ska behöva lära kommunledningen en så självklar sak.

Måns Back Nilsson,
fullmäktigeledamot (s).

Alpminnen

När jag inte kan åka mer
med vemod jag tillbaka ser
många minnen dyker upp
och så gör även många gupp
Malbun. Neustift och See
många platser vill va me
tio år sen sist det är det i år
tiden tyvärr ej sakta går
                
Gupp och  fotboll kräver tribut
på friska leder de gör slut
under resor jag fått många vänner
det är sådant man i hjärtat känner
från resor vackra minnen har
jag själv och album på dessa spar
och innerst inne det alltid känns
på vemodskänslor jag aldrig blir läns

Hans Lehrecke

Euron tio år

Euron fyller tio år
hoppas den snart bättre mår
energi i Estland den hämtar
från Tallin välgångsönskningar klämtar

Hans Lehrecke

Från konfirmationsundervisningen minns jag följande

Konfirmationen hörde skoltiden till. Jag råkade få samma präst som döpt mig till konfirmandpräst, nämligen Nils Larsgård, Hans fru var biskopsdotter. Hon var betydligt äldre än maken och hade för vana att skriva dennes predikningar.
När jag döptes passade Larsgård på, vilket i och för sig inte var svårt, att göra bort sig inför min mamma. Plötsligt ser hon prästen i trädgården i färd med att lätta på blåsan i stället för att använda den välstädade toaletten.
Larsgård kallades allmänt för Kråk-Lars. Epitetet var inte långsökt. Kråk-Lars hade nämligen ovanan att skjuta välrullade näskråkor på den som fick frågan. Det är konfirmandundervisning och Kråk-Lars slänger ut en fråga till Gert: ”Nå Gert, vad finns det för högre väsen?” Gert:”änglar, andar och spöken.”Vad sade Du?” Gert upprepar:”Änglar, andar och spöken.” Kråk-Lars. ”Har du sett några spöken?” Gert: ”Nej, men har du sett några änglar?”

Hans Lehrecke

Om argument

Efter ett långt livs erfarenheter av hur parker, fritidsområden, torg och
oersättliga naturtillgångar bebyggts i Gävle, Melbourne och Landskrona
(Jönsaplan) har jag förstått vikten av detta och polemiserar mot Leif
Olins ide att det finns inga riktiga argument för att ödelägga ett fritidsområde.
Politiker måste få pengar att överbetala sig själva och utföra arbeten
som ska vinna nästa val för dem.

Göran Hammarström

”Sladder och kärringskvaller!”

Så låter det när maktens yta krackelerar, när man saknar argument och likt kejsaren står naken. Ordvalet ”sladder och kärringskvaller” faller tillbaka på kommunalrådet och visar att jag träffade en öm punkt. Treklövern sätter politisk prestige och personliga hjärtefrågor i främsta rummet. På det altaret offras rimlig lyhördhet och förståelse för vanliga landskronabors behov.
Det skulle kunna ha blivit en gemensam vision, där alla skulle kunna varit delaktiga och känt stolthet. Men tyvärr! Nu är Treklövern beredd att offra ett unikt fritids- och rekreationsområde norr om Borstahusen på bekostnad att rulla ut en ”villamatta” över den gräsplätt, som idag fungerar som camping.
Den respit vi fått genom att (S) fick frågan på återremiss ger möjlighet till omprövning. Att döma av uttalanden i tidningen verkar inte Kommunalrådet lyssna på detta. Jag hoppas att alla Landskronabor, som haft stranden norr om Borstahusen och Lill-Olas skog som ett älskat utflyktsmål, som kunnat ha grillfester eller beachvolleytävlingar utan att störa grannar och alla de som kommer från andra kulturer och som här ute hittat ett andningshål och tillflyktställe inser, att Treklöverns förslag kommer att begränsa detta. Planen för Borstahusen berör därmed inte bara kapitalstarka, presumtiva bostadsköpare. Planen berör i allra högsta grad oss alla. Ännu är det inte försent. Men snart är risken stor att porten slås igen och ett gigantiskt byggprojekt sätts igång, som kommer att pågå under lång tid och som oåterkalleligen allvarligt förändrar en viktig del av landskronas själ och kulturarv – fritids- och rekreationsområdet norr om Borstahusen. När prestige kommer i främsta rummet i denna viktiga fråga finns anledning att utgå från Shakespeare och konstatera att ”there is not only something rotten in the City of Landskrona. It stinks!”
Därför alla Landskronabor! Be Torkild Strandberg om en förklaring! Det räcker inte att påstå att skolresultaten i Landskrona kommer att bli bättre, att barnfattigdomen minskar – ja, att alla får det bättre om bara vi bebygger campingplatsen - en frälsarsaga som alla förstår att den inte är sann. Det är ett ännu ett exempel på att riktiga argument saknas.

Leif Olin (s)

Gullvivan vill också fira jul

Gullvivan har tagit fel på tid
hon tänker ej på julefrid
hon ljusare tider förebådar
när hon fram bland löven skådar

Hans Lehrecke

En julsaga från Borstahusen med omnejd

Del 12

Münchhausen

Det stod att läsa i Landskrona Posten den 27 december att Landskronapolisen låter meddela genom detektiv Nure Lönd att ett vittne har sett ett maskerat sällskap tillsammans med ett farinsocker inne på Zivkos Place på julaftonens kväll.
Vittnet Stefano Lundberg vilken bor i anslutning till restaurangen säger till NST att han vid cirka 17-tiden såg sällskapet embarkera sig på nämnda näringsställe. Ägaren har suttit i polisförhör angående uppgifterna, detektiv Lönd säger att inget trovärdigt har framkommit av förhöret med ägaren. Lönd misstänker att vederbörande inte har varit nykter vid nämnda tillfälle. Det är en Münchhausen historia som står i förhållande till tid och rum påstår Lönd. Men ägaren insisterar på att det hela är rena rama sanningen och ingetting annat. Ägaren monterad ner spegeln och förvarar den i sin garderob och plockar fram den varje jul för att släppa ut Tomten och hans gäng till alla barns glädje.

Epilog

Den afrikanske medborgaren Muta Pipa kom aldrig till rätta och besättningen på Peder Skramm förhördes ingående och hennes försvinnande men inget nytt om saken framkom. Tröja NR 13 kom ej heller fram och dessutom försvann ytterligare en tröja från BoIS det var tröja NR 22 Käcke Älgens tröja som spelat i allsvenskan på 70-talet. Den senare tröjan gick upp i rök och finns i dag ute i universum och återkommer inte till jorden mera. De stora planerna för Borstahusen och Landskrona kommun gick om intet då staden byte styre från socialdemokrati till borgligt styre. Det fanns då inga kompetenta personer som kunde driva frågan vidare. Dessutom hade fiskarbefolkningen i Borstahusen protesterat vilt mot dessa orealistiska planer för sitt idylliska lilla samhälle.

Alla likheter med platser, såväl som med nu levande personer eller döda i denna julsaga är på intet sätt tagna ur det verkliga livet. Dessa personer, platser eller företeelser har ej funnits eller kommer att finnas någon som helst gång i framtiden. Författaren till denna skrift fråntager sig allt ansvar om någon på något vis eller sätt skulle råka igenkänna sig eller känna igen sig eller någon släkting eller någon vän. Skulle någon på något sätt eller vis tycka sig känna igen de beskrivna personerna, platserna eller händelserna i denna julhistoria har vederbörande drömt eller varit neddrogad.

Läs mer:

• Del 1
• Del 2
• Del 3
• Del 4
• Del 5
• Del 6
• Del 7
• Del 8
• Del 9
• Del 10
• Del 11

Lars Johannesson

Om skvallerpressen

Om skvallerpress ej bränsle har
kung och Juholt finnes kvar
från siesta de snabbt tar en rast
skandaljakt lockar ut  i hast.

Hans Lehrecke

En julsaga från Borstahusen med omnejd

Del 11

Julafton i fiskeläget

Fiskarefamiljerna firade sin julafton med värdighet utan alkohol och alla deras barn fick varsin julklapp inte av Tomten och hans gäng utan av sina strävsamma föräldrar som hade kämpat hela året med fiske och fiskförsäljning som fiskarna på haven och deras hustrur med att rulla bören med alla fisk som deras män fångat på sina turer ute på haven. Man hade fått ihop pengar till både skinka och annan julmat så man fröjdade sig glatt med all den goda maten och gladdes tillsammans med sina barn och deras sanna glädje för sina klappar. I morgon skulle de bli gemensam fest med de andra fiskarefamiljerna och deras barn, men inte som brukligt på Tångvalla av kända skäl. Den kommande Annandag Jul skulle man istället ha den i BBK:s klubbstuga. Alla såg fram mot denna feskefest som man kallade den, trots att man aldrig åt fisk på denna fest som enbart var för fiskarna i Borstahusen och deras familjer.

Skånelandsting

Landstinget i Skåne meddelade den 27 december att de tänkte sälja ut Lundsjukhus-område till de kinesiska sjukvårdsmyndigheterna som var i stort behov att ge sina medborgare god sjukvård eftersom den kinesiska sjukvården hade kommit på efterkälken i hemlandet. Kineserna behövde snabbt sjukvård för alla arbetare som blev skadade - både fysiskt och psykiskt - i den inhemska industrin. Landstinget i Skåne hade redan styrt upp var ett nytt Universitetssjukhus skulle ligga. Man hade redan diskuterat detta med Landskrona kommun som ställt Exercisfältet i Landskrona till gratis förfogande till detta projekt. Stadens myndigheter ställer samtliga villor och residentliknande hus på Strandvägen och dess omgivningar tillförfogande inkluderat i Borstahusen. Där får forskare, läkare, och andra välrenommerade personer på universitetets medicinska fakultet möjlighet att bo. Pörsi Penni kommer för KBB:s räkning uppföra och projektera en egen badstrand och småbåtshamn åt de nyinflyttade från Lund. Kommunalrådet i Landskrona Mars Stendom säger till lokalradion att detta kommer att bli lyftet för kommunen. Han menade att man inte som i Lund skulle ha en massa skyltdockor för systembolaget vinglande och skrikande på stadens gator, utan dessa dockor skulle man exportera till Hälsingborg som hade bättre förbindelse med Danmark och som tack till grannkommunen kunde man tänka sig att skicka överblivna fotbollsproffs från BoIS, detta gratis.
För några färjor till grannlandet i väster tänkte man inte återuppta men däremot bygga en internationell flygplats på fäladen sydost om Landskrona och ha terminalerna där en gång Öresundsvarvet byggde sina skepp. Den gamla varvsudden och platsen där Landsverk en gång i tiden hade sin verksamhet med bland annat tillverkning av grävmaskiner var alldeles utmärk till detta ändamål. Ja varför inte riva hela detta gamla industrikomplex med Thulinverkens gamla lokaler och Superfosfaten m.m. Då kunde man dessutom ställa Gråen tillförfogande till kapitalstarka personer och få bort kolonistugorna från denna gipsö. Gyllene tider närmade sig för Landskrona och dess Boys och kanske även för Landskronatöserna.

Läs mer:

• Del 1
• Del 2
• Del 3
• Del 4
• Del 5
• Del 6
• Del 7
• Del 8
• Del 9
• Del 10

Lars Johannesson

Ålaljustring i Elevatorn

Alla saknar vi väl julålen på bordet, men Hans berättelse ger en bra förklaring till bristen på denna goda fisk. På den tiden Elevatorn fanns, var denna vattensspegel en plats för väldigt många både ofarliga och farliga äventyr för oss grabbar på Öster. Elevatorn fylldes i början av 60-talet igen med sand från Lundåkrabukten men Landsverk fick större plats, samtidigt som Bersöe miste sin kaj. Schlasbergs flickor fick inga nakna pojkar att titta på och "Skitans" gula stinkande giftstråle rätt ut i vattnet fick ta en annan väg ut i havet. Hundratals småbåtsägare miste sina båtplatser. Enorma rör drogs över vägen till Öresunsvarvet i vilka sanden pumpades till Elevatorn.

Ett ljuster är ett vasst, spjutlikt eller gaffelliknande, oftast hullingförsett redskap att jaga fisk med, främst ål. Man skiljer på ljuster där fisken spetsas och s.k. sågljuster där fisken fastnar mellan hullingförsedda tänder. Ett annat redskap har varit ålsax, ett saxliknande redskap som greppade om fisken. Dessa redskap är fästa vid en stång av trä som anpassats till vattendjupet som i Elevatorn inte var mer än 3-4 meter som djupast. Det var smeder som tillverkade och utvecklade ljustren i samråd med den fiskande ortsbefolkningen. Ett av dessa för sin form och funktion vanliga ljuster utvecklades i Blekinge och benämns blekingeljuster. Breda ljuster (ca 400mm) användes på botten av sand, tång, eller gräsbotten medan de smalare användes på stenbotten. Ljustring (fångstmetoden) har utförts på dagen med hjälp av en strutliknande vattenkikare som sänktes ner en bit under vattenyntan så att sjöbottnen kunde kollas av. I Blekinge skärgård kallades fångstmetoden "hotta", man "hottade" ål. Redskapet med ljuster kallades "hottestång". Trots förbudet mot ljustring förekommer saluföring av ljuster på bland annat Tradera.

Elevatorn var ett Eldado för ålfiske. Långst in vid Bergsöe dränktes ofta och makabert nog stans katter och hundar, till ålens stora förtjusning. Vattenkvaliteten i det stillastående vattnet måste ha fått en hälsovårdsinspektör att svimma, men sådana provtagningar gjordes aldrig i denna lilla hamntarm, där även Aris roddare hade sitt fantastiska roddhus. Vid Elevatorns igenfyllning flyttades sedan roddhuset ut till det ställe där reningsverkets nuvarande avlopp rinner ut.
Trots den alltid närvarande stanken så var det vattnet om inte lika så i varje fall nästan, bättre än Elevatorns. Numera finns tack och lov endast en roddklubb i Landskrona - LRK som ligger långt från stans avloppsu

tsläpp.

Men jag ska berätta om de magiska vinterkvällarna när gubbarna på Elevatorns is i Primuslampornas stormlyktesken ljustrade ål. På natten använde de dessutom en blank metallskärm som reflekterade ljuset ner mot bottnen. Ett cirka 40 cm runt hål höggs upp och fiskaren började slå mot botten först lodrätt, sen stötte han ljustret mot sjöbottnen i allt vidare cirklar. På bottnen av Elevatorn låg på den tiden ålarna i stora klasar i sina vinterboningar. Med lite tur träffade ljustret rätt och ålarna var chanslösa mot hullingarna. På en enda gång kunde fiskaren med lite tur fylla ett årsbehov av ål.

Dessa vilt sprattlande och svårt skadade ålar placerades i stora sumpar (ålakistor) vid stränderna, de försågs ibland med lås på grund av stöldrisken. Sumparna hade hål så att vattnet hela tiden kunde cirkulera, annars skulle ålen dö.
Sedan gällde det att ofta vara där och röra på sumparna, det som Tage Danielsson folkbildningsmässigt och korrekt benämnde "runka sump" och pojkarna som utförde detta arbete mycket riktigt oclså benämndes "sumprunkare".
Jag minns en gång några dagar före jul en ovanligt kall december när jag som vanligt nyfiken halkade ut på Elevatorns livsfarligt tunna is och började tala med en påg jag kände från Öresundsvarvet. Min mors min när jag på kvällen kom hem med två feta ålar glömmer jag inte. Men som villkor för denna "fångst" sa fiskaren att jag skulle ge fan i att gå ut på isen mer. Jag såg då att han som en säkerhetsåtgärd hade förflyttat sig på isen med hjälp av en lång bred bräda...
Numera är ljusterfiske totalförbjudet i Sverige!

Ulf Aulin

EFTERLYSNING

Släktingar till Johanna Petterson född Åkesson den 24 juli 1874 i Annelöv, död den 30 januari 1963 i Landskrona, samt till Carl Åkesson född 1881 i Annelöv, död 1947 i Glumslöv. Båda var barn till Anna o Åke Arvidsson i Annelöv. Ärendet gäller en koppling till en av Johanna o Carls bröder i USA.

Stig Fristedt
tel 0418-299 51

En solskenshistoria

Strax efter nyår 1972 planerade vi en resa till Prag. Vi missade ju Pragvåren.1968. Elisabeth väntade Thomas och vi tänkte passa på att röra på oss. Dorle, min andra mamma, lovade att passa huset. Av våra grannar Polaceks fick vi tips om vad vi borde se i staden vid Moldau.

Måste passa på att bjuda på en liten solskenshistoria, innan det bär iväg.
Fru Polaceks mamma hade varit på besök i Glumslöv, där hon tyvärr drabbades av en stroke. Hemtransprt till Prag blev nödvändig: Tjeckiska staten ställde flott nog upp med ambulansplan, Jana, fru Polacek, blev rörd över det sätt på vilket den från bojor befriade tjeckiska staten ställde upp. Hon ville med brev tacka den nye presidenten och nobelpristagaren Vaclav Havel för det sätt man hade hjälpt henne. Men som så ofta här i livet. De goda intentionen blev just bara en intention.
Men Jana skulle få sin chans. Hon skulle nämligen åka ned till Prag, tyvärr med anledning av sin mammas död. För att skingra sina tankar promenerar hon en dag vid Moldaus strand . Vem ser hon där i ett välkänt konstnärscafé om inte den på en cigarr bolmande och kaffedrickande Havel. Jana ser sin chans och går fram för att framföra sitt ackumulerade tack för den kostnadsfria ambulansfärden hem. Ett långt samtal utspann sig framför allt om Sverige, som Havel kände väl till. ´Jana berättar att han utstrålade mycket mänsklig värme och blev rörd och Jana var själv rörd till tårar. Hon passade också på att tacka för allt Havel hade gjort för att höja människovärdet i sitt hemland och för hans bidrag till att höja landets anseende i utlandet.
Efter detta märkliga sammanträffande for en lättad och upplyft (inte bara av planet ) Jana tillbaka till Heimdalsgatan i Glumslöv

Hans Lehrecke

En julsaga från Borstahusen med omnejd

Del 10

Julens efterspel

Tröjan
Landskrona lokalradio uppger på juldagen den 25 december i sitt nyhetsprogram att BoIS klubbhus har blivit utsatt för inbrott. BoIS:s ordförande uppger lite alternerad att tröja NR 13 har blivit stulen, hela BoIS:s styrelse är mycket oroliga. Den förre KKU:aren och numera ordföranden i BoIS Åkan Cent-Zon kommer att vidtaga adekvata åtgärder för att förhindra att detta dåliga omen skall få genomslags kraft.
- Vi har inte råd med en skadad NR 13, säger Åkan till Qvistling på lokalradion.
BoIS superklubb har lovat att ställa upp med sin spanare Roger Rättfärdig som har erfarenhet ifrån den kanadensiska ridandepolisen. Tröja NR 13 skall tillbaka till varje pris säger den store Breger beundraren Roger Rättfärdig till lokalnyheterna.

Monte Borste
Senaste nytt från Landskronas KKB och dess styrelsemedlem Åkan Cent-Zon meddelar att man från kommunens sida kommer att uppföra ett skrytbygge på Tångvalla tomten. Byggmästaren Pörsi Penni har blivit kontaktad för att projektera bygget. Vidare säger Åkan Cent-Zon att nu skall Landskrona minst bli jämbördig med Monte Carlo och locka till sig penningstarka investerare för att bygga både hotell och casino i Borstahusen.

Nu skulle det bli ett slut för Borstahusen som feskeleje och hjulen skulle börja snurra för en lysande ekonomisk framtid för Landskrona och med ett Bortahusen som skulle bli snarlik Monaco med lyxbyggen istället för som fiskarnas enkla boningar. Dessa skulle naturligtvis jämnas med marken precis som lågorna gjorde med restaurang Tångvalla. Nu skulle inte Borstahusen förse Landskrona med fisk längre utan generera pengar till kommunen Landskrona som skulle bli Landets Krona. Den rikaste av kommuner i svearnas rike.

BoIS skulle inte bara bli landets bästa fotbollslag utan kanske hela världens. Åkan Cen-Zon skulle kunna få möjlighet att värva spelare som Pelé, Di Stefano och den gudabenådade malmöitiske målvakten Ronnie Hellström. Då behövde man inte använda sig av fotbollsförmågor som kom från Landskrona och dess omgivning mer, nu skulle man bara ha världsspelare i laget.

Köpenhamnspolisen meddelade samma dag att de är oroliga att den saknade afrikanska medborgaren Muta Pipa vilken försvann under mystiska omständigheter från fregatten Peder Skramm som tillhör den danska kungliga flottan natten den 19 december. Kriminalassistent Böfbjer säger till lokalradion att hon troligtvis är enleverad av en okänd skäggig man som åtföljdes av en hjord renar, varav en hade röd mule. Böfbjer lämnade inga uppgifter om vad hon hade för uppdrag i kungliga danska flottan. En rimlig gissning från lokalradions sida var att hon blivit engagerad för att smörja propelleraxeln, dels för att hon var så liten att hon kunde krypa in i propelleraxeltrumman, och dels för att hon var mörkhyad.

Läs mer:

• Del 1
• Del 2
• Del 3
• Del 4
• Del 5
• Del 6
• Del 7
• Del 8
• Del 9
  

Lars Johannesson

Julölet

Hans Lehrecke

Tack Hans

Tack till Hans Lehrecke för en mycket intressant berättelse om den skånska ålen, som tyvärr är på väg att försvinna. Jag har lust att skriva ut och ge till mina barnbarn.

LENNART ANDERSSON

Ola Gross

Ola Gross splejsar rep och hälsar färjresenärer välkomna till Landskrona.

När jag arbetade som passpolis under studenttiden, hade jag många roliga upplevelser. Jag kommer att bjuda läsarna på en del, när jag blir klar med den bok, jag  håller på med.
Många äldre landskronabor minns säkert Ola Gross, som syns på bilden. Han sitter där som galjonsfigur vid gamla tull-och passvisitationslokalen.
När jag var ung, kände alla till Ola. Han hette faktiskt Gross i efternamn och fadern var guldsmed med tyskt påbrå.
Ola älskade att dirigera, om det var musiken vid Wrangelskan eller när färjan skulle lägga till. Dessutom älskade han att splejsa rep, vilket framgår av bilden samt att knåda på fönsterkitt.
Han var även en flitig besökare vid matinéföreställningarna. I salongen roade han oss med att blåsa ringar med sin tobakspipa, som var mer än till brättet fylld med cigarrstumpar.

Jag har fortfarande en minnesbild av hur han och Röe-Gall körde dassatunnvagnen med två hästar som dragare.
Hans favoriter var malackahattagrabbarna (cirkusfolk, som gjort stort intryck på honom), polis Cederstam samt Hocke Korv (Veberg ), som  hade sitt stånd i hörnet Eriksgatan/Säbygatan. Mindre glad var Ola  för en tullare som kört bort honom från hans favoritsoffa.

Hans Lehrecke

Havefruen är hennes pseudonym!

Här tar Den lille Havfrue igen sig efter december månads arbetskrävande aktiviteter med Det Lilla Jesusbarnet" från Allt i Gläntans julkrubba. Nu är allt lugnt men vem vet vad som händer efter nyår?

Sedan min ivrige läsare och vän, krönikören på Landskronadirekt, Lennart Andersson påpekat att den lilla flickan vid Linjen i Köpenhamnd heter "Havfrue" och inte "Havefrue" så vill jag gärna förtydliga. Minnesgoda läsare vet att hon och Jesusbarnet från Allt i Gläntan var ute på kommandoräder för någon vecka sedan i trakterna av Stralsund. Hon lämnade sagan bakom sig och ville göra mera nytta än att utgöra ett stelnat mål för alla världens turister.
 
Enligt min mening så tog hon sig emellertid pseudonymen "Havefrue" i samband med de för de obskyra klubbarna längs gränsen mellan Danmark och Tyskland så förödande attackerna. Endast den som kan danska vet den stora skillnaden i uttal mellan "hav" och "have".
 
Lennart påpekande är emellertid relevant. Danska ordet "Have" betyder "trädgård" och "hav" hav. I samma ögonblick som Jesusbarnet tryckte sin puss mot hennes kalla kind, bytte hon alltså från "Hav" till "Have", därav "Havefrue". Till skillnad från de vedervärdiga trädgårdstomtarna som likt stelnade gipsfigurer står och glor tomt ut i rymden, så antog vår lilla Havsfru utmaningen och slog följe med Jesusbarnet. Resten är historia! Så på plats igen vid Linjen är nu alltså  "Den Lille Havfrue". HC Andersen skulle skarpt ha gillat hennes nya liv.

Ulf Aulin
 

En julsaga från Borstahusen med omnejd

Del 9

Julafton

Till alla barns stora glädje var det äntligen julafton. Feskare Nils Olof Andersson Borste hade som brukligt gått den årliga inkasseringsrundan för att taga upp avgiften åt Grisaföreningen, som vanligt hade han blivit bjuden på en julasup på varje ställe.
Nils Olof blev gladare för varje ställe och sup och när han passerade ruinerna av f.d. Tångvalla tycke han sig höra en änglakör flygande med en BoIS:a flagga, sjungandes "vi skall upp till allsvenskans topp", Nils Olof beslöt att vara lite försiktigare med spriten på återstoden av sin inkasseringsrunda.

Tomten och hans dragare hade varit sobra och flitiga sedan det stora feskekalaset i Borstahusen. Alla snälla barn hade fått sina paket levererade i god tid före julklappsutdelningen på julaftonen. De satt nu förväntansfulla och stirrade mållöst på granen där alla klapparna låg utsprida runt omkring. Tomten, Brunsockert och hans gäng satt nere på Zivkos Place och tog igen sig med en pizza och en stilla bier.
Zikvo själv var på strålande humör för en gångs skull. Han bjöd på en omgång av sin pappas Slibovitj och just som tomten satt glaset till sin trut kom han att tänka på Kalle Madsens julklappspaket. Han slög snapsen i ett ena drag, ursäktade sig och försvann som en oljad blixt och en stund senare ringde dörrklockan i Madsens öron, han gick ner för att öppna dörren. Ingen syntes dock till på Genvägen, förutom en rödklädd figur vilken just svängde runt hörnet till Norra Värnsplansgatan.
Madsen upptäckte julklappspaketet som stack upp ur postlådan och han gick ner för trapporna för att hämta det. Paketet var adresserat till honom och undertecknat med Tomten och hans vänner. Madsen klämde och vägde det mjuka paketet i sina händer. Gick sen upp i sin lägenhet, tittade på klockan och såg att det fortfarande var julafton så han beslöt att öppna detsamma. Så skede också och där satt Madsen med ett förvånat utryck och började att gråta som ett litet barn, tänk att jultomten hade tänkt på honom också och Madsen förstod att han måste vara en snäll människa han ock.
I paketet låg en svart- och vitrandig BoIS:a fotbollströja och han hade plötsligt denna i sina händer. Han vände på densamma för att titta på nummer och namn som stod på baksidan av tröjan. Till sin häpnad såg han att det stod NR: 13 BREGER ÅNDREVESKJI.

Madsen började på nytt gråta och hällde upp en sista konjagare, lutade sig tillbaka i sin fåtölj och funderade "att ha eller icke ha NR. 13 i laget".

Undertiden hade tomten kommit tillbaka till Zivkos Place, Rudolf och de andra renarna hade undertiden gjort sig hemmastadda och druckit en del öl. Efter en kort överläggning beslöt gänget att uppsöka Zivkos lilla intima toalett. Zivko tittade storögt hur kunde nu en Tomte, ett brunsocker samt sex renar packa sig in i ett sådant litet utrymme. Placet stängde klockan nitton och efter som tiden gick dithän blev Zivko bekymrad att ingen ännu steppat ut från toaletten. Han beslöt att försiktigt banka på dörren innan han öppnade och när han inte hörde några livstecken från muggen beslöt han sig för att öppna denna.

Zivko öppnade dörren och till sin överraskelse var där helt tomt. Han glodde sig omkring och upptäckte en dikt som var nedskriven på toalettspegeln.

" Vart Tomtar går och varför?
Det är nattens gåta,
ty den kan aldrig redas ut.
Från mörker komma de och försvinna där tillslut.
I mörker födas de och dödas där tillslut.
Det är vinterns gåta och den kan inte aldrig redas ut."

Godjul och gott nytt år önskar Tomten och hans gäng.

Läs mer:

• Del 1
• Del 2
• Del 3
• Del 4
• Del 5
• Del 6
• Del 7
• Del 8
  

Lars Johannesson

En julsaga från Borstahusen med omnejd

Del 8

Tångvalla lågornas rov

I Landskrona Posten den 20 december stod det att läsa att den anrika sommarrestaurangen Tångvalla i Borstahusens fiskeläge brunnit ner till grunden under ännu oklara omständigheter, detta hade skett i går natt.
Räddningstjänsten i Landskrona fick natten till den 19 december larm om eldsvådan och när de tiominuter senare var komna fram till platsen var restaurangen helt nedbränd. Räddningstjänsten kunde endast deltaga i eftersläckningsarbetet, och konstaterade att inga människoliv hade gått till spillo.

Polismästare Skröder finner det ganska märkligt att inga människor syntes till vid brandplatsen, han uttalade sig ganska kryptiskt angående ett anonymt vittne. Med vilken han hade varit i telefonkontakt med den 19 i denne, vittnet hade berättat att en rödnäst ren tänt eld på en HIF-flagga som var uppsatt på väggen i restaurangen (ägaren till restaurangen förnekar att han skulle ha haft den nämnda vimpel på väggen utan det var Borstahusens BK:s flagga påstod han).
Renen skulle samtidigt som han satt eld på flaggan sjungit "Zebran är ett randigt djur och ränderna går aldrig ur BoIS, BoIS, BoIS".

Polismästare Skröder säger till NST att han är helt övertygad att så är fallet. Men vittnet uppgav ej sitt namn. Skröder vädjar därför genom NST att vederbörande skall framträda. Polisen kommer att fortsätta sina efterspaningar säger Skröder till NST.

En mörk vinternatt jag stod i Borstahusens hamn och kände mig som en ny strypt katt. Nattens köld var svår och ännu är det långt till vår. Månen sken och jag tyckte mig se nåns ben. Jag rös och jag frös, pliten den stod och månen den log. Såg långt där borta ett ljus. Jag tror där fanns ett hus. Vi nådde dit och kände oss som skit. Dörren var ej låst men här var rent blåst. Vi slog oss ner sen var det inget mer. (dikt av Smolkoff).

Läs mer:

• Del 1
• Del 2
• Del 3
• Del 4
• Del 5
• Del 6
• Del 7
  

Lars Johannesson

Julålen och andra ålhistorier

Ålen tillhör vårt julfirande och fisken spelade en helt annan roll förr. Tillgången på ål har minskat med 90% sen 1960-talet.
Från min barndom minns jag ljudet från ålhejaren. Vi brukade  räkna tiden som gick mellan hejaren träffade ålapålaskallen  och tills ljudet nådde oss  för att kolla avståndet. Tre sekunder = tusen meter.
På hösten fanns ett bottengarn med några hundra meters avstånd längs kusten från Landskrona till Mölle Fiskeplatserna lottades varje säsong.
Som barn studerade vi ofta ålens rörelser i sjögräset  och det fanns flera som ljustrade ålen.
Ålen är en fisk, som med sin vandring och olika
utvecklingsstadier ( glas-,gul resp. blankål eller vandringsål) sätter fantasin i rörelse.
Idag finns det knappast någon ål kvar.  Det är en märklig fisk, som kan bli 80 år gammal, vilket man kunnat kontrollera i akvariet i Helsingborg samt i brunnar på Österlen.

I början av 1960-talet fanns det ännu gott om ål, I skolan  hade jag en elev,vars far var fyrmästare på Hvens västra fyr, Han hade gott om fritid, vilken han bl.a. använde till att fiska ål.  Av honom beställde jag julål ett år. Den ena dagen gick efter den andra utan att det kom någon ål. På lillejulafton ringde han oss. Dorle, min tyska tant, tar telefonen och rapporterar, att det i år inte blir någon fisk. Jörgen hade rapporterat, att ålen ramlat i fyren. Hon undrade vad han skulle göra med ålen i fyrtornet. Hon kände inte till att elden också kunde heta fyren i Skåne. Hur som helst. Det blev en jul utan ål.

En lillejulafton tenterar jag en kvinnlig elev och vi sitter nere i gillestugan. Huset var nybyggt och avloppet var tydligen inte riktigt igenomspolat. Plötsligt väller avloppsvattnet upp i tvättstugan och på väg in i bebodda trakter. Vad skulle jag göra?  Tanken slog mig då ,att jag lärt känna en rörmokare, som arbetat i min grannes hus, när detta byggdes. Som tur var, hade jag antecknat hans namn. Jag ringer upp honom och några minuter senare är han på plats.  Under tiden hade jag fått göra en ”timeout” i tentamen.

Rörmokare Pålsson lyckades reda upp situationen. Förhöret hade under tiden fortsatt i ett annat rum,
Hur skulle vi nu tacka honom? Den julen var jag välförsedd med ål och vi gick på kvällen upp till honom för att tacka för hjälpen på så obekväm tid. Vi blev bjudna på julbord  och hade en gemytlig stund. Detta  kom att bli en tradition och i över trettio år att vi gick upp med en ål till Pålssons på Lillejulafton.

Till saken hör att ålen förr ingick rörmokarens utrustningsväska, om det rörde sig om ett svårt stopp i ett avlopp. Ålen har en fantastisk förmåga att äta sig igenom träck och hade en klart sanitär uppgift. . Vi tyckte verkligen att det var en fin julpresent till en rörmokare Jag tror dock att Pålsson föredrog att använda den som en smaksensation och förväntade sig en uppföljning varje jul.
Ålen användes också förr i brunn föra att hålla rent.
En vän till mig hade skaffat en brunn. I varje anständig brunn ingick för en ål som höll rent. Jag och en ålfiskande god vän beslöt oss för att höja brunnens status. Vi ville ge vännen chansen att bräda sin granne.

Den kväll, då Björn Borg tog sin första titel i Wimbledon och svenska folket satt som förstenade vid dumlådan, tyckte vi att stunden var inne. Vi skred till verket och ålade oss själva  till brunnen. Tre plask förvissade  oss  om att de kom på rättplats. Det hade säkert hunnit gå tre år, då min vän bad mig titta i sin  brunn. Jag lyckas hålla god min och beundrar hans förmåga att träffa på en ålförande vattenådra. Jag säger till honom, att detta är ju något för LP. Då börjar han dra öronen åt sig, blir rädd för att göra bort sig och litar varken på sin egen och min korrekta iakttagelse. Han fortsätter: ”Det är inte värt Du ringer, det kan ju vara sjöormar!”

”Sjöormarna” levde i många år till. Man kan fråga sig av vad.  Enda förbindelsen med yttervärlden var en ventil.

Söderberg i Borstahusen använde stenbiten som bytesobjekt mot den ädla
varan. Fritidsfiskande pensionären och dansken Viggo  i Ålabodarna var bättre upp och bytte ål mot råka, som råkade vara  hans älsklingsfågel. 
Viggo kunde nu fritt disponera råkjakten på Öbergs domäner.  Betalningsmedlet, ålarna fick jag ta hand om. På grund av allt slit med lantbruket hade Öberg grova nävar och överlät åt mig att flå den smala och hala ålen. Detta ägde rum hemma i köket. Ålen förvarades i spann och jag flådde den genom att fästa den med ett spik på en stor bräda. Det kunde hända att ålen slank upp ur spannen och gulålen förvandlades plötsligt till en vandringsål, som kunde ge sig in i matrummet.  En del av ålen fick jag behålla och blev på så sätt med i denna byteshandel. Jag fick dock aldrig smaka på råka, denna intelligenta fågel, som jag har beskrivit i annat sammanhang.

Hans Lehrecke

Jesusbarnet tillbaka hos Allt i Gläntan
tack vare Havsfrun i Köpenhamn

Ja, hör ni, på Allt i Gläntan, att Jesusbarnet nu är tillbaka i Eran krubba är inte så konstigt för dem som följde hans och Den Lille Havefruens äventyr i gränstrakterna mellan Danmark och Tyskland.

På vägen passade han ju på att ta med sig Danmarks berömda Havsfru, till köpenhamnspolisens oerhörda förvirring. Paret gjorde flera räder där och totaldemolerade flera stora av de obskyra klubbarna för att sedan spårlöst försvinna med kassaksåpen oförklarligt öppnade - och tömda.

Återresan till Eran krubba gick via Hamburg, Berlin och Öresundsbron där för övrigt Malmöpolisens piketstyrka missade dem, sedan Pågatåget till Landskrona, där Hon nattade Jesusbarnet utan att Ni såg något.

Därifrån tog sig Den Lille Havefrue snabbt (5 minuter) till sin plats vid Linjen, där hon skrämde upp ett äldre par som satt och grät över att hon försvunnit. Nu sitter hon åter plats ända tills det lilla Jesusbarnet kanske dyker vid samma tid nästa år och ger henne en puss på kinden så att hon vaknar.

Den magiska kraften har han nämligen, förutom att kunna gå på vatten. Och då får alla obskyra klubbar längs deras turné hålla i hatten eftersom parets favoritsysselsättning är att totaldemolera sådana klubbar utan att skada någon person.
- Nästa gång vill jag till Holland, väste hon innan Jesusbarnet precis slumrade in. Nåväl, så nu kan Ni på Allt i Gläntan väl hålla ett bättre öga på Jesusbarnet i Er krubba så att hans missnöje med att ligga där inte utlöser hans vrede. Vem vet vad han demolerar nästa gång?

Ulf Aulin

En julsaga från Borstahusen med omnejd

Del 7

Borstahusens hamn

Per Olles Johan hade smugit iväg med en fager lättklädd dame till sin feskekutter Anna Stina, där satt de två nu ombord i kajutan och talte med varandra i denna stjärnklara vinternatt. De kunde höra ett dovt sorl från festlokalen, Per Olles Johan kände en retning i sina lemmar och strax hade han en ljuvlig parfymdoft in till sin lekamen. Han undersökte och palperade dess form, luktade och smakade på dess vätska, strax skulle han lyfta med flight 505 från Bulltofta för en tur runt klotet. Men just när han gick in för landning i Borstahusenshavn, tyckte han sig höra utifrån isen på sjön, en känd kampsång från Landskrona BoIS.

Han lyfte från parfymflaskan och spanade ut genom kajutafönstret , han kunde urskilja genom sina dimmiga ögon ett underligt ekipage, vilket såg ut som en släde dragen av sex renar. I släden satt Tomten, en rödnäst ren och mellan sig hade de en brunsockerbit som kysstes och hånglade med Tomten. Mer fick dessvärre ej Per Olles Johan vara med om denna natt. Efter denna syn fann han förgått att intaga sin plats intill parfymen. När han vaknade på morgonen kände han en bränd os som påminde honom om Bergsöders vidbrända torskasoppa. Per Olles Johan drog på sig tyget och gick upp på däck och till sin överraskelse såg han nu att Tångvalla utplånats från Borstahusens yta. Vad som hade hänt kände ingen till, absolut ingen visste något som helst där om, om hur och på vilket sätt Tångvalla hade gått upp i rök.

Ute på Råå hade man från hamnen sett elden och röken från grann lejet, och nu var man fullt övertygad om att dansken gått till anfall. På Råå mobiliserade man allt man hade i stridsmedel och manskap för nu skulle man hjälpa sina grannar i Borstahusen. Eftersom isen låg metertjock i sundet kunde man inte segla utan fick ta till slädar som drogs av hästar. Strax utanför Borstahusen stötte man på ett ekipage som drogs av renar och i släden satt en skäggig rödklädd gammal man det var allt man såg innan ekipaget försvann mot Landskrona. Då man kom fram till Borstahusen såg man strax att Tångvalla hade bränt ner till grunden. Ingen dansk syntes till så efter att talt med Borstahusens feskare vände man lättade åter till Råå.

Läs mer:

• Del 1
• Del 2
• Del 3
• Del 4
• Del 5
• Del 6
  

Lars Johannesson

Jakten på det försvunna jesusbarnet över

Hej
Jag vill bara meddela en glädjande nyhet! Så här strax innan jul, har jesusbarnet åter placerats i sin krubba. Lika mystiskt som jesusbarnet försvann, lika mystiskt har det åter kommit till rätta. Kanske Landskrona Direkt ändå har sådan genomslagskraft att den skyldige, fick dåligt samvete och återlämnade barnet. Eller så är det bara någon som velat spela oss ett spratt...
Hur som haver, så är vi glada att familjen nu är åter samlad!

Får passa på att önska alla en riktig GOD JUL!

Vänliga hälsningar
Tommy Persson
Allt i Gläntan

En julsaga från Borstahusen med omnejd

Del 6

Tångvalla

Den iskalla nordanvinden hade bitit sig fast över Borstahusen, det var kallt som i Nordpolen och snön hade lagt sig över Lejet. Fiskebåtarna nere i hamnen hade packats som surströmmingar i en Röda Ulven burk.
Isen låg som en vit matta över sundet och all båttrafik var inställd. Den gångna natten hade frusit det sköna Skåneland till ett isbjörnslandskap. Danska marinens flaggskepp Peder Skramm låg fastfruset utanför Hven.
Den danska kusten var nu blottad för den lede fi, Danmark hade inte varit så sårbart sedan andra världskriget då tyskarna intog det bokfyllda och buktande landet.

Feskare Jens Lärsen travade sig fram i snön, knastrande, flåsande och stinkande av rysk vodka, hans andedräkt sprutade en varm, ångande spritdimma ut i den kylslagna december kvällen. Jens ångade på som ett fartyg i sin ny inköpta svart-vit randiga kostym. Han var stolt som en rödglödgad socialistiskagitator. Med en liten rysk Stolisnay vodka närmast hjärtat och en Havanna cigarr bakom örat. Han hade nu fått den anrika restaurang Tångvalla i siktet. Feskarna skulle där fira den goa torskafångsten och den lyckade försäljningen av densamma. Jens var hela lejets hjälte,
- Här simmar inga döda torskar i kväll, muttrade Jens. Då han såg tre halvklädda damer uppenbara sig i sällskap med en skrållande Per olles Johan som sjöng "nu har vi pirr, nu vi har pirr, nu har vi pirrkaluan på".

Jens slog följe med vokalisten och hans strippare och strax var de framme på Tångvalla som var pyntat och dukat med mat och dryck till aftonens hippa. The Beatstones spelade 60- tals R & B av Stones, Kinks och Animals och andra 60-tals band. Festen tog sin början, det åts, dracks, sjöngs. Det språkades och dansades, det kysstes, skrattades och hurrades så att hela gamla Tångvalla svalade av glädjetårar. Man kunde höra sång och tjut ända upp till Råå där man undrade vad som skedde i Bortahusen. Det var de som var övertygade att dansken invaderat Skåneland för att återta detta landskap till Danmark.

På Råå började man förberedas sig på en kommande invasion genom att bestycka sina fiskebåtar med kanoner och la ut minor i hamninloppet till Rååhamn. Ja det var så allvarligt man uppfattade oväsendet som kom söder ifrån.

Läs mer:

• Del 1
• Del 2
• Del 3
• Del 4
• Del 5
  

Lars Johannesson

En julsaga från Borstahusen med omnejd

del 5

Hven

Medan gänget debarkerade Hvenbåten S:t Ibb, satt Cesar och spelade "as tears go by" på den fullbelagda Tuna krog. Stämningen var hög och hela krogen gungade av julfirare som dansade taktfullt till pianots välklingande toner. Krogen hade fått en ansiktslyftning sedan det ödesdigra Luciafirandet, snickarmästare Krogshöj hade gjort ett snabbt och utmärkt arbete med den nyrenoverade interiören. Habituéerna på Tuna krog hade växlat samtalsämne sedan den stora kalabaliken med renarna och dess tomte och kvällen förflöt i fridens tecken. Julafton närmade sig ju med sjumilasteg och det låg vinter i luften och väderoraklet på Hven, André McPearson, hade spått en isbjörnsvinter till kommande jul.

Kyrkbacken

Nere vid Kyrkbackens hamn hade snickaremästare Krogshöj just lagt sista handen och iordningställt Tomtens nya släde. Han lämnade sin verkstad trött men väldigt tillfredställd med sitt slädarbete, sakta lunkade han hem mot sitt lilla krypin för att där inrätta sig för nattens sömn. Just när han skulle träda in i sömnens surrealistiska tillstånd tyckt han sig höra en kör uppe ifrån Kyrkbackens kyrka sjungandes "Vi är inte från Hittarp, vi är inte från Råå, vi är närmre Hven och vi älskar Landskrona BoIS", mäster somnade därefter in med änglakörens sång ringande i sina öron.

Vad som hände den natten mellan den 17 och 18 december uppe i kyrkan kommer troligtvis aldrig att redas ut. Men en sak vet vi absolut med säkerhet, inget nattvardsvin fanns att uppbringa. Tillika var Jesusbilden borta och på dess plats fans där nu en bild på en naken Frank Zappa, sittandes på en toalett med neddragna byxor.

I sakristian vaknade ett glatt gäng efter några timmars sömn. De tog sig så småningom ner till Kyrkbacken, där snickarmästare Krogshöj mottog dem, glad och utvilad efter nattens sömn. Efter en stärkande näringsrik frukost, spände Tomte sina Renarna till släden och begav sig ut för en provtur. Allt utföll till Tomtens belåtenhet och släden betalades, Krokshöj fick dessutom fem flaskor vin i bonus. En avskedsmiddag åts och sköljdes ner med öns hembrända pärlor. Julbandet lämnade ön denna iskalla vinterkväll och tog riktning mot Borstahusen sjungandes"Räven raskar över isen..".
Krogshöj tittade förvånat på sina vinflaskors etikett där det stod skrivit "detta vin är producerat för svenska statskyrkan".

Läs mer:

• Del 1
• Del 2
• Del 3
• Del 4
  

Lars Johannesson

Hyllning till vintern och världens bästa gudfar

Fann en härlig vinterbild bild från julskyltningen 1984, bilden föreställer min son Johan som idag är snart 29 år, och hans Gudfar Uffe som för alltid kommer att vara 25+.
En härlig vinterbild som skiljer sig betydligt från dagens december.

God Jul på Er Alla,
Carina

Ang. Det försvunna Jesusbarnet

Kanske är problemet med det försvunna Jesusbarnet löst. Enligt vänner på Järnvägsgatan sågs Jesusbarnet senast vid Norra Fäladen i riktning mot stranden. En rapport från kaptenen på Venbåten tidigt i går morse har snappats upp och antyder att han sett någon gå på vattnet i riktning mot Köpenhamn. Visserligen gick vågorna höga i det strömmande vattnet, men genom små hopp klarade parveln detta problem. Skepparen vägrar kommentera uppgiften mera på inrådan av Sjöfartsverkets kommunikationschef.

Varför han rymde från krubban är en gåta. Saknade han friheten utanför sitt krubbfängelse? Kanske sällar han sig till alla övriga miljontals Jesusbarn som finns kopierade över hela världen och som nu lever upp och drar till Jesusbarnens eget land.  Köpenhamnspolisen meddelar också nu att någon nykter dansk tydligen såg  en liten parvel klättra upp på Havefruen för att trycka en puss mot hennes kalla kind. Då plötsligt levde hon upp, reste sig och sa:
-Nu sticker vi! Fick med dig nåt bra vin?

Därefter försvann de i riktning mot Stora Bältbron. Kanske var han trött på att hela tiden bli blöt om fötterna.

Personer som ser det lilla Jesusbarnet komma hand i hand med den Lille Havefrue, behöver inte längre  ringa till någon. Chansen att bli trodd är minimal. Och vi gränsen mellan Danmark och Tyskland var det i natt två udda personer som gick bärsärkagång bland alla konstiga klubbar. Den ena var en flicka, den andre en pojke, men båda var nakna. De försvann sedan i riktning mot Stralsund.

Ulf Aulin

Carema skor sig

Vinstbegäret Carema styr
om åldringar sig mindre bryr
med ökänt lag man slår sig ner
oljebolag, banker med Carema blir de fler
med bordsgästerna de smörjer krås
skamkänslor? Det är som hälla vatten på en gås
ett tillskott till en bättre värld vi får
om girigheten i graven går

Hans Lehrecke

En julsaga från Borstahusen med omnejd

del 4

Fiskeriföreningen

Borstahusens fiskeriförening lät meddela att torsken åter hade gått till och att de gjort rikliga torskfångster. Fiskare Jens Lärsen från lejet inkom med två ton torsk av finast kvalitet, föreningen beslöt enhetligt att själv stå för försäljningen av denna fångst. Öppettiderna för försäljningen av torskfångsten kommer vara mellan kl 06.30 - 16.30 vardagar i Borstahusens hamn tills den är slutsåld. Såväl landskronabor som eventuella jultomtar och deras sällskap hälsas välkommna till utförsäljningen av torskfångsten från ishavet. Borstahusens fiskeriförening annonserar om detta i Landskrona Posten den 16/12.

Nyhavn

På morgonen den 17 december släpptes ett gäng trötta figurer ut från vestre fängelse i Köpenhamn. Tomten och hans renpolare sökte sig därefter ner till de ökända kvarteren i Nyhavn, där de hittade den trevliga värdshuset Hong Kong. De språkade om den högst otrevliga händelsen inne på Hven, men beslöt snart att lämna det hela till historians skräpkammare. Rudolf var het på sponken och beställde på eget bevåg, utan att rådgöra med Tomten eller de övriga i sällskapet in två helflaskor whiskey av bästa sort och en helback Tuborg öl. Till förplägning togs den berömda danske flaeskestegen in och sällskapet började att hygge sig på Hong Kong. Efter det att gänget blivit rejält på gasen tog de sig ner till Havnegade och Vikingbåtarna för att åka på vidare äventyr i Landskrona.

På väg till Landskrona

De embarkerade flygbåten och påbörjade sin resa mot Landskrona, svensken Kalle Madsen var också ombord och på väg hem efter en mödosam arbetsdag i Köpenhavn. Eftersom han var glad för både renar och tomtar assimilerade han sig ganska snabbt till det ovanliga sällskapet. En hel del drinkar inmundigades och sällskapet började sjunga BoIS sånger på Kalle Madsens initiativ. Renarna och dess ledare blev så förtjusta i dessa sånger att de lovade Madsen på ståendefot besöka Landskrona IP för att där se några fotbollsmatcher till våren. Madsen guidade sina nya bekantskaper till Hvenbåten dit de tänkt återvända. De skildes utanför terminalen som såta vänner och Tomten lovade att han skulle komma med en liten julklapp till Madsen på julaftonen. Madsen vandrade hemåt glad i hågen på stappliga ben sjungandes ömsom "Hej tomtegubbar slå i glasen" och "Rudolf med röda mulen" emedan hans nya bekantskaper hade satt sig på båten till Hven och skrålade BoIS:a sånger och över sundet kunde man höra Landskrona BoIS kampsång "vi är inte från Hittarp, vi är inte från Råå vi är närmre Hven och vi älskar Landskrona BoIS".

Läs mer:

• Del 1
• Del 2
• Del 3
  

Lars Johannesson

En julsaga från Borstahusen med omnejd

del 3

På Västerbro

Dansk radio meddelar att en jultomte har setts av en prostituerad på Istedgade, i Köpenhamn hållandes en "brun sockerbit" i handen.
Huruvida att det finns belägg på att detta stämmer med verkliga förhållanden upplyser inte Danmarks Radio.
Landskronapolisen omhändertog igår kväll en berusad tomte nere vid Köpenhamnsbåtens tilläggsplats. Efter tillnyktring släpptes tomten och tjänstgörande konstapel såg honom vandrandes norrut upp mot Hvilan. Senare samma kväll såg några barn en tomte i sällskap av en ren lämna Zivkos Place uppe vid Hvilan. Barnen smög efter paret och såg när de lämnade Landskrona med 21.00 båten till Hven. Om detta skriver Kalle Grenberg i tidningen Landskrona Posten den 20/11.

På Tuna krog

Luciafirandet på Hven urartade i ett av de största slagsmål som utspelats på Tuna Krog. Ett gäng vildsinta Renar anförda av en Jultomte startade krogslagsmålet efter det att en rödnäst ren nekats inhandla en flaska whiskey. Barägaren Montelinius ansåg att denne redan fått näbbet full eller rättare sagt mulen full av destillerade drycker. Tomten blandade sig i det hela och snart hade hela bandet av luciafirare startat ett hejdundrande slagsmål inne på krogen. Såväl svensk som dansk polis tillkallades. Sällskapet kunde så småningom omhändertagas och Tomtegänget med Rudolf i spetsen transporterades till Vestre fängelse i Köpenhamn och övriga slagskämpar till Berga fängelset i Hälsingborg. Den danska flottan i form av fregatten Peder Skramm ombesörjde transporten av Tomtegänget. Men till alla barns glädje kommer tomtesällskapet att få lämna Vestre fängelse i godtid innan julafton. Allt detta enligt den danska avisen Berlinske tidning:s arabiske korrespondent Ozzer Alla, om detta stod att läsa den 14/12.

Läs mer:
Del 1
Del 2

Lars Johannesson

Om konst

Med konst jag  ger uttryck för vad jag känner
i ord och bild jag söker mina vänner

Hans Lehrecke

En julsaga från Borstahusen med omnejd

del 2

Tomtens dilemma

Tomtens dilemma är att vara eller icke vara i Borstahusen över julen eller skall han sitta på Hven och äta luad ål. Han funderade också på om han skulle taga sig till Köpenhamn för att fira julen där och samtidigt ta sig en bira.

Rudolf

Rudolf med röda mulen dröjer sig kvar på Zivkos Place för att där dricka sig full på Vieno Tinto. Som vanligt är han alltid lika packad som han brukar vara. Men vad gör väl det, för nu är det snart jul igen. Han tänker en stilla tanke om hur han skall få tomten att skipa Norge så att han kan supa några dagar till.

Borstahusens fiskeriförening

Borstahusens fiskeriförening befinner sig i kris pga. Uteblivna torskafångster. Fiskarna samlades igår kväll för att inmundiga sig liten en liten sillasmörgås och en sillasup.  Mötet urartade när tre damer kom inspringande i bara mässingen, fiskarna blev väldigt upphetsade och började sjunga fräcka sånger. Det hela slutade med att feskare Pers Olles Johan släpade iväg en av damerna ut på stejlebacken, där han antagits kopulerat med damen ifråga. Garnen som hängde på tork hade trillat ner på backen och innehöll en fångs av ett par stringtrosor av större storlek. Per Olles Johan syntest därefter inte till på hart när en vecka.

Läs mer:
Del 1

Lars Johannesson

Vernissage på Direkten

Nu blir det vernissage mina vänner.
Försöker sluta fred med "statens veivesen" som dessa bedrövliga klåpare kallar sig för.
Hoppas att de inte snor denna välsignade skylt också, den står ju för bövelen på helig mark, Grönlands kyrka.
Men i så fall blir det fullt krig igen... hade varit skönt med en vapenvila nu över vintern.
Vi får se, är lite skeptisk tror inte tjuvarna kan hålla sig borta så länge, de stjäl ju som korpar. Funderar på om det är någon girig chef där på "statens veivesen" som misstar min moralfilosofi för nån jävla konst och hänger upp den på väggen i sitt kontor, eller ännu värre låser in mina värdefulla etiska uppmaningar i ett kassaskåp, ja..vem fan vet vad som förse går i dessa sjuka människors hjärnor.
Håller på att förbereda mig för en vedergällning i händelse av angrepp men måste nog byta anfallspunkt, har satt upp tre eller fyra skyltar där nu, som de stulit och ersatt med något fullständigt obegriplig skylt. Till er som inte riktigt hängt med i kampen mellan det goda och det onda skickas här några extra bilder.

Allt gott
er vän i etern

Lars Johannesson var en mycket uppskattad medarbetare på Landskrona lasarett, en omtyckt far och en god bror samt vän. För ett par år sedan slog kräftan klorna i honom och efter en lång och tuff match fick vår vän ge sig den 25 oktober. Lars var en trogen läsare av Landskrona Direkt och har genom åren bidragit med såväl texter på Planket som glada hälsningar.  Vi var och hälsade på honom under hans sista dagar på BoISahult , som han valt att kalla vårdboendet Kungshult. Där berättade han att han hade flera texter på lut och att han gärna såg dessa publicerade på Planket efter hans begravning.

Idag publicerar vi den första texten. 

En julsaga från Borstahusen med omnejd

del 1

Prolog

Denna berättelse om hur en jul kan te sig har egentligen anor från den tiden som de tre bröderna Andersson Borste slog sig ner nord om Landskrona och byggde sina hus.

Dessa bröder fick sin utkomst av vad havet kunde ge. Deras och andra fiskares liv var hårt och mödosamt. Många av fiskarna omkom i sjökatastrofer på Kattegat. Sjukdom var vanligt och flera epidemier utbröt bland fiskarbefolkningen i det som efter bröderna Andersson Borste kom att heta Borstahusen.

Många av fiskarnas barn dog i dessa epidemier med även fiskarna och deras hustrur blev offer för sjukdom och dog en alltför tidig död. Livet för fiskarna och deras familjer var påvert, något annat att förtära än fisk var sällsynt.
Men inför julen försökte fiskarfamiljerna alltid förbereda sig som man kunde få annat än fisk på julbordet och man såg till att barnen fick åtminstone en julpresent av tomten. Det är för att hedra dessa familjer som livnärde sig på fisket (Isbergare och Söderbergare och alla andra fiskarfamiljer) och andra hantverkare som under stora umbärande skapade Borstahusen och gjorde detta lilla samhälle till vad det blev.

Torsken

Den 17 november för länge sedan, på en handskreven skylt i södra infarten till Borstahusen från Landskrona sett stod att läsa.

"Borstahusen - torsken är för tillfället slut, men välkommen tillbaka till Lejet en annan dag. Billiga grisöron säljes till jul. Gott Nytt år önskar feskeföreningen! Det har snart nog gått ett år sedan förra julen och vi i feskeföreningen önskar er alla som vanligt en fröjdefull julafton, med mycket sill och brännvin! Jultomten hade sist synts ute i sundet sittandes gråtande i en liten Borstahuseka. Huruvida han gråter för utebliven torsk eller människors olycka det vet ingen. Men troligtvis är han onykter och ångerfull efter en längre tids supande. Sex vilsekomna renar har siktats kring örlande på Hven, en demolerad släde har omhändertagits av polisen i Landskrona. "

Lars Johannesson

Advent med Berit

.

Hans Lehrecke

Jakten på det försvunna jesusbarnet

Hej
Jag vill göra en efterlysning av jesusbarnet! För ett par dagar sedan satt vi upp vår julkrubba, tyvärr gick det inte mer tre dagar så hade jesusbarnet försvunnet!! Om någon sett jesusbarnet, skulle vi alla bli glada om någon vänlig själ kunde underrätta oss. Det är tomt i krubban utan huvudpersonen.

Vänliga hälsningar
Tommy Persson
Allt i Gläntan

Klåfingrigt och historielöst i ”På Spåret”

Uppgifter i Aftonbladet talar om att signaturmelodin/vinjetten till ”På Spåret” som kommer tillbaka i kväll på SVT bytts ut mot något nyskrivet av den unge kapellmästaren.

Man kan undra varför. På Spårets förste kapellmästare Bengt-Åke Andersson skrev en alldeles utmärk signatur med stark tågkänsla inte minst för att man i hans toner kan känna igen ett par takter från Duke Ellingtons och Billy Strayhorns klassiska ”Take The A-Train”. H.C. Lumbyes ”Jernbanegalop” till de snabba tågresorna valde jag själv ut och med den historielösa ledning som nu ligger bakom programmet kan man väl befara att även den hamnar i papperskorgen.

I så fall har jag själv tittat färdigt trots att jag uppskattar både Luuk och Lindström, som tillfört nytt blod till ”På Spåret”.

LENNART ANDERSSON

Glöm inte begravningsplatsen under Teatern
- Eken fälld!

Som framgick av min krönika i veckan så finns det kvarlevor efter, sedan omkring 450 år "begravda", landskronabor under Teatern samt delar av korsningen Östergatan/Järnvägsgatan.

Så sent som 1951 var en grävare igång och ett skelett efter en människa kom i dagen precis vid övergångsstället invid Teatern. Spökvandringar lär också förekomma och att folk oförklarligt försvunnit i Nessaparken och att många äldre invånare även har ansett att de förvunna har blivit nerdragna under jorden, är ingen nyhet.

Det var alla de fattiga, utslagna, sjuka och lytta från Helgeandshuset som fick sina sista vilorum precis där men placerades i sina gravar utan vidare krusiduller och utan smörjelse etcetera och därför nu kan betraktas som Osaliga andar. Men nu är dessa stackares Sista Vila tydligen slut för där vill Moderaterna ha ett kulturhus.

Det minsta man kan begära är att kommunen i samarbete med kyrkorna i Landskrona i varje fall arrangerar en gemensam mässa för alla dem som osaliga strosar omkring sena kvällar på Östergatan och bakom Teatern.
Det kan inte vara alltför krångligt att läsa lite bön över dem och en Fader vår. På så sätt blir det kanske lite lugnare att besöka ett framtida Kulturhus.

Jag vill också rapportera att Eken invid TV-huset i Stockholm fälldes i morse fredag 25 november. Ett gäng poliser avhyste kramarna från deras lilla bivack och sedan gick Trafikkontorets motorsågar igång, först på väldiga grenarna sedan på det ruttna rotsystemet. Så nu kan alla bilister på Östermalm åter passera tryggt på platsen, även om det inte är för många träd som är problemet i huvudstaden, utan att det finns alldeles för gott om bilar.

Ulf Aulin

Öppet brev till Styrelsen i AB Landskronahem 

Låt Folkets Hus, Västra Fäladen vara kvar i nuvarande lokaler på Västra Fäladen

Vi har under dagen fått information från media att Landskronahem överväger att fortsätta lokaliseringen av sitt huvudkontor på Västra Fäladen och utöka lokalytorna med dem som finns i Folkets Hus, Västra Fäladen.

Under 2008 beslutade Landskrona kommunfullmäktige att nuvarande avtal med Folketshusföreningarna skulle sägas upp till utgången av år 2010, för att man under 2009-2010 tillsammans med berörda Folkets Hus-föreningar ta fram förslag till hur framtida avtal, från och med 2011, om möteslokaler i Landskrona kommun kan utformas. Något avtal togs ej fram under 2009-2010 utan först i juni 2011 kunde man träffa en överenskommelse om ett nytt avtal för tiden 2012-2016. Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2011 att godkänna de nya avtalen.

Under hela tiden som det förts diskussion med Landskrona stad har vi haft en öppen dialog med Landskronahem för att informera om hur ärendet fortlöpor. Vi har under denna tid fått en förlängning av nuvarande hyresavtal. Vid sista träffen med Landskronahems representant (Thomas Persson) om tecknande av ett nytt hyresavtal som följer Landskrona stads avtalstid om uppdragsersättning erhöll vi beskedet om att nuvarande hyresavtal endast förlängs för år 2012. Motiveringen var att man från Landskronahem tittade på alternativa placeringar av sitt huvudkontor efter branden i januari 2011. Ett av alternativen var att ta i anspråk lokalerna i Folkets Hus, Västra Fäladen. Vi blev utlovade att får information så snart det fanns ett förslag som berörde våra lokaler.

Det är med mycket stor förvåning att vi i dag får information från media att man överväger att fortsätta lokaliseringen av sitt huvudkontor på Västra Fäladen och utöka lokalytorna med dem som finns i Folkets Hus, Västra Fäladen.

Vi vill här redovisa och beskriva utvecklingen för Folkets Hus, Västra Fäladen sedan man startade verksamheten år 1985 (26 år).
Uthyrningstillfällen per år är ca 200.

Dels består uthyrningen av fasta uthyrare som PRO-Västra med 500 medlemmar med en daglig verksamhet från måndag till fredag.
Föreningen bedriver en mycket stor social verksamhet med aktivering av vår äldre kommuninvånare. Ett flertal av dess medlemmar uttrycker ”att Folkets Hus är dess andra hem”.
Bridgeklubben BOIS med 50 medlemmar har en verksamhet under 40 veckor kvällstid.
Handikappföreningen FFS med 30 medlemmar har en kvällsverksamhet för ungdomar under 10 månader per år.

Ett flertal av olika politiska organisationer har både styrelse- och mötesverksamhet under året.

Övrigt föreningsliv och kulturföreningar har sina sammankomster förlagda till kvällssammankomster.

Utöver dessa uthyrningar står övriga från privatpersoner som håller barnkalas, förlovnings- och brölloppsfester, födelsedagsfester, studentfester och barnloppis mm.

Antal besökande personer vi dessa uthyrningar är ca 22 000 personer.

Med nuvarande avtal med Landskrona stad om att upplåta samlingslokaler för förenings- och kulturlivet i Landskrona samt för enskilda personer för ideell verksamhet eller privata arrangemang är det är av största vikt att en samlingslokal finns i de västra delarna av Landskrona. Speciellt när en utbyggnad sker för att få fler kommuninvånare till denna stadsdel.

Med ovanstående redovisning och beskrivning av vår verksamhet hemställer vi

Att styrelsen beaktar ovanstående

Samt beslutar att Västra Fäladens, Folkets Hus får fortsätta med sin verksamhet i nuvarande lokaler och får möjlighet att fortsätta utveckla verksamheten för Landskrona stads föreningsliv och privata arrangemang.

Med vänlig hälsning
Hans-Eric Palmqvist, ordf. eu
Västra Fäladens, Folkets Hus

Moderaterna vill ha ett kulturhus vid teatern.

Moderaterna i Landskrona tror att ett kulturhus i Landskrona med digital visualiseringsteknik blir ett lyft för centrum och en tillgång för alla boende i vår stad.

Vi tror att Celsings förslag till kulturhus kan bli ett fräscht och nytt inslag i Landskrona och vi hoppas att första stenen kommer att läggas i samband med jubileumsfirandet 2013.

Vi hoppas och tror att detta skall medföra att människor kommer att söka sig till Landskrona. Vi kommer att ha möjligheter i vår stad att erbjuda centralt belägna lägenheter, verkstäder och ateljéer till kreativa människor som vi vet gärna bosätter sig i närheten av kulturcentra.

Ett kulturhus i anslutning till teatern med möjligheter till filmvisning, direktsändningar från Metropolitan i New York, TV-överföring av stora idrottsevenemang ute i världen men också möjligheter för t.ex Malmöteatrarna att hyra in sig för repetitioner när det finns luckor i programmet, möjligheter för Landskronas näringsliv, skolor och andra institutioner att ha konferenser och liknande, skulle betyda ett rikare liv i centrum. Restaurangen som kommer att byggas i anslutning till den gamla kommer, att med stora fönster mot parken i söder, bli en samlingsplats i likhet med själva Kulturhuset. Parken, där hänsyn har tagits till t.ex existerande träd,  kommer att bli som den en gång i tiden var,  med möjligheter för utekonserter och  även utebio. Anslutningen till vår vackra teater gör att vi dels får en kulturenhet mitt i vår stad samtidigt som kostnaderna för drift och underhåll kan samköras.

Vi vet idag att flera städer, Norrköping, Kungsbacka och Göteborg t.ex., som just har byggt denna kombination av kulturcenter/hus med digital visualiseringsteknik för föreställningar och konferenser samtliga visar upp mycket positiva erfarenheter. Också på det ekonomiska planet!

Kulturhuset kommer också att förskjuta centrum mot öster och öppna upp nya perspektiv i Landskrona. Med mer folk i rörelse i samband med utnyttjandet av det nya kulturhuset kommer detta att medföra positiva effekter för affärer och restauranger i centrum samtidigt som tryggheten i förstärks.

Kerstin Stråmark Johansen, Kulturnämnden (m)
Leif Thorsell, Stadsbyggnadsnämnden (m)

Rolig 1

Va vore tages utan Cabaré Mix
På julen det är som stekpannan
Utan köttbullar

Pizzeria min 1

Nu har jag varit på landskronas pizzeria
Och tagit en öl och spelat på spelautomaterna
Fan att man inte kan låta bli den jävla spelautomaten
Och bara dricka öl va skönt

Staden min

Stockholm i mitt hjärta
Låt mig få se din stad
Och upptäcka din skönhetsstad
Din stad Stockholm i mitt hjärta

Pizzeria min 2

Nu sitter jag på don Pedro
Och jag dricker min öl
Drömmer mig bort ett fjärran land

Jesper Hansson

Frihetslängtan

Frihetslängtan likt en löpeld brinner
den snart till Minsk i Vitryssland hinner
den från Tunis , Tripoli och Kairo styr
i Damaskus och Minsk det redan pyr
ja i Damaskus den redan flammat upp i full låga
och i Minsk man  sina tankar snart skall visa våga.

Hans Lehrecke

Fenomenet tveback...

är uppenbarligen på tapeten igen.
Men där ska den inte vara.
Förhoppningsvis i munnen.
I min i alla fall.
Men visst tackar jag för den utförliga beskrivningen!
Uttömmande o vackert!
Kul också!
Kinda Sokrates.
Men någon debatt har jag inte sett röken av.
Snarare kärleksförklaring. På sitt sätt. Eller sina.
I brist på annat brer jag mig en bit kavring..
och hoppas den ska smaka som 50-talet danska ”smörtyve”.
Alternativt ”Gunnar Nu-bullar”. ”Nu er det mål”.
Och stekt råka lär vara en delikatess.
Kanske värd att bränna ned Karlslund för.

Henrik de Neergaard

Råkorna i Karlslund

Hur kan det ha undgått er som diskuterar skator och råkor, att Karlslund haft en av landets största råkkolonier med ca 40 000 häckande par? Vi minnesgoda kommer ihåg svärmarna som så gott som mörkade kvällshimlen när fåglarna började inta sina kvällslogier bland träd som idag inte längre finns. Vet ni förresten att råkan är en av världens mest svårutrotade fågelarter? Det går inte att skrämma den! Det går inte att försöka plocka bort ägg och förgiftningsförsök går de inte på. Nej, enda sättet är att kalhugga hela området, då ger dom sig iväg. Detta har jag lärt genom en enkel slagning på Wikpedia. Idag beundrar jag råkflockarna vid Brunnsvikens stränder, nära Haga slott.

Hälsningar
Ulf Aulin

Tveback - mer än tveback

Med anledning av den intressanta debatten om tvebacken anser jag att
en närmare beskrivning av fenomenet är högst befogad. Vart vänder man
sig över brist på fakta? Alla har vi ätit tvebackar, de halvvåta
skorporna som knappt gick att smöra. Men vad kan tveback mera vara?.
Det är nästan mera spännande. Jag gick till källorna och fann detta:

"TVEBACK tve ³~bak ², äv. tve ⁴bak l. TVEBAK tve ³~b a²k , r. l. m.;
best. -en ; pl. -ar ( LÖWEGREN Hippokr . 2: 239 (1910 ) osv.) ( (†)
-er OxBr . 1: 75 (1614 ), LdVBl . 1844 , nr 46, s. 4 ) . ( tvebak (tw-
, -aa-) 1614 osv. tveback (tue-, twe- , -ch) 1625 osv. tvibak 1949 )

[ sv. dial. tvebak ; jfr d. tvebak ; av mlt. tweback , ssg av tve- (se
TVE- ) o. en avledn. av backen (se BAKA , v.); jfr äv. t. zwieback o.
it. biscotto (se BISKVI )

] (i skildring av ä. förh.) om bröd som baka(t)s två ggr; särsk. dels
(koll.) om skorpor (se SKORPA , sbst. 2 ), dels (i södra Sv.) om
kavring (jfr TVE-BAKAD ). OxBr. 1: 75 (1614 ). Akterut finnas
kompassen, en kutting med tveback (hårdt skeppsbröd), lykta, ljus och
tändstickor. UB 3: 578 (1873 ). Dagen började med att herr Börje . .
skulle väckas . . och ha té med färska tvebackar. MÖLLER FåvJ 22 (1918
). Sydsverige får sin egen tradition, sitt mjuka eller halvtorra
förrådsbröd. Det är tvebakarna och kavringarna av mörkt grovt mjöl,
som först gräddas en gång och sedan sätts in på nytt i ugnen staplade
på varandra för att halvtorka. Vi 1949 , nr 1-2, s. 10. SAOL (1973 ).
-- jfr RÅG-TVEBACK ".

Källa: SAOL

Så nu kan ni med gott mod promenera till de danska bagarna i
Landskrona och snacke tveback med dem.

Ulf Aulin

Glumslöv 11-11-11( dagen som bjuder på sex ess )

Zlatan och Henke våra  fotbollsambassadörer

Svensk fotboll ambassadörer fått
med budskap från sina liv de publiken nått
inte bara att de världsstjärnor är
utan att de på ett rikt liv bär
som sommarpratare och med memoar
om publiken de nytt grepp tar.

Vi får höra mycket om tristess
därför är skönt att höra från ess
att livet både på sol och skuggsida bjuder
viktigt är att man av entusiasmen  sjuder
med mentor Henke och Zlatan elev
de mycket har smakat  ur samma slev
Ni bjuder inte bara  på konst att spela boll
jag stolt är över Er kulturella roll

Hans Lehrecke

Den elfte november

Storslam i ettor Du har rätt
11-11-11, ja Du har sett
det lär inte komma igen
passa därför på att njuta min vän
sex ettor i bagage gott tecken är
när färden mot bättre tider bär

Hans Lehrecke

Inga höjningar, sa Björn

När den kommunala förvaltningen som hade hand om el och fjärrvärme bolagiserades och blev Landskrona Energi AB lovade moderaten och styrelseordförande Björn O Persson tillsammans med Torkild Strandberg (FP) i fullmäktige att det inte skulle bli några taxehöjningar.

Det löftet blev inte långvarigt, nu höjer man både el-taxan och fjärrvärmetaxan kraftigt i januari 2012.
Höjningen av elnätsavgifterna skylls på att elnätet i Landskrona står inför ökade kostnader nästa år med ett antal miljoner.
Fjärrvärmetaxan chockhöjer man på grund av bolagiseringen, där självkostnadsprincipen inte längre gäller utan man har ett avkastningskrav på minst 12 miljoner kronor årligen.

De styrande, med Torkild Strandberg i spetsen spenderar skattebetalarnas pengar hej vilt.
50 miljoner extra till kraftvärmeverket och 40 miljoner extra till Ventrafiken, då är det inte så noga och gnälls inte så mycket heller om oansvarighet , men när medel skall delas ut till behövande då är siffrorna för detta ändamål orimliga.

Sedan är det något som förbryllar mig som hände på fullmäktige den 31 oktober. SD-Stefan ifrågasätter höjningarna av taxorna men yrkade ändå bifall till att höja dessa.
Få det att gå ihop om Ni kan, jag kan det inte.

Vidare viskas det i korridorerna på Stadshuset om att Landskrona Energi skall privatiseras och med allt konstigt som händer sedan treklövern fick fortsatt majoritet i kommunen blir jag inte förvånad.

Jörn Jönsson, stolt socialdemokrat
som för övrigt väntar ivrigt på det politiska skiftet i Stadshuset 2014

Krisen i Grekland

Papandreou  i all röra
honom EU inte får störa
när det gäller landets kris
han vill lösa den på eget vis
han vill låta folket svara
hur man till EU-skuld  skall spara
men vem vill avstå från egna behov
begäret är en alltför stor bov
han förtreten hellre sväljer
och till EU sitt eget land säljer

Hans Lehrecke

Jordens befolkning blir sju miljarder idag

En miljard på jorden bodde
när Malthus 1798 trodde
att jordens befolkning inte kunde hysa mer
se´n dess vi blivit sex miljarder fler

Mot åtta miljarder låt det gå sakta
låt hjärta regera tillsammans med fakta
den sista miljarden låt oss inte glömma
dock utan att jordens resurser helt tömma
med ökat medvetande människan mycket förmår
så att även den sjunde snart bättre mår

P.S. Den  brittiske nationalekonomen Thomas Malthus skrev 1798 i an essay
on the  principle of population att jorden inom kort inte skulle förmå hysa fler invånare. 
Han hade fel. Idag blir vi alltså sju miljarder. Man beräknar att en miljard människor direkt svälter medan de andra har det mer eller mindre drägligt.

Hans Lehrecke

För stor uppgift?

Med tanke på Ängelholms FF:s kvaläventyr dök det upp en scen i mitt huvud med Östen Warnerbring på Hamburger Börs i Stockholm på 60-talet.

Då sa artisten till publikens jubel:
- Små hönor ska inte lägga stora ägg. Då kan de bli slarviga i baken.

LENNART ANDERSSON

SKÅNSKT JULBORD á la GLÄNTAN

- I vår trivsamma miljö, erbjuder vi ett traditionellt skånskt julbord med genuin julstämning och julmusik.

Här serveras klassiska rätter
som vi alla värdesätter.

Allt i en miljö som minner om svunna tider
utanför, i en driva, vi ställer våra skidor

Mycket av det goda
du säkert kan förmoda

Allt från nubbe till sill
kallt och varmt där till

En och annan utstöter ett vrål
när vi i år utesluter vår ål

Men inte ska vi väl klaga
här är möed mad att smaga

Här serveras laxen och äggen
stötta dig gärna mot väggen

Skål för mor och far
en prinskorv jag tror jag tar

Julölen så vackert skummar i glasen
vissa ser inte skillnad på vasen

Sylta, paté och skinka
en runda på toa och pin..

Därefter plats vi gjort att njuta
men magen vi ändå utåt måste skjuta

En klassiker, Ris á la Malta
som vi bara måste förvalta

Kaffe, kaka och avec
Betala med kort el check

Bugar och tackar
dansar och klackar
upp och ner på taken
ännu tomten är vaken

Hemåt vi Nöjda vandra
stöttande gör vi varandra.

Tommy Persson
Allt i Gläntan

BOIS kvar i Superettan

Hans Lehrecke

Tankar efter Västerås

En publik på 674 personer  fyllde knappast läktarna i Sveriges sjätte stad i storlek när Västerås SK skulle försöka rädda ansiktet och slippa trilla ur Superettan.

Pinsamt tyckte vi BoISare som var på plats och dominerade ljudbilden på Swedbank Park och då utgjorde vi 23 randiga endast 0.03 % av publiken.

Vårt randiga lag gjorde sin plikt och kvitterade pliktskyldigast  VSK:s samtliga tre mål och tackade oss tillresta efter matchen.

Vi säger Lycka till nästa säsong!

LENNART ANDERSSON

FN fyller år

FN ser ut att få en fin present
sedan situationen i Libyen vänt
hoppas läget går åt rätt håll
så på diktaturer man i tid får koll

Hans Lehrecke

Gaddafi död

Hans Lehrecke

Fångutväxling Israel-Palestina,
när Gilad Shalit bytts ut mot tusen palestinier

Hamas och Al -Fatah tänker sluta  fred
tänk om Israel också fick vara med
Medelhavsvärlden skulle berikas
om ärkefiender kunde förlikas
alla parter har allt att vinna
om en lösning till fred de kan finna

Och lösning vi ser i gemensamt mål
snart jordens resurser ej mer skattning tål
låt solen mellan  kombattanter skapa fred
att utvinna dess energi är ett viktigt led
israeler och palestinier tag nu sats!
För under det ännu på jorden finns plats.

Och idag vi fick se ett nytt
man Shalit mot tusen palestinier bytt
i undrens land låt fler under ske
så att folket åter kan le

Hans Lehrecke

Anarkistisk undergrund konst i Oslo

En svensk undergrund konstnär i Oslo attackerar den norska oljeimperialismen. Med en ny protest - och konstform, trafikmärket.
Där norska staten ”subventionerar” materialet i form av de plåtbitar, man kan beskåda i Oslos omgivningar, när man går hem på kvällen så är de helt vanliga cykling förbjuden osv. Men när man travar till sitt arbete på morgonen är det helt andra budskap som förgyller och står att betrakta på Oslos Boulevarder.
Han använder ett bildspråk som påminner om de gamla grottmålningarna på ett mycket talande sätt. Dessa har han skurit ut som mallar för att sedan måla en ny symbol över det gamla trafikmärket. De nya symbolerna visar på olika motiv med dansande grottmänniskor i en förhistorisk kamp som han gjort till nutida. Vilket är målat på trafikmärket som en talande bild med grottmänniskor som befinner sig i Kamp för sin existens emot den norska oljeimperialismen.
Jag har fått det stora tillfället att göra en intervju med svensken som bedriver ett One man band organisation kallande sig Trädgårdsföreningen Fritt Svävande Biofiler (människans vän). Organisationen befinner sig i en uppbyggnadsfas, men akut skulle det behövas anarkistiska vänner som kunnat vara honom behjälplig i montering av trafikmärken. Han har hitintills fått upp ett 15-tal bilder runt Oslo, Lund och Malmö.
När kommer Landskrona att föräras med denna undergrundkonst? Svaret blir kort och konsist så fort Kaptenen har raggat någon medhjälpare. Efter ett nattligt äventyr när montering av ett trafikmärke skulle bytas till det mera progressiva, trillade han ner från stegen och tur i oturen kostade det honom bara tvådagars sjukskrivning för en stukad fot.
Den rekorderlige anarkisten redogör i ett 10 minuter långt föredrag sina synpunkter om oljans nedbrytande verkan på miljön. Alfredo di Stefano som han kallar sig förklarar sig endast vara språkrör för TFFSB, och att det i TFFSB ska finnas en profet i bakgrunden, vilken är föreningens filosof. Dock kan vi med lätthet påstå att det finns tusentals människor som är involverade i miljörörelsen. Vi ska inte avslöja hans namn eller nummer men han är född i Malmö 1975 och är BoIS:are sedan sin faders urdruckna bier. De han slår mot i sin politiska konstform är Koldioxidutsläppen och oljans övriga nersölningar av miljön.

Vi kommer inte här att ta upp den vetenskapliga polemiken med Oljan och dess miljöförstöring aspekter utan hänvisar till redan gjorda utredningar och pågående forskning.

Hls Lars Johannesson vid pennan.

Politiker - Lev som du lär!

För många år sedan träffade jag en lantbrukare och fritidspolitiker (Per-Erik Persson) som sade att var och en borde under någon del av livet engagera sig politiskt och inte bara sitta och gnälla. Jag har valt att engagera mig politiskt nu i en ålder när jag snart lämnar arbetsmarknaden och har tid att dra mitt strå till stacken.

Att få vara ombud på centerstämman nu i höst kändes hedersamt. Att få vara med om att få rösta fram vår nye partiledare - Annie Lööf – kändes som att vara med och påverka historien. Det var några jobbiga dagar där förhandlingarna pågick från åtta på morgonen fram till midnatt den ena kvällen och till klockan 01 den andra. För oss som deltog var det mesta gratis frånsett att vi fick betala merkostnaden för enkelrum och kostnaden för stämmobanketten vilket kändes riktigt.

För några år sedan frågade jag en i mitt tycke klok person varför han inte engagerade sig i politiken. Han sa att han inte ville förstöra sitt rykte. Jag är nu beredd att hålla med.

Nu har socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt hittats med alla sina fingrar i syltburken. Det är klart att alla vi som engagerar oss politiskt också känner sig nersolkade.

En riksdagsman har en väl tilltagen månadslön (56000 kr), Fria resor från hemorten till riksdagen, tillgång till övernattningsbostäder eller högst 8000 kr i bidrag i månaden till egen lägenhet. Dessutom får riksdagsmannen hela kostnaden för hotellrum på tjänsteresa betald och gratis årskort på SJ eller flyg. Riksdagsmannen kan också maximalt kvittera ut 50000 kr för enskilda tjänsteresor utomlands. Det som stöter mest är en inkomstgaranti efter fullgjort riksdagsuppdrag som vida överstiger det som vi andra ska leva efter.

Jag läste i Svenska Dagbladet om bidragsbrottslagen. Om du eller jag lurar till oss bidrag som vi inte har rätt till kommer vi att ställas inför rätta men detta gäller inte riksdagsmän. Bidragsbrottslagen gäller nämligen inte riksdagsmän.

I samband med förra sekelskiftet 1800-1900-tal bodde författaren August Strindberg i Schweiz och han skrev: Den schweiziska formen av demokrati är den enda som på sikt kommer att överleva.

Kan svenska folket acceptera att riksdag och regering skapar ett ersättningssystem för svenska folket som man inte själva är beredda att leva efter?

Sven Svederberg
Centerpartiet Landskrona

Omsättning på partiledare

Nya partiledare blir allt fler
politiskt förtroende, vad är det som sker?

Hans Lehrecke

Elegi  över Brittsomman
(idag har Birgitta , britt namnsdag)

Brittsommarn en ände tog
den två dagar för tidigt dog
Birgitta blev en flicka kall
men ens blev sommarens saga all
vi tackar för den tid som va´t
när hösten börjar komma ifatt
en höst och vinter är på gång
sen väntar vår med fågelsång

Hans Lehrecke

Kina , Saudiarabien och Väst i byteshandel

Låt Kina och Saudiarabien stå för leverans
när det gäller god finans
låt dem i Väst investera
så att ekonomierna mer kan prestera.

Låt demokrati bli betalningssätt
så att på orättvisor vi får rätt.
och jobbexport  till Kina går
kinesisk arbetskraft då tillskott får.

Hans Lehrecke

Skatan knäckte problemet

Hans Lehrecke berättar nedan om smarta fåglar och jag kan ge ytterligare exempel.

I vår villaträdgård, som vi lämnade för snart tio år sedan, hade vi en koloni trivsamma vinbergssnäckor. Vi hade inga planer på att äta dem, men traktens skator hade desto större intresse av dem. Men sniglar kryper ju in i skalet vid fara och inte ens skatnäbbar kan knäcka ett sådant skal.

Vad gör då skatorna?
Jo, de snappar upp hela snigeln med hus och allt och flyger bort till närmsta cykelstig (av asfalt) och släpper ner sin last från hög höjd och vips är skalet krossat och måltiden serverad.

LENNART ANDERSSON

Den intelligenta  råkan

Råkan är känd för sin intelligens och vad månde inte bliva av invånarna i Glumslöv, som är bortskämda av rika råkkolonier.
Efter en jobbig dag med strejkande el , dito dator  och sedan hemtelefon som lägger av, sitter jag vid datorn och kanske är det råkorna som förmår mig att inte sitta och sörja.
Jag råkar titta ut och vem kommer om inte min vän Håkan, som  förundras över de nästan halvtama råkorna. I mitt stilla sinne tänker jag ”Håkan råkar råka en råka, som äter en rocka, då råkan råkar vara en  rockätande ( fiskätande) råka".

Att kråkfåglar är intelligenta ser jag dagligen i min trädgård  men häromdagen såg jag också  exempel på detta i teve.
En råka ser en godbit i ett  glas med vatten. Näbbet räckte inte ned för att ta den Vad gör råkan? Hon droppar stenar i glaset så att vattennivån stiger och den blir bättre  tillgänglig.
En svartkråka släpper sina  nötter på gatan för att använda bilarna som nötknäckare.
En korp låter sig inte luras av en spegel utan beter sig lugnt framför spegeln.
Enligt forskare kan man jämföra råkfåglarnas intelligens  med delfinens eller chimpansens. Vi är inte ensamma om att vara intelligenta.

Hans Lehrecke

Kurre på besök

Bokollon Kurre lockar
nu bland kära nötter plockar
hoppas att han stannar kvar
och hit en ekorrflicka tar
Kurre får gärna bli vår vän
vi hoppas, att han kommer igen

Hans Lehrecke

Lite mer om Per Axerup

Ni som läste om kyrkoherden i Melbourne, Per Axerup, med rötter i Landskrona kan ju följa den bifogade länken för att vidga vyerna om Pers arbete i Högalids oerhört vackra kyrka i Stockholm. http://www.svenskakyrkan.se/stockholmskyrkor/KyrkaMedText.asp?kyrka=62

Med lite möda får ni också fram en bild, som vi inte törs publicera här på Planket beroende på tänkbart upphovsrättstrubbel och därav följande kostnader. Mycket lärvärd är även denna artikel med en intervju med Per Axerup i Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/wendela/relationer/article12369815.ab

Ulf Aulin

Mer om internetradio

Göran - håller med om fördelarna med internetradio. Då kan du ju ikväll lyssna på BoIS - Degerfors när det sänds 19:03 (SNT) alltså Skånsk Normaltid, om det inte är en tokig tid på din sida klotet.

LENNART ANDERSSON

Internetradio

....Eller är webbradio bättre svenska? När jag nämner denna fantastiska uppfinning för vänner i Melbourne så är det inte många som känner till den. Kunskapen skulle nog inte vara bättre i Landskrona. Jag kan ta in alla världens stationer med perfekt ljud. Så vad lyssnar jag på? Trelleborg. Stationen slår alla världens stationer. Den talar typisk skånska och pratarna är enkla och vänliga. Och musiken är i min smak med mest populära sånger. Den station som skulle vara ännu bättre finns inte. Trelleborgskan är nog bra men en och annan nyans är inte helt fullkomlig. När kommer Lanskrona närradio med ännu finare språk? Ja, så nära blir den inte i mitt fall. Och så en varning för framtiden. En annan skånsk station talar uppländska. Jag skämmer inte ut den genom att nämna namnet. Den kommande (?) Landskronastationen kommer att förlora mig och andra lyssnare om den följer det dåliga exemplet.

Göran Hammarström

Fotbollsförbrödring HIF/BOIS

H.I.F allsvenskan vann
BOIS till serieseger inte hann
dock på god väg man är
på väg som upp till allsvenskan bär
från  HIF en bit man har
hoppas Henke stannar kvar.

Hans Lehrecke

Equinox 11-09-23

Året bara kilar på
Oktober månad vi strax nå
equinox dag och natt är lika
Strax får vi vem som får vika

Hans Lehrecke

Kvalet närmar sig BoIS

Den gamla Järnverks vulkan närmar sig Landskrona med sitt glimrande fotbollslag från Degerfors. Kvalplatser står för dörren både upp och till ner, BoIS har visat att man inte accepterat att man är ett tjejlag i kort kort, utan grabbar med blåställ som med den eminente tränaren numera närmande sig gubbålder Henrik Larsson. Grattis Henke till 40 år, 50 är bättre men 60 bäst och tack för vad du och Hasse åstadkommer med de randiga i svart/vit.
Får verkligen hoppas att du och din partner stannar några år mer eller så innan ni flyger vidare.

Då var dom här igen på IP i La Vulkanerna Degerfors IF vårat gamla boggi team från kvalet 59 och tidigare, för att åter piska vårat BoIS eller vad? Ska Teddy The BoIS:a Dogs * ande sväva över IP på måndag kväll för att ta ett hjälpande steg, längre från kvalplatsen eller närmare den. 5x3=15

Hälsar
Dr Hackenbuch

* Historien om Teddy The BoIS:a Dogs är tidigare publicerad här på Planket 2010-04-16

Henke 40 11-09-20

Till nytt decennium  nu det vänder
under ett decennium mycket för Dig händer
tänk vad Du under de gångna åren hunnit
hur många titlar Du med 
både Celtic, Barcelona, HIF,
Manchester samt landslaget vunnit
mycket i Ditt liv  Du fått se
fotbollsvärlden har mycket att ge
av erfarenheter Du nu till BOIS-are lär ut
som att spelets idé är ej bara !”skjut”

Ej bara fotboll Ditt utbud är
på andra talanger du också bär
som sommarpratare Du utmärkt var
Dina samtalsämnen mången engagerat har  
en ambassadör för Landskrona Du blivit
sedan Du i BOIS-stallet klivit
vi hoppas få behålla Dig i många år
Din närvaro gör att vi bättre mår

Hans Lehrecke

Ny kyrkoherde

Svenska kyrkan i Melbourne har fått en ny kykoherde. Jag träffade honom
för första gången i tisdags. Kan Ni tänka Er hur glad jag blev när vi
hade utbytt den första meningen och vi upptäckte att vi båda var landskroniter.
Han var visserligen född i Malmö men det är ju inte så farligt.
Han heter Per Axerup och har varit präst i Landskrona. Han har tagit studenten på Dammhagsskolan, sa han.
Daer skilde sig språkbruket och jag sa: "Jaså, högre allmänna läroverket."

Göran Hammarström

BOIS bäst i höst

Om vi bara räknar med höst
för BOIS-fantaster det länder till tröst
med Åtvid man ligger i topp
för framtiden det inger hopp
sexton poäng av tjugoen man vunnit
och bottenträsk man lämna hunnit
mot Åtvid i oktober väntar final
om på sin sida man har marginal
lovord hela laget efter lergöksmatch får
speciellt tack till Ivo och Fredrik går

Hans Lehrecke

Elfte september 2011

Tio år redan har gått
utan att vi har  förstått
mycket har sedan dess hänt
lyckan många gånger vänt

Ekonomin har gått upp och ned
vanligt folk fått hänga med
naturen ofta protesterat
politiken saluterat
att tyranner i graven gått
frihetens frö i Arabvärld man sått
om vansinnesdåd vi påminda blev
när Bredvik-Behring in på scenen klev
oskyldiga drabbas av rent vansinne
TWIN och Anna ( Lindh) vi har i minne
låt oss minnas dem denna dag
för en bättre värld låt oss alla ta tag.

Hans Lehrecke

Integrera eller intrigera?

Integrera
Vad  man kan man önska mera
Jo  om Du egr mot rig byter ut
då Du får ett mycket sämre  slut.

Hans Lehrecke

Kvalsträcket är passé
pågarna  nu på redigt vill va´me´

Målfattig match men händelserik
för IP-publik ganska unik
Markus frispark vi salutera (r)
av sådana strutar vi vill se mera

Hans Lehrecke

Läshuvuden och Plugghästen

Läshuvuden och Plugghästen som samhälletsutvecklande kraft, för ett framåt skridande modernare, rättvisare samhälls system. Vari i ligger skillnaden att vara en plugghäst eller vara begåvad med ett läshuvud? Den gängse uppfattningen inom borgare- och arbetareklassen att vara begåvad med ett läshuvud är att vara utrustad med en intellektuell kapacitet över det normala. Vad menar man då med detta? .

Ett läshuvud är en begåvad person med medfödda intellektuella kvalifikationer. Hon kan med sitt intellekt göra sig en föreställning och ha en uppfattning av sin omvärlds mänskliga aktivitet, d.v.s. detta samhälles ekonomiska, psykologiska, och sociala beteendemönster och inte minst de ägandeförhållanden, var i hon befinner sig.  Hon kan på ett intelligent sätt assimilera den vetenskapliga litteraturen i fakta såväl som dess skönlitterera framställningar. Eller om där inte finns denna kunskap i skrift tillgodogöra sig den i sägen från mun till öra. De tidigare av läshuvuden inhämtade kunskapen genom att undersöka sin omgivning. Hon tog det som låg henne för handen dvs. de som varit före henne och skapar på så vis en utveckling för det fortsatta framåtskridandet. På såsätt uppstår en rundgång vari människans progression fortgår genom läshuvudenas intellektuella förmåga.

Läshuvudens förmåga skapar utveckling för såväl samhället som personligt framåtskridande. Ett läshuvud kan med ett omedelbart uppfattande av de skrifter hon studerar tillägna sig det lästa och konservera det till minnet.

En plugghäst i vilken samhällsklass hon än befinner sig i, får i sitt anletes svett studera och åter studera för att konservera det in studerande till sitt minne. För att taga till vara kunskapen måste hon åter och åter repetera det instuderade. En plugghäst är precis som ovanstående läshuvud en spjutspets för samhällets utveckling och framåtskridande. Vad jag då menar viket som är diskrepansen emellan båda dessas förmågor. Är på det sätt de förvärvar kunskapen. Helt enkelt är det som så, att dess inlärningsförmåga är åtskild av dess hjärnkapacitet, den förra har en större hjärnkapacitet än den senare. För att förtydliga, läshuvudet har större förmåga än plugghästen.

Dessa två kategorier av mänskligt sökande av kunskap är till nytta för hela samhällsutvecklingen. Vi andra är mediokra pseudointelligenta till denna intelligenta kärna av samhällets spjutspetsar. Men det finns något som heter kreativitet och saknas denna egenskap kan man vara läshuvud eller plugghäst och deltaga i framåtskridandet som en andra plans figur. Men inte ledare till radikala revolutionära förändringar, som de tidigare filosoferna Rousseau, Voltare,Hegel, Marx,  osv.

Vad har då Läshuvudet och Plugghästen för egenskaper som gör en del av dem till ledare för sociala revolutioner och inte andra?

Om man tänker sig tillbaka i historien när och hur ett samhälle uppstår och relationerna emellan människorna skulle kunna vara. Så kan man tänka sig följande. Där satt vi för att värma oss vid brasan en höstkväll vid tidens begynnelse. Dagen hade varit som vanligt en kamp för mat och överlevnad och så skulle det förbli i många tusen år till. Generation efter generation hade frambringat en man som var klokare en den gemene och fört fram stammen till en högre stående kultur. Ledaregestalter utkristalliserade sig och tog makten med sin styrka och på så sätt tillskansade sig den bästa maten och de starkaste kvinnorna för att föda sina barn. Småningom uppstod mottsättningar mellan de kloka och de starka. De kloka kunde med sin intelligens se möjligheter att utveckla det primitiva samhället till ett jordbruks och kulturellt samhällssystem. De studerade jordmånens möjligheter till ökad försörjning för stammen. Man förfinade också sina redskap för odling och jakt.  Man började odla på ett mera rationellt sätt. Att uppfinna vapen till försvar av sina landområden och odlingsmarker var livsviktigt för stammen. Här kommer den av stammens starke att ta den ledande funktionen med sin maktstruktur vilken stod i motsatts till tänkandets vara. Tes och antites kom att bli syntes.
Män med styrka och kunskap kom till makten för att utveckla stammsamhället till ett högre plan. Nationer uppstod, Kungar, Kejsare, Khaner och andra makthavare kom till makten, klasserna uppstod de som arbetade och de som levde av de förstnämndas arbete. Och där emellan har vi de som läste och tänkte och på så vis var makten till nytta.

Läshuvuden och plugghästar hade uppstått, för att etablera sig och få fördelar av sina kunskaper till ett rikare materiellare liv. Incitament till deras samverkan av samhällets utvecklande med hjälp av deras kunskaper. Var att de får större delar av den sammanlagda produktionen dvs. av den gemensamma varuproduktion som produktivkrafterna har producerat. De satte helt enkelt sin förmåga, av sitt läs- och plugghuvud i samhällets tjänst. Man har nu i stortsätt en ägandeklass och en arbetande och där emellan olika schattoreringar av grupper som står i olika relation till dessa klasser.

Det är nu som orättvisor genom en längre tidsperiod uppstått runt om i världen. Och revolutioner har härav uppkommit utav folkets missnöje. Här uppenbarar sig de kreativa läshuvuden och plugghästar som har ett kreativt tänkande som Filosofen m.m. Karl Marx (läshuvud) Friedrich Engels (plugghäst). Och andra med patos för rättvisa för alla på jorden nu levande människor. Men den man i modern tid man kommer att tänka på är givetvis Ernesto ”Che” Guevara, som på ett förtjänstfulltsätt vigde sitt liv åt det fattiga Latinamerikas befolkning. Att det sedan visade sig vara en gammal fattig och utsvulten kärring som avslöjade honom i Bolivia, är så fruktansvärt tragiskt att man skulle kunna tro att det hela är ett påhitt. Det finns många andra progressiva läshuvud och plugghästar som vi inte kommer att nämna här. Men det värsta av allt är de läshuvuden och plugghästar, vilka satte sin kreativitet till Nazismen och Fascismens hemska syften, och till deras tjänst.  Nietzsche som var en stor inspirations källa för Adolf Hitler och hans anhang, är en kapitalismens filosof. En kreativ människoföraktare som han, är ett farligt läshuvud som står i vägen för det samhälliga utvecklandet och ett rättvisare ekonomisktsystem.

Där fördelningen av produktionens överskott ska fördelas mera lika. Jag önskar ett slut på alla krig, mobbing och dylika vuxna företeelser som är destruktiva för oss människor. Och som har varit det sedan tidernas begynnelse. ”Om Che hade levat än idag hade världen sett annorlunda ut.” citat Kevin J.

Hls vid pennan
Lars Johannesson

Rosenskäran

Om Du samlar på dess frön
av ett paket Du får rik lön
om fantasier i musik och akvarell Du påminner
med vårens akvileja Du likhet finner

Skillnad är dock att Du längre är skön
blomma långt  in i hösten  lyder min bön
Du  bara har en enda brist
Du  på vägen doften mist
Du gör dock allt som står i Din makt
att i trädgården skapa prakt

Hans Lehrecke

Är det havsdjupet eller himlahöjden
som närmar sig för BoIS?

När BoIS spelar sin tjugotredje omgång i kväll mot J-Södra är det tre ytterst viktiga poäng som måste ros iland från Vätterens sköna strand.
För att kunna hålla kontakten med 08:orna Bajen och B-Pojkarna i förstahand.  Om dessa båda nu får stryk av Degerfors respektive Västerås vilket vi får hoppas. Då närmar sig di randiga den eftertraktade tolfteplatsen. Viket ger en närkontakt av tredjegraden och måste ses som en fördel för vårt randiga gäng. Även om Västerås skulle hålla poängavståndet till Bois. Om Brage tappa tage om poängen och förlora till Qviding så vore väl de ej heller så illa. Även om de också knapra in på svartvit, Qviding. Värnamo och Öster är ej heller på säker mark men det som gäller för BoIS är att gå för egenmaskin de sjuomgångar som återstår. 7x3= 21 poäng att spela om efter kvällens match, matematiken har nu tagit sin början Professor Kalkyl har trätt in i handlingen. Efter insides information med BoIS kansliet av den förträffligt underbara och ursköna PIA är grabbarna på gång och tänker sätta till alla klutar för att föra BoIS i hamn.

Heja BoIS.
Hls Dr Hackenbush.

Regnrekord för i sommar

Idag det inte regnar smått
på morgontimmar vi 30 mm. fått
om vattenpolo vi ej ber
i kväll solen åter ler
och får BOIS att tända till
när tändstickssöner man klippa vill

Hans Lehrecke

P.S. Jönköping var förr tändsticksstaden. D.s.

Bra jobbat Roland Telin

Bra jobbat Roland Telin beundrar dig för dit Indiansummer arrangemang på Larvi. Kanske kommer det nuvarande Citadellet Open en gång i tiden att åter spelas där det började som Larvi Open 1995.
När pågarna lämnat stan och gått över till Barcelona som den lille utomjordingen som borde förbjudas spela fotboll.

Mycket bra ”Stolle”

Hls Dr Hackenbuch

Tack Öster IF

Som BoIS:are sänder jag en tacksamhetens tanke till Östers IF vilka knep ena poängen mot de för BoIS livsfarliga Västerås SK FK. Vilka di randiga möter i sista matchen uppe i Västmanland som kan bli helt avgörande om vem som går till kval. Men vi får hoppas att våra randiga har tagit på sig blåstället för att göra en bra avslutning på denna för oss BoIS:are tråkiga säsong. Dagens match mot IK Brage i Borlänge, skulle jag vilja beteckna som en sex poängare, dels kan vi öka försprånget till Västerås SK FK som flåsar i naken. Men framförallt närma oss IF Brommapojkarna som har gått en kräftgång i Augusti månens sken. På de senaste sex matcherna har de förlorat fem och endast vunnit en. De har nu förankrat sig i botten av tabellen och har för närvarande parkerat sig, på den åtråvärda tolfteplatsen. Som har skiftat mellan en fyra, fem olika lag den sista månaden. De närmaste två omgångarna kommer att bli avgörande om IF Brommapojkarna kommer att bli våran räddnings planka eller ej. Önske resultat är att Qviding FIF och Västerås SK FK vinner över IF Brommapojkarna på deras två kommande matcher. Men framförallt att vi vinner mot Brage i dag. Och de två följande matcherna mot Jönköpings Södra IF och Ängelholms FF . Men hur man än vrider och vänder måste Skånes svartvita Uruguayare gå för egen maskin.

Randiga hälsningar
Lars Johannesson

Nordpolen trettio grader varmt

Jordens temperatur stiger ju oroväckande enligt klimatforskare.
I dagens väderleksrapport klockan ett fick jag höra följande:
Mycket varm luft över Sydpolen utbreder sig norrut .
I morgon kan vi vänta oss 30 grader vid Nordpolen.
Detta är sant

Hans Lehrecke

Kaddafis framtid

Om Kaddafi dyker upp hos Mubarak
undrar just om denne säger tack
turen han kanske bättre har på sin sida
om han asyl i Nordkorea vill bida
vem vet han kanske i Vitryssland får plats
mot andra asylmål han nu slipper ta sats

Hans Lehrecke

Falcks Hörna

I samband med rivningen av Falcks Hörna i Landskrona fanns många som visade sitt missnöje.

…….. jag var en av dom som förevigade missnöjet via visuell protest  i  mitt konstnärskap.

Nyutexaminerad från Akademiet for fri og merkantil kunst i Köpenhamn och boende mitt emot händelsernas centrum, strax ovanför biografen Grand.

Bevittnade jag förödelsen när ett av Landskronas charmigaste mötesplatser i centrum,  jämnades med marken.

Detta fångade jag från min ” utsiktspost”  i några ögonblicksbilder med epitetet Rivningsraseri.

Dessa konstverk fick även sin uppmärksamhet i TBV:s utställningslokaler på Eriksgatan.

Tavlorna är daterade 1971 / Fotograf Ralph Nykvist.

Mvh Lars Hansson

Ett helt vikingaskepp...
är snart fyllt.
Jag tackar Hans Lehrecke för pikanta detaljer från tidig vattenburen öresundskommunikation (nåja: allt är relativt).
Passar också på att tacka för tänkvärda och roande dikter här på Planket!
Och nåja igen: Gay Viking fortsatte en bit in på 60-talet. Blev sedan omdöpt till Ofelia, och så småningom såld till ett danskt rederi. Möjliggjorde undertecknads öl- och cigarettresor i tidig ungdom.
Förutom att vara kaptens kollega, uppfylldes alla krav på plats i färgskåpet. På den tidan fanns knappast några bilder av vinkande poliser med texten 18 år Tack! 

En annan minnesbild som dyker upp nu:
Hans Lehrecke var något år min snälle tysklärare, rolig och kunnig! Eller tvärtom. Kanske grundlade han sina poetiska färdigheter då: Hade man av någon anledning räckt upp handen, och trodde svaret var givet, fick vi ofta höra:”Nix Nox Kolabox”.
Var ju förhållandevis milt, och fick mig till att sluta räcka upp handen. (att läsa läxan föresvävade mig inte). Längtade snarare till 10-rasten på Saluhallstorget och tjejerna från Flickskolan, som hade samtidig rast. Vi placerade ut vakter mot eventuella lärarbesök, och tände en cigarett.
Tack igen!

Med vänliga hälsningar
Henrik de Neergaard

Ps:
S/S Agnete var det.