I fredags firades Världshälsodagen.
Uttrycket ”freden, vaccinet och potäterna” tillskrivs den svenske författaren och prästen Esaias Tegner. Uttrycket myntades i början av 1800-talet. Efter freden 1809 har inte Sverige varit i krig. Potatisen kom via Jonas Alströmmer från Amerika på 1700-talet och bidrog till att mätta Sveriges befolkning. Vaccinet var smittkoppsvaccinet som ledde till att denna fruktade farsoten smittkoppor kunde kontrolleras. Tre vikta faktorer som gjorde att Sveriges befolkning växte och levde i ett relativt välstånd.
De största effekterna på den förbättrade hälsan under 1900-talet var inte utvecklingen av sjukvården. Den starka utvecklingen av hälsan var i stället möjligheten att hålla sig ren och de varma bostäderna. I och med utvecklingen av kyl- och frysteknik har vi kunnat hålla oss med en matkvalitet som tidigare inte var tänkbar. Vi lever också i ett stabilt demokratiskt, rättssäkert, öppet och fungerande samhälle.
Det är lätt att ta allt detta för givet och tänker oss att det alltid ska vara så. Någon eller några flygtimmar bort kan man folk inte säga vad man vill utan att riskera fängelse.
Ledare i länder som för krig i sammanfallande och rättsosäkra länder utan hänsyn till sin befolkning. Barn gifts bort och kvinnor son inte får inte fritt välja den hon vill leva med tyngda under klaner och sekter. Infrastruktur som faller samman i länder torka, vattenbrist och svält.
Allt detta får förödande effekter på folkhälsan med svält, nedsatt motståndskraft, sjukdomar, epidemier och död. Hälsa är så intimt förknippad med fred, tillgång till bostäder, vatten, mat och vård.
Över allt vakar ett nära nog hjälplöst FN blockerat av konflikter mellan stormakter. I många länder finns självutnämnda ledare som agerar i eget, klanens eller religionens intresse utan tanke på dem de styr över.
De demokratiska och rättssäkra länderna har sedan andra världskriget utvecklat ett välstånd unikt i världen. Mycket av det som utvecklats t.ex. vaccin och teknik har spridits över jorden till allas gagn.
I slutet av 1800-talet bodde författaren August Strindberg i Schweiz. Han skrev ”att det politiska systemet i Schweiz är det enda som på sikt kommer att överleva”. Våra politiker har fattat för många beslut som går emot folkflertalet och undviker att prata om problem som finns. Är det detta som vi ser början på när populistiska partier breder ut sig och länder isolerar sig från varandra? Till men för folkhälsan?
Sven Svederberg (C)
Landskrona
