Annons

PLANKET - är vår populära insändarsida. Här har du chansen att bli läst av tusentals besökare. På Planket lägger vi endast ut underskrivna texter.

Detta är läsarnas plats på Direkten! Du mejlar ditt alster till adressen: info@landskronadirekt.com och uppger "Planket" i ämnesraden. Bifoga telefonnummer.


Utvecklingen i centrum

2017-09-19

Jag är imponerad över allt som nu händer i centrum och nere vid hamnen. Det byggs och det renoveras. Jag har aldrig sett något liknande i Landskrona. Det är ”full speed ahead” i stan.

Björn Lind


Torgregler

2017-09-18

Ett klargörande till Arne Nilsson om torghandeln.

Problemet ligger i att kommunen vill kringgå lagen och införa otillåtna föreskrifter som redan upphävts av Länsstyrelsen.

TORGHANDELN REGLERAS UR ORDNINGSSYNPUNKT

Landskrona kommun tänker, enligt uppgift, i ”Särskilda bestämmelser om torghandel” ta in lokala föreskrifter som redan granskats och upphävts av Länsstyrelsen. Föreskrifter som lägger onödigt tvång på allmänheten och gör obefogade inskränkningar i den enskildes frihet, något som inte är tillåtet enligt lag (1993:1617) 3 kap. Lokala föreskrifter m.m. 12 §. sista stycket.

Kommunen får reglera torghandeln från ordningssynpunkt. Någon möjlighet att meddela föreskrifter som begränsar varuutbudet har inte införts. Torghandeln utgör enligt förarbetena (prop. 1992/93:210 s. 149) en positiv konkurrensfaktor gentemot den etablerade handeln. En begränsning av varuutbudet skulle kunna få negativa effekter för prisbildningen och vara till men för konsumenterna. Därför kan varuutbudet vid torghandel endast regleras om det behövs med hänsyn till ordning och säkerhet.

Varusortimentet får alltså inte begränsas av andra skäl än hänsyn till allmän ordning. Kommunen kan inte begränsa varuutbudet under hänvisning till knappheten av torghandelsplatser eller i syfte att skydda särpräglade eller känsliga miljöer. Det är t.ex. inte tillåtet att begränsa handeln till att enbart avse sedvanlig torghandel, t.ex. livsmedel, blommor o.dyl., för att låta handeln smälta in i en viss kulturell bebyggelse eller miljö.

Föreskrifter som reglerar utseendet på torghandlarnas försäljningsstånd t.ex. att alla stånd skall ha markiser i vissa färger, eller som förbjuder försäljning från vissa anordningar t.ex. vagnar eller bord, kan inte anses utgöra föreskrifter om den allmänna ordningen på platsen.

LÄNSSTYRELSEN UPPHÄVER FÖRESKRIFTER

Länsstyrelsen har upphävt flera punkter i sin senaste granskning av Landskronas föreskrifter. Föreskrifter som nu sägs bli återinfört i kommunens särskilda bestämmelser för torghandeln i Landskrona.

Ett exempel: ”Torghandlare är skyldiga att följa de anvisningar teknik och servicenämnden, dess tjänstemän, polisen eller andra myndigheter meddelar, samt iaktta ordning och skötsamhet”, står det i fullmäktiges beslut.

Länsstyrelsen upphäver bestämmelsen eftersom den strider mot ordningslagen och lägger onödigt tvång på allmänheten.

Också regeln att bara mat och växter får säljas på Rådhustorget får underkänt och upphävs av samma skäl. Likadant gick det för regeln som förbjöd försäljning av kemikalier.

Ursprungligen ville kommunen att alla handlare skulle ha likadana markiser på sina stånd, men av det syns inget i den nya torgstadgan. Den frågan har därför inte prövats av länsstyrelsen, men dyker nu upp i de särskilda bestämmelserna.

Handlarna på torget måste ha presenningar av plast på sidan av, över och bakom ståndet för att skydda sig, och de lagstadgade kassaapparaterna i synnerhet. Som bekant existerar inga kassaapparater som uppfyller Elsäkerhetskraven för att få nyttjas i utomhusmiljö. Skatteverket menar dock att nyttjaren har skyldighet att skydda apparaterna så att inga olyckor uppstår, genom att införa föreskrifter i de särskilda bestämmelserna omöjliggörs dock nyttjares möjlighet att på ett tillfredsställande sätt skydda kassaapparater.

Om Kommunen i Landskrona mot bättre vetande försöker kringgå lagen genom att införa och tillämpa otillåtna föreskrifter som bl.a. upphävts av Länsstyrelsen, återstår att låta Förvaltningsrätten fälla ett avgörande.

Stig Wiklund


Till utbildningsnämndens politiker

2017-09-18

Läser med förundran insändare av tre politiker i utbildningsnämnden. Antar att om man sitter i denna nämnd har man som uppgift att förvalta våra skattepengar och skapa en så bra skola som möjligt för kommunens barn och med våra skattepengar. I stället verkar dessa företrädare för Treklövern inte vara ett dugg intresserade av den kommunala skolans kvalitet utan satsar hellre våra skattepengar på Engelska skolan där en tredjedel av ”vinsten” går till aktieägarna (se Engelska skolans redovisning på nätet). Sitter man som ansvarig för den kommunala skolan är det banne mig den skolans väl och ve man ska bekymra sig om och inte aktieägarnas vinster, våra skattepengar. Som kanske hamnar i Panama eller på Caymanöarna?

Lena Nilsson


Allmosor

2017-09-18

Jag blir mer och mer förundrad/förbannad när jag tar del av kommunledningens syn på den kommunala skolan. Jag har i min enfald alltid trott att en kommuns företrädare alltid skall värna om kommunens egen verksamhet. Så är tydligen inte fallet i treklöverstyrda (!!! – money talks!) Landskrona. Det kan inte vara kul att vara hårt arbetande rektor eller lärare (oavsett kategori) och veta att min högsta chef hellre satsar på en verksamhet som får pengar till behövande aktieägare än till behövande elever!

Det är oxå så att den skola som då höjs till skyarna enligt egen utsago bara har ca 50% behöriga (svensk behörighet) lärare.
Vem skulle vilja bli inlagd på sjukhus för operation om bara hälften av kirurgerna är behöriga eller flyga med ett flygbolag som bara har 50% behöriga piloter!
SKÄMS – Det får vara slut med allmosor till aktieportföljer.
Satsa i stället på högutbildade pedagoger och rektorer i den kommunala skolan.

Håkan Lans 
behörig specialpedagog, speciallärare samt med
behörighet i svenska, engelska, matematik och SO efter 40 år i yrket!


Se till barnens behov inte vinstintresset

2017-09-15

Svar till Lisa Flinth (L), Johan Sten (M) och Elvir Mesanovic (MP).

För de borgerliga företrädarna i Landskrona går vinst före välfärd. Varför är det så viktigt för er att våra gemensamma skattepengar går till vinster istället för att det ska gå tillbaka till mamma på äldreboendet? Eller till våra barn i skolan? Till sjukvården när du behöver den?

Aktiebolag har som uppgift att maxa avkastningen till aktieägarna. Är det vad de borgerliga tycker är viktigare än att låta fler blommor få blomma i skolan?

Välfärden är inte en marknad som andra. Den ska vara generell och vara öppna för alla. Skattebetalarnas pengar ska gå till vad det är avsedda till.

Välfärden finansieras gemensamt och är en grundbult i den svenska modellen. Det handlar om kött och blod. Utan en väl fungerande skola, vård och omsorg fungerar inte samhället.

Välfärden som drivs av vinstintresse riskerar också att få andra negativa effekter än att pengar försvinner ur verksamheten. Välfärdens syfte är inte att ett fåtal ägare eller investerare ska tjäna stora pengar utan att tillgodose en bra skola, äldreomsorg och sjukvård.

Därför kan inte frågan om vinstbegränsning utgå från aktiebolagens perspektiv utan måste utgå från barnens behov.

Det handlar inte om rätten att välja skola, det handlar om rätten att få välja sin framtid, för barns liv går inte i repris.

Jonas Esbjörnsson (S)
Kommunalråd för oppositionen


Inför kyrkovalet på söndag

2017-09-14

I Kvistofta församling med sina fem kyrkor prioriteras bland annat musiken.
Så var t ex en av körerna i Peterskyrkan i Rom förra året. Det uppmärksammades också av Landskrona Direkt och av Kyrkans Tidning
Nu är det ju Luther-jubileum passar det kanske att citera Luther. Så här sa Martin Luther om musik ”Mitt hjärta flödar över av tacksamhet visavi musiken, som ofta har vederkvickt mig och räddat mig ur stor själsnöd”.
Församlingen har för övrigt ledorden sedd, berörd och engagerad som man ständigt försöker leva upp till i alla kyrkans olika grenar. Jag tror att vi i vårt alltmer sekulariserade land är både viktigt och angeläget att sprida vårt kristna budskap i vårt kristna land!
Så gå och rösta du också!

Mvh
Lennart Pettersson
Nomineringsombud


Något är lurt med den förändrade torghandeln

2017-09-14

Det är något lurt med de kommande förändringarna på Landskrona torget, sa jag till min obekanta men igenkände bordsgranne när jag åt lunch i matsalen där pensionärsföreningen har sitt dagcenter.

Vad menar du?

Jag gillar att gå till torget, där är en mild trivsam något lite av anarkistisk stämning men ingen av de jag kommer i kontakt med, både säljare och kunder, vill inte ha någon förändring.  Säljarna överklagar ju hela tiden myndigheternas beslut. Det måste vara en riktig pedantbyråkrat som driver frågan.

Nä, protesterade bordsgrannen så tror jag inte det är, i sådana här förändringar finns det alltid pengar i bakgrunden.

Vadå pengar, det är väl trots allt ganska blygsamma belopp som omsätts en torgdag.

Ok men tänk så här, en nystartad krog får det inte att gå ihop. Hade kalkylerat med att torgdagar skulle dra in lite extra. Konstaterar att det inte direkt är deras publik på torgdagarna. Kontaktar den politiska ledningen och redogör för sina problem, och föreslår en uppsnyggning så en mera köpstark och restaurangvan publik lockas att besöka torgdagarna, sa bordsgrannen.

Det kan väl inte vara möjligt utan att vakna journalister skulle kunna snoka reda på något sådant och informera om det.

Jag har läst en del om den här förändringen och det mesta som publicerats lokalt tycks mig vara producerat av politikerna, ibland är det till och med rena pressreleasen som bara kopierats utan kommentarer sa min matgranne.

Jag kände ju att det var något lurt, efter det här samtalet är det ju förstärkt i kvadrat nu står hoppet till att någon bra redaktör skickar en journalist till torget en onsdag eller lördag för att intervjua de verkligt berörda, säljarna och deras kunder så vi andra får veta vad som verkligen pågår.

Arne Nilsson


Reepalus förslag sänker skolan

2017-09-14

Ilmar Reepalus utredning ”Ordning och Reda i välfärden” har fått mycket kritik. Inte minst förslaget om vinsttak har sågats av alla relevanta remissinstanser. Vi instämmer i denna kritik. 

Tidigare i höstas slog Internationella Engelska Skolan upp sina portar i Landskrona. Nu har stadens elever möjlighet att studera på en engelskspråkig skola. Det tycker vi är bra. Det gör uppenbarligen även andra. Kön till skolan är lång och väntelistan fylls hela tiden på. 

En skola som underpresterar eller missköts får inte några sökande. För de fristående skolorna gäller därför att varje dag, varje termin och varje läsår prestera så att barn och elever vill söka sig dit. Uppenbarligen är Internationella Engelska Skolan en av skolorna som lyckas mycket väl med detta. 

Svenska skolor, kommunala som fristående, får bidrag på lika villkor. Några lyckas med konststycket att både leverera kvalité och ett överskott. Något att inspireras av kan man tycka. Istället föreslår Reepalu att friskolorna, tillsammans med en rad andra företag inom skolvärlden och sjukvården, inte ska få generera överskott. Det heter att ”Vinsten måste begränsas”. I realiteten innebär detta att flera av dessa företag kommer att avsluta sin verksamhet. Man måste ställa sig frågan varför S så gärna vill stänga ner skolor som inte bara fungerar, utan som levererar toppresultat och dessutom har koll på ekonomin? 

Reepalu borde också ställa sig frågan vad konsekvenserna blir för de svenska kommunerna om förslaget går igenom. I Landskrona har vi haft en stor ökning av grundskoleelever de senaste åren. Vi kommer behöva öka antalet skolplatser år efter år framöver. Fler skolor behöver byggas. Fler lärare behöver anställas.  

Att lägga fram ett förslag som riskerar att radikalt minska antalet skolplatser när klassrummen redan är fulla rimmar illa. 

Istället för att diskutera hur välfungerande skolor, som dessutom ofta ligger i toppen av resultattabellerna, ska begränsas borde Reepalu och Socialdemokraterna börja fokusera på kvalitet. Det vore ett välkommet skifte av fokus.

Lisa Flinth (L)
Johan Sten (M)
Elvir Mesanovic (MP)
Utbildningsnämnden Landskrona Stad


Förhållningssätt till SD

2017-09-13

Vi ser det nu och har sett det förut. En ickepolitisk debatt om hur politiska partier bör förhålla sig till Sverigedemokraterna. Hur ska man samtala med oss Sverigedemokrater när politiska beslut ska fattas och hur ska det kunna skapas stabila styren av vårt land och i vår kommun? Är det okej att styra utan oss men med vårt stöd och är det okej att styra tillsammans med oss? Är något mellanting okej? Eller är det bättre att kopiera våra förslag rakt av för att slippa stödja oss i en specifik fråga, för det händer.

Först och främst är frågan fruktansvärt löjlig. Det är den här typen av resonemang vi försöker undvika på dagis och i grundskolan. Alla är vi olika, självklart tenderar vi då också söka oss till personer som är mer lika, men för den delen bör vi visa ömsesidig respekt. I skolans värld är det något lättare, då man helt enkelt väljer att umgås med de man känner att man passar ihop med, kanske med personer som delar ens intressen. Eller så handlar det om grupparbeten, då har en elev i vissa fall inget val utan arbetar tillsammans med andra för att gemensamt göra ett gott arbete. Ett sådant scenario liknar det politiska klimatet.

I vissa kommuner finns det samarbeten som få kan förstå sig på. Moderater som samarbetar med Vänsterpartister, och Socialdemokrater som styr med Moderater. Inget konstigt egentligen, då de funnit modeller för att gemensamt axla ett politiskt ansvar. Där de tycker samma sak samverkar de, där de inte gör det får det bli någon form av kompromiss, men i praktiken slutar det alltid med att förtroendevalda gör vad de kan för att uppfylla så många av sina väljares önskemål som möjligt.

Helt plötsligt har vi dock hamnat i en situation där hela idén med den representativa demokratin har rubbats. Skälet är att ett förhållandevis nytt och i många avseenden politiskt inkorrekt parti har vuxit snabbt och fått ett starkt stöd från en stor del av Sveriges befolkning. Med hänvisningar till att man inte delar Sverigedemokraternas värdegrund eller anser att vår historia är problematisk (vad nu historien har med nuet att göra) utesluter vissa att man ens samtalar med oss. Andra utesluter ”enbart” samarbeten med oss, men menar att enskilda samtal är naturligt (tur det). Låter det inte en aning märkligt att någon som är tillsatt för att driva en specifik politik inte gör det. Jo naturligtvis.

Jag valde att ansluta mig till Sverigedemokraterna, inte för att jag delade partiets politik till punkt och pricka, utan för att jag såg det som det parti i svensk politik som hade den bästa övergripande politiken. Låt säga att jag, i min roll som Sverigedemokratisk företrädare, väljer att samarbeta med t.ex. Miljöpartiet i en enskild fråga. Håller jag med dem om allt då? Nej, självklart inte. Jag hade i sådana fall troligtvis sökt mig till Miljöpartiet från början. Delar jag deras ”värdegrund”, vad det nu innebär? Nej, främst handlar det om att vi kanske tycker lika i en specifik fråga och då försöker samsas för att gemensamt driva den frågan för vi tror att den gynnar Landskrona och dess invånare. Handlar det om ett rent styre blir det en aning svårare, men inte omöjligt. Det viktiga här är att hela tiden kämpa för sin egen politik, om det blir mer av ens egen politik genom samarbete med ett annat parti, ja vad är då problemet?

Det fenomen vi sett tyder på ett väljarförakt. Det är trots allt väljarna som gett Sverigedemokraterna det stöd vi har i kommuner, landsting och i riksdagen. Att inte samtala eller kunna tänka sig att samarbeta med oss i enskilda frågor vittnar enbart om brist på eget omdöme i förhandlingarna.
Min syn på detta är tydligt. Förhandla för dina väljares intressen. Kan man som företrädare inte avgöra vad som är ”rumsrent” och inte så kanske man inte har i politiken att göra.

Stefan Olsson (SD)
Kommunalråd


Stig Wiklund: Torgregler bryter mot lagen

2017-09-08

Föreskrifter som reglerar utseendet på torghandlarnas försäljningsstånd godkänns inte vid Länsstyrelsens granskning.

Enligt lag (1993:1617) 3 kap 12 §. får inte Kommunens föreskrifter lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet.

Lagen avses bland annat torgen och torghandeln. Kommunen får, enligt 13 §, utfärda ytterligare föreskrifter som omedelbart skall delges Länsstyrelsen för granskning. Länsstyrelsen skall upphäva en föreskrift som strider mot denna lag.

Föreskrifter som reglerar utseendet på torghandlarnas försäljningsstånd, så som Landskrona kommun nu bestämt att införa, undgår Länsstyrelsens granskning då dessa bestämmelser inte skickas till Länsstyrelsen.

Jag anser således att Kommunen i Landskrona bryter mot lagen när dom tillämpar sådana föreskrifter för torghandeln som inte granskats av Länsstyrelsen, föreskrifter som Länsstyrelsen vid en granskning inte skulle godkänna.

Stig Wiklund



Annonser


















Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser