1978 fick anrika konfektionsföretaget Schlasbergs i konkurs och samtidigt började de mörka nedläggningsmolnen hopa sig allt tätare över Öresundsvarvets hukande kranar.

Det stod klart redan i början på året att Schlasbergsgruppen med 675 anställda, varav 275 i Landskrona, hade stora ekonomiska problem. Företaget hade under de senaste åren satsat stora pengar för att möta den allt hårdare konkurrensen från lågprisländerna. Men kostnaderna blev för stora och i ett sista desperat försök att rädda företaget vädjade man till staten om ett lån på 26 miljoner kronor.

Industriminister Nils G Åsling sa nej och den 26 maj samlades styrelsen, under ledning av styrelseordförande Gösta Netzén, till ett extra möte på Marienlyst i Danmark och beslutade att försätta företaget i konkurs.

Harald Schlasberg, son till grundaren av Sveriges första konfektionsföretag Henning Schlasberg , vägrade delta.

Det var den 2 november 1896 som Henning Schlasberg, 22 år, i en trerummare på Eriksgatan startade den första specialfabriken för herrkläder i Sverige. Till en början satt de anställda i den egna bostaden och sydde, den första fabrikslokalen byggdes 1906 i hörnet av Brocksgatan och Ödmanssonsgatan. Byggnadens revs för övrigt i november 1979.

Företaget utvecklades och 1952 invigdes landets modernaste konfektionsindustri intill Sandvången och till det populära radioprogrammet "Musik under arbetet" arbetade i den nya fabriken 400 anställda.

Efter Schlasbergs "Lejonmärkta" produkter kom Emonds med sin "Solblomma" och konfektionsstaden Landskrona blev ett begrepp.

På 70-talet blev konkurrensen från lågprisländerna för svår och Carl Emond slog igen 1970, 85 personer förlorade sina jobb. Emil Emond slog igen tre år senare och 225 jobb försvann.

Schlasbergs försökte möta den allt hårdare konkurrensen med modern teknik och så sent som 1977 investerades i en datastyrd tillskärningsanläggning. Men satsningarna kostade stora pengar och den 12 december 1978 gjorde Signe Månsson sin sista arbetsdag på företaget hon tjänat i 42 år. Schlasbergs konkurs innebar också slutet för Landskrona som konfektionsstad.

Den 9 september samlades Schlasbergs anställda utanför Idrottshallen för att demonstrera sitt missnöje med industriminister Nils G Åsling som fanns på plats för att diskutera Öresundsvarvets framtid. I Idrottshallen hade en stor publik på 1 500 personer bänkat sig för att höra Åsling debattera med bl a socialdemokraternas varvsexpert Tage G. Peterson, Metalls ledamot i Svenska Varvs styrelse Stig Malm och ÖV:s vd Hans G Forsberg.

Trots Åslings löfte, "Landskrona skall vi klara", så var oron stor bland ÖV-folket.

- Ge oss chansen att bryta nacken av oss. Stryp oss inte, vädjade Hans G Forsberg och fackklubbens ordförande Gunnar Nilsson uttryckte vad många varvsanställda kände.

- Jag är mer rädd nu än tidigare.

Året hade börjat mycket dramatiskt för ÖV. Svenska Varvs koncernchef Erland Wessberg föreslog nedläggning av varvet och Hans G Forsberg, som reserverade sig mot beslutet, tvingades lämna styrelsen.

Natten till lördagen den 18 februari blev en av de kallaste på mycket länge, temperaturer ner mot 19 minusgrader uppmättes. Men det hindrade inte 10 000-tals demonstranter från att samlas på Dammhagskolan och sedan marschera genom Landskronas centrum till förmån för Öresundsvarvet. Under den samlande parollen "Rädda varven" lyssnade jättepubliken till socialdemokraternas förre industriminister Rune Johansson som menade att det gick att rädda Öresundsvarvet.

En konsekvensutredning av varvets nedläggning genomfördes och slutsatserna var dystra. Vid en uppvaktning hos industriminister Åsling summerade landshövding Nils Hörjel konsekvenserna av en varvsnedläggning.

- Det är i så fall första gången en hel kommun läggs ner.

I april kom Olof Palme på besök och han sa sig se en framtid för Öresundsvarvet. Och i juni fick varvet erbjudandet att bygga fyra mycket komplicerade specialfartyg. Ledningen tackade ja efter en mycket kort betänketid. Fartygen representerade den höga teknologi som skulle utgöra varvets framtid.

För att klara av att hantera en besvärlig arbetsmarknad skapades i november en stiftelse för näringslivsfrågor. "Framtidssmedjan" fick 15 öre av varje skattekrona för sin verksamhet.

Landskrona Bois inledde säsongen borta mot IFK Göteborg och de största rubrikerna fick inte matchen utan istället Boisarnas demonstration. Spelarna sprang in på Nya Ullevi under en stor banderoll med texten "Rädda Varven" och publikens applåder blev starka i varvsstaden Göteborg.

"Sällan har ett bortalag hälsats med så intensiva applåder", konstaterades i Svenska Dagbladet och liknande synpunkter framfördes i övrig press.

För spelarna var det naturligt att visa sitt stöd för varvet, många ledare och spelare hade sina jobb på varvet och dessutom utgjordes Bois publik till stor del av varvsanställda.

Matchen förlorade Bois med 2-1, men publikens hjärta vann gästerna från Landskrona.

Resultatmässigt blev säsongen ett bakslag, Bois slutade som tia i tabellen efter en tämligen blek säsong. Finn Willy Sörensen tackade för sig som tränare och ersattes av Ulf Schramm som tidigare varit i Landskrona som hockeyspelare på 60-talet.

Claes Cronqvist svarade för Bois 1000:e allsvenska mål i bortamatchen mot Hammarby den 8 oktober. Med en elegant språngnick reducerade han Hammarbys 2-0-ledning.

Landskrona fortsatte att fostra duktiga konståkerskor, Ann-Charlotte Andersson vann J-SM i Piteå och Bodil Olsson slutade som 20:e tjej vid VM i Ottawa och i SM fick Bodil nöja sig med silver.

Duktiga simmerskan Pensé Andersen, 15 år, fick sitt genombrott med SM-guld i Malmö. Landskrona Simsällskaps första SM-guld någonsin.

Problemen för Landskronahem fördjupades och vid årets början var krisen akut, 13 miljoner kronor saknades. Kommunen beviljade ett lån på summan och för att öka intresset för de tomma lägenheterna genomfördes visningar av möblerade lägenheter för presumtiva hyresgäster. Men hyresförlusten för året blev rekordhög, hela 4 361 904 kronor och antalet outhyrda lägenheter uppgick till 386.

Skånska teatern öppnade året med en ny revysuccé, "Varvet runt" och sommarteatern bjöd på två uppmärksammade föreställningar, "De tre musketörerna", samt Lars Forsells "Haren och Vråken" med Ulla Sjöblom i huvudrollen.

En brand på teatern tvingade Skånska teatern att tillfälligt söka en ny scen och i gamla biografen Grands lokaler spelades Brechts "Modern". Skånska teatern hade nu en mycket stark ställning i Sveriges kulturliv.

Teaterentusiasten Einar Persson medverkade flitigt i de olika uppsättningarna och under året kunde han jubilera, i 100 föreställningar hade han funnits med på scenen.

Kommunen bildade hotellbolag och tog över Hotel Öresund, nya arrendatorer blev Ibb Zachhau och Thomas Lindberg. Många ögonbryn höjdes säkert av förvåning när den nya ledningen aviserade att hotellets stora festvåning skulle förvandlas till squashbana.

Succé blev det för Strands nya disco, Boggie Woogie Club med fullt ös och en gammal härlig raggarbil som discobås. Count Basie kom också tillbaka med sitt storband till Strand, för tredje året i rad.

Tre år efter det stora blylarmet genomförde hälsovårdsnämnden en egen undersökning av förekomsten av bly i blodet hos flera hundra skolbarn. Resultaten visade i stort sett normala värden.

Lukten från Rohm and Haas var besvärande och Naturvårdsverket krävde att företaget byggde en 80 meter hög skorsten. Äntligen gjordes klart för kommunalt vatten till Ven och diskussionerna om den framtida uppvärmningen av bostäder i kommunen handlade om skapandet av ett fjärrvärmenät.

Inom miljöområdet stod det också klart att en återvinningsanläggning skulle skapas för avfallshanteringen och hälsovårdsnämnden passade under året på att besöka den nybyggda gipsön.

Nya poliser började synas vid färjeläget, passpoliserna kom till som en följd av de ökade flyktingströmmarna till Sverige.

Kriminalpolisen slog till mot några välkända konstsamlare, tre äldre herrar, som anklagades för att ha smugglat in konst utan att ha betalt vederbörliga avgifter.

Beslut fattades om sprängning av BT Kemi och konkursauktionen vid den omdiskuterade anläggningen lockade storpublik.

Olof Palme lovade på socialdemokraternas kongress att löntagarfonder skulle införas.

Racerstjärnan Ronnie Peterson avlider efter en olycka på Monzabanan i Milano.

Björn Borg vinner Wimbledon för tredje gången. FN beslutar sända trupper till Libanon och i Västtyskland bildas ett nytt parti, De Gröna.
Toppen