PLANKET - är vår populära insändarsida. Här har du chansen att bli läst av tusentals besökare. På Planket lägger vi endast ut underskrivna texter.

Till Planket

Landskrona Direkt | Automatiskt utkast
Annons

#stoppavinstjakten

2018-05-30 13:53

Avslutande svar till Jan-Allan Beer om vinster i välfärden / slöseri med skattemedel:

Jan – Allan Beer antyder i sitt svar till mig att jag behöver försvaras från mina åsikter, och att min räddning är att jag är ny i omsorgsnämnden. Jag är mycket riktigt ny i nämnden, men åsikterna känner jag mig ändå säker i.

När ett privat företag tar över en kommunal verksamhet vill de naturligtvis göra en vinst. Året efter kommer den ägarna till godo i form av aktieutdelning. Om företaget anslås lika mycket pengar som kommunen använde för att tidigare driva samma verksamhet kan de bara nå vinst genom att driva verksamheten billigare. Detta är själva poängen med vinster i välfärden.

Om det finns en möjlighet till effektivisering (samma verksamhet till lägre pris – mindre slöseri) är det fullt möjligt att tjäna pengar för den privata aktören, med bibehållen kvalitet. Å andra sidan talar alla de upprepade missförhållanden inom privat vård som vi läser om i tidningen att detta inte alls rör sig om effektivisering, men om neddragningar. Neddragningar är nämligen ett annat sätt man kan tjäna pengar på vinster i välfärden. Då ger man mindre kostsam vård av lägre kvalitet till brukarna, och stoppar pengarna för neddragningarna i ägarnas fickor som vinst, trots att man låtit kommunens medborgare betala skatt för vården ingen kommer att få.

För väldigt många privata vårdgivare nås vinst genom omfattande besparingar på personalen, trots att undersökningar flera gånger har visat att fler händer (och timmar) i vården ökar kvaliteten.

Skulle de lägre driftskostnaderna komma just från effektivisering som jag skrev om tidigare har beslutsfattare att ta ställning till hur pengarna som blivit över ska användas. De kan plockas ut som vinst av företagen, eller gå till mer vård. Jag anser att pengarna man får över bör gå till ännu bättre vård (eftersom det är vad de är avsatta till), och fortfarande inte till vinst för företag. Det anser jag är omdömeslöst slöseri med skattemedel som uppmuntrar företag till att bara precis ge minsta acceptabla vårdnivå som krävs för att få fortsätta driva verksamheten.

Pengar som medborgarna betalar i skatt till vård och omsorg ska gå till just vård och omsorg, inte till vinst för de som mest ogenerat gör neddragningar på personal och annan kvalitet för brukarna.

Till sist vill jag nämna att Jan – Allan gärna pekar på höga resultat i brukarundersökningar för att påvisa hög kvalitet. Kanske bör man bara lite försiktig med att dra allt för långtgående slutsatser utifrån reflekterande frågor som ställs till dementa personer som inte alltid förstår frågorna. Vidare kanske man ska ta i beaktande att det kan kännas hotfullt för dem att ge dåliga betyg till personalen som kan vara de enda människorna de möter under en dag och som de är beroende av. Inte sällan är det dessutom just den personal som ska bedömas som hjälper till vid ifyllandet av undersökningen.

Brukarundersökningar är väldigt viktiga för känslan av att någon lyssnar på de som tar emot vård och behövs verkligen, men som utvärderingsinstrument kan de ifrågasättas på flera olika punkter. Då talar återkommande rapportering i massmedia om missförhållanden, bolagens egna årsredovisningar och personalens berättelser ett mycket tydligare språk.

Brukarnas behov är långt ifrån tillgodosedda. Vi behöver inga vinster i välfärden.

#stoppavinstjakten

Henrik Ingelström (S)
ersättare Omsorgsnämnden


Var är ungdomarna???

2018-05-28 14:33

Har följt debatten här på Planket om utarmningen av Landskrona City.

Min uppfattning är att Landskrona kommun (Staden) inte på något sätt värnar om gruppen ungdomar över huvudtaget. I Treklöverns regi och styre har man med en dåres envishet försökt byta ut invånarna i Landskrona, bort med bidragstagare och mindre bemedlade personer och in men förmögna personer med bra skattekraft till kommunen. Man har totalt glömt bort de unga som vill flytta hemifrån till något eget eller försökt förmå unga att flytta hit. Det ensidiga byggandet av enormt dyra bostadsrätter på attraktiva lägen gör att ungdomar inte har en chans att bosätta sig här. Åldersstrukturen i stan kommer tämligen snart att vara övervägande 55-åringar plus det kommer att ställa stora krav på hemtjänst, äldreboende och sjukvård. Den enda kategorin som har möjlighet att köpa den här typen av bostadsrätter är de som tidigare varit etablerade på bostadsmarknaden.

En stadskärna, ett City behöver ungdomar som hänger på kaféer, handlar, går runt så vi plus 65:are kan titta på dem och konstatera att det är ännu en ”förlorad generation”!! Det är ungdomarna som handlar, det är ungdomarna som hänger i barerna, det är ungdomarna som motionerar, tränar, äter rätt, engagerade i miljön med mera. 55-plussarna går ut o tar ett glas vin och äter en ox-planka och går hem vid 21-tiden, det blir ingen levande stadskärna av det.

Politikerna hade haft ett gyllene tillfälle att bygga hyfsat billiga bostäder och konkurrera med Lund och Helsingborg om boende för unga, både ensamma studerande och unga familjer. Bostadssituationen är kaotisk i dessa städer, med kollektivtrafiken blir pendlingen in till högskolorna i exempelvis Lund enkel.

Landskronahem tycks få agera städpatrull till eländiga gamla fastighetsbestånd utan någon som helst aktiv roll i framåtanda med kreativa byggprojekt, känslan är att styrande politiker har för avsikt att avveckla Landskronahem.

Ta nu chansen Landskronas politiker och bygg om gamla Hotell Öresund till billig bra bostäder för ungdomar, det ligger perfekt med centralt läge i stan. Bjud in ungdomar att vara med och påverka ombyggnaden, marknadsför möjligheten till bra och billigt boende i Landskrona.

Jag förstår att trycket på äldreboende är och kommer att bli betydande, men tänk lite utanför ”boxen” och lös det på ett annat sätt än att göra om gamla Hotell Öresund till äldreboende. Våga öppna upp vår vackra stad för dom unga, där har ni ”nyckeln” till ett levande centrum och en levande stad!

Maths Backelin


Unga bostadslösa

2018-05-28 09:45

Johanna Ivarssons debattinlägg ”Låt de unga hemlösa få hjälp med boende!” måste kommenteras.

Jag hade som fastighetsägare många flyktingar som hyresgäster. 18 – 21-åringar fanns bland dem.

Jag fixar problemet med ett banklån på 10.000.000,- (tiomiljoner kronor).

Vem ställer upp? Det gäller att rädda landskronabornas anseende.
Sen gäller det att hålla de ”unga bostadslösa” borta från familjebildningsstollerier, d.v.s. stanna på skolbänken.

Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds universitet


Slutreplik från Pontus Eriksson

2018-05-28 09:02

Replik till Johan Laurin i Paris, samt mitt beklagande till Annbritt Andersson och Maja Andersson.
 
Johan först – Jag beskrev mina personliga minnen, och ett försöksprojekt. Att Tage Danielsson och hans hustru var programledare bara ingår i vad jag minns från tredje klass på Pilängsskolans paviljonger (som f.ö. hette Pilängsskolan under mina två första skolår). Jag vill nog tro att ”Switch-On” var ett bra projekt. Oberoende av tidsepok och i synnerhet av Tage Danielsson.
Som jag skrev tror jag att ett andraspråk kan introduceras redan i andra klass, om det sker lagom lekfullt och förberedande. Men därifrån till att börja undervisa i matematik, hembygdskunskap, historia redan vid skolstart är avståndet bara mätbart i ljusår. 
Det engelska språket håller för övrigt på att glida isär, sakta men säkert, mellan amerikansk engelska och brittisk engelska. Då talar jag inte enbart om uttal och stavningar, men om ord och sätt att uttrycka sig. Vilket gäller egentligen på Engelska skolan? Finns det överhuvudtaget någon som tänkt på saken? Att blanda två så olika versioner av främmande språk, lär bli ytterligare en onödig svårighet för lågstadieelever.
 
Du fortsätter vränga om vad jag skriver. Och ”Engelska skolan” (som f.ö. varken flaggar med Englands, Skottlands eller Irlands flaggor) har påkallat TVÅ OLIKA frågor, som jag ser det.
 
1. Lokalt och primärt –  hur skall 6-7-åringar kunna tillgodogöra sig skolämnen som ”svenska”, ”matematik” och ”historia” på ett till 50% främmande språk?
 
Du visar ett diagram – men vilken är källan? Sannolikt Engelska skolan själva, eller hur? Och hur många elever är underlaget baserat på? Ett fåtal ”IES” elever mot några hundratusen i andra skolor. Menar du på fullt allvar att man kan göra seriösa statistiska underlag på sådana grunder? Om 50% av alla elever hade undervisats från årskurs ett, på ”50% engelska” – tror du verkligen diagrammet sett likadant ut då? 
 
Med statistik kan vad som helst tvistas om. Det s.k. ”Tandkrämsexemplet” är bland de mer välkända:
 ”Av 20 försökspersoner under 30 års ålder, som började med vår nya tandkräm drabbades ingen av karies under två år”  
 
– detta var 100% dokumenterat och bevisat. Men vad som INTE framgick var att man hade använt något hundratal referensgrupper – och presenterade bara den bästa. Hade man valt den sämsta referensgruppen istället, hade i princip alla drabbats av karies, den nya tandkrämen till trots. 
 
2. Sekundärt och nationellt –  Jag bara konstaterar att det finns ett mycket stort, välkänt och omtalat behov av personer som kan tala franska, tyska, spanska etc. Denna kunskapsbrist är inte påhittad av mig. Den är konstaterad inom såväl näringslivet som av Skolverket och genom andra institutioner. Har jag påstått att INGEN kommer använda engelska efter Brexit? Nej! Däremot blir det början på någonting nytt, så mycket kan vi möjligen vara överens om?      
 
Jag tror nog att Elgiganten och andra affärskedjor förlägger sina affärer där det de bedömer att det blir bästa möjliga vinst. Hade vi bara erbjudit centralt belägna affärslokaler till rimliga priser samt anordnat ett adekvat antal gratis P-platser så hade de lika gärna som i Danmark etablerat sig i centralt. Det är bara tankemässigt blockerade personer som inte kan se att detta visst låter sig göras – bara viljan finns!  
 Som svar på din fjolliga TV-fråga, Johan:
-De flesta som köper en TV i affär lär naturligtvis köra bil eller få skjuts. Jag tror knappast att någon cyklar med en TV på ryggen. En stor affär gynnar även mindre affärer i närheten (i varje fall om de är av olika karaktär). Använder man trottoar (övertäckt där så är möjligt/rimligt) enkelriktade cykelbanor och snedparkeringar på båda sidor av gatorna i centrum (OBS! – utan att såga ner träd), kan man åstadkomma minst 300 centralt belägna p-platser fler än idag. Utan fula P-hus.
 
Men man måste då ge upp dagens hopplöst föråldrade och trafikplanering, importerad från Stockholm och 60/70-tal. Bussarna kommer nog fram ändå, men tidtabellerna får justeras något. Man måste komma i håg – att de flesta bussturer ”till centrum” ändå inte kommer behövas, när de sista affärerna stänger. Se på ”Halvmånen” – som numera utgör en hel stadsdel, mycket nära centrum, men varken en enda affär – eller en enda busslinje!

Det går hand i hand. Inga affärer/butiker – ingen busslinje. Skall hela centrum bli som ”Halvmånen”? Och alla affärer förläggas till Örja? Och varför detta mot mindre företagare riktade spjut som ”Örjakoncentrationen” medför? Jo visst, det får plats till ”Pølsemanden” måhända – men inte mer. Hade det inte varit trevligare med dito små mobila matserveringar i centrum ?       

*

Det är med stor upprördhet, men utan förvåning,  jag läser vad Annbritt Andersson och Maja Andersson beskriver här nedan.
 
Oavsett grundläggande personliga politiska filosofier på nationell nivå, och även om det inte är (som någon uttryckte det) ”en enmans-show”, menar jag att Torkild Strandberg av nöd måste bort som främste politiske företrädare för Landskrona.
 
Han uttrycker en stor mängd tankar som vid en första anblick kan te sig sunda, men som mycket ofta fallerar vid eftertanke. Som stolthet över att ha bestraffat en skolelevs förälder, efter en sönderslagen fönsterruta på Västervångsskolan. 
 
Men kan det inte varit en olyckshändelse? Eller om inte, kan inte den skyldige utsatts för press av äldre och starkare elever? Och rent principiellt – vem avgör vem som är skyldig – och på vilka grunder? Skall en lärare, vaktmästare eller rektor agera polis, vittne, åklagare och domare på en och samma gång? Godtycklighet och hård bestraffning hör inte ihop i ett demokratiskt samhälle. Detta var blott ett exempel på sådant som först kan verka ”bra” – men som i allt för många fall utmynnar i horribel juridisk osäkerhet.     
Dito åsikter blandas med absoluta självklarheter, som att vi inte skall ha muslimska böneutropare. Dessvärre stannar det inte vid detta.
 
Strandberg säger sig vilja ha rättegångar i Rådhuset – och det håller jag med om, återskapa Landskrona Tingsrätt! Men varför har Strandberg då inte låtit använda lite av skattemedlen till att bygga om på baksidan – en förbindelse med Polishuset skulle möjliggöra en säker tingsrätt!

Den medvetna strategiska nedmonteringen av all form av undervisning över grundskolans årskurs 9 saknar motstycke!
 
Om Strandberg agerar av okunskap eller handlar med berått mod, är fortfarande oklart för mig. Men den obestridliga följden av att Landskrona har honom vid rodret, leder otvivelaktigt mot att Landskrona upphör vara en stad!
Vi håller på att bli en uppblåst förort eller ett förstorat Löddeköpinge, för första gången på över 600 år!

Pontus Eriksson


Svar till Henrik Ingelström (s)

2018-05-26 13:46

Bäste Henrik,

Du är tämligen ny i Omsorgsnämnden vilket är det enda som talar till ditt försvar.

En sista gång ska jag försöka genomtränga den barriär av misstro som finns hos (s) mot privata entreprenörer.

Segergatans äldreboende är det enda äldreboendet i Landskrona som drivits en längre tid i privat regi. Resultat: Toppbetyg av brukarna till en väsentligt lägre kostnad för staden än om vi drivit Segergatan i egen regi. Alltså en besparing för skattebetalarna och motsatsen till slöseri. Det här är fakta och inte något påhitt från mig. Skulle du ändå misstro mina ord så föreslår jag att du kontaktar vår förvaltningschef Christin Jonsson eller vår ekonomichef Johan Collijn. Eller litar du inte heller på dem?

Det här blir mina slutord i denna debatt.

Jan Allan Beer (L),
ordförande i Omsorgsnämnden


Pontus, nu avrundar vi!

2018-05-25 15:05

Hej Pontus,

Nu är det nog dags vi avrundar vår dialog och lämnar plats till en drägligare framtid. Du tycker att 50% av undervisningen på engelska är för mycket, jag förstår då inte hur Engelska skolan överhuvudtaget kan driva och expandera sin verksamhet och producera de bästa resultaten i Sverige. Bara för en dryg månad sen vann Engelska skolan återigen ”Vi i femman”. Men jag förstår dig Pontus, något måste vara fel, för det är ju inte som när du växte upp.

Detta är nog fel också, även om det är statistiskt bevisat (sannolikt):
Percentage of students achieving top grades (A-C) in the national tests 2016:

Fantastisk referens igen, den här gången med Tage Danielsson. Det var bättre förr. Det blir sannolikt inte bättre. Nästan så det är osannolikt. Rent av försumbart, med det menas att det finns inte, fast bara lite. Så varför ens försöka göra Landskrona bättre? För om nu alla sannolikhetsberäkningar säger att det var bättre förr så är det osannolikt att det händer igen. Att det blir bättre förr igen alltså.

Jag tror också du har rätt när du säger att Europa kommer sluta prata engelska när BREXIT är klart. Det är ju uppenbart med bara 4 miljoner invånare i EU som pratar engelska. Eller väldigt motsägelsefullt när du säger att det inte råder brist på engelsktalande personer i dagens Sverige. Eller kommer de då sluta kommunicera på engelska och direkt övergå till tyska och franska som de inte kan? Eller är världen större än EU?

Nyfiken som man är undrar jag ju var du får siffror och fakta på det ENORMA behov av franska och tyska och vem som har behovet.

För din referens så provar jag engelska i Paris och Berlin nästan veckovis, då mitt kontor är i Paris. Vet du, det går utmärkt! Eftersom jag också talar franska så kan jag meddela att det är ingen skillnad i bemötande. Visst har jag gjort affärer på engelska i Tyskland. Jag börjar nästan undra om du enbart talar av egen erfarenhet Pontus och att du kanske borde ta ett kliv utanför dina egna erfarenheter innan du fortsätter med dina argument. Du hade ju ”supposedly” uppenbara faktafel i förra inlägget.

Gällande dubbning så är det snarare så att historiskt sett så har analfabetismen i dessa länder varit så hög att man tvingats till dubbning för att folket skulle förstå. Att säga att det finns en aversion mot engelskan på kontinenten är återigen en felaktighet. Kanske är det en generationsfråga?

Jag tänker nu avsluta diskussionen om etablering av affärer i Landskrona centrum med dig. Återkom när du fått svar av Biltema, Elgiganten och andra stora kedjor gällande deras strategier. En fråga kring Elgigantens vara eller icke vara i centrum… När du köper din 50” TV där, tar du den på ryggen hem sen? Eller tar du den i bilen?

Tack och hej Pontus, det har varit underhållande!

Johan Laurin


Äldreomsorgen funkar inte

2018-05-25 14:08

Äldreomsorgen funkar inte, det behövs satsas rejält. Äldre människor måste kunna känna sig trygga. Välfärden måste finnas där när man behöver den, då måste också få de resurser som krävs.

Till skillnad från Jan-Allan Beer (L) är vi inte nöjda med hur det fungerar i hemtjänsten, äldreomsorgen idag. Jan-Allan Beer (L) är nöjd och stolt och säger att kvaliteten är tillräckligt hög i vår välfärd.

Här skiljer sig Socialdemokraterna från Liberalerna. Vi är inte nöjda och vi tycker inte att kvalitén är tillräcklig.  Vi anser inte att man uppnår kvalitet genom att privatisera vår gemensamma välfärd. Men berätta nu Jan-Allan Beer (L) för väljarna i Landskrona varför ni tycker att det är viktigare att vinster ska tas ut?

Berätta varför Landskronabornas skattepengar ska gå till vinster och inte stanna i välfärden?

Jonas Esbjörnsson (S)
Cecilia Hallberg (S)

 


Att driva affärsrörelse i Landskrona

2018-05-25 13:57

Så var det dags igen. Efter år av ombyggnader runt vår butik där man inte tar hänsyn till de näringsidkare som försöker driva en affär i centrala Landskrona så nås vi av beskedet att kommunen fr o m 21/5 ska bygga om våra gågator i stan.

Detta kunde vi läsa i Landskrona Direkt veckan innan kommunens representant den 22/5 kom in i butiken för att informera om det kommande arbetet.
Hen lovade att det skulle vara klart senast 2/7 och att man skulle göra allt för att inte störa vår verksamhet. I nästa sekund säger hen att man vet inte när arbetet sätter igång för teglet till markarbetet är försenat. Alltså det blir arbetet förskjutet redan innan man börjat och som ni vet så är sommaren kort. Risken för att gatan inte blir klar förrän sommaren är slut är överhängande, även byggnadsarbetare har semester, vanligtvis i juli.

Varför bygger man om gågator på sommaren då de används som mest?
Under senaste året har man färdigställt en restaurang i lokalen sidan om vår butik och då gjorde kommunen om gatan vid deras uteplats. Och trots löfte från  kommunens tjänstemän så fann man det då lämpligt att lägga materialet till arbetet, gatsten och grus i högar precis utanför vår butiksdörr så våra kunder inte kom in. Här parkerade man också arbetsfordonen så man skymde hela butiken. Detta tyckte kommunen inte var något problem, kunderna kunde väl kliva runt mellan högarna och bilarna. Hur blir det denna gången?

Två butiker i närområdet har gett upp i år, hur många fler blir det?

Det är trevligt att man vill försköna vår stad, men man kan inte gräva upp hela staden samtidigt. Många av våra kunder kommer till Landskrona på sommaren för att besöka Ven, Citadellet och museet. De pratar om hur vackert Landskrona är och hur skönt det är att strosa omkring i stan och titta på alla vackra hus. Och så passar man på att besöka oss. Dock börjar många av dem att sucka och berätta hur svårt det är att ta sig fram i staden och jag förstår dem.

Rondellen på Österleden, Saluhallstorget (fjärde eller femte sommaren) och nu  gågatorna, förutom alla byggställningar som blockerar trottoarerna. Som turist kommer man på sommaren för att man vill titta på vår vackra stad, inte kryssa fram mellan byggarbetsplatser och markarbeten. Kommunen bör göra färdigt ett projekt innan man startar ett nytt.

Enligt kommunledningen gör man allt detta för att gynna butikerna i centrum och då får man hoppas att det finns några butiker kvar när kommunen blir färdig med att ”lyfta” staden.

Annbritt Andersson och Maja Andersson
ButikMaia


Ursäkta Johan!

2018-05-25 09:54

Jag ber Johan Laurin om ursäkt för att kallat honom fel förnamn.
 
Även 50% undervisning på engelska språket är för mycket i första klass. Jag vill dock tillägga att jag själv (vid tiden omedvetet) var med om ett experiment, i 70-talets lågstadium, som jag tror var ritigt bra. I tredje klass började vi med engelska på ett ganska lekfullt sätt. Ett UR-program som hette ”Switch-On” sändes typ två gånger i veckan efter 10-rasten, som jag vill minnas det. Programledare (på svenska) var f.ö. Tage Danielsson och hans hustru.
Fröken använde bilder på olika saker (substantiv) och ”a” eller ”an” som obestämd artikel ingick tidigt. Verb behandlas sparsamt fast korrekt i presens. Detta gav en förberedande vokabulär på säkert flera hundra substantiv. Men ingenting förekom i text. Jag tror detta gav oss ett försprång jämt emot andra som i fjärde klass inte deltagit i detta projekt. Man kan nog börja redan i tvåan, men inte gällande andra ämnen. Detta vet vi – elever som inte behärskar språket tappar i alla andra ämnen. I sammanhanget vill jag även tillägga att ”Hej matematik” , som senare fick mycket kritik, faktiskt var riktigt bra, tror jag. 
 
Det råder ingen brist på engelsktalande personer i dagens Sverige, men vi har ett enormt behov av folk som talar franska och tyska, men även andra stora EU-språk, och snart återstår bara 4 miljoner engelsktalande irländare i EU. Ett samtal med en väldigt trevlig taxichaufför i London, fick mig att inse hur rätt Charles de Gaulle hade, i frågan om att Det Förenade Kungariket över Storbritannien och Nordirland inte är europeiskt nog!
Vi var ense i sakfrågorna, men precis alla fel berodde på EU. Ja värre – hela den europeiska kontinenten har orsakat i princip alla problem som tänkas kan. Några hantverkare från White City på jobb i Islington – tillika jättetrevliga, men även de menade att ”kontinenten” har orsakat England ofantliga problem. Metersystemet t.ex.
Det kommer gå bättre utan dem, hur trevlig den nationen än är. Prova du med engelska i Paris eller Berlin, Johan! Om inte annat blir du sämre bemött, än om du använder dålig franska eller usel tysk grammatik. Det går inte att göra affärer på engelska språket ens i Tyskland.  De stora EU-länderna dubbar ljudet på både TV och biografer. Och man vill inte använda engelska. Det finns obestridlig aversion mot engelskan på kontinenten. I Östeuropa är tyska vanligen bästa andraspråk. Blanda inte ihop detta med att det i somliga affärsområden i turistorter söder om Alperna, finns de som t.o.m. talar svenska.

*

Jag vill inte vara oförskämd igen, Johan. Men du borde titta på städer av Landskronas storlek i andra länder – och där klimatet är som vårat. Och vidare – om politikerna bara prioriterade centralt belägna affärslokaler, till rimliga hyror, tror jag inte att t.ex Elgiganten i Sverige skulle ha någonting emot centrala lägen. I befintliga så väl som i återanpassade affärslokaler. 

Däremot vill jag påstå att sossarnas vansinniga rivningspolitik under 60-talet har förstört oerhört många städer i Sverige. Just Domus lär ha varit en av de värsta bovarna i detta sammanhang. (Gällande gamla bilder från Järnvägsgatan i Landskrona var huset som revs just för Konsumentföreningen Solidars skull, inte fullt jämförbart med t.ex ”Falks hörna”) Men nu är det som det är. Jag vidhåller utan minsta tvivel, att en verklig satsning på vårat centrum (området mellan Borgmästaregatan och gamla stationen samt runt Saluhallstorget och längs Eriksgatan upp till Hvilan och kringliggande områden i viss mån) är vad vi måste satsa på, till varje pris. Att flytta centrum till Örja är förkastligt – men tycks bli verklighet om Strandberg får sitta kvar. Det kommer inte heller återuppbyggas varken någon yrkesinriktad eller universitets- och högskoleförberedande gymnasieskola med honom vid rodret. Därför avråder jag alla som delar denna uppfattning att – i kommunalvalet – rösta på något parti som inte stödjer Strandberg! 

Pontus Eriksson


Stolt nej-sägare till slöseri

2018-05-24 14:33

Jan-Allan Beer frågar i sin insändare varför Landskronas Socialdemokrater är så hätska motståndare till vinster inom välfärden.

Även om jag inte känner mig så värst hätsk är svaret mycket enkelt för min personliga del:

Jag kan inte acceptera ett slösaktigt användande av skattemedel där pengar tillåts att flöda genom ett vårdföretag och så småningom delas ut till vårdbolagens ägare som vinst, istället för att användas just till vård och omsorg. Särskilt inte om brukarnas behov fortfarande är långt ifrån tillgodosedda.

Jan-Allan och treklövern får gärna ge bort sina egna pengar om de så önskar, men detta är inte deras pengar. Detta är andra människors pengar och jag är mer än gärna en nej-sägare till sådant slöseri.

Henrik Ingelström (S)
Ersättare Omsorgsnämnden



Fält markerade med * måste fyllas i
Annonser






















Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser