Första maj en alldeles särskild dag att hålla i åminnelse för dem som med övertygelse och stort mod visade att det fanns en väg från fattigdom och armod till ett jämlikt välfärdssamhälle, där kravet med lika rösträtt för såväl man som kvinna också var centrala mål.
Betänk att på den tiden då arbetarna började organisera sig var det dessutom förbehållet arbetsgivaren att inneha oinskränkt makt att behandla sina anställda efter godtycklighets-principen.
Tveklöst är det så att många av dessa förkämpar för rättvisa och lika rösträtt
höjde sin röst med stor risk att bli dömda till fängelsestraff.
En del av dem valde/tvingades också att att lämna Sverige.
Så nog finns det skäl
att stanna upp
en dag som 1 maj
och skänka en tanke
till alla som hade modet
och vågade stå upp
mot den tidens överhet.
Olle Pålsson
